Vårt Korsholm 2015 by Kustmedia OLD

VÅRT KORSHOLM

Valtidning för Svenska folkpartiet, Svensk Ungdom och Svenska kvinnoförbundet i Korsholm 2015

Rurik Ahlberg

Lars-Erik Gästgivars

Christoffer Ingo

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

Carl Haglund

Kenth Nedergård

Partiordförande

m alla regioner vore som Österbotten skulle Finland vara ett lyckligare land. Förutom att kustösterbottningarna bevisligen lever längre friskare och längre än landsgenomsnittet lyckas man här i regionen hålla sig flytande då man på andra områden har bottenkänning. Österbotten är en lyckad kombination av mod, omtanke, kunnande och envishet. Mod att pröva nya idéer som skapat framgångsrika företag. Omtanke om varandra, det sociala kapitalet skapar en inramning och ett sammanhang där den enskilda människan syns och har sin plats. Den känslan av samhörighet och människorelationer har också på ett avgörande sätt bidragit till att Kustösterbotten är bäst i Finland på integration när människor flyttar till vårt land. Dessa två element kunde med fördel exporteras till andra delar av vårt land. Kunnandet och envisheten i sin tur utgör vardagens drivkrafter som syns i god sysselsättning och välfärd. I Österbotten är man på många sätt föregångare i detta tankesätt där vi ser att olika samhällssektorer är delar av samma helhet. Här har man traditionellt, och ännu idag, alltid vågat pröva vingarna och bryta ny mark. Den entreprenörsandan, numer kombinerad kunskapssamhället är väsentliga element i det som blivit många framgångshistorier i landskapet. Den avgörande faktorn har handlat om en grundinställning som betyder att man vågar. Och våga måste vi också kunna i den närmaste framtiden. Som partiordförande för Svenska folkpartiet är det med glädje och stolthet jag gärna refererar till

Ordförande Sfp:s kommunorganisation i Korsholm

detta område i positiv bemärkelse. För mig som partiordförande är det också angeläget att vi i det politiska arbetet ska kunna visa på samma styrka, uthållighet och förmåga till nytänkande som gjort Österbotten till ett framgångsområde.

Traditionerna förpliktigar

en 19 april är det åter dags för riksdagsval. De senaste fyra åren har fyllts av reformer och utredningar, men tyvärr har det varit ”mycket skrik och lite ull”, som förriga gumman sade när hon klippte grisen. Den breda regeringen, som bestod av sex partier när perioden inleddes, krympte och i mars 2015 fanns fyra partier kvar. Sfp hör till de ståndaktiga partierna och står kvar hur hårt det än blåser på toppen. Någon skall bära ansvar i detta landet också! Den polska riksdag, som vi fått beskåda de sista dagarna av riksdagsperioden, är inget att eftersträva. Nu är det viktigare än någonsin att sitta kvar runt maktens bord. Svenska språkets ställning har sällan varit så utsatt som nu, folket på landsbygden glöms bort och allt skall koncentreras till trängselfinland. Inom Sfp har vi en tradition av att vara ett statsbärande parti – och den traditionen skall vi tillsammans se till att vi kan fortsätta. Sfp har nominerat 16 starka kandidater i Vasa valkrets och bland dem återfinner vi tre Korsholmare; riksdagsman Lasse Gästgivars, kommundirektör Rurik Ahlberg och studerande Christoffer Ingo. Målsättningen är att Sfp fortsättningsvis skall vinna fyra mandat från vår valkrets. Bland dessa skall naturligtvis svenskfinlands starkaste fäste Korsholm vara representerat. Men det lyckas inte utan er väljares hjälp! Jag uppmanar väljarna i Korsholm att noggrant ta till sig kandidaternas budskap, som finns presenterat i denna tidning, och välja den kandidat som ligger närmast de egna värderingarna. Tillsammans skall vi bidra till ett lyckat riksdagsval för Sfp, Korsholm och Vasaregionen!

Svenska folkpartiet vill också i framtiden vara det bärande partiet i regionen. Det kräver en hårt och ödmjukta arbete för att skapa en medvetenhet om att de politiska krafter som har Österbottens välgång på agendan återfinns inom vårt parti. Under den gångna valperioden har SFP-insatserna på nationellt plan för Österbottens del gett utdelning i bland annat: tryggandet av Vasa hovrätt och –förvaltningsdomstol, polisdistrikt med huvudort i Vasa, tryggande av den svenska polisutbildningen, finansieringsmodell för yrkeshögskolorna som tryggar de svenska högskolorna, Smedsby omfartsväg, tryggandet av Vasa och Kronoby flygfält, elektrifieringen av Vasa-Seinäjokibanan och godkännande av Österbottens landskapsplan så att etablering av Ikea möjliggörs. Detta område har alltså sin givna plats i det nationella medvetandet. För att det ska vara så också framöver finns ingen tid att vila. Istället gäller det att hålla framme SFP och våra kandidater i den pågående valrörelsen, SFP är partiet som jobbar långsiktigt, driftsäkert och med resultat och ändamålsenlighet som bärande principer. Det behövs en stark nationell vilja och starkt ledarskap på lokal, regional och nationell nivå. Inom SFP hoppas vi på ditt förtroende för att fortsätta jobbet för vårt Österbotten.

Vårt Korsholm Valtidning för Svenska folkpartiet, Svensk Ungdom och Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm 2015. Ansvarig utgivare: Kenth Nedergård, Sfp:s kommunorganisation i Korsholm Redaktionsråd: Kenth Nedergård, Anna Sand och Marcus Beijar. Annonsförsäljning: Linda Backlund / Kustmedia Ab

TAXI

Layout och ombrytning: Heidi Hjerpe / Kustmedia Ab Upplaga: 8000 exemplar Tryck: I-print 2015, Seinäjoki

• Tårtor • Bröllopstårtor • Bakelser • Smörgåstårtor • Smörgåsar • Kaffebröd • Matbröd • Säsongsprodukter

KAJ ÖMAN Vallvik

Taxibilens storlek 1+8

mobil 0500-312 293

Tel. 06-3460 820 Påksholmsvägen 3, Kvevlax www.netikka.net/andreasknip

med fullständig service! - Personbilar 1-4 pers. - InvaTaxi + bårtransporter - Minibussar 20-pers 20-pers.

Tanka förmånligt hos oss! SOLF SERVICE

TEL: 3440022, 050 69022

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

VALDEBATT!

SLAGET OM VASAREGIONEN onsdagen den 15 april kl. 19.00 i Kulturhuset i Korsholm Vi börjar med kaffe och mingel kl. 18–19

Nils Torvalds

Medlem av Europaparlamentet

Fokus på små och medelstora företag

festtalen talar vi ofta om hur vi ska hjälpa små och medelstora företag. Det är dessa företag som på många sätt är ryggraden i den finländska och europeiska ekonomin. De är till antalet mångfalt fler än storföretagen och de anställer många i det lokala samhället. Men vad som sägs i festtalen är en sak och vad som görs i praktiken är tyvärr ibland en annan. Som ett exempel – tänk bara på den lilla bokhandlaren som kämpar med avtagande försäljning, då människor i allt större utsträckning väljer att läsa böcker via sina paddor och tabletter. Denna bokhandlare måste därtill kämpa med att allt fler beställer sina böcker från nätet och från företag som ibland är så stora att de kunnat pressa inköpspriserna betydligt. Ändå klarar sig bokhandlaren. Men om den lilla bokhandlaren ytterligare får en konkurrensnackdel till följd av att han eller hon betalar sina skatter, medan till exempel Amazon, ett av företagen under utredning, skatteplanerar bort sina, så kan konkurrensen komma att bli omöjlig att bemästra. Aggressiv skatteplanering snedvrider konkurrensen och drabbar de som sköter sig – alltså de allra flesta. Men det är inte enbart skatteplanering som drabbar små och medelstora företag. De skärpta reglerna som skapats efter finanskrisen riskerar nu att framförallt drabba utlåningen till små och medelstora företag. Genast efter finanskrisen var flera EU-länder tvungna att rädda sina banker, som annars hade gått i konkurs. Tanken har därför varit att skapa ett tufft regelverk för att undvika att skattemedel igen ska behöva användas för att rädda banker. Detta eftersom det gör att skattebetalarna annars hamnar att betala för bankernas risktagning. Därför har kraven skärpts allra mest på bankernas mer riskfyllda tillgångar. Hur drabbar detta småföretagen? Jo, stora företag med regelbundna kassaflöden och goda kreditbetyg räknas som mindre riskfyllda än småföretagare. Det möjliggör att storföretagen kan låna för en lägre ränta än de små. Återigen skapar vi alltså problem för småföretagen. Det är ytterst olyckligt om detta blir resultatet av goda intentioner. Men det här är inte enbart ett EU-problem, utan händer också i Finland. EU-kommissionen och nästa regering behöver därför båda ta ett mer övergripande fokus på små- och medelstora företag. Summan av alla goda intentioner på sina olika håll får inte undergräva småföretagens verksamhetsförutsättningar.

Rurik Ahlberg Anna Bertills Korsholm Vasa

Lars-Erik Gästgivars Christoffer Ingo Wivan Nygård-Fagerudd Mikko Ollikainen Korsholm Korsholm Vasa Malax

Joakim Strand Vasa

VÄLKOMNA! Sfp:s kommunorganisation i Korsholm

RIKSDAGSVALET I KORSHOLM FÖRHANDSRÖSTNING • Förhandsröstningen pågår 8.4-14.4. • Det är möjligt att rösta i ämbetshuset enligt följande tider: 8-10.4,klockan 9-16, 11-12.4, klockan 10-14, 13-14.4, klockan 9-18. • Man kan också rösta i bokbussen som turnerar runt i kommunen 8-9.4 och 13-14.4. Närmare uppgifter om hållplatserna finns på hemsidan www.korsholm.fi • Förhandsröstning anordnas också vid olika vårdanstalter, serviceboenden och effektiverade serviceboenden i kommunen.

VALDAG • Den egentliga valdagen är söndagen den 19 april. • Det finns 21 vallokaler i kommunen. De är öppna klockan 9-20. • Vallokaler: Bodagården i Björköby, Replot-Björkö skola, Norra Vallgrund skola, Södra Vallgrund skola, Odd Inn i Söderudden, Iskmo-Jungsund Uf-lokal, Norra Korsholms skola, Korsholms ämbetshus, Veikars skola, Marthagården i Voitby, Helsingby skola, Tölby-Vikby skola, Solf skola, Koskö samlingshus, Petsmo skola, Kvevlax skola, Kuni-Vassor skola, Marthagården i Vassor, Hankmo skola, Österhankmo byagård, Köklot byagård och Korsholms gymnasium. • Rörelse- och funktionshindrade har möjlighet att rösta hemma. Dessa bör meddela centralvalnämnden om detta senast 7.4 klockan 16. (Källa: Korsholms kommun, www.korsholm.fi)

Personlig betjäning, snabbt och smidigt! Tfn 06-346 2111 Vi har hyresfastigheten för dej • Kenneth: +358 500 562 865

Ab Engman Engman Services Services Oy Oy Ab

VI BYGGER I ELEMENT Frisör - Fotvårdare - Guide Björköby Tel. 352 4179, 050-557 5314

www.sparbanken.fi/kvevlaxsb

Uthyrning av: Elinstallationer och materialförsäljning Minibussar, paketbilar Byggnadsarbeten och renoveringar Lägenheter i Tärnaby Kakel- och mattarbeten Målningsarbeten Grävningsarbeten med mini- och traktorgrävare

Med kvalitet och till konkurrenskraftiga priser. Fågelberget, KORSHOLM Tel. 322 3500, Fax. 322 5320 www.vallviktraelement.fi

Bölevägen 32, 65610 KORSHOLM Tel 06-325 9700 Fax 06-322 2919 GSM: Jan 0400-660 549, Ella 050-353 1770, e-mail: info@engmanservices.fi

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

Transportlänk med många synergieffekter Namnet kan låta komplicerat – Midway Alignment of the Bothnian Corridor – men är av största betydelse för önskat slutresultat. På Kvarkenrådet arbetar man, i ett stort partnerskap, hårt för att få till stånd en hållbar, maritim transportlänk över Kvarken. Projektets första fas löper ut i år. Mathias Lindström, projektledare och tillika direktör för Kvarkenrådet, berättar mer.

– Vi hade kämpat i många år för att få en fungerande trafik över Kvarken, men kom ingen vart i Bryssel före vi övergav det gamla tankesättet, pratet om tax free och så vidare, och började tänka i helt nya banor. Istället för att be om det vi behövde, svängde vi på det hela och berättade vad VI kan erbjuda Europa för att stärka transportnätet i norra Europa.

En viktig transportled Man började prata i TEN-T-termer så att säga. TEN-T står för TransEuropean Transport Network – ett nätverk av transportleder som EUkommissionen, tillsammans med medlemsländerna, identifierat och klassificerats som viktiga för EU och Europa. Både Botniabanan samt den Bottniska korridoren – transportstråket som löper runt Kvarken, har TEN-T status. Detsamma gäller ham-

narna i både Umeå och Vasa. Den saknade länken – som skulle förkorta transporterna betydligt i väst-östlig riktning – är alltså en färjeförbindelse över Kvarken med samma status. – All EU-finansiering gällande transportstråk utgår från TEN-T, och först när vi började prata i dessa termer fick vi gehör för våra idéer, berättar Mathias. Varför köra runt hela Kvarken när man kan få en betydligt kortare och mer miljövänlig transport över Kvarken? Detta gäller speciellt gods som går öst-väst eller från Kvarkenregionen och söderut. Genom projektet kan man alltså hjälpa EU att uppnå de direktiv de själva skapat gällande miljövänliga och innovativa lösningar. – När detta stod klart i Bryssel, blev responsen en helt annan, tillägger Mathias.

båda länderna, privata bolag samt av EU genom just TEN-T-programmet.

Politiska viljan avgörande

Öst och väst förenas Tidigare har koncentrationen legat på transportleder i nord-sydlig riktning, medan den öst-västliga förbisetts. Med en ny färjeförbindelse kunde man förena Norra Europa med övriga delar av världen i öst-västlig riktning. Detta gynnar inte endast Finland och Sverige, utan hela Europa. – Därav namnet, Midway Alignment of the Bothnian Corridor, förklarar Mathias. Det syftar alltså på den maritima transportlänken mellan Sverige och Finland.

Petsmobon Mathias Lindström är direktör för Kvarkenrådet i Finland, men fungerar under 80 procent av sin arbetstid som projektledare för Midway Alignment of the Bothnian Corridor.

Projektet omfattar ett komplett transportsystem för både gods och passagerare, och har utvecklats av Umeå kommun och Vasa stad.

Midway Alignment förenar både E12, E4 och E8 samt den Bottniska korridoren. Det finansieras av kommunala, regionala och nationella finansiärer i

Projektet delas in i två faser, varav den första, som pågått sedan 2012, löper ut vid årsskiftet. – Den första fasen har bestått av förberedande åtgärder och genomförbarhetsanalyser, konceptutveckling och design av den nya färjan. Budgeten ligger på 20,7 miljoner euro, varav EU:s andel är lite drygt sex miljoner euro, berättar Mathias. Den andra fasen – byggnadsskedet – då allt ska verkställas, ska enligt planerna pågå från 2016 till 2018. Men för att fas två ska kunna bli verklighet måste en ny projektansökan göras – och beviljas. – Här kommer det politiska stödet att bli helt avgörande, konstaterar Mathias. Riksdagsvalet och det nya regeringsprogrammet har därför stor betydelse för projektets fortsättning. Båda nationalstaterna ska godkänna den nya ansökan och vi talar om ett unikt projekt som skulle få direktfinansiering från EU-kommissionen. – EU har redan sagt A. Det som behövs nu är politiskt understöd i nya regeringen. Det här är otroligt viktigt för hela regionen och skulle ha mängder av synergieffekter, bland annat i form av sysselsättning. Det skulle stärka Finlands konkurrenskraft på alla vis – speciellt inom den maritima sektorn, om färjan skulle byggas här i landet, konstaterar Mathias.

Industrin medverkar

Den nya färjan har designats under projektets första fas och ska utgöra ett modernt fartyg som kan tillgodose både passagerarnas och transportföretagens behov. Fartyget skulle uppfylla IMO:s MARPOL Annex IV-krav för svavelkontrollområden (SECA) i Östersjön.

Det unika med projektet är att man även har med sig näringslivet. – Projektet genomförs som ett partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn och vi har fått med oss den tunga industrin på båda sidorna om Kvarken – Wärtsilä och ABB, SCA och Volvo Lastvagnar samt SSAB, berättar Mathias vidare. Detta gäller inte enbart på pappret – representanter från bolagen deltar och är aktiva i arbetsgrupperna och näringslivet är med andra ord med och utvecklar de nya lösningarna. – Industrierna ger upphov till det huvudsakliga transportbehovet och använder nu den Bottniska korridoren för transport av avsevärda mängder industriprodukter till EUmarknaderna. Det är lätt att förstå, eftersom 90 procent av järnmalmsdriften i EU sker i norra Sverige. Dessutom står den finska, svenska och norska delen av Barentsregionen, med sina 20 miljoner hektar skog, för 14 procent av EU:s totala skogsareal. – Den maritima länken skulle förena två riksomfattande järnvägsnät

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

Allt er väljer Specialist inom redovisning, löneräkning och IT! Tel. 010 4004210 www.norlic.

och kringgå över 800 km landsväg och det har alla något att vinna på.

En unik region kunde skapas Dessutom finns det en språklig aspekt i det hela. – Det råder ju ständig debatt om det svenska språket, ler Mathias. Österbotten är landets mest konkurrenskraftiga region just nu – och motsvarande gäller för Västerbottens del i Sverige. Österbotten och Västerbotten kompletterar varandra med sina styrkor, och befolkningens kunskaper i svenska här gör att vi genom projektet kunde få möjlighet att skapa ett helt unikt område – ett incitament, anser Mathias. I regionen kunde en helt ny arbetsmarknad växa fram tack vare storföretagen och de fina möjligheterna att bo på landsbygden. – Ur ett europeiskt perspektiv skulle vi ha många konkurrensfördelar och potentialen är stor här. Vi måste bara våga tro på oss själva. Vi måste se förbi kommun- och landsgränserna – det känns ovidkommande att tala om Korsholms vara eller inte vara i relation till det här, fortsätter han. Världen förändras och nya strukturer behövs - man måste primärt se till invånarna och deras behov – inte bara kämpa för att upprätthålla status quo hur länge som helst. Man måste våga utvecklas fast det kan kännas skrämmande ibland. – En tillförlitlig färjeförbindelse över Kvarken skulle stärka regionernas dynamiska natur och främja både samarbete, handel och tillväxt – och det är där fokus borde ligga, anser Mathias Lindström. Text: Anna Sand Foto: Pressbilder

Midway Alignment of the Bothnian Corridor arbetar för en fullt integrerad transportlösning inom TEN-T-nätverket.

korsholms apotek mustasaaren apteekki

Kvarkenrådet Kvarkenrådet är ett nordiskt gränsregionalt samarbetsforum för de tre österbottniska landskapen i Finland samt Västerbotten och Örnsköldsvik i Sverige som bildar Kvarkenregionen. Kvarkenrådet är ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala samarbetsorgan.

Midway Alignment of the Bothnian Corridor - Kvarken Multimodal Link Ett samarbetsprojekt mellan offentliga och privata intressenter på båda sidor om Kvarken. Projektets huvudsakliga syfte är att uppgradera transportrutten över Kvarkensundet mellan Finland och Sverige, med målsättningen att uppfylla internationella krav på ett miljövänligt och ekonomiskt fördelaktigt transportsystem med en hög grad av multimodalitet och driftssäkerhet. Projektet omfattar ett transportsystem för både gods och passagerare. Projektet utvecklas av Vasa stad och Umeå kommun.

smedsby sepänkylä öppet vard. 9–18, lördag 9–15 avoinna arkisin 9–18, lauantaisin 9–15 tel 3222 941 puh.

PihaPRO®-badtunna • 1890€ Fraktfritt

Målet med uppgraderingen är att: -designa och utveckla en ny färja för Kvarken -göra hamnarna och hela det regionala logistiksystemet mer effektivt med tanke på både miljö och ekonomi -göra regionen mer attraktiv på marknaden -trygga driftstabiliteten på lång sikt -introducera innovativa teknologier och lösningar samt sprida best practices inom EU

Fler färgalternativ på vår hemsida!

PålGrundarna www.palgrundarna.fi 044-356 9000 •

Vill du ha egna fasta tänder? Tänder som tål att tugga med, som är lätta att sköta, som inte ger smärtor eller skavsår. Tänder Du vågar skratta och le med. Tänder som fungerar som tänder ska. Om Du förlorar en eller flera tänder, eller vill att Din helprotes skall sitta bättre är implantatet en utmärkt lösning. Behandligen görs med implantatmetoden.

BRÅNEMARK SYSTEM Vi utför även vid behov övriga tandkirurgiska ingrepp, bentransplantat, kron- och broterapi, ortodontisk behandling (tandreglering) och estetisk tandbehandling (tandblekning). Vill Du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder? Ring oss! Tel 06-312 7114 0400-669434 Vasaesplanaden 15 A, Vasa Leg. tandläkare Christel Jåfs Leg. tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

”I Österbotten är vi alla lika mycket värda” Vem är Rurik Ahlberg? Korsholmare. 42 år. Förälder och sambo med Anki Westergård, journalist och utvecklingspsykolog. Det finns fem barn i familjen (och två katter) och familjen betyder mycket för mig. Jag är nyfiken på att lära mig nya saker och jag vill göra bra ifrån mig oavsett vad det gäller. Bland annat gillar jag språk, jag talar flytande ryska och fem andra språk. Jag har en ganska vanlig finlandssvensk bakgrund. Yngst av tre bröder. Min mamma kommer från Åbolands skärgård, min pappa från Borgå landskommun. Jag är född i Helsingfors, uppvuxen i Sibbo, och i vuxen ålder har jag studerat i Åbo, bott i St. Petersburg, Helsingfors, Bryssel och Smedsby, Korsholm. Dessutom tillbringar vi gärna somrarna på svärföräldrarnas sommarstuga i Köklot.

Brett kunnande Till utbildningen är jag politices licentiat. Jag har jobbat i riksdagen, på social- och hälsovårdsministeriet

och finansministeriet, och i EUparlamentet där jag bland annat jobbade med gränssäkerhetsfrågor. Sedan år 2007 har jag jobbat som kommundirektör i Korsholm.

Varför riksdagen? Vi behöver mycket mera sakkunskap i riksdagen. Den senaste mandatperioden har präglats av politiskt kaos och avsaknad av hållbara visioner. Man håller till exempel på att frångå tron på människors lika värde. Människor skall behandlas lika oavsett boningsort, social ställning och språktillhörighet. De strukturreformer som varit aktuella under senaste mandatperioden har haft som gemensam nämnare att stärka de redan starka och försvaga de svaga, till exempel landsbygden. Vi kan inte ha detta som bärande ideologi för vårt land. Den andra stora frågan för Finland är att få igång investeringarna igen och att göra det lättare att anställa folk. Det är en ödesfråga för Finland att få ner arbetslösheten, och en personlig tragedi för den som

drabbas. Vi håller på att göra allt så byråkratiskt att det inte finns någon innovativitet kvar. Detta är en stor fråga för hela landet för att vi skall kunna få ekonomin på fötter igen. Egentligen handlar det om att förnya hela välfärdssamhället så att det bättre svarar mot dagens utmaningar och ekonomiska realiteter. I denna process bör ändå vår värdegrund vara att vi fortsätter att stöda de som har det svårt i samhället. I ekonomiskt tuffa tider är det extra viktigt att behålla sin medmänsklighet. Vi bör också uppmärksamma moderna utmaningar som till exempel att så många känner sig extremt stressade i dagens samhälle.

“Jag vill arbeta för ett Österbotten där svenskans ställning är stark.”

För både stad och landsbygd

Mindre förmynderi

Jag vill arbeta för ett Österbotten där svenskans ställning är stark. Företagsamheten i vårt landskap är framgångsrik och livlig, och skall så förbli, liksom den omsorg vi här hyser för varandra. Jag vill arbeta för både stad och landsbygd i vårt säregna Österbotten.

Det är viktigt att kommunerna också i fortsättningen får ta hand om hemvården och elevvården, att servicen skall vara lokal och nära människorna. Förmynderiet måste minska. Vi måste få skjuta skarv, flytta på flygekorrar och ängsgrodor, ta tillbaka det sunda förnuftet som lyst med sin

frånvaro redan länge. Markägarnas åsikt måste respekteras. Vi har i århundranden själva skött om vatten, skog och mark och dessa miljöer skall inte bli statliga rekreationsområden. Helt konkreta frågor som jag skulle ta upp i riksdagen är riksåttan och speciellt sträckan mellan Vassor och Kärklax som bör breddas, och för regionen är det viktigt att få en ny färja mellan Vasa och Umeå för att kunna upprätthålla förbindelsen över till Sverige.

Österbotten förtjänar det bästa Ingen riksdagsledamot kan ensam åstadkomma förändring, men jag lovar att jobba hårt för att få till stånd samarbeten och därmed resultat. Botvid Höök skrev redan 1660 att korsholmarna är ett speciellt folk som högljutt klagade över det höga skattetrycket och bristerna i den dåvarande förvaltningen. Detta tycks stämma än i dag och jag hoppas att jag får detta ’vrånga och svåra folks’ förtroende att arbeta för dem i riksdagen.

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

Rurik Ahlberg

Minun Pohjanmaani Pohjanmaan hyvinvointi on turvattava. Yrittelijäisyydellä, tasapainossa olevalla taloudella, pitämällä huolta toisistamme sekä kahdella elävällä kielellä Pohjanmaa pysyy edelläkävijänä Suomessa. Haluan tehdä töitä vahvan kaksikielisen Suomen ja Pohjanmaan eteen. Pohjanmaalla olemme yhtä arvokkaita, riippumatta synnyinpaikastamme, iästämme, terveydestämme tai siitä, viljelemmekö kurkkuja vai valmistammeko moottoreita. Pohjanmaan elinkeinoelämä on ainutlaatuinen avoimine ovineen Pohjoismaihin sekä globaaliin maailmaan. Uusien työpaikkojen muodostumista hankaloittavia säädöksiä tulee karsia. Sekä energiaklusterin että hajautetun pienimuotoisen energiatuotannon eteen tulee ponnistaa. Tehdään Pohjanmaasta energiarannikko, jossa kehitetään biomassa-, aurinko- sekä tuulienergiaosaamista. Tarvitsemme uudenlaisen yritysverotuksen, joka rohkaisee uusiin investointeihin. Olemme pitäneet huolta Pohjanmaasta jo vuosisatoja. Viranomaisten ei tule suojella elinympäristöämme hengiltä. Suomen ympäristöpolitiikan pitäisi huomioida kokonaisuutta, ei yksittäisiä intressejä. Verotuksen tulee olla oikeudenmukaista eikä liian riippuvaista asuinkunnasta. Autoveroa tulee laskea. Se on tärkeätä maaseudulle, lapsiperheille sekä ympäristölle. Meidän tulee auttaa niitä, jotka ovat kaikkein heikoimmassa asemassa kuten lapset, joilla on erityistarpeita, vammaiset, työttömät, pitkäaikaissairaat sekä kansaneläkeläiset. 42-vuotias, politiikan lisensiaatti Avovaimo, viisi lasta Puhuu kuutta kieltä mm. venäjää RKP:n pääsihteeri eduskunnassa Ministeriavustaja hallituksessa EU-parlamentaarikon pääavustaja Kunnanjohtaja

V책rt Korsholm - riksdagsval 2015

Lars-Erik G채stgivars

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

Bästa Korsholmare, mitt namn är Christoffer Ingo, jag är hemma från Miekka by och jag bor för tillfället i Smedsby. Jag är en av de tre SFP-kandidater från Korsholm som ställer upp i vårens riksdagsval. Jag för även de ungas talan, och jag är den yngsta riksdagsvalskandidat i Vasa valkrets. Åldern ser jag dock inte som något problem, utan jag lyfter gärna upp det som en av styrkorna i min profil. Det är de unga som är mitt expertisområde, men jag är också en kandidat som bryr mig om alla åldrar! Jag står för mina åsikter och känner väl till de politiska sakområden som jag kör hårdast. Det är frågor som berör unga, landsbygden och företagen som är mina kärnområden. Jag är utbildad landsbygdsföretagare från Yrkesakademin i Österbotten och jag studerar nu för tillfället företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia. Erfarenhet från arbetslivet har jag i huvudsak samlat på mig från min familjs fårgård där jag jobbat hela mitt liv och därifrån har jag samlat på mig erfarenhet i både företags- och jordbrukspolitiska frågor. På nationell nivå handlar det idag mycket om centraliseringar men dessa centraliseringar får ändå inte göra att vi glömmer bort vikten av en livskraftig landsbygd. För att garantera att servicen på mindre orter även i fortsättningen är god måste lokalbefolkningen kunna samarbeta. Jag förespråkar inga centraliseringar, men jag anser att vi behöver få till stånd ett gott samarbete i regionen. För mig är det otroligt viktigt att besluten som görs fattas så nära oss i Österbotten som möjligt.

"Regionen behöver unga och energiska förmågor. Christoffer har visat att han är redo att axla ansvar nu och i framtiden." Marcus Beijar, kommunfullmäktiges viceordförande, Korsholm

“Toffe representerar det sunda unga bondförnuftet från Österbotten. Det behövs i de riksdagsbehandlingar som väntar de kommande fyra åren.” Dennis Sirén, kampanjchef för Christoffer Ingo

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

Christoffer Ingo

PÅ ARKADIABACKEN VILL JAG JOBBA MED DESSA KÄRNFRÅGOR: Unga i Finland

Arbete och företagsamhet

Landsbygden och miljön

Vi måste bli bättre på att ta hänsyn till de unga i den rikspolitik som vi för. Det är de som är unga idag som i framtiden lever i det samhälle som vi skapar nu. Därför måste politiken vara sådan att den alltid görs med de ungas väl i åtanke. Ungdomsgarantin som ska säkerställa att unga sysselsätts antingen i skola eller på jobb är en bra början. Tyvärr har den ändå inte nått hela vägen fram och vi har fortfarande allt för många unga som faller utanför systemet. Med till exempel ett bättre lärlingssystem eller med en ungdomsreservering i företagsbeskattningen skulle vi kunna göra det bättre för många av dessa ungdomar.

Med en växande statsskuld behöver vi ta till drastiska åtgärder och samtidigt agera förnuftigt. Det ska alltid löna sig att ta emot ett arbete och för att säkerställa att detta verkligen fungerar måste vi skapa ett stödsystem som är både stödjande och uppmuntrande. Vi ska förebygga långtidsarbetslöshet redan innan den uppstår. För att vi ska kunna bana väg för en lösning av den ekonomiska krisen i Finland måste det skapas fler arbetsplatser. Företagen ska få de ekonomiska förutsättningar de behöver för att kunna satsa på nyanställningar och investeringar.

Jag anser att det är vi som lever bland djuren, ser vattendragen, vandrar i skogen och brukar åkern som vet hur vi ska ta hand om vår närmiljö. I Finland behövs ett fungerande och aktivt jord- och skogsbruk. Närproducerat är viktigt för såväl jord- och lantbrukare som miljön! Därför ska närproduktion främjas när kommuner och staten gör upphandlingar. Skogen är en av våra guldgruvor och därför ska vi se till att den mår bra och kan brukas.

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

Ett lapptäcke av skyddsprogram Sedan tre år tillbaka verkar Intresseföreningen för en levande skärgård r.f. för att stärka kustbefolkningens intressen i regionen. Föreningen fungerar som en sakkunnig sammarbetspartner gentemot myndigheterna. Johan Stoor var med och grundade föreningen och berättar här mer om dess verksamhet och vad som är aktuellt just nu.

att stärka Österbottens kustbefolknings intressebevakning i skärgården, att värna om den traditionella skärgårdskulturen och arbeta för att mångfalden och livsmiljöerna bevaras. – Föreningen ska arbeta för att fiskenäringens och jordbrukarnas intressen beaktas, likaså rätten till jakt och viltvård samt bevaka markanvändningen och planeringen, tillägger Johan.

Det hela började när jaktföreningen i Övermalax skulle föra diskussioner om Natura 2000 med myndigheterna. Johan Stoor, Malaxbördig men numera bosatt i Vasa, valdes till föreningens kontaktperson.

Företagsam lokalbefolkning

Bevakar våra intressen – Det var 2009 som en arbetsgrupp utsågs för att tillvarata KorsnäsMolpe-Bergö-Malax-Norra Kvarkens intressen. Den lokala kustbefolkningen och ägarna till vatten och landområden hade svårt att få gehör för sina åsikter – allemansrätten som finns här och som är en självklarhet för oss, saknar motstycke ute i Europa, och det här har förstås inverkat när man i Bryssel dragit upp riktlinjerna för Natura 2000, förklarar Johan. Den frivilligt sammansatta arbetsgruppen resulterade 2012 i bildandet av intresseföreningen, vars syfte är

Kustösterbotten är både socioekonomiskt och ekologiskt ett känsligt område. Man lyfter ofta fram behovet av att bevara den unika naturen och kulturen, men lika viktigt är också områdets utveckling som ett levande samhälle. – Skärgårdsbefolkningen är mycket företagsam och det finns en stark vilja att kämpa för sin hembygd. För att bevara en levande skärgård är det nödvändigt att man inte utplånar de resurser som behövs för att kunna utvecklas, anser Johan. En levande skärgård är ett mål de flesta instämmer i. Vad det betyder, hur vi skall nå dit och hur vi skall kunna bevara en levande skärgård råder det delade meningar om. Kust- och skärgårdsbefolkning, företag och framför allt olika myndigheter har olika intressen av regi-

Johan Stoor har ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt Wärtsilä och bolagets internationalisering. Under åren har rekreation i form av jakt, fiske och skärgårdsliv betytt mycket för honom. Nu arbetar han ideellt för vår skärgård inom den nybildade intresseföreningen i området.

onen och betonar därför olika delar. En sak är dock klar, en levande skärgård kräver att lokalbefolkningen har framtidstro. – I vårt land har våra förtroendevalda som utarbetar och stiftar lagar beslutat att Natura 2000 i vår skärgård skall genomföras genom att det enligt Naturvårdslagen grundas ett så kallat Övrigt Skyddsområde, och det

är ju inte så det implementeras i andra EU-länder, konstaterar Johan.

Tomma löften Hur nås då en långsiktig hållbar utveckling i Kustösterbottens skärgård? Här vill Intresseföreningen för en levande skärgård r.f. aktivt delta och bidra till att kustbefolkningens

intressen och kunnande beaktas. Skyddsprogrammen ligger redan nu som ett lapptäcke längs den österbottniska kusten. Utöver Natura 2000 som kom 1998, har vi skyddsprogram för fågelrika sjöar och havsvikar från 1982, ett särskilt skyddsprogram för Mickelsörarna från 1989, strandskyddsprogrammet från 1990 och sälskyddsområden från 2001.

Skyddsområdena överlappar varandra till stora delar, dock inte alltid.

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

– Områdena överlappar varandra till stora delar, dock inte alltid, konstaterar Johan. När besluten om skyddsområdena fattades fick lokalbefolkningen löfte om att programmen inte skulle inverka på nuvarande verksamhet i området, men med tiden har flertalet ändringar i besluten och naturvårdslagen sett till att löftena inte infriats. I dag vet vi att ägarna till vattenområden och en stor del av landområdena i skärgården – skifteslagen eller delägarlagen – inte varit delaktiga i de diskussioner, som förts på 90-talet om Natura 2000, vilket brukligt är för ägare av ifrågavarande områden. – Till största delen är förslagen om lag- och förordningsändringarna enbart på finska, vilket innebär att informationen till den svenskspråkiga kustbefolkningen begränsas.

Skillnad på vård och skydd Till detta kommer dessutom det faktum att det på svenska heter Naturvårdslagen, medan den finska benämningen är Luonnonsuojelulaki. – Det är ju en märkbar skillnad på att vårda och skydda, fastslår Johan, som inte förundras över att lokalbefolkningens förtroende för politiker och myndigheterna rasat. Det är här politikernas roll kommer in i bilden. – Varför stifta lagar som begränsar hållbar utveckling? Det finns i skärgården redan områden, ägda av staten, som fredats och resulterar i att antalet häckande fåglar drastiskt minskat på grund av predatorer. Krav om korrektiva åtgärder har redan diskuterats med berörda myndigheter men det krävs undantag och byråkratin är långsam. Vi har dock hopp om att de politiker som vi röstar på kommer att genomföra nödiga ändringar. Det måste framgå att människan, med sin kulturella mångfald är en central del av ekosystemet. Och det är viktigt att helheten beaktas och inte enbart skilda arter.

Lokalbefolkningen besitter kunskapen Föreningen grundades med Korsholm som hemort. Verksamhetsområdet omfattar kusten och skärgården i Österbotten. – Genom en förening får vi en större tyngd i diskussionerna. Medlemmar i föreningen är idag 66 olika sammanslutningar – såsom skifteslag, samfälligheter, båtklubbar, fiske- och jaktföreningar samt vattendelägarlag – och 42 privatpersoner. Tillsammans representerar vi över 30 000 personer, informerar Johan. En viktig del av föreningens arbete är att följa med myndigheternas planering och åtgärder samt analysera ändamålsenligheten i deras arbete – vilken inverkan det har på vår skärgård och kultur. Ambitionen är att vara en aktiv samarbetspartner till exempelvis NTM-centralen och Österbottens Förbund redan i planeringsfasen. Skärgårdsbefolkningen har ända sedan 1300-talet bevarat och utvecklat sin boendemiljö med hänsyn till naturen. – Kustbefolkningen har stor erfarenhet av livet i skärgården och det vill vi uppmärksamma myndigheterna på.

– Förvaltningsplanerna för de stora rovdjuren, som implementerats i Finland under 2000-talet, ska uppdateras och på det här sättet får vi en chans att påverka där, konstaterar Johan. Populationen av samtliga, förutom varg och järv, har hittills haft relativt stark tillväxt och som det ser ut nu kommer det att bli trångt om saligheten. Man kan med fog fråga sig vart vi riktigt är på väg.

Skarven

Skarven blir allt mer vanlig i vår skärgård – här en koloni vid Hanklot sund i Petsmo skärgård.

Intresseföreningen för en levande skärgård rf bildades den 25.4.2012 och består idag av 66 olika föreningar och sammanslutningar samt ett antal privatpersoner. Föreningens verksamhetsområde utgörs av skärgården i Österbotten och syftet med föreningen är att: • Arbeta för privata markägares intressen • Arbeta för lantbrukares och skogsbrukares intressen • Arbeta för naturvård och naturskydd i verksamhetsområdet • Tillvarata och arbeta för fiskenäringens och fiskarnas intressen i området • Se till att skärgårdsbyggnaderna bevaras i området och att den privata äganderätten bibehålls • Bevara rätten till jakt och viltvård i enlighet med jaktlagen • Arbeta för en hållbar utveckling på verksamhetsområdet • Överbygga motsättningarna mellan kustbefolkningen och myndigheterna till befolkningens fördel

Vi hade aldrig haft en sådan skärgård idag om inte befolkningen genom åren skött den på ett förnuftigt och hållbart sätt, anser Johan.

Demokratin ska fungera Arbetet är transparent, informativt och man stöder aktivt de föreningar, som är medlemmar i intresseföreningen. – Vi samarbetar med kommunerna via förtroendevalda och eftersträvar ett brett samarbete över kommungränserna. Lokalbefolkningens åsikter kring de beslut och åtgärder som planeras för den egna omgivningen är de som ska framföras, poängterar Johan. Målsättningen är att överbygga de motsättningar som redan finns mellan kustbefolkningen och myndigheterna – till kustbefolkningens fördel. – Vi finländare har ett historiskt dilemma - beslut fattades förut i Stockholm eller Moskva och det lönade sig inte att komma med avvikande åsikter eller krav. Detta medförde att människorna allt som oftast stått ensamma och varit tvungna att bita ihop tänderna och knyta handen i byxfickan utan att kunna påverka. Myndigheternas makt gentemot medborgarna är något som härstammar ända sedan den ryska tiden i landet, och det tar tid att arbeta bort och skapa ett nytt förhållningssätt, konstaterar Johan. Här har de politiker som blir invalda till landets riksdag en synnerligen viktig uppgift att ändra beteendet.

Redan uträttat mycket Föreningen har redan hunnit delta och påverka på flera håll. Johan räknar upp en del exempel: – Vi har gett utlåtande om skötseloch användningsplanen för Kvarkens yttre skärgård samt om betänkandet av lagen om fiske. Vi har deltagit med en lokal delegation i diskussionen med minister Jari Koskinen med anledning av WWF:s rödlistning av lax och sik samt gett utlåtande om förordningen om jakt på gråsäl och östersjövikare. – Vi har också avlagt ett besök på Miljöministeriet med kommunernas förtroendevalda och en lokal riksdagsman för att få med representanter från vår förening i de arbetsgrupper som skall utarbeta de kommande riktlinjerna och förordningarna om inrättande av naturskyddsområden för våra kusttrakter. Dessutom framhöll vi att även kommunala representanter från det berörda området borde ingå. Föreningen har deltagit i planeringen av frivillig fredning av Bergö och Malax skärgård samt gjort skrivelser till Forststyrelsen angående arrendeavtal för fiskarbastur på områden som Forststyrelsen förvaltar. – Dessutom har vi deltagit i inventeringen av de fiskarbastun som finns i Norrskärs- och Rönnskärsområdet.

Politikerna har ett ansvar Föreningen har även varit delaktig i den ägoutredning som gjorts

om Utgrynnan och Storkallan, vilka konstaterades tillhöra Replot Samfälligheter och inte staten. – Vi har även fått till stånd förbättringar i de arrendekontrakt som Forststyrelsen har för en del byggnader i skärgården. Vi vill också arbeta för ett hållbart kustfiske och där vore det viktigt med mera forskning. Rent vatten, fredning under lektiderna och en decimering av predatorer är avgörande för fiskets framtid, anser Johan. Nu, då den under flera år beredda lagen om fiske godkändes i riksdagen, är det av mycket stor vikt att de kommande förordningsutkasten och förslagen aktivt och noggrannt kommenteras. Våra medlemmar, fiskeföreningar och vattendelägarlag, deltar i arbetet för att lokala behov och synpunkter beaktas i de utlåtanden som ges. Det kommer att vara viktigt att de politiker som blir invalda till den kommande riksdagen är väl informerade om vad som sker för att vi försäkrar oss om att givna utlåtanden beaktas, konstaterar Johan.

De stora rovdjuren Johan själv fungerar som vice ordförande i föreningen, medan Lasse Skog, före detta sjöbevakare, är ordförande. Johan var av Österbottens förbund utnämnd till ordförande för delegationen för stora rovdjur under de senaste två åren. Huvuduppgiften för delegationen för stora rovdjur i Österbotten är att avge utlåtande om förvaltningen av, såsom björn, varg, lo, järv och gråsäl samt östersjövikare.

Som om detta inte vore nog har Finland de senaste 25 åren även fått en ny, starkt växande fågelpopulation i skärgården. Mellanskarven är ytterligare en konkurrent till det minskade antalet yrkesfiskare, fritidsfiskare och ägare av sommarstugor i vårt område och det kan enligt föreningen inte accepteras. – Att åstadkomma en förvaltningsplan för mellanskarven samt att uppdatera förvaltningsplanen för sälen borde nu prioriteras. Det tog redan tillräckligt lång tid för Finland att godkänna att det ens finns en art som heter mellanskarv och inte enbart storskarv. Mellanskarven är allt annat än hotad – den är mycket livskraftig och man har räknat sig fram till en population på åtminstone 1,5 miljoner fåglar, berättar Johan.

Skärgårdsbefolkningen kontra samerna Föreningen får nu alla fredningsförslag och beslut av NTM-centralen och kan ge utlåtanden och om nödvändigt besvära sig över dem. – För att ge utlåtande till domstol om inlämnade besvär konsulterar vi juridiska sakkännare som ju kostnadsmässigt belastar både vår förening och våra medlemmar. Vi kommer aktivt att delta i och vid behov avge utlåtanden i ärenden som berör området och som föreningsmedlemmarna önskar att vi deltar i. Uppgörandet av planer och eventuella begränsningar är inte något som ska dikteras från en enskild myndighet utan bör ske i samverkan med verksamma aktörer i området, betonar Johan. Han tycker att det har varit ett intressant arbete att gå igenom alla underliggande dokument, direktiv och planer. Det ser ut som om de lagar som reglerar ”övrigt skyddsområde” mera är gjorda för myndigheter än för befolkningen. Statsrådets principbeslut om Finlands strategi för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden för åren 2012-2020 från den 20 december 2012, ett dokument på 24 sidor undertecknat av den förra miljöministern, är ett intressant dokument. I inledningen står det: ”Enligt regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering ska Finlands strategi och handlingsprogram för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald uppdateras så att de svarar mot målen i det internationella biodiversitetsavtalet och de mål som man kommit överens om inom EU. Den samiska kulturens seder och tradition att utnyttja naturen tryggas i samband med verkställandet av biodiversitetsstrategin.” – Det här bör ju också gälla för skärgårds- och kustbefolkningen. Det har funnits skärgårdsbefolkning åtminstone lika länge som samer, avslutar Johan. Text och foto: Anna Sand/bySand

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

K.SUND •Grävarbeten •Traktorarbeten • Sprängningsarbeten Båttillbehör • Båtservice • Bogpropellrar • Ankarspel • 4-hjulsinställningar • Luftkonditioneringsservice • Inredningar - Paketbils - Servicebils • Däckförsäljning • Alkolås •

Firma M.Knip Påksholmsvägen 39 66530 Kvevlax 050-5616851 matias@knip.ﬁ www.knip.ﬁ

050 - 522 57 87 kennethsund@netikka.

AFF

För Dig som vill köpa el. sälja bostad/fastighet. Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E 361 0444 D. ÖRNDAHL www.primafastigheter.fi 0400 210 335

☎

Jordbyggnads Maansiirto

GÖR DIN RÖST HÖRD DEN 19.4

RÖSTA I RIKSDAGSVALET!

Tecon Trans Ab Johannavägen 5 65610 Korsholm

tel. 0500 - 267 224 ALLT INOM JORDBYGGNADSBRANSCHEN

SKÄRGÅRDSSERVICE PHC ÖB METALL- OCH TRÄARBETEN Per-Håkan Sjö tel. 0500-367 455

BOKFÖRING & ADMINISTRATION Carina Sjö tel. 0500-863 812 65870 BJÖRKÖBY

Teräsputken paalutus- ja pohjatyöt Stålrörspålning- och grundarbeten

Hoijar&Paro TRANS AB

☎ 0500-864250

Lotsar unga idrottstalanger Korsholm och Vasaregionen har länge benämnts som framgångsrika då det kommer till idrott. Både inom individuella grenar och lagidrotter har våra aktiva hållit sig framme. Peter Siegfrids, med rötterna i Västerhankmo, men nu bosatt i Smedsby är en av de många som ägnar sin fritid åt att lotsa fram våra unga talanger.

Peter tränar för närvarande IskmoJungsund BK:s pojkar födda år 2000 men innehar också posten som juniorträningschef i föreningen. Han är nöjd med tillvaron i det som är Korsholms största förening sett till antalet juniorer. – Alla föreningar jag har varit aktiv i har sina egna system och traditioner. I-JBK har många frivilliga och duktiga personer som gör en enorm insats i föreningen. Både i styrelsen och i flera av lagen finns personer, som har det som krävs för att verksamheten skall gå framåt. Då andra föreningar stampar på stället eller går bakåt känns det fint att vara i en förening som går framåt. Stämningen är god och juniorernas antal växer hela tiden. I mitt lag finns många tekniska spelare som hade fått en bra grund redan då de var 12 år och jag blev deras tränare. På senare tid har det varit tal om att elitsatsningen bland unga blir allt hårdare och går allt lägre ner i åldrarna. Det här är något som Peter inte ser med blida ögon på. – Det finns mycket negativt med att de så kallade sämre juniorerna, som kanske ligger efter i utvecklingen, får mindre speltid än de bättre spelarna, som har hunnit längre i sin utveckling. Ingen kan veta exakt vilka spelare, som skall bli bäst i framtiden. Det vet man absolut inte då spelarna går i lågstadiet och därför behöver alla få tillräckligt med speltid. – Det bästa är om man kan erbjuda spelare matcher på deras egen nivå. Mot de bästa lagen kan man spela mer med sina mest utvecklade spelare och de andra kan få mer speltid då man möter lättare motstånd. Huruvida detta fungerar i praktiken beror på hur många spelare det finns i ett lag och vad tränaren samt föreningen har för filosofi. Förutom att det också varit tal om för tidiga elitsatsningar har kostnaderna för att idrotta också blivit en het fråga. På sina håll har barn och unga delats in i olika klasser beroende på huruvida de har råd att syssla med en viss idrott. Här tycker Peter att det vore bra om föreningarna och även aktörer i samhället tog ett större ansvar. – Det är förståeligt att alla föräldrar inte har råd att betala för barnens utövande av vissa idrotts-

– Förutsättningarna för idrott och motion är bra jämfört med många andra kommuner i landet där jag har rört mig, men de kan bli ännu bättre, konstaterar Peter Siegfrids.

grenar. Så långt det är möjligt tycker jag att föreningar borde kunna hålla kostnaderna låga för åtminstone barn under 14 år. Det kanske inte är nödvändigt att spela bortamatcher med fem timmars bussresor varannan helg med unga juniorer. Vill vissa göra det så vore det bra att erbjuda alternativ åt de som vill idrotta men inte resa och därmed råka ut för höga kostnader. Sedan påverkas en del idrottsgrenar av hallhyror och höga materialkostnader så det finns en del problematik att se över. Åtminstone fotboll på juniornivå är normalt en ganska billig idrottsgren. Det vore bra med någon sorts stiftelse som kunde gå in och hjälpa till ekonomiskt då juniorer inte har råd att idrotta med det de vill. Om vi ser på din egen juniortid och ditt eget idrottande, hur tycker du saker och ting förändrats sedan du själv var junior? – Spontanidrotten har minskat något otroligt och nästan all idrott sker i form av ledd verksamhet. Även om det fanns dataspel och teve när jag växte upp så var de allra flesta hellre ute och lekte eller idrottade. I dagens samhälle är det nog både den utvecklade teknologin och de vuxnas höga tempo i vardagen som gör att barn blir stillasittande inomhus för mycket enligt mig. Fotbollen har ändrats från att vara mycket fysisk till att bli mer teknisk och taktisk. Förr var det mycket ”spark och spring” medan man idag kan se både pojk- och

flicklag i ända ner i 10-årsåldern som spelar fint passningsspel och har en idé med spelet. Den här utvecklingen har nog kommit tack vare möjligheten att träna på konstgräs och tack vare att Finlands bollförbund har satsat mer på juniorerna. Om vi till sist ser på vår egen hemkommun Korsholm, hur ser du på förutsättningarna för motion och idrott? – Förutsättningarna är bra jämfört med många andra kommuner i landet där jag har rört mig, men de kan bli ännu bättre. Det känns som att det satsas från kommunens sida och att det finns möjlighet att utöva de allra flesta idrottsgrenarna. Ur fotbollens synvinkel finns det ganska bra tränings- och matchtider på sommaren. Under den del av året då man inte kan vara på gräs får många träna i Botniahallen på konstgräs eller på den konstgräsbeklädda uteplanen. Yngre juniorer tränar ofta i gymnastiksalar. – Många tror att vi skulle kunna fylla en till hall med fotbollsspelare här i trakten i och med att Vasas föreningar också använder Botniahallen. I Korsholm skulle det behövas åtminstone en till konstgräsplan utomhus för att ge fler juniorer en chans att få träna fotboll ordentligt under en större del av året. Text och foto: Marcus Beijar

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

Nya invånare i Korsholm Det är sällan man träffar på en familj som är glad och tacksam över det Korsholms kommun gjort för dem som familjen Mirindi. Familjen är en av de tre kongolesiska familjer som kom från flyktingläger i Zambia och Malawi i höstas och nu håller på att göra sig hemmastadda i det finländska samhället.

Jag träffar Jean Mirindi och hans familj i vuxeninstitutet i Korsholm efter en normal dag med utbildning för de vuxna och skola och dagis för barnen. Lyckligtvis kan

Jean och hans familj engelska, för vid Österbottens tolkcentral finns bara en tolk, som kan tolka från familjens eget modersmål, en västafrikansk variant av swahili. – Tolkningen är faktiskt det största bekymret, berättar Carina Nåhls, som fungerar som flyktingkoordinator i Korsholm. – Vi använder tolk 2 h/vecka och på det ska vi hinna med alla myndigheters byråkrati, besök vid HVC, rådgivning om skola och dagis… I Korsholm är det tre personer, som hjälper till med integrationen. Carina Nåhls och Annika Hendersson delar

på tjänsten som flyktingkoordinator och jobbar med det administrativa kring flyktingmottagningen. Maarit Ojala jobbar som flyktinghandledare och är den som mest jobbar med flyktingarna i deras vardagsliv. Dessutom har Rose Heir och vuxeninstitutet varit till ovärderlig hjälp för att snabbt få igång nödvändig utbildning och som en naturlig mötesplats.

– När vi kom till flyktinglägret fick vi en hacka och en machetekniv, ett kärl att koka i och en jordplätt att börja bruka, berättar Jean. – Här när vi kom till Korsholm blev vi genast omhändertagna. Vi fick genast vinterkläder och ett hem att bo i. Vi har också vänfamiljer, som ställer upp för oss och hjälper oss när det behövs.

Jean och hans familj är tacksamma för all den hjälp de får. Efter att ha levt i flyktingläger sedan 2002 har han och hans familj för första gången se mot en ljusare framtid.

Finland var helt okänt för familjen när de sommaren 2013 fick reda på att vårt land visat beredskap att ta emot kvotflyktingar från Kongo. Efter beskedet tog det ända till november

2014 innan familjen fick resa iväg och då blev det plötsligt bråttom. Sex dagar efter att familjen fått resebeskedet, stod de på finländsk mark – en mörk novemberdag med en kall vinter på kommande. Men något större bekymmer med vintern och snön har familjen inte haft. – Vi har ju fått kläder och utrustning så vi klarat oss, säger Jean. – Däremot väntar jag på solen! Man hade berättat för oss att Finland har långa nätter och korta dagar på vintern, men så här många dagar med långa nätter och dagar utan sol trodde jag aldrig det skulle vara! Nya upplevelser hann familjen dock vara med om sin första vinter. – Vi har skidat och skrinnat, berättar sönerna Amos och Moise med en mun. – Att skida var kul, men det var svårt att skrinna. – Att pilka var också kul, tycker Jean. När det blir sommar, får pojkarna fortsätta med sin favoritsport fotboll. Under våren har familjen deltagit i en skräddarsydd integrationsutbildning för flyktingfamiljerna i Korsholm. Vuxeninstitutet har skött undervisningen två dagar/vecka och Folkhälsan har tagit hand om tre dagar/vecka. Till hösten fortsätter utbildningen i Vörå i Norrvalla Folkhögskolas regi tillsammans med de andra flyktingfamiljerna i regionen. Så småningom hoppas Jean och hans familj att de ska hitta sin plats i det finländska samhället. Alla har sina önskedrömmar; Jean vill gärna jobba med byggnation, transport eller handel, frun Jeanette skulle gärna jobba på apotek, dottern Blandine vill gärna bli sjuksköterska medan sönerna siktar in sig på högskolestudier. Avslutningsvis vill Jean rikta ett genuint tack till de finländska myndigheterna och alla som hjälpt dem. – Vi tackar folket i Korsholm och alla i kommunen för den hjälp de gett oss och för att det tagit emot oss. Med de orden lämnar jag den glada och tacksamma familjen Mirindi och hoppas att de drömmar som familjen har, på samma sätt som dina och mina drömmar, en vacker dag ska gå i uppfyllelse.

Familjen Mirindi består av hustrun Jeanette Nyirahabineza, dottern Blandine, fadern Jean och sönerna Mark, Amos och Moise.

www.easywash.fi

DAM- OCH HERRFRISERING ZIK ZAG Marknadsv. 3, SMEDSBY

24 h: 0400-166 263 info@easywash.fi

Tel. 322 2732

Reparation av bilar,traktorer, jordbruksmaskiner, gräsklippare m.m. Toby Bil & Traktor Ab 65520 Helsingby Tel. 0400-361 171

Text och foto: Kenth Nedergård

F:MA KRISTER BÅSK´S TAXI Tel. 050-542 6121

Öppet: må–fre 9–17, to 11–19, lö enligt överenskommelse

Personbil, 1+8, 16 pers. buss

Agnesvägen 1, SMEDSBY

Korsholm, Karkmo

Tel. 322 1444

Vårt Korsholm - riksdagsval 2015

En utsatt näring, som hämtar friskt kapital till landet Utan företag stannar Finland – och Korsholm. Årets företag i Korsholm förra året representerar en näringsgren, som klarar sig på egna ben när det gäller produktion och försäljning, men som behöver stöd när det gäller att kämpa för branschens existens.

Asplunds pälsfarm i Solf är en pälsfarm i tredje generationen, som gör

I Finland finns idag ca 900 pälsfarmer, som direkt sysselsätter drygt 2000 personer. Indirekt är dock ca 15 000 beroende av pälsbranschens alla led. Årligen säljs skinn för ca 300 miljoner euro. I Korsholm finns idag ca 20 aktiva farmer, som säljer skinn för ca 5 miljoner euro årligen.

Monica Asplund i nytillverkad päls av Bluefrost rävskinn. Designen är egen och pälsen är sydd av May Björklund i Jakobstad.

sitt bästa för att föda upp välmående djur, som producerar världens bästa pälsar. Om Jonathan Asplund, farmare i tredje led, får bestämma, kommer farmen att fortsätta åtminstone så länge han lever. – Jag är uppfödd vid farmen och kan inte tänka mig ett annat liv, berättar han. – Speciellt härligt är det på våren då lyorna fylls av nyfödda små lurviga väsen. Sedan följer man med uppväxten och ser till att djuren ska ha det så bra som möjligt ända tills det är dags för pälsning. Det arbete man sätter ner under året syns i kvaliteten på de skinn som produceras och säljs runt världen. Efter studenten – kombistudent som han är – började Jonathan studera till elingenjör. Men efter två år på skolbänken och all ledig tid på farmen, kom han fram till att det nog är farmningen han vill satsa på – ett beslut han ännu inte ångrat. I dagsläget är två generationer Asplund aktiva i farmen, pappa Kent och sonen Jonathan. Åke, som startade farmen 1962 har med ålderns rätt dragit sig tillbaka. Pälsfarmen har även tre anställda. Förutom farmen sköter familjen även om ett familjejordbruk. – Men pälsfarmen är den klart roligare delen, konstaterar Jonathan. – Det är mer varierande arbetsuppgifter, pågår under hela året och ger i allmänhet bättre betalt. Men helt säker kan man inte vara - vi är helt beroende av den globala marknaden. Osäkerheten på världsmarknaden syns genom att en av de stora inkö-

AB KALA-LASSE OY Båtvägen. 3, 65800 Replot Tel. 06-3520 445, Fax:06-3520 446 mail: kala-lasse@netikka.fi

– De senaste åren har korthårig vit mink (kallad velvet) varit mest efterfrågad, förklarar Jonathan. – Medelpriset för ett vitt velvetskinn av bästa sort var 75 € vid senaste skinnauktionen i Vanda. Ett skinn av normalmodell såldes för 57 €, medan skinnen med långa strån gick för 48 €. Med den prisgaffeln förstår vem som helst att det lönar sig att satsa på kvalitet och förädling. Det går inte att fuska sig till bra betalt. Pälsnäringen hämtar välbehövlig utländsk valuta till Finland och Korsholm, men trots det får de aktiva farmarna inte sova gott om nätterna. Speciellt i samband med riksdagsvalen brukar röster höjas för att näringen ska förbjudas. Det krävs åtgärder på högsta nivå för att se till att farmarna får arbetsro några år i gången. – Vad är alternativet? frågar Jonathan. – Vi jobbar inom en näring utan statligt stöd. Vi hämtar in 300 miljoner euro till Finland i frisk utländska valuta. Näringen sysselsätter tiotusentals personer och håller landsbygden levande. Våra anläggningar är byggda för att hålla i tiotals år. Det vore roligt att veta att också näringen tillåts fortsätta lika länge.

– De senaste åren har korthårig vit mink (kallad velvet) varit mest efterfrågad, förklarar Jonathan.

parna, den ryska marknaden, lyser med sin frånvaro på pälsauktionerna. I dagsläget är det kineserna som upprätthåller en lönsam näring.

Jonathan brukar följa med branschmedia för att se vilka trender, som är aktuella och vilken typ av päls som efterfrågas.

Nu är urvalet av byggnadsmaterial som bäst! SÖDRA VALLGRUND HANDELSLAG Tel. 044-5807 601 044-5807 602

VD lager

Dessutom vill Jonathan slå ett slag för den inhemska livsmedelsproduktionen. – Lönsamheten inom jordbruket är under all kritik! Hur kan det vara så olönsamt att producera mat? Det om något är en uppgift för kommande riksdagsmän att fundera på! Text och foto: Kenth Nedergård

Vi levererar fisk och fiskprodukter till Vasa med omnejd Tag gärna kontakt med Oss! Lasse Snickars 050 5272306 Jane Snickars 3173806 Jonas Snickars 050 5417392

VI SVARAR DYGNET RUNT VARDAG SOM HELG

Snickars Fiskaffär AB Strandgränd 11, Norra Vallgrund

Byggnadsfirma H. Back Kb Bilverkstad, bilmåleri, däckservice, sandblästring, motorsågar, tillbehör m.m. Tfn. 06-3520 193 Replot

Nybyggen och renoveringar SOLF Tel. 344 0543 050-522 5029