Årsberättelse 2014
Innehåll
Räddningsdirektörens översikt ....................................................................... 4 Kort om Egentliga Finlands räddningsverk ...................................................... 7 Strategi ........................................................................................................ 9 Organisation .................................................................................................. 10 Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland ........................................... 11 Basfakta från 2014 ........................................................................................ 12
Förvaltning och personal ................................................................. 12
Ekonomi ......................................................................................... 13 Riskhantering................................................................................................. 14 Säkerhetskommunikationen........................................................................... 16 Operativ verksamhet ...................................................................................... 20 Räddningsverksamhet .................................................................... 20
Prehospital akutsjukvård ................................................................. 23
Axplock från år 2014...................................................................................... 26
Lägenhetsbranden på Kemppilägatan var exceptionellt våldsam...... 26
Övning i höghus på Jermuntie, Reso................................................ 28
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland........................................................... 30 Teknisk service .............................................................................................. 32 Statistik ........................................................................................................ 34 Kontaktuppgifter ............................................................................................ 42
Utgivare: Egentliga Finlands räddningsverk Upplaga: 100 Tryck: Tryckeriservicen, Åbo Redaktion: Jaana Jussila Pärmbild: Maria Nykyri Layout: Mia Lehtonen Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Räddningsdirektörens översikt
Räddningsväsendets omstrukturering fick skjutas upp r 2014 var mycket händelserikt för räddningsverket. Arbetet med räddningsväsendets omstrukturering togs genast i januari upp på samma ställe där man lämnat det i december 2013. Sammanslagningar av räddningsverk förbereddes både hos oss och på andra ställen, fastän det ännu inte fanns några egentliga beslut om detta. För räddningsväsendets del blev förnyelsen eller förändringen till största delen slutligen aldrig genomförd. I de slutgiltiga dokumenten nedtecknades endast besparingsmålet och beslutet om att inrätta gemensamma sambands- och ledningscentraler. Även i övrigt blev strukturreformen inom den offentliga sektorn ännu i detta skede minimal. Strukturreformen kommer ändå med säkerhet att behövas, och därtill snabbt, för att vi ska klara av underskottet. Den största förändringen som genomfördes var beslutet om social- och hälsovårdsområdena. Detta beslut påverkade och påverkar även fortsättningsvis också räddningsverkens verksamhet inom prehospital akutsjukvård. I slutet av året diskuterades ivrigt hur det är möjligt och/ eller förnuftigt att ordna den prehospitala akutsjukvården på dessa stora social- och hälsovårdsområden och hur räddningsväsendet kan vara med i verksamheten. Slutgiltiga avgöranden och linjedragningar gällande detta kommer att göras under det kommande året.
Stora bränder sysselsatte räddningsverket Räddningsväsendets år färgades av stora byggnadsbränder och en bangårdsolycka med farliga ämnen i slutet av året. Höghusbranden på Kemppilägatan var mycket kraftig och även på andra sätt exceptionell. Med framgångsrik räddningsverksamhet kunde vi rädda tiotals personer men dessvärre omkom ändå en person i branden. Branden fick mycket publicitet också på nationell nivå och Olycksutredningscentralen inledde en undersökning av den. I byggnadsbranden på Virusmäkivägen omkom två personer och branden fick stor uppmärksamhet på grund av det centrala läget och brandens stora kraft och omfattning.
4
Vi fick däremot mycket positiv uppmärksamhet när TV-serien 112, som delvis spelats in här hos oss, började visas. Det var fint att följa med programmet och våra anställda i deras arbete, eftersom verksamheten var i enlighet med vår värdegrund: snabb, jämlik och yrkeskunnig. Brandstationsnätverket kunde vi förnya i och med färdigställandet av den nya brandstationen i Luolala i slutet av året. Byggandet av stationen förlöpte mycket bra då vi både underskred budgeten och arbetet var klart i förtid. Mätt i antalet larm och anställda vid stationerna är brandstationen i Luolala vår andra största och nästlivligaste brandstation. Stationen inhyser för närvarande förutom riskhanteringspersonal och räddningsenheter även tre ambulanser och Reso FBK.
Personalfrågor hade hög prioritet i nämnden Tyngdpunkten i nämndens årsklocka låg på personalfrågor. Vid sidan av andra ärenden uppdaterades personalstrategin och den långsiktiga personalplanen. Efter att det nationella arbetshälsoprojektet slutförts i slutet av året startade vi vårt eget projekt kring stöd av karriärstigar. Ansvarig projektledare är räddningschef Mika Kontio som också var ordförande för arbetsgruppen i det nationella projektet. I slutet av året fick vi förvaltningsdomstolens avgörande på ett överklagande gällande sammansättningen av nämnden. Förvaltningsdomstolen hävde Åbo stadsstyrelses beslut om nämndens sammansättning och därmed stod vi i årsskiftet återigen utan nämnd. Då nämnden ju redan blivit omvald en gång så återstår det att se när vi lyckas få ihop en ny nämnd. Trots de ekonomiska svårigheterna inom den offentliga sektorn kunde vi under 2014 tillhandahålla räddningstjänster och prehospital akutsjukvård som håller hög kvalitet och är förenlig med servicenivåbeslutet för kommuninvånarna, dessutom mycket förmånligt. Jari Sainio, räddningsdirektör
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Räddningsdirektörens översikt
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
5
Egentliga Finland 2014
Kommuner och ekonomiska regioner
Pyhäranta
Laitila
Vakka-Suomi
Oripää
Loimaa
Uusikaupunki Pöytyä Mynämäki
Loimaan seutu
Vehmaa Nousiainen
Kustavi
Turun seutu
Masku
Koski Tl
Aura
Rusko
Taivassalo
Marttila
Tarvasjoki
Somero
Lieto
Raisio Turku Naantali
Kaarina
Paimio
Salon seutu Salo
Sauvo
Parainen
Turunmaa-Åboland
Kemiönsaari
0
20
40 km
Maanmittauslaitos lupa nro22/MML13
6
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Kort om Egentliga Finlands räddningsverk
Räddningsverket producerar räddningstjänster i 28 kommuner
Beredskap dygnet runt edan 2004 har räddningsväsendet skötts landskapsvis. Egentliga Finlands räddningsverk är ett av Finlands 22 regionala räddningsverk. I och med regionaliseringen har Egentliga Finlands regionala räddningsverk haft ansvaret för räddningsverksamheten på sammanlagt 28 kommuners område vid Skärgårdshavets kust. I området finns tio brandstationer med 24h-beredskap och tre brandstationer med 8h-beredskap. Sammanlagt finns det drygt 80 brandstationer i regionen. Antalet avtalsbrandkårer i hela Egentliga Finlands område är 67. Räddningsverkets verksamhetsområde sträcker sig från Nystad till Salo och från Loimaa till Åbo skärgård. Den totala arealen är 20 539 kvadratkilometer, varav 10 661 kvadratkilometer är landområden. De övriga 9 876 kvadratkilometrarna är vattenområden. Också de 22 000 öarna i området innebär en utmaning för
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
räddningsväsendet. Invånarantalet i Egentliga Finland är 470 880, varav 418 420 är finskspråkiga och 26 964 är svenskspråkiga. Det regionala räddningsverkets grundläggande uppgift är att förebygga eldsvådor och andra olyckor, främja säkerhetskulturen, sköta och ha beredskap för befolkningsskyddsuppgifter i undantagsförhållanden samt ansvara för räddningsverksamheten vid olyckor. Räddningsverket ansvarar för räddning och skydd av såväl människor, egendom och djur som miljön. Räddningsverket sköter även sjuktransporterna inom ett område som omfattar fem hälsocentralssamkommuner: Åbo, S:t Karins, Reso, Pargas och Nådendal. Vid det regionala räddningsverket finns det totalt tolv sjuktransportenheter som är i kontinuerlig larmberedskap. Inom verksamhetsområdet utförs dagligen sammanlagt drygt hundra uppdrag inom prehospital akutsjukvård.
7
Räddningsverkets vision: Egentliga Finlands räddningsverk är en utvecklingsvänlig riksomfattande vägvisare i branschen som producerar räddnings- och säkerhetstjänster samt prehospital akutsjukvård av hög kvalitet.
Verksamhetsidé: I Egentliga Finland tillhandahålls räddnings- och säkerhetstjänster samt prehospital akutsjukvård av hög kvalitet yrkeskunnigt, rättvist och snabbt, dygnet runt.
Värden: Yrkesskicklighet, snabbhet och jämlikhet.
8
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Strategi
Genomförande av Egentliga Finlands räddningsverks Strategi 2020 äddningsverkets Strategi 2020 godkändes av den regionala räddningsnämnden i november 2010. I strategin tas hänsyn till rikets strategiska situation. Egentliga Finlands räddningsverks egen strategi är väl i linje med de nationella strategierna. Strategi 2020 förbereddes vid räddningsverket av en grupp med mycket bred sammansättning. I arbetet deltog nästan 30 personer under ett och ett halvt års tid. Personerna representerade samtliga centrala verksamhetsområden inom räddningsverket och dessutom medverkade två representanter för de anställda. Målet med Strategi 2020 är att skapa en gemensam värdegrund för vårt räddningsverks framtida arbete. I strategin fastslås de gemensamma värderingarna: ”yrkeskunnigt, snabbt, jämlikt”. Strategin innefattar även vår gemensamma vision: ”Egentliga Finlands räddningsverk är en utvecklingsvänlig, riksomfattande vägvisare i branschen som producerar högklassiga räddnings- och säkerhetstjänster samt prehospital akutsjukvård. Målet med visionen är att staka ut kursen för kommande servicenivåbeslut och årsprogram. I strategin definieras också vår verksamhetsidé: ”I Egentliga Finland tillhandahålls räddnings- och säkerhetstjänster samt prehospital akutsjukvård som håller hög kvalitet yrkeskunnigt, jämlikt och snabbt, dygnet runt.” Verksamhetsidén lägger en gemensam grund för vårt sätt att producera tjänster. För den konkreta implementeringen av strategin definieras också de viktigaste framtida tyngdpunktsområdena som i synnerhet måste beaktas för att målet med visionen ska uppnås. Det finns fem sådana tyngdpunktsområden. 1. En kunnig, motiverad och handlingskraftig personal, 2. Kompetenta, motiverade och handlingskraftiga avtalsbrandkårer, 3. Ett fungerande och heltäckande/ tillräckligt nätverk av brandstationer, 4. Nöjda kunder och kommunägare samt 5. Tillräckliga ekonomiska resurser
som verksamheten kräver. För varje tyngdpunktsområde har man dessutom separat fastslagit kritiska faktorer, det vill säga de omständigheter som mest påverkar huruvida prioriteringen kan förverkligas på ett framgångsrikt sätt. Med hjälp av de kritiska framgångsfaktorerna sätter vi våra aktiviteter i prioritetsordning och allokerar resurserna på bästa sätt för att förverkliga visionen. Förverkligandet av strategin mäts med de mätare som används i de praktiska årsprogrammen för följande strateginivå. Det viktigaste årsprogrammet är servicenivåbeslutet. Servicenivåbeslutet är ett dokument som godkänns varje fullmäktigeperiod och som förutom mätare också innefattar till exempel en investeringsplan, ett beslut om brandstationsnätverket och en tillsynsplan. Vid sidan av servicenivåbeslutet är också bland annat ekonomiplanen, personalplanen, planen för den prehospitala akutsjukvården samt utbildnings- och kommunikationsplanen viktiga årsprogram. Nämnden följer upp verkställandet av strategin årligen. Inom räddningsverket följs detta ett par gånger om året i ledningsgruppen. Ansvaret för utveckling av strategiprocesserna ligger hos utvecklingsenheten som får stöd av strategiutvecklingsteamet. För närvarande har inrikesministeriet tillsatt en arbetsgrupp för att författa en ny nationell strategi för räddningsväsendet. Till strategigruppen har man utsett ett stort antal olika representanter för räddningsväsendet. Strategiarbetet ska enligt tidsplanen vara klart före sommaren. På våren hålls även riksdagsval och i anslutning till detta kommer ett nytt regeringsprogram. Det är mycket sannolikt att också vårt moderna räddningsverk kommer att göra strategiska kursändringar under det kommande året. Reformarbetet kommer alltid att i första hand utgå från räddningsverkets verksamhet för kommunernas och kommuninvånarnas väl samt vår personals kompetens och välbefinnande.
De viktigaste framtida tyngdpunktsområdena: 1. En kunnig, motiverad och handlingskraftig personal 2. Kompetenta, motiverade och handlingskraftiga avtalsbrandkårer 3. Ett välfungerande och omfattande/tillräckligt brandstationsnätverk 4. Nöjda kunder och kommunägare 5. Tillräckliga ekonomiska resurser som verksamheten kräver. Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
9
Organisation
Räddningsverkets organisation består av flera nivåer en högsta beslutanderätten inom räddningsväsendet i Egentliga Finland utövas av en regional räddningsnämnd med femton medlemmar. Räddningsverket leds av räddningsdirektör Jari Sainio med stöd av en ledningsgrupp med sexton medlemmar. Direkt underställda räddningsdirektören är tre räddningschefer som vardera har ett separat fastställt ansvarseller serviceområde. Det operativa serviceområdet indelas i serviceenheterna för prehospital akutsjukvård och räddningsverk-
samhet. Räddningschef Juha Virto ansvarar för serviceområdet. Dessutom finns en operativ stab som stöd för serviceenheternas planeringsarbete. Serviceområdet för riskhantering består av serviceenheterna för tillsyn och beredskap. Serviceområdet leds av räddningschef Mika Viljanen. Serviceområdet för stödtjänster består av serviceenheterna för förvaltning, utbildning och kommunikation, personal, teknik, utveckling och ekonomi. Serviceområdet leds av räddningschef Mika Kontio.
Organisationsschema Egentliga Finlands regionala räddningsnämnd Ledningsgrupp
Räddningsdirektör Jari Sainio
Operativ
Riskhantering
Stödtjänster
Räddningschef Juha Virto
Räddningschef Mika Viljanen
Räddningschef Mika Kontio
Räddningsverksamhet
tillsyn
Ekonomi
prehospital akutsjukvård
beredskap
Utbildning och kommunikation Förvaltning personal teknisk utveckling
10
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland
Ordförande FM Lindell Pia, Åbo
Suppleant företagare Lehmusvaara Eeva-Leena, Åbo
Stadsstyrelsens representant fysioterapeut Rinne Pirjo, Åbo
Suppleant Andersson Li, Åbo
Medlem
Personliga suppleanter
vice ordförande, småföretagare, brandförman i.a. Alanko Kaarlo, Salo
speciallärare Kotti Minna, Somero
pensionär, brandmästare Arvonen Jouni, Nystad
byggnadsingenjör Ranta Tapio, Rautila
vårdare Augustin Heli, Nousis
pensionär Erkkilä Veikko, Virmo
överstelöjtnant Korhonen Pentti, Åbo
plåtsvetsare Hurme Jyrki, Åbo
överkonstapel Lehti Timo, Salo
sjuksköterska, skolgångsbiträde Mikkola Niina, Somero
arbetsledare Lindeman Staffan, Pargas
närvårdare Suomi Berit, Kimito
medikalvaktmästare/ambulansförare Närvänen Vesa, Åbo
forskningsassistent Korhonen Laura, Åbo
sjuksköterska, företagare Raisto-Elo Tanja, Letala
överkonstapel Virtanen Veli-Matti, Kaland
företagare Rantala Ilkka, Pöytis
Heilala Tuomas, Virttaa
speciallärare, PeM Rouhiainen Hannele, Säkylä
fortbildningschef, PeL Uusitalo Ilkka, Mellilä
bankanställd Muukkonen Tuula, Reso
inspektör Salo Maija, Masko
kontorschef Sukari Helena, Nådendal
företagare Vänni Hanna, Virmo
journalist Suominen Jari, Åbo
pensionär, busschaufför Lempinen Jarmo, Åbo
busschaufför Tolvanen Mika, Åbo
specialklasslärare Koistinen Antti-Pekka, Åbo
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
11
Basfakta från 2014
Förvaltning och personal r 2014 hade Egentliga Finlands räddningsverk 555 anställda, varav 263 inom räddningsverksamheten, 149 inom den prehospitala akutsjukvården och 24 inom administrationen. Inom räddningsverksamheten gjordes under räkenskapsåret 261 årsverken och inom serviceenheten för prehospital akutsjukvård 130 årsverken. Arbetstiden för personalen inom räddningsverksamheten har dispens från arbetstidsreglerna och inom den prehospitala akutsjukvården utförs tvåskiftsarbete. Räddningsverk-
samheten producerades vid tio dygnetruntbemannade heltidsbrandstationer. Utöver dessa finns det tre deltidsbrandstationer med bemanning under kontorstid. Beredskapen på dessa tre stationer sköts under övriga tider av frivillig personal (FBK, uppdragsavlönade anställda). Räddningsverket producerar avtalsenlig prehospital akutsjukvård vid sex brandstationer.
12
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Text: Pertti Soininvaara, förvaltningschef och Anita Reiman, förvaltningssekreterare
Basfakta från 2014
Ekonomi gentliga Finlands regionala räddningsverks ekonomiska utfall för 2014 var planenligt trots de många ändringshoten och -förslagen. Genom kommunekonomins brokiga sparplaner samt kommunernas och samkommunernas sammanslagningsplaner söker man ständigt en högre verkningsgrad, skalfördelar och sparobjekt. I detta avseende är vår organisations verksamhet, ekonomi och personalresurser redan på förhand inställda på de krav som dessa ändringsplaner ställer. Ett bevis på detta är att kommunerna fick mer återbäring på sina förskottsandelar än under tidigare år. Därmed var det ekonomiska utfallet för driftskostnaderna och investeringarna till och med lite bättre än förväntat. Personalkostnaderna för räddningstjänsterna (exkl. den prehospitala akutsjukvården) underskreds med god marginal. Orsaken till detta var bland annat god planering och bättre optimering av personalresurserna. Å andra sidan var också lönehöjningarna mer moderata än vad som budgeterats. Inköpen av tjänster och materialanskaffningarna överskred budgeten klart. Orsaken till detta var bland annat variationer på grund av prishöjningar och det ökade behovet av köpta tjänster. Hyreskostnaderna som är lätta att prognostisera avvek bara lite från budgeten. Investeringsanskaffningarna genomfördes i enlighet med budgeten men på grund av låga intäkter gjordes ett litet nettoöverskridande. Avgifterna för tillsynsåtgärder och för
felaktig funktion hos brandlarmanläggningar som nu för första gången samlades in för ett helt år gav mer intäkter än vad som budgeterats. Överskridandet av de totala intäkterna och underskridandet av utgifterna utgjorde lika stora andelar av totalbudgetens överskott. Ekonomin för den prehospitala akutsjukvården utföll enligt målsättningarna. De tjänster som ger nollmarginal och som med stöd av samarbetsavtalet producerades för sjukvårdsdistriktet höll en god balans mellan intäkter och utgifter. Av totalkostnaderna för den prehospitala akutsjukvården består cirka 90 procent av personalkostnader, som överskred budgeten något, medan anskaffningarna och inköpen gav besparingar. Höjningen av FPA-intäkternas enhetspriser och antalet uppdrag syntes fortfarande i totalinkomsterna och också intäkterna från avgifter gav ett överskott. I det regionala räddningsverkets bokslut för år 2014 uppgick verksamhetsutgifterna (exkl. den prehospitala akutsjukvården) till 32,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens nettoinvesteringar till 1,95 miljoner euro. Räddningsväsendets ekonomiska utfall för år 2014 uppvisade ett överskott på cirka 570 000 euro. Som jämförelse kan nämnas att beloppet som återbetalades till kommunerna uppgick till cirka 130 000 euro år 2013 och till cirka 50 000 euro år 2012.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
13
Text: Juho Kaituri, ekonomichef
Riskhantering
14
Egentliga Finlands r채ddningsverks 책rsber채ttelse 2014
Riskhantering
”Målsättningen är riskhanteringstjänster av högre kvalitet”
Räddningsverkets brandutredning äddningsverket utför brandutredning med syftet att skapa riskmedvetenhet för förebyggande av olyckor och utvecklande av räddningsverksamheten enligt räddningsverkets behov. 2014 var ett hektiskt år för brandutredningsgruppen vid Egentliga Finlands räddningsverk. Under året inträffade flera bränder, varav några medförde stora utmaningar för utredningen och krävde stora personalresurser. På basis av den information som man fick från de bränder som utreddes kunde man under året även ta fram tilläggsmaterial och fördjupa verkets kunnande inom många områden inom både det operativa arbetet och riskhanteringen. Utöver de sedvanliga brandutredningsuppgifterna deltog räddningsverket liksom i fjol i nationella temaundersökningar som räddningsverken gemensamt kommit överens om. Målet med detta är att få mer detaljerad information om hur bränder uppstår och om deras följdverkningar på nationell nivå. På Kemppilägatan i Åbo uppstod i mars 2014 en höghusbrand som väckte stor nationell uppmärksamhet. Branden undersöktes förutom av räddningsverket även av Olycksutredningscentralen. Utredningen resulterade i flera betydande säkerhetsrekommendationer. Tiden kommer att visa hur dessa realiseras i praktiken. De allvarliga höghusbränder som inträffade under året väckte också viktiga yrkesrelaterade frågor kring brandutredning. Rivningshusen i stadsdelen Ihala i Reso gav möjlighet att analysera och observera dessa frågor mer ingående. I höghusen gjordes flera brandtester och övningar i vilka ett stort antal anställda vid räddningsverket samt representanter för polisen och försäkringsbolag deltog. I samband med brandtesterna och övningarna gjordes en intressant och med tanke på brandutredningen betydelsefull iakttagelse gällande en normal lägenhetsbrand. Tryckökningen i början av brandtesterna gjorde att det i praktiken var omöjligt att öppna innerdörren bakom lägenhetsdörren. Till följd av denna iakttagelse avser man att 2015 inleda ett forskningsprojekt vid Aaltouniversitetet för att undersöka tryckändringar under olika förhållanden vid lägenhetsbrand. Enligt preliminära planer ska Egentliga Finlands räddningsverk medverka i detta riksomfattande forskningsprojekt.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Också antalet personskador vid bränder höll sig på samma nivå som under tidigare år. Sammanlagt inträffade sex dödsbränder. Dessutom omkom två personer av skador som de fått i en brand inom 30 dygn efter branden, vilket emellertid inte statistikförs som branddödsfall enligt den nuvarande definitionen. Allvarliga personskador inträffade vid sammanlagt femton bränder. Av dessa skadades i tretton fall en enskild person. Under året registrerades 61 brandutredningsuppdrag som utfördes av räddningsverkets brandutredare. Utöver personskador och temabränder undersökte man åtta bränder som orsakade egendomsskador och där utredningen inleddes på grund av omfattande skador, orsaker relaterade till personsäkerheten eller räddningsverksamheten eller av någon annan betydande orsak. Tio personer deltog i räddningsverkets egentliga brandutredning.
Räddningsverket bistår kommunerna i beredskap Under året som gått producerade räddningsverket olika slags beredskapstjänster för kommunerna och företagen i regionen. Räddningsverkets beredskapstjänster omfattande bland annat rådgivnings- och experttjänster på olika nivåer, med vilka man försöker stödja kundens beredskap inför faro- och störningssituationer av olika grad. Räddningsverkets stöd för och kunnande inom beredskapen allokerades i synnerhet till utveckling av beredskapen och beredskapsplaneringen vid kommuner i regionen. Räddningsverket deltog även aktivt i beredskapsövningar för kommunledningen bland annat i samband med katastrofövningar. Övningarna för kommunernas ledningsgrupper genomfördes så konkret och autentiskt som möjligt. Kommunerna som deltog i katastrofövningarna upplevde övningarna som meningsfulla och konkreta. Kommunerna i vårt verksamhetsområde har under året återkopplat med god respons på de inriktade beredskapstjänsterna. Det finns ett tydligt behov av stöd för kommunernas beredskap och vi som räddningsverk vill delta i att vidareutveckla den. Text: Mika Viljanen, räddningschef
15
Säkerhetskommunikationen
Skolor som prioriterat område för säkerhetskommunikationen äddningsverket var aktivt med på mässor och olika publikevenemang under 2014. I år hade vi inga stora publikevenemang såsom Åbo mässa, men ett tillräckligt stort antal mindre tillställningar där vi kunde sprida säkerhetsinformation till medborgare. Som prioriterat område för säkerhetskommunikationen 2013–2016 valdes skolor. Målet är att utveckla skolornas frivilliga beredskap för eventuella farliga situationer. Skolprojektet inleddes i slutet av 2013 med en enkät till rektorerna vid låg- och högstadieskolor i Egentliga Finland. Skolprojektet fortsatte under 2014 och fick då namnet VarTu – Varsinaissuomalaista Turvallisuutta (”Säkerhet i Egentliga Finland”). För att döpa projektet ordnades en namntävling vid skolorna i Egentliga Finland, där vinnaren belönades med en fartfylld brandsäkerhetsdag vid brandstationen i Artukais. VarTu-projektet fortsätter och 2015
ämnar vi ordna brandsäkerhets- och första hjälpen-utbildning för säkerhetsansvariga vid skolor i Egentliga Finland.
16
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Virtuell säkerhetsinformation Året 2014 började med det redan bekanta evenemanget nödnummerdagen som ordnades i samarbete med myndigheter. Huvudevenemangen under 112-dagen som samordnas av nödcentralen gick av stapeln i Åbo och Nystad. Kampanjen NouHätä! som redan etablerat sig i Egentliga Finland gjorde åter succé bland åttondeklassare. 2014 fick den virtuella NouHätä-lektionen en fortsättning som erbjöds till alla åttondeklassare i Egentliga Finland. Teman för den virtuella lektionen var säkerhet i vardagen, första hjälpen, att ringa nödnumret och självklart NouHätä!-kampanjen och tävlingen. Genom den virtuella lektionen nådde man ett stort antal elever med små resurser.
Säkerhetskommunikationen
För andraklassare i Egentliga Finland erbjöds 2014 en säkerhetslektion där målet är att lära barnen bland annat nödnumret och rätt agerande i en brandsituation. Över hundra skolor anmälde sig till lektionen. Vi samlade in respons om säkerhetslektionen elektroniskt. De nordiska ländernas gemensamma brandsäkerhetsvecka firades i månadsskiftet november-december. Veckan började med evenemanget En dag på brandstationen och avslutades med brandvarnardagen. På En dag på brandstationen hade räddningsverket öppet hus vid fyra brandstationer. Vi deltog även i ett evenemang på barnklinikerna som SPEK och Barnklinikernas faddrar rf ordnade tillsammans med räddningsverken och de frivilliga brandkårerna. Under evenemanget togs En dag på brandstationen till de små patienter som annars inte hade kunnat delta i dagen. Evenemanget ordnades på olika orter runtom i Finland och gav många små patienter oväntad glädje i dagen.
Verksamhet för att bli kända Räddningsverket syntes också på många mässor under 2014. På bygg- och inredningsmässan Rakentaminen ja Sisustaminen gavs en föreläsning om brandsäkerhet. Skärgårdsborna kommer vi varje år ihåg genom sommarevenemanget ”Skärgårdens säkerhetsdag”. 2013 ordnades evenemanget i Iniö och med var också nödcentralens jourhavande samt Iniö FBK. 2014 ordnades Skärgårdens säkerhetsdag i Nagu. Teman för säkerhets-
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
dagen var bland annat primärsläckning, livräddande första hjälpen, sommarstugans koordinater och tryggt till sjöss. Under 2014 var medverkade vi också i evenemanget Karriärstigen i Logomo och i Okra-mässan på flygplatsen i Oripää. Vi deltog också i många mindre publikevenemang.
Säkerhetskommunikation i sociala medier Räddningsverket har sedan 2013 fört en aktiv säkerhetskampanj på sociala medier. Via Finlands populäraste sociala medium, Facebook, har våra olika publikationer nått ut till tiotusentals människor varje månad. Förutom att kommunicera om säkerhet och presentera räddningsverkets verksamhet har vi också velat lyfta fram en viktig intressegrupp som vi har – avtalsbrandkårerna. Från början av 2014 utvidgade vi också repertoaren till två andra kanaler: Twitter och en WordPress-blogg. På Twitter har vi en lite annan tyngdpunkt än på Facebook – här försöker vi framför allt väcka opinionsbildares, företags, samarbetspartners och naturligtvis mediernas intresse. Bloggen, som heter Kuumaa Kamaa, skrivs däremot från individ till individ – bakom bloggen finns tio medarbetare vid räddningsverket som berättar om säkerhetsfrågor och om vardagen på räddningsverket utifrån sina egna erfarenheter. Detta har varit en succé som inspirerar oss att även i framtiden testa nya metoder och kanaler i säkerhetskommunikationen. Text:
Juha Karjalainen, utbildningsplanerare Maria Nykyri, informatör
17
18
Egentliga Finlands r채ddningsverks 책rsber채ttelse 2014
Endast en bråkdel av brandmannaarbetet är räddningsverksamhet. I arbetet ingår även övningar, daglig tjänst vid stationen samt förebyggande arbete i form av säkerhetskommunikation och inspektioner.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
19
Operativ verksamhet räddningsverksamhet Antalet uppdrag minskade jämfört med fjolåret
Den operativa verksamhetens planmässighet förbättrades åter ätt i antalet uppdrag var räddningsverkets operativa verksamhet 2014 något lugnare jämfört med tidigare år. Under året registrerades sammanlagt cirka 8 100 räddningsuppdrag, medan motsvarande siffra för 2013 var kring 9 100. Räddningsverket hade cirka 41 250 uppdrag inom den prehospitala akutsjukvården, vilket är cirka 600 färre än under 2013. Vad gäller räddningsväsendet förklaras minskningen av att antalet naturkatastrofer var mindre än under tidigare år och av att också antalet uppdrag inom första insatsen minskade. Inom den prehospitala akutsjukvården förklaras minskningen av antalet uppdrag av att Nystads enhet inte längre ingår i räddningsverket. Räddningsverket producerar emellertid fortfarande tjänsterna inom första insatsen för invånarna i området.
Nationellt utvecklingssamarbete och nationella avtal Utvecklingen av tjänster är en viktig del av räddningsverkets verksamhet och även under 2014 togs betydande steg i utvecklingen. Räddningsverket medverkade bland annat i grupperna Räddningstjänster och Prehospital akutsjukvård inom räddningsverkens riksomfattande partnerskapsnätverk. Gruppen Räddningstjänster namngav exempelvis gruppen Pelas som samordnar räddningsverkens fartygs- och båtverksamhet och där bland annat personer från räddningsverkets operativa stab medverkar. Räddningsverkets kunnande utnyttjades i upprättandet av olika anvisningar för styrning av den nationella räddningsverksamheten och för upprätthållande av personalens arbetsförmåga. I samband med beredningen av oljebekämpningsplanen utnyttjades kunnandet hos räddningsverkets personal även i upprättandet av oljebekämpningsplanen för Skärgårdshavet (Åland medräknad) och i verksamheten av den nationella delegationen (delegationen för bekämpning av regionala kemikalieolyckor och kemikalieolyckor på fartyg). Räddningsverket undertecknade för egen del avtalet om MIRG-verksamhet, verksamhet specialiserad på
20
sjöräddning. Avtalet undertecknades tillsammans med Gränsbevakningsväsendet, inrikesministeriets räddningsavdelning och Helsingfors räddningsverk. Avtalet skapar goda ramar för vidareutveckling av verksamheten. Räddningsverket deltog också i MIRG-styrgruppens verksamhet under året som gått.
Den nya oljebekämpningsplanen färdig Uppdateringen av oljebekämpningsplanen för 2015–2019 som inleddes 2013 slutfördes och den regionala räddningsnämnden godkände planen. Med hjälp av planen försöker man upprätthålla en beredskap som uppfyller de krav som ställs på räddningsverket. Nya verksamhetsformer som inkluderades i planen är bland annat anskaffning av materiel med snabbt tillgängliga bommar. Syftet med det nya materielet är att snabbare än hittills få igång bekämpningsarbetet vid oljeolyckor i Skärgårdshavet. Projekten Archoil och Sulku som koordinerats av Åbo yrkeshögskola har spelat en viktig roll vid beredningen av bekämpningsmaterielet och -tekniken. Målet med oljebekämpningsplanen är dessutom att allokera anslag till utbildningsverksamhet för att kunna upprätthålla den kompetens som krävs hos de personer som kör oljebekämpningsfartygen.
Sambands- och ledningscentralen har allt större roll Sambands- och ledningscentralen (VIKE, Viesti- ja johtokeskus) som assisterar räddningsverksamheten har fått allt större betydelse både inom stöduppgifter för räddningsverksamheten och som en aktör som bildar lägesbilden för kommunerna och samverkansmyndigheterna. VIKE upprätthåller och producerar sådan information om lägesbilden som både kommunerna och räddningsverket kan använda för att vidta de beredskapsåtgärder som behövs bland annat i händelse av snöstormar, hårda vindar eller kraftigt regn.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Operativ verksamhet r채ddningsverksamhet
Egentliga Finlands r채ddnivngsverks 책rsber채ttelse 2014
21
Operativ verksamhet räddningsverksamhet av riskhanteringsenheten. Bland målgrupperna fanns bland annat anställda vid byggnadskontor och polisen.
Utvecklingen av personalfrågor har en viktig roll
Avsikten är att fortsätta att utveckla VIKE:s verksamhet för framtida utmaningar, varav den största verkar vara reformen av social- och hälsovårdsområdena inom ramen för förändringarna i kommunernas verksamhet. Under året ändrades även nödcentralsregionen som nu utöver landskapet Egentliga Finland också täcker landskapen Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland.
Övningar vid Seveso-objekt och på Jermuntie under året Beredskap för uppskattade hot skapas genom planering av räddningsverksamheten. Under året som gått iordningsställdes de larmanvisningar och larmresponser som behövs vid storolyckor. I praktiken betyder detta att räddningsverket har beredskap för ibruktagande av en så kallad kombinerad respons. Formationens funktion testades vid en storolycksövning som ordnades i höstas på Heikkilä bangård i Åbo. I årets personalutbildningar ingick även ledarskapsutbildningar vid Seveso-objekt. På våren genomförde Räddningsinstitutet en ledarskapsutbildning för befälet på Neste Oil-bolagets område i Nådendal. Också på Jermuntie i Reso fick räddningspersonalen en utmärkt chans att öva på olika praxis, då ett helt höghus blev tillgängligt för övningar. Då ordnades övningar och demonstrationer också för olika samarbetspartner, bland annat
22
Räddningsverkets arbetarskyddskommission fortsatte sin verksamhet i enlighet med de mål som satts upp för 2014 och sammanträdde fem gånger under året. Året inleddes med en introduktions- och utbildningsdag för egentliga medlemmar och suppleanter. Under kommissionens möten behandlades bland annat missförhållanden gällande inomhusluften vid brandstationer, rapporter och presentationer från arbetsplatssyner, arbetssäkerhetsinstruktioner för serviceenheten för prehospital akutsjukvård samt ibruktagandet av den prehospitala akutsjukvårdens och räddningsverksamhetens system för riskanalys (PERA). På sitt decembermöte godkände arbetarskyddskommissionen verksamhetsplanen för 2015. Verksamheten inom samarbetsgruppen vid serviceenheten för räddningsverksamhet intensifierades genom att man bjöd in representanter för de anställda från serviceenheterna för räddningsverksamhet och prehospital akutsjukvård till grupperna. Målet är att öka medvetenheten om samarbetsgruppens verksamhet inom hela serviceområdet. Kommun10-gruppen som inrättats för att få förbättring avseende de utmaningar som framkommit i personalenkäten (Kommun10) fortsatte sitt arbete under året. Efter överlämnandet av förslagen ändrades gruppens verksamhet så att gruppen följer upp förslagens effekt på personalens välbefinnande. Det bör även anmärkas att Kommun10-gruppen gav sin insats även i utvecklingen av 2015 års resultatpremiemodell för serviceenheten med ansvar för räddningsverksamheten. Serviceenheten för räddningsverksamheten förberedde dessutom personalens introduktionsmaterial bland annat för inskolning av nya anställda. Motsvarande material används vid serviceenheten för prehospital akutsjukvård.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Operativ verksamhet Prehospital akutsjukvård Avtalsbrandkårerna med till första insatsen
Räddningsverket och sjukvårdsdistriktet förenhetligar första insatsen nder 2014 utförde räddningsverkets enheter för prehospital akutsjukvård något färre än 41 000 uppdrag. Merparten av uppdragen utfördes i Åbo, S:t Karins och Reso, vilket också syntes som en ökning i utnyttjandegraden av enheterna i regionen. För centralbrandstationens ambulanser var utnyttjandegraden rentav 70 procent av beredskapstiden. Insatstiden hölls på samma nivå som under tidigare år, vilket betyder att 90 procent av patienterna i behov av brådskande prehospital akutsjukvård i regionen nåddes inom sju minuter efter larmande av ambulansen. 22 avtalsbrandkårers medverkande i första insatsen som i årsskiftet bekräftades med avtal har visat sig vara en mycket viktig del av systemet för prehospital akutsjukvård i Egentliga Finland. Räddningsverksamheten har som mål att utbilda fler aktörer inom första insatsen under de kommande åren. För utveckling och uppföljning av första insatsen inrättades en samarbetsgrupp med regionala representanter för alla aktörer inom första
insatsen. Gruppen har till uppgift att tillsammans med räddningsverket och sjukvårdsdistriktet förenhetliga den operativa första insatsen. Gruppen sammanträdde två gånger under året. Från årets början höjde vi vårdnivåns beredskap så att den överensstämmer med den prehospitala akutsjukvårdens servicenivåbeslut. Detta gjorde det möjligt att inrätta 20 tidsbestämda befattningar för förstavårdare. De flesta tjänsterna tillsattes med personer från den egna serviceenheten. Räddningsverket har tolv avtalsenliga ambulanser varav alla utom en är enheter på vårdnivå. Under året som gått fick vi dessutom tre nya chefer som valdes bland 22 sökande på basis av intervjuer. De nya cheferna inskolades i sina uppgifter under våren och har presterat i arbetet enligt förväntningarna. Inom serviceenheten för prehospital akutsjukvård inrättades på hösten gruppen KEHRY (grupp för utveckling av den prehospitala akutsjukvården). Gruppen består av tio fackmän inom den prehospitala akutsjukvården och dess
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
23
Operativ verksamhet Prehospital akutsjukvård ordförande är chefen för den prehospitala akutsjukvården. Målet med gruppens verksamhet är att öka tilliten och växelverkan mellan arbetstagarna och arbetsgivaren. I gruppen diskuteras beslutsprocesser med anknytning till personalen, olika slags utvecklingsbehov i verksamheten, arbetssäkerhet och allmänt främjande av arbetshälsan. Nya ambulanser införskaffades i enlighet med anskaffningsplanen, det vill säga två stycken, och dessa placerades på Reso brandstation och Jahns brandstation. Samtidigt utrustade vi alla våra tolv ambulanser med nya monitorer med vilka man bland annat kan ta EKG och mäta patientens blodtryck. Vår serviceenhet deltog i Skärgårdens säkerhetsdag som ordnades i Nagu i juli. Vi presenterade vårt materiel och vår verksamhet tillsammans med andra serviceenheter. Vi fick upprepad publicitet också tack vare inspelningarna av serien 112. Under året spelades flera avsnitt av programmet in. Producenten för programmet belönade oss också med utnämnandet ”säsongens bäs-
ta kundkontakt” och ett diplom. Till hösten färdigställdes också ”den prehospitala akutsjukvårdens kalender 2015”, en innovation som de anställda står bakom. I kalendern finns bilder på anställda vid vår serviceenhet. Vi fick äran att överräcka det första exemplaret från tryckeriet till självaste stadsdirektören Aleksi Randell när han besökte räddningsverket. När sommarloven gick mot sitt slut förberedde sig vår serviceenhet på att bekämpa Ebola-viruset som börjat spridas i västra Afrika genom att upprätta instruktioner, skaffa skyddsutrustning och utföra gemensamma övningar med sjukvårdsdistriktets samjour och Åbo hälsovårdsväsende. Tack vare det goda myndighetssamarbetet fick vi av försvarsmakten en transportpåse som lämpar sig för transport av en Ebola-patient.
24
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Text:
Juha Virto, räddningschef Markku Rajamäki, akutvårdschef Kari Alanko, regional brandchef
Operativ verksamhet Prehospital akutsjukvård
De viktigaste olyckorna och händelserna • Den prehospitala akutsjukvården lades ned i Nystad. • 4 mars: Hög respons – Exon Mobile Nådendal (isoleringsbrand på en motoroljetank). • 17 mars: Kemppilägatan Åbo, branddödsfall. Vid branden evakuerades 50 personer, varav fem fördes till sjukhuset och en person omkom. • 20 mars: Hög respons – ladugårdsbrand i Pöytis. Alla 24 kor kunde räddas.
• 6 augusti: Skogsbrand på Kimitoön (hög respons). Branden drabbade ett område på cirka fyra hektar. Många stora skogsbränder i juli–augusti. • Oljeolyckor i Långsundet i Åbo och på flygplatsen – i båda fallen rann lätt brännolja ner i marken och/eller ut i vattnet. • MIRG-avtalet undertecknades i oktober. • Medverkan i MIRG-styrgruppens arbete.
• 6 april: Branddödsfall (Bältargatan, Åbo).
• 3 november: Branddödsfall i Somero.
• En samarbetsgrupp för enheten för första insatsen inrättades.
• 4 november: Två branddödsfall i Åbo (Virusmäkivägen 22).
• Exceptionellt kallt väder under hela juni och vid midsommar. Dagstemperaturen låg på kring 10 grader. I Pikis och Halikko inträffade flera trafikolyckor samtidigt efter en hagelskur. Dessutom åskskurar.
• 19 november: Branddödsfall i Pyhäranta.
• 22 juni: Kollision mellan ett småplan och ett passagerarplan på flygfältet (två personer in för kontroll).
• 12 december: Tio personer evakuerades vid en radhusbrand i Salo.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
• 21 november: Vindsbrand på Universitetsgatan i Åbo (46 evakuerades).
25
Axplock från år 2014
År 2014 koms ihåg för de stora byggnadsbränderna i Egentliga Finland
Lägenhetsbranden på Kemppilägatan var exceptionellt våldsam å Kemppilägatan i stadsdelen Pansio i Åbo inträffade den 17 mars 2014 en sällsynt och mycket våldsam lägenhetsbrand. Vid branden evakuerades 50 personer, varav fem fördes till sjukhus för vård. En person omkom i branden. Larmet om lägenhetsbranden i ett höghus på Kemppilägatan kom in kl. 6.25 på måndagsmorgonen den 17 mars 2014. Larmet om en medelstor byggnadsbrand togs emot av jourhavande brandmästaren samt släckningsbilar i Reso, centralbrandstationen i Åbo och i Nådendal. I larmresponsen ingick också en tankbil och en hävare med integrerad stege från centralbrandstationen i Åbo samt en enhet för prehospital akutsjukvård. Objektet var ett åttavåningshus från 70-talets mitt med ett trapphus och 35 bostäder. Branden hade börjat i en etta på andra våningen. Larmet togs emot som ett basuppdrag, som släckning av en brand i en lägenhet. På vägen till objektet fick man ytterligare information från nödcentralen: det fanns mycket rök i trappuppgången, en brandvarnare larmade och det hade inkommit flera samtal från objektet. En stund senare meddelade nödcentralen att lågorna slår ut genom fönstret i bostaden på andra våningen. När enheten närmade sig objektet såg man att rökbildningen var enorm. Det såg ut som en brand i en industrihall i stället för i en brand i ett bostadshus.
såg man att branden spridit sig till hela trappuppgången, från den våningsplan där lägenheten fanns och ända upp till den högsta våningen. Allt brännbart material, till exempel lägenhetsdörrar, brann eller hade brunnit. På grund av situationens omfattning och allvar larmades fler släcknings- och tankbilar till platsen. Räddningsverkets jourhavande chef bevakade situationen och anslöt sig till den. Chefen tog det övergripande ledningsansvaret och delade ut släcknings- och räddningsuppgifterna. Allt som allt befann sig 14 räddningsenheter och 43 personer inom räddningsverksamheten på plats. Också fältchefen för den prehospitala akutsjukvården och lägescentralen följde situationen och skickade fler enheter för prehospital akutsjukvård till platsen så att dessa till slut var åtta stycken vid sidan av fältchefen.
Omfattande personskador kunde undvikas
När brandkåren anlände till platsen hade branden slagit sönder ett fönster i bostaden varigenom lågorna slog ut. Via en öppen dörr hade branden kunnat spridas till trappuppgången. Både hettan och mängden brand- och rökgaser i trappuppgången var exceptionella. Röken och lågorna slog ut via rökluckorna i trappuppgången. Närmare den lägenhet där branden härjade var hettan i trappuppgången så stor att man inte kunde ta sig direkt in i lägenheten. Släckningen måste inledas lite längre bort i trappuppgången. När släckningsarbetet framskred
Brandmännen som befann sig inne i byggnaden släckte förutom lägenheten där branden hade börjat också trappuppgången och lägenhetsdörrarna. Det hade brunnit hål i lägenhetsdörrarna. I praktiken kunde man gå rakt in i lägenheterna genom den uppbrända dörren utan att behöva bryta in sig. Röken hade spridit sig till nästan alla lägenheter. De boende befann sig på balkongerna och vid fönstren. En del var uppskakade, andra mycket lugna. Allt eftersom släckningsarbetet framskred flyttades de boende i säkerhet. Brandmännen ledsagade boende ut via trappuppgången med räddnings- och rökdykarmasker samt utan andningsskydd. Boende räddades även med två hävare med integrerad stege från balkongerna och fönstren. Brandmännen flyttade boende från en lägenhet till en annan för att möjliggöra räddning via stegen. Allt som allt flyttades 49 personer till säkerhet från byggnaden. En person var utomhus när brandkåren anlände. I branden omkom en person, invånaren i den lägenhet där branden hade börjat. Sammanlagt fem personer fördes till fortsatt vård. Med tanke på brandens omfattning och kraft är antalet personskador mycket liten. I början av släckningsarbetet var det många som tänkte att dödssiffran och anta-
26
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Exceptionellt krävande omständigheter
Axplock från år 2014
let skadade mycket väl kan bli högre. Som tur förstod de boende att stanna inne i sina lägenheter. Om man hade begett sig i trappuppgången hade man med stor sannolikhet blivit kvar där. Å andra sidan stannade förmodligen de boende kvar i sina lägenheter just för att trappuppgången genast fylldes av mycket rök och lågor.
Branden på Kemppilägatan har behandlats i branschpublikationer och utbildningar Lägenhetsbranden i höghuset på Kemppilägatan har fått omfattande nationell uppmärksamhet och den har behandlats bland annat i räddningsbranschens fackEgentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
tidskrift. Olycksutredningscentralen sammanställde en undersökningsrapport om höghusbranden på Kemppilägatan där man ger rekommendationer för att förbättra brand- och personsäkerheten i höghus. Vi har också delat med oss av våra erfarenheter från branden på Finlands Brandbefälsförbunds utbildningsdag. Vid Egentliga Finlands räddningsverk har branden på Kemppilägatan fått oss att fundera på och utveckla vår verksamhet vid lägenhetsbränder i höghus och hanteringen av brand och rökgaser i trappuppgångar. Text: Olli Suominen, jourhavande brandmästare
27
Axplock från år 2014
Övning i höghus på Jermuntie, Reso åren 2014 erbjöd Reso stad räddningsverket möjligheten att använda rivningshus på Jermuntie för övningar. Övningar i höghus och fastigheter är den bästa träningen för verkliga situationer. Då man inte behöver fundera på skadornas omfattning, kan övningen genomföras verklighetstroget. Under våren övade räddningsverket hundratals arbetstimmar i husen på Jermuntie. Varma rökdykningsövningar ordnades för cirka två hundra brandmän och dessutom ordnades flera timmar av metodövningar och tester. Det finns inte många höghustrappor där en lägenhet brunnit kring femtio gånger. I höghusen kunde vi utföra olika slags övningar. Räddning av människor från höga höjder, användning av skylift, sökning i rökiga utrymmen, rätt metod för att bryta upp dörrar, rökventilering, bevakande av brandutvecklingen, olika slags släckningstekniker, gruppens och plutonens agerande vid brand, användning av värmekamera, rökhantering i trappuppgång, förhindrande av spridning och näst intill allt möjligt. För utomstående var den synligaste delen genomförandet av varma rökdykningsövningar, då svart rök kom ut genom fönster och rökluckor. Ibland syntes också en del lågor genom fönstren när vi övade på helheter under olika faser av en lägenhetsbrand. Vi följde rökbildningen i trappuppgångar, effekten av rökventilering och rökevakuering, hur olika sätt att öppna dörren på-
verkar rökspridningen i trappuppgången samt effekten av olika släckmetoder. Övningarna gav oss möjlighet att testa och förädla gemensamma förfaringssätt när det gäller att öppna dörrar, rökventilera effektivt, märka ut lägenheter på ett enhetligt sätt i samband med inspektioner och vid en lägenhetsbrand som en helhet. När övningsperioden nästan var slut ordnades ett brandtest i en möblerad etta i huset. Där ville men följa hur branden utvecklas, hur röken transporteras i trappuppgången och hur fort branden sprids utan släckningsåtgärder. Testet lyckades väl och gav bra utbildningsmaterial för räddningsverket. Testet följdes utanför av elever inom Vartu-projektet, representanter för försäkringsbolag och polisens utredare. Testet visade att vid brand är det säkraste stället i ett höghus i den egna lägenheten eller på en balkong/ vid ett fönster där det inte finns rök om rök tränger in i lägenheten via dörren. Man ska aldrig lämna lägenheten och gå ut i trappan. Förhoppningsvis får räddningsverket även i fortsättningen tillgång till motsvarande objekt, eftersom praktiska övningar alltid ger oss nya kunskaper och möjlighet att utveckla vår verksamhet så att den blir ännu effektivare och tryggare.
28
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Text: Mika Lankinen, jourhavande brandmästare
Axplock från år 2014
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
29
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland
Avtalsbrandkårerna en viktig del av Egentliga Finlands räddningsverk vtalsbrandkårerna bildar tillsammans med den fastanställa och den uppdragsavlönade personalen Egentliga Finlands räddningsväsende. I landskapet finns 67 avtalsbrandkårer, det vill säga frivilliga brandkårer, FBK. FBK-föreningarna har ingått brandkårsavtal med räddningsverket och sköter larmuppdragen inom sitt responsområde och vid behov även längre bort. Bland annat vattenförsörjningsgruppen och funktioner inom underhållet har mobil verksamhet i hela landskapets område. I städer och större tätorter har de fastanställda bemannade brandstationer. Avtalsbrandkårer behövs vid överlappande händelser och vid stora bränder och olyckor. Bland annat vid röjning av stormskador behövs de personer som de frivilliga brandkårerna kan tillhandahålla. Under 2014 ryckte avtalsbrandkårerna ut på sammanlagt 4 380 olika larmuppdrag, varav 3 349 var räddningsuppdrag och 1 031 uppdrag inom första insatsen som stöd för den prehospitala akutsjukvården.
Räddningsförbund r.f. och i de svenskspråkiga regionerna av FSB. Utbildarna är fackmän. I fjol var antalet kursdeltagare cirka 371 personer och antalet kurser sammanlagt 28. Vi kommer inte heller undan pappersarbete. Förutom att fylla i olycksrapporter skriver avtalsbrandkårerna veckoplaner för utbildningarna och utnämningslistor över utbildade rökdykare och enhetsledare.
Färdigheterna upprätthålls med regelbundna övningar
En lärorik och nyttig hobby
Räddningsverkets och avtalsbrandkårernas samarbete är mångformigt, till exempel omfattar det rökdykarnas årliga konditionstest. Testen utförs på Paavo Nurmi-institutet. Under 2014 testades sammanlagt 380 brandkårsanställda. Räddningsverket ordnar de obligatoriska varma rökdykningsövningarna centraliserat och med utvalda brandförmän som utbildare. Varma och kalla rökdykningsövningar ordnas även lokalt då man har tillgång till lämpliga rivningshus. De anställda vid avtalsbrandkårerna har dessutom möjlighet att årligen använda en takarbetssimulator och en rökdykningsbana. Inom grundutbildningen finns ett stort antal kurser upp till enhetsledarnivå. När man har avlagt hela kursutbudet kan den som önskar söka sig till avtalsbrandkårens befälskurs. Räddningsverket köper kurstjänsterna av Västra-Finlands
30
Utveckling på utrustningsfronten På utrustningsfronten fortsätter utvecklingsarbetet. Under fjolåret infördes en större helhet där avtalsbrandkårerna förutom brandklädsel också kan skaffa kläder för skogsarbete, båtliv och till exempel stationstjänsten samt utrustning för ungdomsavdelningen. Anslaget för utrustningen är specifikt för varje brandkår och räknas utifrån deltagaraktiviteten vid övningar. Alla som deltagit i mer än trettio timmar av övningar tas med i beräkningen och varje år ger 20 procent av deltagarantalet pengar till kassan för anskaffningar.
Vägen till brandkårens larmavdelning går antingen via ungdomsavdelningen eller genom att man söker sig till närbrandkårens veckoövning. Efter introduktionen kan man söka sig till en släckningsarbetskurs, där man får de grundläggande kunskaperna om verksamheten vid räddningsenheterna. Verksamheten vid de frivilliga brandkårerna är en mycket viktig samhällsnyttig verksamhet. Den omfattar tusentals människor som inte bara arbetar med larmuppdrag utan även informerar om och utbildar i säkerhet och marknadsför säkerhetsfrågor till kommuninvånarna. Därigenom finns amatörer inom räddningsbranschen och första hjälpen-kunniga intresserade på arbetsplatser, i skolor och i trafiken, vilket gagnar alla. Text: Olli Lehtisalo, brandmästare
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland
Avtalsbrandkårerna i Loimaaregionen Aura FBK Karinais FBK Koski FBK S:t Mårtens FBK Metsämaa FBK Oripää FBK Pöytis FBK Tarvasjoki FBK Yläne FBK Yläne kyrkbys FBK
Villnäs FBK Jäkärlä FBK S:t Karins FBK Kakskerta FBK Kustö FBK Lemo FBK Lundo FBK S:t Maries FBK Masko FBK Merimasku FBK Nådendals FBK
Avtalsbrandkårerna i Saloregionen Salo FBK Halikko FBK Hirveläregionens FBK Kiikala FBK Kisko FBK Kuusjoki FBK Muurla FBK Bjärnå FBK S:t Bertils FBK Sommarnäs FBK Suomusjärvi FBK
Nousis FBK Patis FBK Pemar FBK Pikis FBK Reso FBK Rantakulma FBK Rusko FBK Rimito FBK Sagu FBK Åbo FBK Vahto FBK
Avtalsbrandkårerna i Nystadsregionen Kaland FBK Karjala FBK Gustavs FBK Letala FBK Lokalax FBK Mietois FBK Virmo FBK Pyhämaa FBK Pyhäranta FBK Rautila FBK Tövsala FBK Nystads FBK Vemos FBK
Avtalsbrandkårerna i Åboland Hitis Kyrkoby FBK Houtskärs FBK Iniö FBK Kimito FBK Korpo och Norrskata FBK
Avtalsbrandkårerna i Åboregionen
Lielax FBK Nagu FBK Pargas FBK Rosala FBK Västanfjärds FBK
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
De uppdragsavlönade brandkårerna Alastaro brandkår Dragsfjärds brandkår Letala brandkår Loimaa brandkår Somero brandkår 31
Teknisk service
År 2014 vid den tekniska servicen Redskapsskötsel nder 2014 slutfördes inom redskapsskötseln inköpen av nya brandkläder för brandmännen och brandförmännen, ett projekt som i sin helhet tog tre år och kostade kring 300 000 euro. Brandhjälmarna upphandlades gemensamt med räddningsverken i Västra Finlands län och upphandlingen sköttes av Egentliga Finlands räddningsverk. Upphandlingsavtalen som ingicks gäller fram till slutet av 2016. I fråga om de frivilliga brandkårernas utrustningsanskaffning gjordes också relativt stora förändringar. I fortsättningen innehåller avtalsbrandkårernas ”garderober”, det vill säga utrustningssortimentet som avtalsbrandkårerna kan beställa, utöver brandutrustningen också båtkläder, kläder för skogsarbete, stationskläder och utrustning för ungdomsavdelningarna. Dessa nya garderober utnyttjades av allt som allt 40 olika brandkårer för utrustningsanskaffningar under 2014, vilket tyder på att det fanns ett behov för den nya praxisen. Den populäraste helheten var stationskläderna: av dessa beställdes kring 900 olika plagg. Dessutom utrustades cirka 100 nya medlemmar inom avtalsbrandkårerna under året som gått. Logistiken för SAP SRM/ERP-anskaffningarna vidareutvecklades ytterligare genom att man preciserade befattningsbeskrivningarna för olika personer och allokerade lite mer personalresurser till dessa uppgifter än tidigare. Under 2015 kommer tyngdpunkten i utrustningsanskaffningarna att ligga bland annat på att förnya befälets brandutrustning och kartlägga möjligheterna att ta i bruk lättdräkter för brandmännen.
För personalen har det satts upp mål i fråga om antalet underhållsomgångar, besök på brandstationerna och övriga uppgifter som ska skötas under året. Om servicen av de tunga fordonen finns avtal med Oy Scan-Auto Ab och Veho Group Oy. Avtalsservicen görs enligt programmet så att alla fordon som omfattas av avtalet underhålls och besiktigas årligen. Ibruktagandet av nya tankbilar och släckningsbilar gjorde det åter, liksom under tidigare år, möjligt att cirkulera fordonen mellan olika stationer. Under året flyttades sex släckningsbilar och två tankbilar från en station till en annan i enlighet med den planerade bilcirkuleringen. I samband med flyttningarna gjordes konditionsgranskning av och nödvändiga ändringsarbeten på bilarna, installation av kommunikationssystem samt tejpning av emblem. Uppföljningen av underhållet av fordonsmaterielet fortsätter och som hjälp i detta används Promeron KOHU-programmet för förvaltning av materiel och reparationer. Programmet Kalupakki som använts länge och fortfarande är i bruk kommer att lämnas bort så småningom, och Promeron-programmet ska då ersätta den gamla programvaran. Detta torde vara aktuellt under de närmaste åren när tillräckliga personalresurser kan allokeras till ändringen. Likaså har man systematiskt börjat utveckla uppföljningen av besiktningar och reparationer av fartygsmaterielet: För fartygen finns egna filer där uppgifterna samlas och därifrån de kan överföras vidare till Promeron när detta program börjar användas mer omfattande.
Lokaltjänster
Räddningsverkets verkstad i Åbo sköter underhållet av områdets hela räddningsmateriel. Underhållet av den materiel som avtalsbrandkårerna använder har ordnats på hela verkets område, likaså materielunderhållarnas uppgifter. I verkstaden arbetar en chef och tre montörer och i regionerna finns sju materielskötare.
Brandstationen i Luolala överläts till Nådendals stad den 30 oktober 2014 och hyresperioden för Egentliga Finlands räddningsverk började den 1 november 2014. Officiellt togs stationen i bruk den 1 januari 2015. Huvudentreprenör i Luolala är NCC Rakennus Oy. Hyreskontrakten för den gamla brandstationerna i Reso och Nådendal utgick i slutet av 2014. Brandstationsentreprenaden i Kimito konkurrensutsattes under försommaren 2014 och som entreprenör valdes Areva Service Oy. Byggandet inleddes redan i slutet av sommaren och enligt tidsplanen för byggarbetet kom-
32
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Underhåll av materielet
Teknisk service
mer brandstationen att stå klar i början av april 2015, om inte en sträng vinter orsakar byggtekniska dröjsmål. Gårdsområdena och asfalteringen av dem görs klart när vädret tillåter. S:t Karins stad konkurrensutsatte entreprenaden för Pikis brandstation under förhösten 2014 och som entreprenör valdes Varpe Oy. Byggandet inleddes i slutet av november och brandstationen ska vara klar för användning i månadsskiftet augusti–september 2015.
Materielanskaffning Under 2014 tog man i bruk nya bilar som hade beställts under våren och hösten 2013: två släckningsbilar (K11 och U11) och två tankbilar (La13, Pg13) samt en hävare med integrerad stege (T88).
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
På våren färdigställdes tre ledningsbilar för de jourhavande brandmästarna. Dessa placerades i Åbo (VS Länsi3 och VS Itä3) och i Loimaa (VS Joki3). Anskaffningarna av tung materiel för år 2014 inleddes och bilarna tas i bruk våren 2015: släckningsbilarna Lo11 (Loimaa), N11 (Nådendal) och Pg11 (Pargas) samt tankbilarna L13 (Lundo) och So13 (Somero). Anskaffningar enligt totalförbättringsplanen för fartygsmaterielen fortsattes under 2014. Just nu håller vi på med anskaffningen av en oljebekämpningsbåt i klass E och en totalrenovering av en oljebekämpningsbåt i klass F. Dessa projekt torde kunna ros i hamn under loppet av det kommande året. Text: Mikko Särmä, teknisk chef
33
Statistik
1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2014 2. Kostnadsstrukturen för den prehospitala akutsjukvården 2014 3. Ekonomiska nyckeltal 2010–2014 4. Utförda brandsyner 2014 5. Uppdrag inom den prehospitala akutsjukvården enligt brådskandegrad 2010–2014 6. Branddödsfall 2010–2014 7. Räddningsväsendets uppdragsmängder 2010–2014 8. Räddningsväsendets uppdragsmängder hos ordinarie räddningsenheter och vid dagsbrandstationer 2014 9. Räddningsväsendets uppdragsmängder enligt olyckstyp 2011–2014 10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandstationerna 2014 34
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Statistik
1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2014 5%
15,5 %
Löner Köp av tjänster
16,5 % 63 %
Hyror Övriga kostnader
2. Kostnadsstrukturen för den prehospitala akutsjukvården 2014 2%
7%
2%
Löner Köp av tjänster 89 %
Hyror Övriga kostnader
3. Ekonomiska nyckeltal 2010–2014 Nyckeltal
2010
2011
2012
2013
2014
462 914
465 183
467 217
468 936
470 880
Nettodriftskostnader euro/invånare
60,9
62,8
64,88
66,15
66,34
Nettoinvesteringar euro/invånare
3,6
3,3
3,48
3,99
4,15
Återbäring av betalningsandel (tusen euro)
103
408
51
130
572
Invånarantalet i Egentliga Finland
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
35
Statistik
4. Utförda brandsyner 2014 Syner och inspektioner
2013
2014
A1–A6
2 970
2 576
egenkontroll
7 309
7 402
Övriga
1 221
1 267
Totalt antal uppdrag
11 500
11 245
Den nya tillsynsplanen togs i bruk den 1 januari 2013, varvid också objektens klassificeringssätt ändrades. Antalet syner och inspektioner är alltså inte jämförbara med uppgifterna från år 2013.
5. Uppdrag inom den prehospitala akutsjukvården enligt brådskandegrad 2010–2014 Uppdrag enligt brådskandegrad
2010
2011
2012
2013
2014
A-uppdrag
1 852
1 768
1 685
1 805
1457
B-uppdrag
9 100
9 835
9 492
9 701
9459
C-uppdrag
13 741
14 633
14 355
14 542
14 592
D-uppdrag
13 399
14 509
14 218
15 773
15 715
Totalt antal uppdrag
38 092
40 745
39 938
41 821
41 223
2010
2011
2012
2013
2014
I Egentliga Finland
10
1
7
9
7
I hela landet sammanlagt
81
67
80
58
87
6. Branddödsfall 2010–2014 Branddödsfall
36
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Statistik
7. Räddningsväsendets uppdragsmängder 2010–2014 Pelastustoimen tehtävämäärät 2010 - 2014 12000 10000
11261 9077
8870
8202
8000
8139
6000 4000 2000 0 2010
2011
2012
2013
2014
8. Räddningsväsendets uppdragsmängder hos ordinarie Pelastustoimen tehtävämäärät vakinaisilla pelastusyksiköillä ja päiväpaloasemilla räddningsenheter och vid dagsbrandstationer 2014 2014
1800
1600
1597
1400
1200
1000
800 650
624
600
524 449
447
426
400
372 292
266
254
234 157
200
0 *) Åbo **) Reso centralbrandstation
St. Karins
Salo
Kärsämäki
Lundo
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Nådendal
***) Nystad
Pargas
Loimaa
Somero
Letala
Pemar
37
Statistik
9. Räddningsväsendets uppdragsmängder enligt olyckstyp 2011–2014 Olyckstyp (primär)
2011
2012
2013
2014
Byggnadsbrand
198
179
220
243
Risk för byggnadsbrand
199
234
270
301
Markbrand
198
130
369
348
Brand i trafikmedel
195
169
162
163
Annan brand
352
255
298
262
Trafikolycka
1192
1119
1106
1077
Oljeolycka
156
181
161
201
Olycka med farliga ämnen
20
25
34
40
Kontroll/säkring av automatisk brandlarmanläggning
1812
1832
1704
1516
Kontroll/säkring av brandlarmanläggning
190
229
192
278
Annan kontroll/säkring
1044
805
775
858
Uppdrag inom första insatsen
1901
1796
1882
1571
Räddning av en människa
142
158
131
160
Räddning av ett djur
158
141
160
131
Skadebekämpning
3027
537
1209
485
Assistans
222
190
224
438
Handräckning
184
168
176
65
Övriga uppgifter
48
33
4
2
11261
8202
9077
8139
Totalt 3500 3000 2500 2000 1500 1000
2011
500
2012
0
38
än d eb ni ek dni sk a äm ng av pn dj in u gs up r pd ra g Ha nd rä ck ni ng
po ns es
2014
Sk ad
Rä
av
m
ar
st
ng
ör
ni
an
dd
Rä
Ol
yc k
da l
lig sa a ä ka m ts ar ne m au an n to lä gg m .b ni ng ra nd va rn ar e F
a ko ly a s O cka au l j o e to av m f ska m .b fa öro da r r r
åd
sv
afi
Tr
na
n
el d
ra
nd
nd
An
afi
km
ed e
lsb
ra
nd
kb
ra
ar
sb
M Tr
ad
gn
yg
rb
Ri
sk
fö
By g
gn
ad
sb
ra
nd
2013
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Statistik
10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandstationerna 2014 250 225 200 92
175 150
25 103
125
67
100
82
75
139
80
Första respons
42
68
71
65
41
45
Brand
46
133
50
86
76
78 55
25
56
50
61
on
VP n aa Ve hm
on Ki sk
:n kk ee n
K
K VP
K VP
K än
lik
Yl
ai Ka r
in
rv jä
41
Su
om
us
st
en
en
VP
VP
K
K VP TI n ke Ko s
Sa
Au
uv
ra
on
n
VP
VP
K
K
i m um yn är
VP
44
Ha
Dr
ag
sfj
K
är
M
ds
Pe
rn
br
iö
an
n
dk
VP
år
K
0
100 0
90 80
0
0
2
31 0
70 30
60
24 39
50
93
90
89
86
40
Första respons 72
30
Brand
63 44
20
44
50
48 34
10
Ki m ito
FB K
0
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
39
Statistik
80
70
0
0
0 0
60
1 0
0
50
0
0
0
0
0
40 71
69
67
30
Första respons
62
59
56
54
53
51
51
1
0
1
Brand 50
50
20
10
Åb
o
FB
K
0
60
50
0 0
0
0
1
40
0
0
0
0
12 30
33 49
Första respons 46
45
20
45
43
42
40
40
39
39
Brand 38
36
28 10 13
40
K Ko
rp
po
FB
FB K gu Na
fjä an st Vä
Hi
tis
Ky
rk
ob
rd
yF
FB
BK
K
0
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Statistik
40 35
0 0
0 0
1
30 25
1
0
4
0
0
0
1
22
20 36
34
34
15
32
31
30
30
27
Första respons
29
28
27
Brand
25
10 14 5
ra xb la Lie
Ho
ut
sk
är
nd
sF
kå
r
BK
0
30
25
1
0
0 0
20
0 0
15
0 25
25
25 22
10
20
0
0
Första respons
0 18
Brand
0 14
5
13
13
0
11
9 6
0 2
K la sa Ro
ka rrs No
Ko
rp
po
FB
K
FB
ta
K FB In iö
Pa
rg
as
FB K
0
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
41
Kontaktuppgifter
Egentliga Finlands Räddningsverk
YRKESSKICKLIGHET SNABBHET JÄMLIKHET
Egentliga Finlands räddningsverk www.vspelastus.fi fornamn.efternamn@turku.fi Eriksgatan 35 20100 ÅBO Växel tfn 02 263 3111
Följ oss på Facebook
42
Läs om dagens aktuella teman i bloggen
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2014
Yrkesskicklighet Snabbhet J채mlikhet