K - Posti Ab Posti Green
SFP-BLADET SFP:s lokalavdelningar i Närpes, Pörtom och Övermark, Svenska kvinnoförbundet i Närpes och Svensk Ungdom i Närpes.
Här byggs Närpes servicecenter!
Mars 2017
12 Allt är öppet inom social- och hälsovården och det enda vi vet om framtiden är att äldreomsorgen består, säger Doris Bäck, ansvarig vårdare för äldre‑boendena Efraim och Alina.
3 Andreas Stenfors tar vara på möjligheten till pappaledighet och är hemma med barnen medan de är små.
9 Stefan Nordmyr säger att ungdomar gärna kunde utbilda sig för arbete inom växthusbranschen. Stora anläggningar behöver utbildad arbetskraft.
2
SFP-BLADET FOTO PRIVAT
De pratar mycket med varandra. Mikaela Björklund och Olav Sjögård. Den första i egenskap av stadsfullmäktiges ordförande och den andra som stadsstyrelsens ordförande.
Anna-Maja Henriksson.
Samtal och samarbete
Nära Dig! Svenska folkpartiet är Din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på̊ alla plan. i Din kommunen, i regionen samt i hela landet för att stärka landets tvåspråkighet och för lösningar som fungerar också̊ i praktiken.
V
ALDELTAGANDET HAR ofta varit lägre i kommunalval än i riksdags- och presidentval. Det är ytterst viktigt att vi alla går till vallokalen och att kommunalvalet nu under det självständiga Finlands jubileumsår blir ett val där en stark röst för ett tvåspråkigt Finland tydligt hörs. Tillsammans är vi starka!
VI I SFP vill att människan och kommunin-
vånarna ska vara i fokus, inte administrationen och maktpolitiken. Vare sig det gäller socialvård, äldreomsorg, dagvård och skola eller kommunens ekonomi står SFP för att kommuninvånarna själva ska få bestämma. Regeringens centraliseringspolitik gällande landskaps- och vårdreformen riskerar att sätta det demokratiska inflytandet, i den form vi varit vana vid, på undantag. Bland annat därför borde socialvården och äldreomsorgen bli kvar i kommunerna. På nationell nivå kämpar vi idag i opposition, men på lokal nivå är våra kommunalpolitiker med och formar besluten från grunden.
LOKALT ÄR VI övertygade om att då varje
kommuninvånare känner sig delaktig trivs alla och att det är en rikedom att människor med olika bakgrund är engagerade i kommunen. Vi vill värna om och utveckla vår högklassiga skola och utbildning. En god skola och jämlik utbildning är alla barns
och ungas rätt, men samtidigt prutar vi inte på det faktum att en högklassig äldreomsorg är en hederssak för oss. Vi anser att goda förutsättningar för framgångsrikt företagande är livsviktigt för landets välgång. NÄRPES HAR ETT naturskönt landskap,
rikt kulturliv och livlig idrottsverksamhet, stark företagaranda och en speciell dialekt som lägger sin helt egna prägel på närpesborna. Dessa särdrag för Närpes klingar fint i mina öron och jag är säker på att Du bland kandidaterna i denna tidning hittar en, om inte flera, kandidater som passar just Dig. Dessa är nämligen alla goda kandidater som vill jobba för och utveckla just Närpes.
VI I SFP värdesätter den lokala demokratin och invånarnas möjligheter till delaktighet högt. SFP:s devis och rubriken för min text här är därför ”Nära Dig” och passar som hand i handske för kommunalvalet och vår kampanj. Därför är det viktigt att vi alla senast den 9.4 går och lägger en röst på det vi tror på och det som kan göra vår vardag bättre.
DIN RÖST ÄR VIKTIG, GÖR DEN HÖRD! ANNA-MAJA HENRIKSSON PARTIORDFÖRANDE
UTGIVARE SFP:s lokalavdelningar i Närpes, Pörtom och Övermark, Svenska kvinnoförbundet i Närpes och Svensk Ungdom i Närpes.
GRAFISK FORMGIVNING/ OMBRYTNING Kustmedia Ab, Maria Lillås
UPPLAGA 5000 ex
TRYCKERI I-print, Seinäjoki 2017
PÄRMBILD John Eveli
S
amtal, samarbete och dialog är ord som de båda återkommer till när vi samtalar. Deras ledarstil handlar om just detta. De vill involvera - både politiker och tjänsteinnehavare.Det är genom att samtala som man löser problemen - också de svåra. Det är ett nöje att arbeta med sådana som brinner för sin stad och sina invånare, säger Mikaela. Om de båda får förnyat förtroende vill de gärna ha en aktivare dialog med kommuninvånarna. De är båda t.ex beredda att föra en diskussion med byarna - i tur och ordning. Vilka behov finns, vilka önskemål finns, vad kan man göra själv och vad kan staden bidra med?
Att kandidera är inte självklart Båda har de funderat på sin kandidatur. Ingenting är ju självklart. Olav Sjögård säger att han på något sätt kände att han inte var färdig med sitt arbete för stadens bästa. Mikaela konstaterar att politiken både lärt och gett henne mycket och att kandidera är ett sätt att ge tillbaka en del av det hon lärt sig. Och Olav tillägger att politiken faktiskt har gett honom bättre självförtroende.
Mycket på gång Det händer mycket i Närpes och t.ex centrumbilden förändras i takt med att det byggs och renoveras. Det byggs för boende och för affärer. Mitt i Stan-projektet startade förändringen och snart är Folkhälsans bygge klart med seniorboende och Päivis-dagis. Skogsdungens daghem i Kalax är färdigt och i full användning. Ett dagis som är modernt och barnvänligt och som möjliggör ett flexibelt arbetssätt med sina små enheter. Det har alltså jobbats mycket med skolnätet och daghemmen. Så nu är det dags för högstadiet, som verkligen
behöver åtgärdas. Det är mycket grundläggande teknik som skall förnyas, men det behövs också utrymmen som möjliggör flexiblare undervisningsarrangemang. Och igen framhåller båda ordförandena personalens roll i planeringen. Även om landskapet i framtiden skall sköta social- och hälsovården är det viktigt att det finns förutsättningar för god vård också i hemstaden. Därför satsas det nu ordentligt på både nybygge och renoveringar. Holger och Rosa är det äldreboende som nu färdigställs samtidigt som Efraim och Solbacken renoveras, likaså HVC-sjukhuset och HVC. Allt för att Närpes stad också framöver skall vara en välfärdskommun. För de här satsningarna har Närpes stad erhållit ca 5 miljoner euro i statligt stöd. Och på frågan hur allt detta har åstadkommits har de ett gemensamt svar: god planering, gott samarbete mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare och en enhällig vilja i fullmäktige att satsa på välfärden.
Om framtiden Inte är ju Närpes färdigt, men det blir rejält annorlunda när landskapsreformen träder i kraft. Landskapet tar hand om social- och hälsovården. Men mycket blir kvar i kommunen och redan nu funderar de båda på sådant som stadens ekonomi, Dynamos framtida roll, hur föra en dialog med kommuninvånarna och på planerna som finns för att iordningsställa de idrottsanläggningar som finns i kommunen. Och de vill fortsätta den dialog som startats med olika företag i kommunen. Det finns alltså en hel del att göra för det nya fullmäktige som väljs den 9:nde april. TEXT OCH FOTO ULLA-MAJ WIDEROOS
SVENSKA K V IN N O FÖRBUNDET
3
SFP-BLADET
Tid att vara pappa FOTO PRIVAT
Nuvarande familjeledighetssystem i Finland ger både mamman och pappan möjlighet att vara hemma med barnen medan de är små.
F
ANDREAS FRAMHÅLLER ATT
ÖR ATT FÅ en uppfattning
om hur man kan dela på familjeledigheterna och hur möjligheten till pappaledighet kan utnyttjas i praktiken gör vi ett besök hos familjen Sara Eriksson och Andreas Stenfors på Marin i Claresund och deras två söner, Valter som är drygt 3 år och Viktor drygt 1 år.
Bildtext
PAPPA ANDREAS ÄR just nu pap-
paledig från sitt jobb som klasslärare i Mosebacke skola och sköter Viktor medan Sara jobbar heltid i Kristinestad som enhetschef inom Kårkulla samkommun. Äldsta sonen Valter är i halvdagsvård hos sin finskspråkiga familjedagvårdare. Sara och Andreas anhöll enkom om att få dagvårdsplats hos en finskspråkig vårdare eftersom de tycker att det är bra att barnen kommer i kontakt med finskan i tidig ålder.
ta ut den faderskapsledighet som han har rätt till. Han tycker det är givande och roligt att ägna sin tid åt barnen och umgås med dem. Och det är också viktigt att barnen får en chans att stärka banden till pappan lika väl som till mamman.
Pappa Andreas Stenfors med yngsta sonen Viktor och mamma Sara Eriksson med treåriga Valter. SARA OCH ANDREAS har valt att fördela familjeledigheterna i stort sett likadant nu med yngsta barnet Viktor som de gjorde när Valter föddes. Då hade Andreas 18 dagar faderskapsledigt samtidigt som Sara var moderskapsledig. Sara tog ut hela föräldraledigheten och var därefter vårdledig tills Valter var 1 år och 4 månader. Sara återgick då
till sitt jobb och Andreas valde att ta ut den pappaledighet som han var berättigad till borträknat de 18 dagar som han redan haft genast efter Valters födelse. Det blev 6 veckor. EFTER ATT DESSA familjeledig-
heter var utnyttjade återgick också Andreas till sitt jobb och Valter, som då hunnit bli 1½ år, fick hel-
dagsvård hos en familjedagvårdare. Positivt är att Valter nu som treåring och under Andreas’ pappaledighet med lillebror kan vara i halvdagsvård hos samma familjedagvårdare som tidigare. Och nu idag är alltså Andreas pappaledig med familjens yngsta son och Sara är i arbete. För Andreas var det ganska självklart att
pappaledigheten egentligen betyder att du är ledig från jobbet för att vara pappa på heltid och det är nog ett ’heltidsjobb’ och ingen semester om nån trodde det. Sara berättar att det kändes bra och stressfritt att börja jobba igen när hon visste att Andreas var hemma och skötte Viktor och de kan skapa sina rutiner och komma närmare varandra. Småbarnstiden är sist och slutligen väldigt kort och det är viktigt att båda föräldrarna kan dela omsorgen om barnen och ansvaret som man har som förälder. I och med att både Sara och Andreas ligger på ungefär samma lönenivå, har inte utnyttjandet av familjeledigheterna för deras del styrts av ekonomiska faktorer, vilket det kan göra om den ena föräldern har högre lön eller inkomster än den andra. TEXT MARIANNE NYQVIST-MANNSÉN
SFP och SvKF: ”Vi vill öka antalet kvinnor i arbetslivet, göra det lättare att kombinera familj och arbete samt minska löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män. Vi vill förbättra pappornas möjligheter till familjeledigheter och ge fler barn möjlighet att delta i småbarnspedagogiken.”
Idrottstokiga syskon Heidi och Patrik Kuuttinen är syskonen som satsar allt på skidåkning och skidskytte.
D
E ÄR FÖDDA och uppvuxna i Kåtnäs och just nu går båda i Närpes gymnasium. Heidi tredje året och Patrik första året - båda med målsättningen att göra gymnasiet på fyra år. Tävlande kräver nämligen sin tid, likaså träningslägren. Båda framhåller flexibiliteten i gymnasiet: möjlighet att läsa på distans och skriva prov på lägren. Det är en förutsättning för att kunna både studera och tävla samtidigt. Och det fungerar om man går i Närpes gymnasium. Hur kommer det sig då att det blev skidåkning? Båda ler försiktigt och säger att de nästan stod på skidor innan de kunde gå. Både mamma och pappa är nämligen ivriga skidsportare, så skidåkning blev en naturlig del av familjens liv. Och nu satsar de på allvar på tävlandet. Landslagsuppdrag,
Stafett FM, SkolFM (KLL), FM det är tävlingar för hela slanten. Det blir mycket bilkörande och pappa är chaufför. Ibland är mamma med. På sin gemensamma Facebook-sida beskriver de sig som ”Idrottstokiga syskon från Närpes som hänger med i landseliten i flera uthållighetsidrotter”. Det märks när vi samtalar, vad än vi pratar om så kommer vi in på skidåkningen. Och det är nog så det skall vara när man på allvar satsar på tävlandet. Tiden räcker inte till så mycket annat än träning och tävling. Men finns det tid så tar Patrik fram sitt dragspel och Heidi sin kamera. Och det är inte skidkändisar hon fotograferar utan det är naturbilder som gäller. Också Heidi kan spela dragspel - hon har avlagt alla nivåtester i musikinstitutet Legato. Och förstås måste jag fråga
FOTO MAARIT KUUTTINEN
hur det kommer sig att de båda kan spela dragspel. Det visar sig att det är farfar som är inspiratören. Förutom träningen är naturligtvis maten viktig för elitidrottare. Vad äter man? När äter man? Det passar inte riktigt med en pepparbiff och fransk potatis några timmar före en träning. Men det handlar nog om att de äter rätt vanlig mat. Dock är det viktigt att tänka på att äta litet av allt, att få i sig mineraler och näringsämnen - helt enkelt tillräckligt med energi. Båda är allätare men räkor och kräftor är ändå något de helst inte vill ha på tallriken. Hemlagade köttbullar och potatis låter avsevärt bättre i deras öron. Några speciella förebilder vill de inte nämna, men säger att de stora stjärnorna lyser en i gången. Och vem vet - kanske Heidi och Patrik en dag blir lysande stjärnor och förebilder för andra. Vi önskar dem lycka till i spåret! TEXT ULLA-MAJ WIDEROOS
SVENS KV IN N FÖRBU
Patrik och Heidi Kuuttinen.
4
SFP-BLADET
6 Emina Arnautovic’ Kontaktchef
7 Mikaela Björklund PeD, universitetslärare
Utåtriktad, handlingskraftig, modig och engagerad. I Finland är det möjligt att påverka och det har jag gjort nu i åtta år i fullmäktige i Närpes. Rättvis behandling betyder inte att alla ska behandlas lika, utan att vi ska ha mod att fatta beslut utgående från de olika förutsättningar som vi människor har.
Ansvar och framtidstro! Jag vill jobba för ett mänskligt och livskraftigt Närpes, där: - vi bryr oss om varandra - trygg vård och omsorg erbjuds - god dagvård, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet bedrivs i friska hus - företagsamhet stöds aktivt - vi vågar satsa långsiktigt
11 Mejrema Dizdarevic` Studerande
Laura Ehlers
Marja Forsén Jag är 45 år, mamma till 3 ungdomar, 2 änglar och husmor till 3 katter. Jag tycker att man skall möta andra som man själv vill bli bemött. Att respektera sig själv och andra är väldigt viktigt. Lika viktigt är det att ta tid för de saker som ligger ens hjärta nära. Därför finns det inga ”sedan” utan saker som man vill jobba med skall man jobba med ”nu”.
Sjukskötare
17 Göran Gjäls
9 Amer Čehobašić Tradenom
Viktiga frågor: God vård och omsorg åt alla stadens invånare samt närhet till tjänsterna. God grundutbildning samt yrkes- och gymnasieutbildning på orten även i framtiden. Meningsfull fritid såväl i byarna som i centrum. Möjligheter för de unga att påverka. Företagandet i staden och regionen bör främjas.
Tanja Eklund Min vision är att vi ska kunna bo och leva på landsbygden också i framtiden, att vi har ett livskraftigt öppet samhälle som värnar om dem som är svaga och där alla ska ges möjlighet att skapa sig ett gott liv. ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”
Gun Granlund Pensionerad språklärare
Jag vill fortsätta att arbeta för Närpesbornas bästa. Att förverkliga satsningen på sjukhusbacken är mycket viktigt och visar på framtidstro. Investeringstakten måste framöver sänkas. Vi bör hålla skuldsättningen under kontroll och på en rimlig nivå. I Närpes ska alla känna sig välkomna! Staden där var och en på sitt eget sätt drar sitt strå still stacken.
Jag vill vara med och föra ett välmående och mångkulturellt Närpes in i framtiden. Ett Närpes där näringslivet blomstrar, där varje invånare får god service nära i livets alla skeden, god utbildning, ett stimulerande arbetsliv och en meningsfull fritid.
Daniel Dahlbo Jag vill jobba för en stark och livskraftig hembygd. Närpes ska vara en ort som gestaltas av en modern och positiv framåtanda. Närpes attraktionskraft måste höjas för att få unga familjer att bosätta sig på orten. Vi ska vara en föregångare för finländsk landsbygd.
14 Evor Eklund-Back
15 Michaela Esch
Pensionär
CFO, politices magister
Fortsatt arbete för: - Människorna, miljön och jämställdheten i en välmående och trygg kommun - Skola, dagvård och eftis med engagerad personal - Sunda värderingar, harmoni och framtidstro i studier, arbete och fritid oberoende av ålder, kön eller härkomst
Jag vill arbeta för en balanserad användning av ekonomiska resurser och ett välmående och expansivt näringsliv i Närpes med öppenhet och insyn i det kommunala beslutsfattandet. Mina etiska rättesnören inom politiken är: Rättvisa, ärlighet och sunt förnuft.
18
Jordbrukare
10 Försäljare
Jag är en 26-årig man som bor i Näsby. Jag är född i Bosnien, men har bott största delen av mitt liv i Finland. Jag är utbildad tradenom och arbetar inom handeln. Jag vill jobba med ungdomsfrågor och integrationsfrågor för att öka trivsamheten i Närpes. Jag vill också jobba för att bevara det svenska språket.
13 Frisör
Jag vill arbeta för ett livskraftigt Närpes, en stad med service och trivsel i alla delar. Frågor som gäller barnfamiljer, utbildning och lantbruk är viktiga för mig. Barn och unga ska erbjudas en bra grund genom utbildning och fritid, äldre personer ska känna sig trygga oberoende av boendeplats.
16 Teckenspråkstolk, företagare
Johanna Borg
12 Agrolog
Jag är en 19-årig tjej som bor i Näsby och studerar till socionom i Vasa. Jag tycker om att lösa problem och träffa nya människor. Jag vill jobba främst med jämlikhetsfrågor och vårdoch utbildningsfrågor.
8
19 Hans Grönberg Bokhandlare
Mitt intresse för samhällsfrågor har alltid funnits. Jag ser gärna om jag kan bidra till att bygga ett välmående Närpes. Därför ställer jag mig till förfogande i kommunalvalet. Jag hoppas att jag med min kunskap och den livserfarenhet jag samlat genom mina möten med människor och skeenden i livet ska kunna påverka i vår fina stad.
20 Jimmy Hällström Studerande
Jag är tradenomstuderande och mycket intresserad av ekonomi. Jag tycker att hälsa och motion är viktigt - det behövs mera utomhusaktiviteter. Det är viktigt att satsa på företagare och arbetsplatser - jag är för ekologiskt producerade livsmedel. Ungdomarna är nästa generations finländare - det behövs god utbildning och ett bra utbud av skolor nära.
5
SFP-BLADET
21 Kenneth Högback
22 Daniel Höglund
Elmontör, jordbrukare
Grävmaskinschaufför, företagare
Kommunal service bör bevaras såväl i centrum som ute i byarna även om social- och hälsovården övergår till landskapen. Vi borde satsa mera på fritidsverksamhet för barn och ungdomar, de är vår framtid. Infrastrukturen behöver hållas i skick, det gynnar både näringslivet och vanliga medborgare.
Pappa, jobbar och har eget företag. Gillar simning och frivillig brandkårsverksamhet. För mig är arbete och företagsamhet viktigt. Likaså en levande landsbygd med god framtidstro och god ekonomi. Barnen och ungdomarna är vår framtid - vårt kapital! ”Närpes - stark kommun i Svenskfinland”
26 Anders Norrback Mat- och miljöföretagare
När det går bra för hela Närpes har vi alla det bättre. Därför skall vi satsa på - God utbildning i alla åldrar - Företag som ger jobb och välfärd - Ren mat som är bra för vår hälsa - Kultur och sport för ung och gammal - Trygghet och jämställdhet för nya och gamla Närpesbor
27 Daniel Norrback Sjukskötare
Linda Pellfolk Lantbruksföretagare, pol.mag
Som ekomjölkbonde och småbarnsmamma är anknytande frågor självskrivna hjärteområden. Jag vill att Närpes också i framtiden ska vara attraktivt för alla åldersgrupper och för att lyckas med det måste vi fortsätta att satsa och investera.
Sven Jerkku Företagare
32 Rita Pihlgren-Haaparanta
24 Nedim Kekic´ Bioanalytiker
42 år, gift och har 2 barn, bor i Finby, har egna företag och är aktiv inom politiken lokalt och regionalt. Att trygga sysselsättningen och arbetsplatserna, bostäder och utbildning på orten samt förutsättning för god vård placerad i Närpes, är mina prioriteringar.
28 Anahit Norrbo Förskollärare
Jag tror på Närpes även framöver som en livskraftig stad med god framåtanda, en stad där alla har tillgång till dagvård, utbildning och goda möjligheter till fritidssysselsättning. Ett Närpes som erbjuder god vård vid egen HVC. En stad med gott företagsklimat och uppmuntran till nya arbetsplatser.
31
23
För mig betyder politiken att bygga ett fungerande samhälle. Anledningen till att jag ställer upp är att jag vill arbeta för en bättre framtid för våra barn och deras rättigheter. Alla barn ska ha rätt till en kvalitativ och jämlik utbildning. Mångfald är en rikedom, samhället skall inkludera alla människor.
33 Stig Simons
Trebarnspappa, rätt ung men rättvis, envis och tror på att sanningen segrar till slut.Det är första gången jag kandiderar i valet,men jag förstår mig på politiken.Mitt största bekymmer gäller integrering av utländska människor då jag är också utländsk och känner till alla hinder när man börjar livet i ett nytt samhälle.
29 Marianne Nygårds Egenföretagare
Jag arbetar för: - välfungerande vård och omsorg inom rimliga avstånd - förutsättningar för företagen att etablera sig och utveckla sin verksamhet - att Närpes skall vara en attraktiv, öppen och välkomnande stad att bo i - möjlighet till en aktiv fritid för våra barn och ungdomar - en öppen dialog med våra invånare i vår fina stad
34 Olav Sjögård
Pensionär
Jordbrukare, pensionär
Pensionerad byggare, jordbrukare
Jag vill arbeta för: - vårt svenska språk - alla skall ha rätt till omsorg på sitt modersmål - en levande landsbygd - god kvalitet i social- och hälsovården i synnerhet äldreomsorgen. Palliativa vården ska utvecklas. - alla människors lika värde - en smidig integrering i vår kommun
Jag vill jobba för: - primärnäringarna, närodlade produkter och satsningar inom bioenergi - förbättrat vägunderhåll i alla byar, satsningar på gång- och cykelvägar - fortsatta renoveringar och tillbyggande på sjukhusbacken
Jag vill jobba för: Att vi skall få en så bra vård och omsorg som möjligt åt varenda en Närpesbo. En bra utbildning i Närpes, på alla stadier. Bra och varierande fritidssysselsättningar åt alla. Vara med och skapa förutsättningar för vårt näringsliv. Hela Närpes skall leva, satsningar också på byarna!
25 Samuel Lindén Kantor
Vi lever i reformernas tidevarv, men kommunen har ändå många viktiga uppgifter. Därför vill jag arbeta för: - Utbildningen och skolornas framtid. - Barnens och ungdomarnas framtid. - Kulturen och fritiden.
30 Marianne Nyqvist-Mannsén Pensionerad lärare
Vill fortsätta jobba med människan i fokus - för trygg dagvård och god utbildning - för mångfald och integration - för jämställdhet, jämlikhet och likabehandling med Kvinnoförbundets ideologi som plattform - för god vård och omsorg - för ett dynamiskt näringsliv - för ökad trivsel och framåtanda
35 Robert Sjöström Ingenjörsstuderande
Jag är hemma från Norrnäs. Jag studerar till maskin- och produktionsingenjör inom driftoch energiteknik i Novia. Tre viktiga frågor: daghem och skolor, social- och hälsovård och äldreomsorg. Vi skall satsa på de unga - de är framtiden. Alla skall ha rätt till vård och omsorg på sitt modersmål. En bra äldre omsorg är en rättighet för våra äldre.
6
SFP-BLADET
36 Johan Skinnars Chaufför
Jag vill jobba för att Närpes också i fortsättningen skall ha en god sysselsättning och ett bra företagsklimat. Staden är och ska också i fortsättningen vara flexibel och hjälpa till vid behov för att lyckas få nya företag till staden. God service och möjligheter till fritidssysselsättningar ska också finnas.
41 Karl-Gustav Svedjebäck
37 Johanna Smith
ICT-tekniker, pälsfarmare
Jag vill jobba för ett livskraftigt, företagsamt Närpes där invånarna har tillgång till och service på sitt modersmål. Fritidsaktiviteter för barn och unga är viktigt. Jordbruket och växthusnäringen ligger mig nära och jag vill arbeta för en levande landsbygd som samverkar med samhällsplaneringen och kan lyckas.
Jag är en ICT-tekniker som även bedriver en mindre pälsfarm. På fritiden är jag en aktiv föreningsmänniska och bänkidrottare. Jag vill värna om ett rikt föreningsliv och ett gott företagsklimat samt vår stads självständighet. Jag litar på mitt sunda förnuft och förmåga att samarbeta för stadens bästa.
42 Erik Ulfvens Pensionerad företagare
En röst på mig är en röst på glesbygden. För mig är det självklart att det skall vara möjligt att bo i alla delar av Närpes oavsett om man behöver dagvård, skola, fritidssysselsättning, arbete eller hemvård.
Vill arbeta för: - Rättvis fördelning av resurserna - Stöda näringslivet för att skapa arbetsplatser - Arbeta för svenska språkets ställning - Vasa centralsjukhus som ett fulljoursjukhus - Bevara social- och hälsovården i kommunen - Bättre vägar - God utbildning på hemorten
Erica Wickman Egenföretagare
Jag är en utåtriktad och social person som älskar att ha många järn i elden samtidigt. Jag har varit medlem i Ungdomsrådet, sitter i styrelsen för Förebyggarna och är dessutom medlem i Svensk Ungdom och ser mig därför som en potentiell medlem i fullmäktige. Vi på landsbygden behövs!
Johan Sten
Växthusföretagare
Stationsmästare, jordbrukare
46
38
47 Jennie Wilson
39 Brita Stenberg Primärskötare
Trygga utbildningarna för barn och unga. Vi måste se till att vi har en fungerande service och äldrevård. Arbetshälsa för alla - människan i fokus. Ett trivsamt, utvecklande och tryggt Närpes för alla. Utveckling av infrastrukturen.
43 Matts-Erik Viklund Grönsaksodlare
Anette Storsved Lärare
Jag vill främst arbeta för våra barn och ungdomar, både före och under skolåldern. Jag är lågstadielärare men är nu mammaledig så barns välmående är naturligt viktigt för mig. Dessutom är lokalproducerad mat och en trivsam kommun som kan utvecklas prioriteringar för mig.
44 Anders Wenman Pensionär
45 Thomas Wester Företagare
Jag vill arbeta för en hög sysselsättningsgrad, trygga och bra lösningar inom vård, omsorg och utbildning. En aktiv bostadspolitik i periferin är viktig, så att tillgången på hyresbostäder tryggas. Jag anser att i ett välmående samhälle ska råda ömsesidigt förtroende på alla plan.
Jag vill jobba med frågor som berör hälsovård, skola och infrastruktur. Värden jag står för är att alla människor ska behandlas lika oberoende av ursprung och att vi ska se till att vi som pratar svenska ska få service på svenska
48
49
Lasse Åberg
40
Bengt Österberg
Personlig tränare
Försäljningsdirektör
Pensionär, företagare
Jag är en 29-årig nämpnäsbo, gift och har två härliga barn. Jag brinner för motion och hälsofrågor. Satsningar på att främja folkhälsan behövs! Barn och ungdomar ligger mig varmt om hjärtat. De är vår framtid!
För en levande landsbygd med framtidstro. Näringsliv och företagsamhet och dess utveckling på landsbygden och att vi har en fungerande hälsooch sjukvård. Vi bör bibehålla servicenivån för alla oberoende var man bor i Närpes. Alla innevånare skall bli jämlikt behandlade.
Född och bor i Rangsby med Vivan. Pensionär f.d. företagare. Vill utveckla ett starkt centrum! Alla centra utanför skall även ha hjälp att leva upp till byarnas invånare, jobba för att äldre kan bo i sina bostäder och ordnad vårdservice i byar. Hjälpa yngre att återflytta till sina hemtrakter, starta företag, skapa nya arbetsplatser.
Jag är nyfiken, positiv och framåtriktad med båda fötterna på jorden. Jag ser fram emot att få vara med och förbättra vardagen för oss alla. Mina mål: - Företagarna ska få fulla stöd. - Våra daghem och skolor ska fungera på bästa sätt. - Ungdomarna ska stödas på alla tänkbara sätt, dessa ska stormtrivas i vår kommun för att således stanna kvar.
50 Marjo Österdahl Butikschef
I en välfungerande stad har alla invånarna framtidstro, arbetsglädje och välmående. De ska känna sig trygga i olika livssituationer och få den bästa möjliga kommunala servicen. Som beslutsfattare vill jag kunna vara rättvis och orädd,visa öppenhet och ta ansvar. - I ett livskraftig Närpes trivs vi bäst!
7
SFP-BLADET
I NÄRPES ÄR NÄRA DIG! STADEN DÄR MÄNNISKAN ÄR I FOKUS I VÅRD OCH OMSORG • Vi anser att äldreomsorgen ska bli kvar i kommunens regi efter vårdreformen. • Vi arbetar för att vårdtjänster på minst nuvarande HVC-nivå ska finnas i Närpes. • Vi anser att akutjouren kvälls- och nattetid och under veckoslut ska finnas på ett rimligt avstånd och fungera på både svenska och finska. • Vi vill ge vårdpersonalen möjlighet att orka i sitt arbete och vi vill verka för att deras arbetsförhållanden ska bli bättre. • Vi vill skapa förutsättningar för att det i stadens fastigheter ska ges goda möjligheter till produktion av vård- och omsorgstjänster även i framtiden.
DEN LIVSKRAFTIGA STADEN MED GOD EKONOMI • Vi arbetar för att det i vår stad skapas goda förutsättningar för primärnäringarna och företag av olika slag att verka och för nya att etablera sig, bl.a. genom att erbjuda effektiva och lättillgängliga näringslivstjänster. • Vi vill att stadens markplanering främjar företagens och primärnäringarnas verksamhetsförutsättningar. • Vi vill ha ett öppet och välkomnande samhällsklimat som skapar förutsättningarför inflyttning, boende, möjlighet till arbete och delaktighet i samhället. • Vi arbetar för att det ska finnas arbetsplatser av varierande slag för invånare med olika slags utbildningar och kompetens.
STADEN MED GOD DAGVÅRD OCH UTBILDNING FÖR BARN, UNGA OCH VUXNA • Vi vill att dagvården och skolan ska vara trygga och inspirerande. • Vi vill att barnen och eleverna ska bli sedda, hörda och vara delaktiga i sitt lärande. • Vi anser att lärarna och övrig undervisningspersonal ska ges förutsättningar att orka i sitt arbete. • Vi vill att elevvården ska fungera och vara effektiv. • Vi vill utveckla andra stadiets utbildning utgående från principerna närhet och god kvalitet. Därför vill vi slå vakt om gymnasieutbildningen vid Närpes gymnasium och stärka yrkesutbildningen vid YA:s enhet i Närpes. • Vi vill eftersträva en framtidsinriktad, hållbar och lättillgänglig verksamhet inom fria bildningen, biblioteksväsendet och musikinstitutet. • Vi arbetar för att dagis- och skolfastigheterna ska vara ändamålsenliga och hälsosamma. • Vi anser att när budgetanslag beviljas för sanering och/eller nybyggnad behöver de fastigheter som är i störst behov av sanering prioriteras. • Vi anser att lärarna och eleverna behöver tidsenliga läromedel och tekniska hjälpmedel för att kunna fylla läroplanens målsättningar.
DEN SOCIALT VÄLFUNGERANDE STADEN • Vi välkomnar mångfalden i vår stad. • Vi välkomnar nya invånare till vår stad och anstränger oss för att skapa förutsättningar för en god integrering. • Vi är staden där jämlikhet, likabehandling och jämställdhet ska gälla och verkställas i stadens verksamheter inom alla sektorer. • Vi vill vara staden där det förs en kontinuerlig, aktiv och konstruktiv dialog mellan stadens beslutsfattare, tjänsteinnehavare och invånarna. • Vi vill öka möjligheterna för alla invånargrupper att delta i kultur-, idrotts- och andra föreningsaktiviteter i olika delar av staden. Det ökar trivseln och attraktiviteten för Närpes som boningsort. • Vi vill se ett utökat samarbete mellan stadens sektorer och tredje sektorn för att förebygga marginalisering och utslagning. • Vi vill se vår stad fri från våld och mobbning och vi ska arbeta för att förebygga allt slags våld och all slags mobbning. • Vi vill att staden har en tydlig handlingsplan gällande papperslösa.
STADEN SOM STRÄVAR EFTER EKOLOGISK HÅLLBARHET I PRAKTIKEN • Vi anser att ekologisk hållbarhet ska eftersträvas i stadens verksamheter. • Vi vill att staden i sina livsmedelsupphandlingar prioriterar närodlat. • Vi stöder en mer ekologiskt hållbar energiproduktion, t.ex. i form av en biogasanläggning i Närpes. • Vi vill att staden i eget byggande ökar användningen av närproducerade byggnadsmaterial och tjänster.
”Niert i Närpes” SVENSKA K V IN N O FÖRBUNDET
För att få veta mer om din kandidat gå in på www.sfp.fi/sv/kommunalvalet2017, välj ”bekanta dig med våra kandidater” och välj ”Närpes” ur kommunlistan.
RÖSTNINGSOMRÅDEN Kommunalval 2017 Val av stadsfullmäktige i Närpes stad förrättas söndagen den 9 april 2017 kl. 09.00 – 20.00. Röstningsområden och röstningsställen inom Närpes stad är följande: Röstningsområden Röstningsställen Adress 01. Pjelax röstningsområde Pjelax skola Pjelaxvägen 1 02. Böle röstningsområde Böle uflokal Kristinestadsv. 578 03. Finby röstningsområde Närpes gymnasium Skolgränd 9 A 04. Näsby röstningsområde Stadshuset i Närpes Kyrkvägen 2 05. Kåtnäs röstningsområde Stenbackens skola Pitvägen 9 06. Kalax röstningsområde Skogsdungens daghem Norrtåget 1 07. Nämpnäs röstningsområde F.d. Nämpnäs skola Nämpnäsv. 142 08. Norrnäs röstningsområde Västra Närpes skola Norrnäsvägen 34 09. Rangsby röstningsområde F.d. Rangsby skola Rangsbyvägen 195 10. Töjby röstningsområde F.d. Töjby skola Töjby skolväg 9 11. Yttermark röstningsområde Yttermark skola Uljensvägen 2 12. Övermark röstningsområde Alvinahemmet Parkgränd 1 13. Pörtom röstningsområde Pörtom skola Centrumgränd 2 Förhandsröstning Förhandsröstning verkställs under tiden 29.03 – 04.04.2017. Förhandsröstning sker på följande allmänna förhandsröstningsställen. 1) Stadshuset i Närpes, Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Öppethållningstider: 29.03.2017 – 31.03.2017 kl. 10.00 – 18.00 01.04.2017 – 02.04.2017 kl. 10.00 – 14.00 03.04.2017 – 04.04.2017 kl. 10.00 – 19.00 2) Övermark bibliotek, Vasavägen 1599, vån. 2, 64610 ÖVERMARK Öppethållningstider: 31.03.2017 kl. 09.00 – 15.00 04.04.2017 kl. 14.00 – 20.00 3) Pörtom bibliotek, Centrumvägen 13, 66270 PÖRTOM Öppethållningstider: 29.03.2017 kl. 12.00 – 17.00 30.03.2017 kl. 10.00 – 15.00 03.04.2017 kl. 15.00 – 20.00 Förhandsröstning i vårdanstalter och pensionärshem sker i enlighet med vad resp. valbestyrelse bestämmer och som framgår av kungörelser och andra meddelanden på förhandsröstningsstället. Förhandsröstning sker på följande ställen: Närpes hvc:s bäddavdelning och åldringshemmen Frida, Alvina och Pörtehemmet, servicehemmen Bostället, Efraim, Solgärdet samt demenshemmet Solbacken. Hemmaröstning En röstberättigad, vars rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till röstnings- eller förhandsröstningsstället, får förhandsrösta i hemmet. Anmälan om hemmaröstning ska ske antingen skriftligen eller per telefon senast 28.03.2017 före kl. 16.00 till centralvalnämnden, Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES, tel. 0401600635. Röstandes identitet Röstande ska vid behov förete tillräcklig utredning över sin identitet (identitetsbevis eller någon annan handling med fotografi). Polismyndigheten kan avgiftsfritt utfärda ett temporärt identitetskort åt en person för att han eller hon ska kunna rösta i valet, om personen inte har någon annan identitetshandling. Den röstandes personbeteckning behövs för registreringen av röstningen på allmänt förhandsröstningsställe. Närpes den 22 februari 2017 CENTRALVALNÄMNDEN I NÄRPES
8
SFP-BLADET
Pörtom Lokalin – för ung och gammal Kör du genom Pörtom ser du med största sannolikhet det stora gula huset bredvid riksåttan. Det är Pörtom Ungdomsförenings lokal där det varje vecka händer någonting.
F
ÖRENINGEN ÄR för utomstående mest känd för revyn. Det ivriga revygänget består av allt från ungdomar till pensionärer. De börjar träffas tidigt på hösten och övar många, långa kvällar före den efterlängtade premiären i januari. Den goda stämningen i gänget är en av orsakerna till att det även i år kom 3300 personer och såg revyn ”Ställ er i kö”.
ANDRA EVENEMANG SOM föreningen ordnar är danser, loppis,
Byafrågan, Car & Bar och cykelorientering. Vårens nyhet är att man tänker ställa till med våffelbuffé. För de allra minsta barnen ordnas Babyskoj där barn upp till 5 år får härja fritt på lokalen. För lågstadiebarnen finns barnklubb en gång i veckan och sommartid kan man ta hjälp av sommarklubben om man har svårt att hitta barnpassning innan semestrarna börjar.
FÖRUTOM DEN EGNA verksamheten pågår mycket annat
i föreningshuset. Det spelas pidro en gång i veckan och bl.a. Byssflickorna (marthor) och Folkhälsans Trivselcafé träffas där. I samarbete med Byarådet ordnas även tonårskvällar på helgerna . Med så här mycket verksamhet behövs det många frivilliga som ställer upp och talkotimmarna som spenderas i huset är oändliga då all verksamhet rullar på. ”Lokalin” är stället där man träffar vänner och bekanta samt får umgås och uppdatera sig om det senaste. Det blir allt viktigare då naturliga träffpunkter som t.ex. butiken inte finns längre. Föreningslivet ger mycket till alla inblandade. Att städa toaletten känns betydligt roligare då man tillsammans med någon annan får oja sig över eländet.
SOMMAREN 2015 MÅLADES hela fasaden på lokalen och Pörtomborna visade hur bra man är på att ställa upp då många bybor anslöt sig till talkot och hjälpte till att piffa upp den byggnad som idag stolt står bredvid riksåttan. ATT UNGDOMSFÖRENINGEN VALDES till årets förening 2016
är ett bevis på den goda andan i byn och att man ställer upp för varandra. För utan människorna är lokalen bara ett hus i raden längs riksåttan.
TEXT MALIN HAKA, PIA SAND FOTO PRIVAT
”Ställ er i kö”.
Rosita Langels hemma vid köksbordet.
Martha i tiden Rosita Langels, 55, har många järn i elden. Förutom ett krävande arbete som packerichef på Botnia Grönsaker sitter hon i styrelsen för Sparbanksstiftelsen och i Närpes Vattens styrelse. Ifjol blev hon vald till ordförande för Marthorna i Nämpnäs. Hon är också engagerad mormor och farmor till Elis och Henry. – Men jag har skalat bort mycket, säger hon och skrattar.
A
TT ROSITA KOM till
Närpes för 35 år sedan berodde emellertid inte på jobbet utan på kärleken. Efter studentexamen på hemorten Kronoby tog hon ett mellanår och jobbade som springflicka på ett kontor i Ekenäs. Där träffade hon en kväll på legendariska Gnägget Karl-Henrik Langels, forstingenjörsstuderande från Nämpnäs. Efter året i Ekenäs studerade Rosita till studentmerkonom i Vasa och sommarjobbade på resebyrå Botnia i Närpes där hon fick fast tjänst efter examen. – Jag brukar säga att jag började min karriär på Botnia Resebyrå och avslutar den förhoppningsvis på Botnia Grönsaker. Rosita Langels har alltid varit föreningsmänniska. På hennes långa meritlista finns bl.a. engagemang i ungdomsföreningen,
byarådet, Svenska kvinnoförbundet samt i Kraft Hockey som lagledare, styrelseledamot och kassör. ROSITA HADE LOVAT sväger-
skorna Ann-Mari och Runa Britta att gå med i Marthorna när hon fyllde 50, och så blev det. Och det har hon inte ångrat en sekund! Nämpnäsmarthorna umgås och har roligt över generationsgränserna. Åldern har ingen betydelse. För närvarande har föreningen 47 medlemmar som träffas varannan onsdag i UF-lokalen i Nämpnäs. Föreningen fyllde 80 år ifjol, så här har en lång rad Nämpnäskvinnor varit engagerade. Det som Rosita tycker är speciellt med Marthorna är att man fortfarande lever upp till det ursprungliga idealet om att vara en icke-politisk samhällspåverkare. Liksom 1899, då Marthorna grundades, sprider
man vardagskunskap och idkar välgörenhet. Förbundet bedriver idag t.ex. projekt-, rådgivnings- och kursverksamhet som vänder sig till bl.a. barnfamiljer och unga vad gäller matlagning, städning, ekonomi och miljövänligt tänkande. – NÄMPNÄSMARTHORNA STICKAR, virkar och talar, säger
Rosita. Vi har tillverkat hundratals filtar, sockor, hjälmar och tröjor, som Inga Gullström sedan plockar ihop till babypaket för Hoppets Stjärnas hjälpverksamhet. Talar, för att gemenskapen är viktig! Man bjuder in marthor från andra byar och föreläsare som berättar om t.ex. minnessjukdomar, skönhetsvård, resor och Närpes förr och nu. Man gör utfärder och hemliga resor. Marthorna deltar i evenemang i Nämpnäs tillsammans med byarådet och ungdomsföreningen, vilket Rosita anser är viktigt för bygemenskapen. Nämpnäsmarthorna förfogar också över en 150 personers marthaservis, som är flitigt utlånad till bröllop och fester för en billig peng! – Vi är ett trevligt gäng och jag trivs mycket bra. Det har nog alltid bott en Martha i mig, säger Rosita Langels.
TEXT OCH FOTO GUN GRANLUND
9
SFP-BLADET
Tredje generationens växthusföretagare FOTO ULLA-MAJ WIDEROOS
Stefan har valt att koncentrera sig på odlingen även om han behärskar marknadsföring. Han ser dessutom en fördel i att dela erfarenheter och kompetensutveckling med andra företagare och sitter i andelslagets styrelse. Han nämner t.ex. diskussionen om huruvida man vid val av tomatsorter skall satsa på hållbarhet eller smakkvalitet. Satsning på välsmakande tomatsorter som konsumenterna gillar anser han vara resultatet av de diskussionerna.
Stefan Nordmyr utbildade sig till trädgårdsmästare och hortonom och valet att bli företagare var ganska självklart. Trädgårdsmästarutbildningen gav praktiska odlingsfärdigheter medan hortonomutbildningen lade grunden för en djupare förståelse för växtodling.
S
TEFAN ÄR VÄXTHUSFÖRETAGARE i tredje genera-
tionen! I Träskböle har det funnits växthus sedan 1950-talet. Utvecklingen i byn liknar den på annat håll i trakten. Tidigare var anläggningarna mindre familjeägda växthus. Idag finns det tre större företag med anställda i byn. Träskböle är alltså en inpendlingsort med växthusarbetare som delvis bor i andra byar. Några av Stefans anställda har valt att köpa hus, bosätta sig i byn och de bidrar till att byn hålls levande. Stefan Nordmyr odlar gurka och tomat på 15 000 m2. Han började år 1997 och har utökat arealen i tre omgångar och investerat i en fastbränsleanläggning. De senaste investeringarna gjordes i LED-be-
lysning och i en desinfektionsanläggning.
PÅ FRÅGAN OM hur han orkar
arbeta så hårt, orkar investera och ständigt testa nya vägar, svarar Stefan att han är så intresserad av det han håller på med. Friheten att vara egen företagare med möjlighet att ställa sitt liv och sin tid är värdefull - om man ibland har väldigt mycket arbete kan man kompensera det med att vara mer ledig under tider som företagsverksamheten medger det.
HAN ODLAR GURKOR under
LED-belysning och säger att det fortfarande finns mycket att lära sig om den odlingstekniken- det finns forskning på området, men i praktiken behöver man själv pröva hur LED optimalt utnyttjas i praktisk odling på större arealer. Tydliga rutiner för hur personal rör sig in och ut i växthusen samt desinfektionsanläggningen (som Stefan delvis designat själv) förebygger sjukdomsangrepp i odlingen, något som annars kunde leda till betydande produktionsbortfall. Träskböle Grönsaker levererar sin produkter till försäljning via Andelslaget Närpes Grönsaker.
TEXT ANN-SOFIE SMEDS-NYLUND
Stefan Nordmyr i sitt växthus.
Från Riga till Närpes En annorlunda resa har hon gjort. Flyttat från storstaden Riga med ca 730.000 invånare till Närpes med ca 9400 invånare. Ett avstånd på ca 755 km skiljer mellan de båda städerna.
V
INETA VARPINA HETER
hon och bor sedan 2014 i Nämpnäs tillsammans med Stefan Sand. Det är alltså han som är orsaken till att hon är här. I Riga hade hon jobbat med blommor nästan hela sitt liv. Egentligen var det en slump att det blev blommor - en bekant behövde hjälp och på den vägen blev det. Efter att i 14 år jobbat med blommor, mest rosor, gick hon en utbildning för att bli florist. Men hennes snart 50-åriga liv innehåller också 1,5 års boende i
England. Och hon berättar själv om rädslan att börja tala ett främmande språk. Att förstå går an, men det är värre att prata. Och från tidigare kunde hon ju lettiska och ryska så engelskan blev det tredje språket. Vineta småler litet och säger att engelska började hon prata ordentligt först när hon träffade Stefan - det var ju det enda gemensamma språk de hade. Men nu är det svenska som gäller - det fjärde språket alltså. Innan flytten till Närpes gick hon en tremånaders kurs i svenska i Riga och fortsatte sedan ett år vid SÖFF. Så nu är språkproblemen ett minne blott. VAD SÄGER DU TILL DINA VÄNNER I LETTLAND OM NÄRPES?
– Jag säger att jag bor mellan skog och vatten, skrattar Vineta. Det är stor skillnad jämfört med Riga, men det är till naturens fördel. Länge funderade Vineta på vad hon skall sysselsätta sig med. Ge-
nom en bekant i Lettland fastnade hon för principen om lymfstimulerande massage. Så nu har hon ett eget företag, Figura Line, i centrum av Närpes. Eftersom hon tycker om att umgås med människor så är det här ett bra sätt att komma i kontakt med närpesborna. Och på tal om närpesborna: när hon var med Stefan i butiken första gången slogs hon av att Stefan hälsade på alla! Det gör man av naturliga skäl inte i Riga. Också det här till Närpes fördel då Vineta tycker att alla verkar vara nära varandra. MATEN DÅ, ÄR DEN VÄLDIGT ANNORLUNDA HÄR?
– Egentligen inte, säger Vineta, men ni använder mycket såser här. Och den självklara frågan blir vilken favoritmaten är? Stefans rökta lax är det snabba svaret.
TEXT OCH FOTO ULLA-MAJ WIDEROOS
Vineta Varpina.
10
SFP-BLADET
Yrkesutbildning i Sydösterbotten Yrkesakademin i Österbotten utbildar för tillfället cirka 400 studerande vid enheten i Närpes. Antalet studerande är ganska jämnt fördelat mellan ungdoms- och vuxenstuderande. Utbildningar erbjuds inom teknik och kommunikation, handel, ekonomi och IT, samt vård. För Sydösterbotten är det viktigt att det vid sidan av gymnasieutbildningen också kan erbjudas en mångsidig yrkesutbildning på orten.
TEXT OCH FOTO STEFAN MANNSÉN
EVA-LENA GULLANS har en impone-
rande arbetserfarenhet. Med en fil.mag.examen i biologi-geografi-pedagogik som grund har hon haft olika uppdrag inom undervisning, miljö och som hälsoinspektör. När Eva-Lena gick in i familjeföretaget Exotic Garden ville hon få en inblick i den ekonomiska sidan av verksamheten. För två år sedan började hon vid YA i Närpes studera merkonom-ekonomitjänster som vuxenstuderande. Att utbildningen fanns på orten var viktigt för att få arbete och familj att gå ihop med studierna, som nu är klara. De studerande har träffats en gång per vecka och haft föreläsningar, övningsuppgifter, gjort affärsplaner och bokföring. Varje examensdel har bestått av att påvisa yrkesskickligheten inom de olika processerna, att ansvarsfullt planera, genomföra och uppfylla målen för verksamheten. Arbetet har varit självständigt, men handledningen från skolan och interaktionen med gruppen har varit viktiga. Eva-Lena har fått bekräftelse på att hon varit på rätt väg när hon kunnat se hur allt fungerat i praktiken i företaget. Oavsett vilken utbildning och erfarenhet man har är det värdefullt att då och då skaffa sig fortbildning – man får nya kunskaper, träffar nya människor och får ny motivation att fortsätta med egna projekt.
ADELINA TUOMINEN från Skaftung studerar andra året till närvårdare. För tillfället pendlar hon mellan hemmet och skolan i Närpes. Det är bra att utbildningen finns på nära håll, även om hon troligen skulle ha valt samma utbildning också om den inneburit att avståndet till hemmet varit längre. Adelina valde utbildningen för att hon vill ha ett praktiskt arbete som har att göra med människor. I utbildningen har hittills ingått tre praktikperioder, Adelina har utfört sina på ett daghem, ett servicehem och ett rehabiliteringscentrum. Till största delen motsvarar utbildningen förväntningarna, men där ingår också moment som hon inte hade tänkt sig – t.ex. små saker i ett hem som inte har direkt med vård att göra. Att hjälpa till att byta glödlampor kan vara bra att kunna om man arbetar som hemvårdare. Eventuellt kommer Adelina att fortsätta sina studier för att bli sjukskötare när hon är klar med sin närvårdarutbildning om drygt ett år.
TOMMY LINDEDAHL är lektor i ma-
skin- och metallteknik vid YA- i Närpes sedan hösten 1995. Skolan arbetar hårt för att fylla studerandeplatserna, just nu verkar logistik- och metallutbildningarna dra bra. Yrkesutbildningen står inför stor förnyelse. Den nya läroplanen ger studerandena mindre tid i skolan och mera tid ute på praktik än nu. Det nya systemet förutsätter goda kontakter mellan utbildaren och arbetsplatserna. Tommy säger att det har varit ett långsiktigt arbete att bygga upp kontakter till näringslivet och att det nu fungerar bra i Närpes. Då en arbetsplats tar emot studerande på inlärning i arbete skriver skolan avtal med arbetsgivaren. Efter praktikperioden görs en utvärdering . YA har kontakt med handledarna på arbetsplatsen och ger skolning vid olika tillfällen. Inlärning i Arbetet-perioderna är till stor nytta för de studerande, som redan under studietiden får en fot in i arbetslivet. En del får jobba på den arbetsplats de utfört sin praktik på under loven och får direkt anställning när utbildningen är klar. I en studerandegrupp väljer i allmänhet 2-3 st. att studera vidare efter grundexamen. För dessa är möjligheten att avlägga kombiexamen viktig. Studentexamen är en stödinsats som behövs inför studier på tredje stadiet.
Trendbrytaren Född och uppvuxen i Kåtnäs, gått i Kåtnäs skola, i Närpes högstadium och gymnasium. Jim Eriksson heter han och är den nya vård- och omsorgsdirektören i Närpes.
Å
R 2005 GJORDE han
som många andra österbottningar, valde att pröva vingarna och blev kommundirektör i Kumlinge på Åland. Ett ganska naturligt steg efter att ha studerat statskunskap och offentlig förvaltning vid Åbo Akademi i Vasa. Med sig tog han intresset för idrott och motion. Friidrotten är fortfarande det stora intresset, men fotbollen har en given roll i hans liv. Han har ju spelat i Kraft 2 och i Töjby FC (division 6).
Som för mången annan så fanns tankar på att i något skede pröva på något nytt. Så 2014 tog han steget från Kumlinge och blev förbundsdirektör för OASEN - boende- och vårdcenter i Jomala. Det är där som vårdbranschen blivit bekant för honom efter att han som kommundirektör haft ett mera övergripande ansvar för hela kommunen. Jobbet som förbundsdirektör betydde också en flytt till Mariehamn. En flytt som förstås betydde mera umgänge med
de många österbottningar som är på Åland, men givetvis också med en och annan ålänning. Det åländska samhället är välmående, svenskt och avstånden är korta. Då är det lätt att lära känna folk och okomplicerat att umgås, säger Jim. Sen dyker annonsen om Närpesjobbet upp. Den första reaktionen var känslomässig - något drog hemåt igen. Sen mognade tanken och här är han nu. Han har köpt bostad i Närpes och är redo att ta itu med jobbet. Och fortfarande joggar han, men simmar och går på gym också för att sprida belastningen på kroppen . Men han gör annat också på fritiden, han tycker om att läsa romaner. En favoritförfattare är John Irving säger Jim, men tillägger att när man läser mycket så tar ju favoritförfattarnas
böcker slut och då det blir det att hitta en ny. Nöjt ser sig Jim omkring i centrum av Närpes och säger att varje gång han kommit på besök har något hänt. – Vi behöver ett levande centrum, säger han som varit en flitig besökare i Närpes. Det har blivit till och med sju gånger i året ibland som han dykt upp här. Snart får vi se honom jogga omkring i Närpes, besöka biblioteket eller kanske vara aktiv i någon idrottsförening. Säkert kommer han också att besöka Åland, även om det inte blir sju gånger om året.
TEXT OCH FOTO ULLA-MAJ WIDEROOS
11
SFP-BLADET
Företagsamhet och föreningsaktivitet formar familj och fritid Den nionde april är både Nijaz Sarajlija och Sead Ustic på väg till valbåset.
Fotbollen en effektiv spark in i samhället Dominic Fell med döttrarna Maya (t.v.) och Elna.
Vårvintern 2012 blev en milstolpe för Dominic Fell och Marina Nyqvist när de flyttade in i mormors stuga i Övermark.
D
E HADE UNDER tidigare
somrar jobbat med tätning av ett läckande tak och ytterpanel på lill-stugan på gårdsplanen. Renoveringen av den gula 1900-tals mangårdsbyggnaden intill påbörjades när det blev klart med boende i Övermark. I juli var det nämligen dags för dubblering av familjen när tvillingdöttrarna Elna och Maya föddes. Marina är född i Kaskö, medan gården invid Lidbäcktåget tillhört hennes mormor Elna Perjus. Nu bor återigen en Elna i gården. DOMINIC FELL ÄR gladlynt med glimten i ögat och humor i samtalet. Svenskan sitter bra och det är mest dialekten som kan ge lite huvudbry, säger han. Speciellt om den skrivs som sms i telefon eller så. Dominic talar engelska med sina döttrar, medan mamma Marina talar svenska. Ytterligare ett språk, finska, tillkommer för Elnas och Mayas del, genom att de vistas på daghemmet Päivis på vardagarna. Där smyger ett och annat ord av Närpes-dialekten också in, men flickorna är måna om att pappa inte ska försöka sig på att tala dialekt, säger Dominic glatt. Vilka vägar kom att leda till Finland och Österbotten? I samband med studier i bildkonst och skulptur i Edinburgh kom han till Finland och en tre-månaders vistelse som utbyteselev vid konstskolan i Nykarleby. Händelserik tid verkar det.
Svenska lärde han sig på kvällskurs under en längre vistelse på Åland. Där träffade han Marina Nyqvist, biolog, som då jobbade på Husö biologiska station. Därefter blev det åtta år i England. Plötsligt blev det en stark längtan att flytta till Finland och renoveringsobjektet i Övermark blev regelbundet och fokuserat. Det var engelsmannen som var mest pådrivande. DOMINIC FELL ÄR timmerman och hantverkare och är mån om att ta tillvara och återanvända gediget material i trä. I köket med dels panelvägg och dels en rejäl stockvägg, finns även ett vackert köksskåp kvar från mitten av förra seklet, liksom andra detaljer att fästa blicken på. På golvet en ny trasmatta som harmonierar vackert färgmässigt med
FAKTA Namn: Dominic Fell, timmerman Född: Plymouth i sydvästra England Bor: Mormorsstuga i Övermark Familj: Sambo Marina Nyqvist, jobbar vid Österbottens Fiskarförbund Tvillingdöttrarna Elna och Maya, 5 år i juli Kuriositet: Läst latin i sju år under skolåren i pojkskola
väggarna. Mera slitna, men vackert randiga gamla mattor möter en i vindfånget. Trappstegen till vinden är breda och omålade. Just nu pågår intensiv renovering av vindsvåningen där flickorna ska få ett eget rum i södra gaveln. Doften av linoljebaserad rosalila färg på väggpanelen är inte påträngande alls och de vackra gamla handslipade spegeldörrarna känns lena vid handens snabba strykning. FELL STARTADE SENASTE sommar eget företag inom byggande och hantverk för att bistå andra som gärna ser det fina i det genuina, med handverktyg och varsam hantering om det behövs. Han säger att han med lite ansträngning ganska lätt har kommit i kontakt med byborna, särskilt de äldre. Hösten 2015 invaldes han i Övermark Byaråd, när en av de avgående styrelsemedlemmarna sökte en efterträdare. Det ger en bra förankring i byn genom att komma in i föreningslivet och lära känna fler bybor. Hela familjen trivs med sitt liv i Övermark. Marina pendlar varje dag, vanligen med buss, till Vasa och jobbet som företrädare för yrkesfiskarna i Österbotten och har nu som då möten kvällstid. Dominic hanterar sågen, hyveln och hammaren några timmar innan han hämtar hem småflickorna från dagis och därefter inleds kvällsskiftet med alla olika göromål för att rutinerna blir de bästa för alla. TEXT OCH FOTO EIVOR EKLUND-BACK
Sportförmågorna kastades snabbt in i den finländska kulturen via Kraft fotboll. Det var en omställning jämfört med Bosniens och Kroatiens ligor, men de beklagar inte det. Tvärtom välkomnar de äventyret och ser stora möjligheter till att bygga sammanhållningen i hemkommunen Närpes.
N
IJAZ SARAJLIJA OCH SEAD USTIC börjar bli vana österbottningar. Båda har nu bott i Närpes i ca femton år och är väl införstådda med allt vad bastun, sisun och den finländska sporten vill säga. De är inte heller några nybörjare vad gäller fotbollen; innan de kom till Finland spelade de i några av de högsta serierna i både Kroatien och Bosnien. De kände inte till mycket varken om Finland eller Norden innan de kom hit. – För att vara ärlig kände jag bara till var länderna ligger, huvudstäder och sådant. Nere i Zagreb är de nordiska länderna långt borta, och Finland har inte heller något utbrett internationellt fotbollsrykte, berättar Sarailija. Ustic håller med. – Man kände mest till Finland via hockeyn. De tyckte därför att det var intressant att börja spela i Kraft när det begav sig på det tidiga tvåtusentalet. De ser sitt spelande som en hobby, men anser att det finns goda möjligheter för fotbollsfantasten i hemmaklubben. – Inom Kraft finns alla förutsättningar att mogna i sitt spel om man själv är ambitiös. Spelarna har god arbetsmoral, och vi ser gärna att Kraft satsar ännu mera på att vidareutbilda tränare. Integrationen då? Den är inget mysterium. Den sker genom god vilja, då båda parter väljer att kavla upp ärmarna och dra sitt strå till stacken. Varken Ustic eller Sarajlija upplever att saken varit något problem för deras egen del. – Jag kom snabbt in i laget och träffade förstås många nya människor via Kraft. Alla var väldigt rättvisa- det alla de andra spelarna fick så fick även jag. Jag har känt mig väl behandlad och tycker om att leva och arbeta här, berättar Ustic. Det blev inget utanförskap, spenderar man så mycket tid ihop blir det öppet och avslappnat. Sarailija ser förbi de politiska partierna i sin vision om lokalpolitiken. – Vi bör arbeta på sammanhållningen mellan olika grupper. Via våra roller i idrotten ser vi stora möjligheter att jobba ännu mer på sammanhållningen. Ett Närpes där såväl inflyttade som infödda visar upp en enad front och tillsammans jobbar för stadens bästa är inte långt borta. TEXT OCH FOTO SVEN JERKKU
12
SFP-BLADET
Äldreomsorgen består Stora omvälvningar är på gång inom social- och hälsovården i Finland. Det är meningen att landskapen ska ta över 2019 och bilda vårdbolag som konkurrerar med tredje sektorn och privata bolag om anordnandet av vården. Det här gör osäkerheten inför framtiden stor. – Det enda vi vet är att äldreomsorgen består och att Närpes kommer att vara väl rustat inför flera scenarier, säger Doris Bäck, ansvarig vårdare för äldreboendena Efraim och Alina.
D
ORIS BÄCK UTBILDADE
sig först till hjälpskötare, men arbetade under 10 år som privatföretagare då hon innehade Citybaren. Intresset för vården fanns kvar så hon gick en intensivkurs i demensvård och fick sedan i konkurrens med många andra anställning på Närpes första demensboende Solbacken 1998. Att i ett team på åtta fast anställda få vara med och bygga upp och utveckla vården för dementa upplevde Doris som mycket roligt och utmanande. 2005 blev hon tf föreståndare och 2007 ansvarig vårdare för Efraim och Alina i grannbyggnaden. Doris Bäck betonar vikten av vidareutbildning och själv lever
att få bo tillsammans hela livet. Den vårdform som nu finns på Solbacken för personer med demenssjukdomar kommer i framtiden eventuellt att uppta en hel länga, eftersom minnessjukdomarna ökar då folk lever längre än förr. Doris Bäck betonar vikten av satsningen på Närpes servicecenter. Närpes Stad är framsynt som forcerar ett byggande som egentligen skulle ha tagit tio år istället för fem. – Vi behöver ha en stark hälsocentral och behålla vården och omsorgen nära! Därför ska vi ha bra lokaler och utrymmen som är attraktiva för landskapet att hyra. För åldringarna försvinner ju ingenstans, det finns ju tvärtom ett tryck på de vårdplatser som finns. – DET HAR VARIT tryggt att ha
Doris Bäck.
hon som hon lär. Vid sidan av arbetet gick hon först en tvåårig ledarskapsutbildning och sedan en treårig utbildning till socionom med äldreomsorg som inriktning vid yrkeshögskolan Novia i Vasa, med examen i början av 2013. INGEN NÄRPESBO HAR kunnat
undvika att lägga märke till att det byggs vid hälsocentralen. När allt är färdigt år 2020 kommer Närpes Servicecenter att stå klart. Det blir en helhet som omfattar hälsocentralen och äldreomsorgens intensifierade serviceboenden. Det byggs nytt kök och ny ingång med aula. Hvc-källaren renoveras och bäddavdelningen renoveras och byggs
ut. En helt ny huskropp för äldreomsorgen, med avdelningarna Rosa och Holger, kommer att stå klar i höst, varefter också Efraim, Alina och Solbacken byggs ut. Det som idag är Frida kommer att göras om till kansli och förråd och eventuellt till utrymmen för hemvården – och dessutom kommer här att finnas fotvårds-, spa- och frisörsutrymmen, vilka ska betjäna hela komplexet! Hvc planerar också ett café för boende inom äldreomsorgen och deras anhöriga. Doris Bäck är glad över att hon tillsammans med äldreomsorgschefen Jenny Björndahl-Öhman i bygg- och planeringsgruppen fått påverka utrymmenas utformning
och utrustning och föra fram personalens önskemål. NÄR ALLT BYGGTS färdigt kommer det att finnas 4 längor med 28 platser i varje, vilka ytterligare delas upp i hälften mindre avdelningar. Doris Bäck betonar att när man en gång fått sin plats vid Närpes Servicecenter får man bo där, även om hälsan blir dålig och man behöver mycket hjälp. Varje avdelning kommer ha klienter med olika stora vårdbehov. Allt är handikappanpassat, man kommer att i tre längor kunna ge t.ex. palliativ vård och terminalvård. Ens rum är ens hem. Vissa av rummen vid Rosa är också större, vilket gör det möjligt för par
Närpes Stad som arbetsgivare, som följer avtal vad gäller avlöning och som bedriver god personalpolitik. Den offentliga vården är rättvis och jämlik. Kommer privata aktörer in och tar över kan man fundera om det är bra bolag, om de tänker på klientens bästa och om vinstintresset leder till minskad personal, säger Doris Bäck. – Det är klart att vi i personalen sinsemellan diskuterar och spekulerar hur det kommer att bli, men egentligen utan större oro, eftersom vi vet att vi behövs och att vi gör ett bra arbete. Vi är uppdaterade, vi deltar i skolning och vi kan vår sak. Vi vill arbeta med äldre och vi har planer på hur vi ska göra vården ännu bättre. Varje dag är värdefull och vi är med till 100%! TEXT OCH FOTO GUN GRANLUND
”När varje kommuninvånare känner sig delaktig trivs alla”
Om kommunalvalet på andra språk Du som har annat modersmål än svenska hittar information om kommunalvalet 2017 på www.vaalit.fi If you need information about the municipal elections 2017 in English – visit www.vaalit.fi Tietoa kuntavaaleista 2017 löytyy www.vaalit.fi - sivulta Vise informacije o kommunalnim izborima 2017 mozete naci na www.vaalit.fi Để biết thông tin bằng tiếng Việt về bầu cử hội đồng nhân dân năm 2017, bạn có thể truy cập vào trang mạng dưới đây www.vaalit.fi