Innehåll
Räddningsdirektörens översikt .......................................................................
4
Kort om Egentliga Finlands räddningsverk......................................................
7
Strategi .......................................................................................................
9
Organisation ..................................................................................................
10
Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland...........................................
11
Basfakta från 2014 ........................................................................................
12
Ekonomi..........................................................................................
12
Förvaltning och personal .................................................................
13
Riskhantering ................................................................................................
14
Säkerhetskommunikationen ..........................................................................
16
Operativ verksamhet......................................................................................
20
Räddningsverksamhet.....................................................................
20
Prehospital akutsjukvård .................................................................
24
Axplock från år 2015 ...................................................................................
26
En långtradare med klorat välte på riksväg två och gav upphov till samarbete mellan fyra räddningsverk ............................
26
I projektet VarTu förbättras säkerheten i skolorna ...........................
28
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland ..........................................................
30
Teknisk service ..............................................................................................
33
Statistik .......................................................................................................
35
Kontaktuppgifter ............................................................................................
43
Utgivare: Egentliga Finlands räddningsverk Upplaga: 100 Tryck: Tryckeriservicen, Åbo Redaktion: Eeva Hämäläinen Pärmbild: Esko Keski-Oja Layout: Emmi Tulonen
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Räddningsdirektörens översikt
4
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Räddningsdirektörens översikt I skenet av verksamhetssiffrorna var året likt det föregående
Flyktingsituationen i Europa och självstyrelsereformen syntes även i räddningsverkets vardag r 2015 färgades särskilt under den senare delen av strömmen av flyktingar som startade i Sydeuropa och fortsatte tvärs igenom Europa. Flyktingfrågan sträckte sig även till Finland och ända till oss i Egentliga Finland. Inom vårt område inrättades under året flera lokaler för nödinkvartering och riktiga förläggningar. Räddningsverket deltog aktivt i samordningen av verksamheten och säkerställde å sin sida personsäkerheten i lokalerna. Terrorattackerna riktade mot Europa var en annan stor händelse som man minns från 2015. Särskilt terrorattacken i Paris i slutet av året startade även hos oss på räddningsverket en diskussion om exempelvis säkerheten vid offentliga tillställningar och beredskap för dessa.
Antalet uppdrag var på samma nivå som i fjol I skenet av verksamhetssiffrorna för 2015 var året mycket likt 2014. Räddningsverksamhetens uppdrag uppgick till cirka 8 000 och uppdragen för den prehospitala akutsjukvården till cirka 41 000. Antalet riskhanteringsuppdrag var på en bra nivå och enligt tillsynsplanen. Med avseende på räddningsverkets operativa verksamhet kan det nämnas att en enskild vårstorm orsakade 200 skadehanteringsuppdrag och samma storm orsakade ett stort antal markbränder. Branden i en cirka 2 000 kvadratmeter stor affärsbyggnad i Pansio som inträffade alldeles i slutet av året var en av årets största bränder. Tyvärr förekom det fem dödsfall till följd av bränder vilket gör att nollvisionen inte uppnåddes nu heller.
Skolsäkerhetsprojektet VarTu fick ett positivt mottagande Angående riskhantering följde tillsynsverksamheten målen för den godkända tillsynsplanen. I januari inleddes skolsäkerhetsprojekt VarTu som en ny verksamhet. Projektets mål är att öka kunnandet hos lärarna som ansvarar för säkerheten i grundskolorna. Räddningsverket strävar efter att uppnå detta mål genom att årligen ordna utbildningsdagar med säkerhetsteman. Under det gångna året ordnades två utbildningshelheter, vars teman var bl.a. säkerhetsrundvandring, primärsläckningsfärdigheter, livräddande första hjälpen samt skydds- och evakueringssituationer i skolan. Projektet fick ett mycket positivt mottagande och mycket positiv publicitet.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Arbetstagarutbyte inleddes med Helsingborgs räddningsverk Räddningsverkets program för arbetstagarutbyte inleddes igen efter några års paus. Överenskommelsen ingicks i början av hösten med Helsingborgs räddningsverk. Genom överenskommelsen har vår personal under de kommande åren möjlighet att arbeta och bekanta sig med Helsingborgs verk och med dess verksamhetsmodeller årligen. Till en början är målet att ha två utbytesveckor per år, en vecka här hos oss för Helsingborgs personal och en vecka för vår personal i Helsingborg. Utbytet begränsas inte på något sätt till t.ex. operativ personal, utan möjligheten gäller alla arbetstagargrupper.
Fastighetsärenden nämndens tyngdpunkt I slutet av 2014 hävde förvaltningsdomstolen en andra gång Åbo stadsfullmäktiges beslut om det regionala räddningsväsendets sammansättning och nämnden kunde åter utnämnas 2015 så att den inledde sin verksamhet i april. Nämndens representanter deltog under året bl.a. i mässan Rote Hahn i Tyskland. Mässan ordnas vart femte år och är världens största. Nämndens viktigaste beslut gällde fastigheter. Nämnden beslöt att inleda byggandet av en ny brandstation i Tarvasjoki och renovera Korpo brandstation. Nämnden beslöt dessutom att hyra lokaler av Åbo hamn för en ny oljebekämpningsdepå. Under året invigdes nya brandstationer i Nådendal, Pikis och Kimito. Utrustningen förnyades enligt investeringsplanen. Som en ny investering färdigställdes bl.a. en ny oljebekämpningsbåt som placerades i Houtskär.
Beredningen av självstyrelseformen inleddes i slutet av året Administrativt sett färgades slutet av året av regeringens självstyrelsereform. I takt med reformen inleddes en riksomfattande beredning av räddningsverksamheten under inrikesministeriets ledning. Syftet med beredningen var att effektivisera den nuvarande verksamheten bl.a. genom att minska antalet räddningsområden och dessutom eftersträvas en ökning av räddningsverksamhetens nationella effekt med avseende på den inre säkerheten. Den regionala beredningen av räddningsverksamheten i anknytning till reformen inleddes alldeles i slutet av året. Räddningsverksamheten kommer att vara en ny aktör inom de självstyrande områdena förutom social- och hälsovårdsverksamheten. Text: Jari Sainio, räddningsdirektör
5
Egentliga Finland 2015
Kommuner och ekonomiska regioner
Pyhäranta
Laitila
Vakka-Suomi
Oripää
Loimaa
Nystad Pöytyä Mynämäki
Loimaaregionen
Vehmaa Nousis Gustavs
Koski Tl
Aura Rusko Marttila
Tövsala
Somero
Masku Lundo
Åboregionen
Reso
Pemar
Åbo
Nådendal
Saloregionen
S:t Karins
Salo Sagu Pargas
Kimitoön
Åboland
MML lupa nro 22/15
6
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Kort om Egentliga Finlands räddningsverk
Räddningsverket producerar räddningstjänster i 27 kommuner
Beredskap dygnet runt edan 2004 har räddningsväsendet skötts landskapsvis. Egentliga Finlands räddningsverk är ett av Finlands 22 regionala räddningsverk. I och med regionaliseringen har Egentliga Finlands regionala räddningsverk haft ansvaret för räddningsverksamheten på sammanlagt 28 kommuners område vid Skärgårdshavets kust. I området finns tio brandstationer med 24h-beredskap och tre brandstationer med 8h-beredskap. Sammanlagt finns det drygt 80 brandstationer i regionen. Antalet avtalsbrandkårer i hela Egentliga Finlands område är 67. Räddningsverkets verksamhetsområde sträcker sig från Nystad till Salo och från Loimaa till Åbo skärgård. Den totala arealen är 20 539 kvadratkilometer, varav 10 661 kvadratkilometer är landområden. De övriga 9 876 kvadratkilometrarna är vattenområden. Också de 22 000 öarna i området innebär en utmaning för räddningsväsendet. Invånarantalet i Egentliga Finland är cirka Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
472 000, varav 418 000 är finskspråkiga och 27 000 är svenskspråkiga. I Egentliga Finland talar 27 000 invånare annat än finska eller svenska som sitt modersmål. Det regionala räddningsverkets grundläggande uppgift är att förebygga eldsvådor och andra olyckor, främja säkerhetskulturen, sköta och ha beredskap för befolkningsskyddsuppgifter i undantagsförhållanden samt ansvara för räddningsverksamheten vid olyckor. Räddningsverket ansvarar för räddning och skydd av såväl människor, egendom och djur som miljön. Räddningsverket tillhandahåller akutvårdstjänster i fem samkommuner för hälsocentraler: Åbo, S:t Karins, Reso, Pargas och Nådendal. Antalet ambulanser som larmas dygnet runt är sammanlagt 12 på det regionala räddningsverket. Inom verksamhetsområdet utförs dagligen sammanlagt drygt hundra uppdrag inom prehospital akutsjukvård.
7
Räddningsverkets vision Egentliga Finlands räddningsverk är en utvecklingsvänlig riksomfattande vägvisare i branschen som producerar räddnings- och säkerhetstjänster samt prehospital akutsjukvård av hög kvalitet.
Verksamhetsidé: I Egentliga Finland tillhandahålls räddnings- och säkerhetstjänster samt prehospital akutsjukvård av hög kvalitet yrkeskunnigt, rättvist och snabbt, dygnet runt.
Värden: Yrkesskicklighet, snabbhet och jämlikhet.
8
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Strategi
Strategin tar sikte på 2020
Under 2015 låg fokus på alla strategiska kärnområden äddningsverket gällande strategi tar sikte på 2020. Strategin fastställer räddningsverkets inriktning och hjälper att gestalta helheten och de olika faktorernas inbördes effekt. För att strategin ska kunna genomföras är det av högsta vikt att inkludera personalen. En yrkeskunnig och kompetent personal är den bästa experten inom sitt arbete och för dess utveckling. Det första kärnområdet inom strategin är också personalen och dess utveckling. Under året har personalens utveckling stått i fokus. Personalens alternativ till karriärvägar har utvecklats både regionalt och nationellt. Egentliga Finlands räddningsverk har särskilt i detta avseende varit en nationell vägvisare i enlighet med sin vision. Kompetenta och motiverade avtalsbrandkårer tryggar att räddningsväsendets tjänster är av hög kvalitet även i glesbygden. Under året har avtalen med avtalsbrandkårerna uppdaterats och därmed har alla avtalsbrandkårer som verkar inom landskapet fått ett uppdaterat avtal. Avtalsbrandkårerna har erbjudits utbildningsmöjligheter och utrustningen har förnyats efter behov. Brandkårens ungdomsarbete stöds också. Räddningsverket ska ha ett fungerande och täckande nätverk av brandstationer. Under året har tre nya brandstationer invigts: Luolala station i Nådendal, Kimito FBK:s station på Kimitoön och Pikis FBK:s station i S:t Karins. Detta tyder på att kommunerna är nöjda med räddnings-
verksamheten och även vill prioritera den under dessa ekonomiskt svåra tider. Nybyggena grundar sig på den existerande planen för nätverket av brandstationer. Kvaliteten för räddningsverkets tjänster utvecklas kontinuerligt och utgående från erfarenheterna är både kunderna och de kommunala ägarna nöjda med tjänsterna. Verksamhetsåret inleddes med nollbudget och knappa tider hägrade. Under året följdes ekonomin mycket noggrant och verksamheten har effektiviserats, vilket även lett till att ekonomin hållits inom de givna ramarna. Hela personalens disciplinerade verksamhet påverkar slutresultatet. Genom att följa den valda strategin och sträva efter att förverkliga de fastställda målen kan vi ta ett steg mot att förverkliga den övergripande strategin och visionen. Genom en öppen diskussion kan vi skapa en grund för att upptäcka misstag och för att korrigera dessa. Målet för uppföljningen är dessutom att upptäcka skillnader mellan planerade och förverkligade strategier, samt hitta orsaken till dessa skillnader. På grund av förändringarna som sker i verksamhetsmiljön och de strategiska målen samt alltid vid behov ska strategin och de fastställda målen uppdateras. Hittills har det inte funnits någon anledning att byta strategi. Strategin har stött såväl beslutet om servicenivån som tjänsteområdenas mål på årsnivå och årsprogram. Text: Torbjörn Lindström, utvecklingschef
Strategins centrala kärnområden 1. Kompetent, motiverad och handlingskraftig personal 2. Kompetenta, motiverade och handlingskraftiga avtalsbrandkårer 3. Ett fungerande och täckande/tillräckligt nätverk av brandstationer 4. Nöjda kunder och kommunala ägare 5. Tillräckliga ekonomiska resurser enligt verksamhetens krav
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
9
Organisation
Räddningsverkets organisation består av flera nivåer en högsta beslutanderätten inom räddningsväsendet i Egentliga Finland utövas av en regional räddningsnämnd med femton medlemmar. Räddningsverket leds av räddningsdirektör Jari Sainio med stöd av en ledningsgrupp med sexton medlemmar. Direkt underställda räddningsdirektören är tre räddningschefer som vardera har ett separat fastställt ansvars eller serviceområde. Det operativa serviceområdet indelas i serviceenheterna för prehospital akutsjukvård och räddningsverk-
samhet. Räddningschef Juha Virto ansvarar för serviceområdet. Dessutom finns en operativ stab som stöd för serviceenheternas planeringsarbete. Serviceområdet för riskhantering består av serviceenheterna för tillsyn och beredskap. Serviceområdet leds av räddningschef Mika Viljanen. Serviceområdet för stödtjänster består av serviceenheterna för förvaltning, utbildning och kommunikation, personal, teknik, utveckling, säkerhet och ekonomi. Serviceområdet leds av räddningschef Mika Kontio.
Organisationsschema
10
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland
Ordförande FM Lindell Pia, Åbo
Suppleant
Stadsstyrelsens representant Informatör Yrttiaho Johannes, Åbo
Suppleant specialbarnträdgårdslärare Elina Sandelin, Åbo
Medlem
Personliga suppleanter
viceordförande, småföretagare, brandförman i.a. Alanko Kaarlo, Salo
speciallärare Kotti Minna, Somero
pensionär, brandmästare
byggnadsingenjör Ranta Tapio, Rautila
skötare
pensionär Erkkilä Veikko, Virmo
överstelöjtnant
plåtslagare-svetsare Hurme Jyrki, Åbo
överkonstapel
sjukskötare, skolgångsbiträde Mikkola Niina, Somero
arbetsledare
närvårdare Suomi Berit, Kimito
Närvänen Vesa, Åbo
medikalvaktmästare/ambulansförare
forskningsassistent Korhonen Laura, Åbo
sjukskötare, företagare Raisto-Elo Tanja, Letala
överkonstapel Virtanen Veli-Matti, Kaland
Arvonen Jouni, Nystad
Augustin Heli, Nousiainen Korhonen Pentti, Åbo Lehti Timo, Salo Lindeman Staffan, Pargas
företagare
företagare Lehmusvaara Eeva-Leena, Åbo
Rantala Ilkka, Pöytyä
Heilala Tuomas, Virttaa
speciallärare, KM
fortbildningschef, KL Uusitalo Ilkka, Mellilä
Muukkonen Tuula, Raisio
banktjänsteman
kontrollant Salo Maija, Masku
byråchef Sukari Helena, Nådendal
företagare Vänni Hanna, Virmoi
redaktör
pensionär, busschauffö Lempinen Jarmo, Åbo
busschaufför
specialklasslärare Koistinen Antti-Pekka, Åbo
Rouhiainen Hannele, Säkylä
Suominen Jari, Åbo Tolvanen Mika, Åbo
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
11
Basfakta från 2014
Ekonomi tfallet för Egentliga Finlands räddningsverks ekonomi 2015 gav till och med ett något högre överskott än beräknat jämfört med året innan, trots att kommunernas betalningsandelar hölls oförändrade. På inkomstsidan ökade andelen av andra inkomster betydligt och överskred sålunda det budgeterade beloppet och samtidigt minskade personalkostnaderna på utgiftssidan. De totala kostnaderna för räddningstjänsterna (exklusive prehospitala akutsjukvårdstjänster) var lägre med avseende på budgeten, men ökade jämfört med det föregående bokslutet. Med avseende på utgifter överskred utrustningskostnaderna och köp av tjänster fortfarande budgeten, även om utrustningsköpen minskade jämfört med bokslutet för 2014. Den proportionellt största överskridningen, även jämfört med fjolåret, var köp av tjänster, som å sin sida berodde på ökade kostnader för underhåll av gammal utrustning. I fråga om investeringsanskaffningar överskreds investeringsbeloppet enligt verksamhetsbidraget betydligt. Investeringens nettoanslag (1,6 M€) motsvarar dock inte längre dagens krav. Även om mängden gammal utrustning minskats under de senaste åren till en mer optimal nivå, kan man dock på användarsidan se en tydlig ökning av kostnaderna för underhåll av utrustning. Detta beror på att investeringsanslaget inte höjts tillräckligt och av den anledningen måste gammal utrustning repareras i större omfattning. Bortfallet av inkomsterna från statsandelar för tunga fordon och den allmänna prisökningen för den investerade utrustningen tvingar till färre fordonsanskaffningar, vilket åter leder till att utrustningens omloppstid bromsas och att utrustningen blir gammal. Utfallet för ekonomin för de prehospitala akutsjukvårdstjänsterna blev enligt planerna. Tjänsten med nollvision
12
som producerades genom samarbetsavtal för sjukvårdsdistrikten hölls med avseende på inkomster och utgifter nästan helt inom budgeten. Avvikelsen från budgetens slutsumma var dryga tio tusen euro och även det till förmån för inkomsterna endast lite över tusen euro. I det regionala räddningsverkets bokslut för år 2015 utgjorde verksamhetsutgifterna (exklusive prehospitala akutsjukvårdstjänster) 32,8 milj. euro och räkenskapsperiodens nettoinvesteringar 2,1 milj. euro. Det ekonomiska utfallet för räddningsväsendet år 2015 var ett överskott på cirka 780 000 euro. Som jämförelse kan nämnas att 2014 återlämnades cirka 570 000 euro till kommunerna och år 2013 drygt 130 000 euro. Text: Juho Kaituri, ekonomichef Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Basfakta från 2014
Förvaltning och personal nder 2015 arbetade inom Egentliga Finlands regionala räddningsverk 563 personer (medelålder 42,6, vakanser 554) med olika uppgifter, av vilka 300 (medelålder 45,1) hade räddningsuppgifter, 164 (medelålder 33,9) uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården, 40 (medelålder 47,6) riskhanteringsuppgifter, 8 (medelålder 39,0) uppgifter inom utbildning och kommunikation, 29 (medelålder 50,0) tekniska uppgifter och 30 personer (medelålder 51,6, vari ingår 7 stationsmästare) förvaltningsuppgifter. Dessutom ingick 107 personer (medelålder 33,9) som åtgärdsavlönade brandmän i verksamheten. Under 2015 pensionerades 6 personer av den ordinarie personalen. Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Personalen som ingår i räddningsverksamheten utför arbetstid med undantagstillstånd och i den prehospitala akutsjukvårdsverksamheten utförs arbetstiden som tvåskiftsarbete. Räddningsverksamheten fanns vid nio brandstationer med ständig bemanning. Dessutom fanns tre brandstationer med bemanning under tjänstetid. Beredskapen på dessa stationer utanför tjänstetid sköttes av frivilligpersonal (FBK, timavlönad personal). Räddningsverket producerar avtalsenliga prehospitala akutsjukvårdstjänster vid sex stationer. Text: Pertti Soininvaara, förvaltningschef Anita Reiman, personalplanerare
13
Riskhantering
Serviceområdet för riskhantering sörjer för beredskap och övervakning Beredskapsår 2015
Räddningsverket stöder kommunerna vid beredskap Befolkningsskyddet och hanteringen av den egna verksamhetens kontinuitet var förutom stödet för kommunernas beredskap de mest centrala frågorna under verksamhetsåret. Verksamheten för befolkningsskyddet koncentrerades till underhållet av larmsystemet för befolkningen och övervakningen av byggande av skyddsrum, information om skydd på eget initiativ samt utbildning. Under det gångna året uppdaterades med avseende på räddningsverkets beredskap på eget initiativ beredskaps- och evakueringsplanerna samt med avseende på räddningsverkets personal i kristid det s.k. VAP-beslutet. Under året inleddes även uppdateringen av VAP-besluten för avtalsbrandkårernas personal i kristid. Tyngdpunkten för stödet för kommunernas beredskap var den gemensamma två dagar långa beredskapsövningen för Egentliga Finlands kommuner som ordnades av regionförvaltningsverket i Västra Finland och Räddningsinstitutet. För övningen fortbildades kontaktpersonsnätverket som ingår i räddningsverkets kommuner. De andra centrala beredskapsuppdragen var att erbjuda experthjälp i olika säkerhetsarbetsgrupper samt projekt. Under året hade bl.a. arbetsgrupperna för dagvatten och grundvatten, översvämningsrisk, Seveso-målen med avseende på kommunernas beredskap, säkerhet i dammar, räddningshundföreningarna, företagarföreningen, räddningsverkets riskanalys samt kommunernas säkerhetsplanering en central roll. I samband med förnyelsen av räddningsverkets hemsidor fick sidorna om beredskap och befolkningsskydd text och i tillämpliga delar deltog man även i annan säkerhetskommunikation.
som orsakat allvarliga personskador. Under 2015 förekom totalt 5 dödsfall via bränder i Egentliga Finland. Dessutom skadades en person allvarligt vid brand. Alla dödsbränder var bränder med ett offer. En brandforskningsgrupp med åtta medlemmar undersökte totalt 48 bränder. Undersökningen av tryckkontroll vid lägenhetsbrand inleddes i maj 2015. Undersökningen fortsätter under 2016 ända till hösten. Aalto-universitet var värd för projektet, tillsammans med Egentliga Finlands räddningsverk, VTT, Stravent Oy och Palotekninen Insinööritoimisto Markku Kauriala Oy. I undersökningen granskas tryckets betydelse för såväl utrymning av lägenheten som byggbestämmelserna bl.a. med tanke på lågenergibyggande. Företag och förråd som klassificerats som Seveso-mål, de externa räddningsplanerna för hamnar och bangårdar uppdaterades och planer som saknades utarbetades. De målspecifika övningarna som fastställts för Sevesomålen verkställdes av de planerade. Text: Kari Leino, beredskapschef
Övervakning år 2015
Säkerhetsfrågorna i bostadsaktiebolag ska observeras bättre
Räddningsverkets brandforskningsgrupp fortsatte under verksamhetsåret undersökningen av temabränder som fastställdes för åren 2014–2015. Förutom teman undersöktes några andra betydande bränder och alla bränder
id räddningsverket inleddes under hösten 2014 ett pilotprojekt för att förbättra säkerheten i höghus. Syftet med projektet var att säkerhetsärendena ska observeras bättre vid bostadsaktiebolagens möten och skapa praxis för att förverkliga brandövervakningsverksamhet på eget initiativ. De egentliga försöken genomfördes 2015, då bostadsaktiebolagen var tvungna att överlägga och svara räddningsverket angående säkerhetsärenden i samband med vårmötena. Räddningsverket bad bostadsaktiebolagen att besvara frågor som gällde bl.a. räddningsplan, brandvarnare, adress- och handledningsanteckningar, tekniska apparater och skyddsrum. I samband med blanketten för egenkontroll bad räddningsverket även om att få en kopia av protokollet från bolagsstämman eller ett protokollutdrag, där man kan konstatera att ärendet behandlats under själva mötet.
14
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Räddningsverket deltog i undersökningen av tryckkontroll vid lägenhetsbränder
Riskhantering
För ifyllandet av blanketten gjorde räddningsverket upp en handbok för brandinspektion, samt anvisningar på webbplatsen och en rådgivningstelefon som sköts av brandinspektören som sköter ärendet på räddningsverket. Projektet framskrider bra men returprocenten är inte så bra som vi förväntat oss och som vi hade vant oss vid i samband med egenkontroll av småhus. Utvecklingen av egenkontrollen av höghus kommer att utvecklas och fortsätta regelbundet. Under 2016 väntar vi på ett nytt övervakningsprogram som möjliggör ett bättre genomförande och en bättre uppföljning av egenkontrollen.
Är boendesäkerheten för äldre personer i ordning?
med tillsynsarbetet har det observerats att man nuförtiden allt oftare vårdar t.ex. äldre personer hemma. Räddningsverket är verkligen bekymrat över säkerheten för dem som bor hemma. Kan en person som vårdas klara av att bo ensam hemma och i en nödsituation klara av att avlägsna sig från bostaden? Eller utgör invånaren utan sin vetskap en säkerhetsrisk för bostadsaktiebolaget? För dessa situationer har räddningsverket upprättat en arbetsgrupp i syfte att ge information om säkerheten i hemmet och ge expertis om säkerhet till den som behöver det eller genomföra brandinspektioner i olika mål. Text: Petri Tassila, riskhanteringschef
Räddningsverket betonade i år ännu mer förbättringen av brandsäkerheten i anslutning till boende. I samband Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
15
Säkerhetskommunikationen
Evenemang och sociala medier för säkerhetskommunikation nära människan
är räddningsverket var år 2015 åter fullspäckat med olika säkerhetsevenemang. Brandbilar och ambulanser syntes på såväl daghemmens gårdar som på större mässor. Vi strävar efter att vara nära medborgarna och göra människorna och verksamheten inom räddningsverket bekanta för såväl gammal som ung. Vi strävar efter att nå människor mitt i deras vardag – nuförtiden betyder det i allt högre grad även på de sociala medierna. En av tyngdpunkterna inom kommunikationen under 2015 var att göra användningen av sociala medier mer mångsidig och effektiv. Skolsäkerhetsprojektet VarTu framskred under 2015 genom att vi ordnade fyra utbildningsevenemang för skolornas säkerhetsansvariga. Under 2015 startade vi även utbildning för personer som arbetar inom hemvården. Syftet är att erbjuda alla chefer och teamledare som arbetar inom Egentliga Finlands stads hemvård utbildning för social- och hälsovårdens säkerhetskort.
Våren fylld av evenemang I januari presenterade brandmännen som arbetade under barnfestivalen Ipanahipat brandbilens under för familjens minsta. 112-dagen firades traditionsenligt i samband med huvudevenemanget i Åbo samt i samband med Talvikki-evenemanget i Nystad. I programmet ingick en presentation av verksamheten och utrustningen samt den redan bekanta säkerhetsrouletten, då man får ett pris när man svarar på en fråga med säkerhetsanknytning. Närmare tjugo olika aktörer och myndigheter deltog. Dagen var trevlig och samlade många ivriga besökare trots det kyliga vädret. Under Bygg- och inredningsmässan i februari hölls
16
en föreläsning om brandsäkerhet i hemmet och på mässavdelningen besvarades frågor som byggare och inredare grubblar över. NouHätä!-kampanjen rullar vidare på samma sätt varje år. Den virtuella säkerhetslektionen i anknytning till NouHätäkampanjen som först togs i bruk i Egentliga Finland fick en fortsättning under 2015. Ett stort antal skolor deltog i lektionen och vi fick stort beröm för den. I år ordnades regionaltävlingarna på den splitter nya Luolala brandstationen i Nådendal.
I skärgården betonas vikten av säkerhetskunnande Säkerheten i skärgården betonas i samband med det årliga evenemanget Skärgårdens säkerhetsdag. I skärgården är avstånden långa och det kan ta lång tid att få hjälp från fastlandet. Målet med säkerhetsdagen är att förbättra säkerheten bland dem som vistas i skärgården genom att visa hur man på egen hand kan förebygga olyckor och agera om en olycka inträffar. Under 2015 ordnades säkerhetsdagen i Kasnäs på Kimitoön. Temat för evenemanget var bland annat brandsäkerhet, förstahandssläckning, första hjälpen och stugans koordinater. I evenemanget deltog flera myndigheter.
Vi börjar redan från små människor Varje höst berättar räddningsverket om säkerhet för elever i årskurs två. Säkerhetsutbildning erbjuds alla elever i årskurs två i Egentliga Finland. Teman är bland annat att ringa nödnumret, säkerheten i hemmet och brandvarnare. InstruktöEgentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Säkerhetskommunikationen rerna är i regel den räddningspersonal som har arbetsskiftet. Under 2015 beställde 179 klasser säkerhetsutbildning och totalt nådde utbildningen över 3000 barn i årskurs två. Alla brandstationer i Egentliga Finland får besök under hela året. Särskilt grupperna från daghem är nästan regelbundna besökare hos oss och brandmännen hälsar alltid de små gästerna välkomna med ett leende på läpparna. Räddningsverket instruerade under 2015 över 3 500 daghemsbarn. Det är bra om redan ett litet barn vet att man inte behöver vara rädd för en brandman.
Lär känna brandstationen Andra söndagen i september firade vi Åbodagen då museet i anslutning Åbo centralbrandstation öppnade sina dörrar för allmänheten genom guidade turer. Dagens arbetsskift presenterade utrustningen på den främre gården. Våra pigga veteraner tog våra besökare på en spännande tidsresa genom brandstationens historia genom de mest fantastiska berättelser. I slutet av november firas den nationella Brandsäkerhetsveckan, som börjar med evenemanget En dag på brandstationen. I år öppnade 36 avtalsbrandkårer sina dörrar för allmänheten runt om i Egentliga Finland med ett trevligt evenemang för hela familjen. Då fick man till exempel bekanta sig med brandstationens utrustning. Räddningsverket å sin sida öppnade sina dörrar på stationerna i S:t Karins, Nystad, Lundo och Luolala. Veckan kulminerade i den gemensamma Nordiska brandvarnardagen. Vi ordnade även i samarbete med evenemanget En dag på brandstationen och Lastenklinikoiden Kummit ett besök på barnkliniken vid Åbo universitetscentralsjukhus. Syftet var att glädja de små patienterna på kliniken genom att ta evenemanget i mindre skala till dem, eftersom de inte kan komma till brandstationerna. Två brandmän från räddningsverket besökte avdelningen och de berättade för de små barnen om brandmannens arbete samt svarade på barnens frågor.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
De sociala medierna blomstrar räddningsverket är där människorna är Att berätta om säkerhetskommunikation ansikte mot ansikte är säkert ett av de effektivaste sätten att förbättra säkerhetskulturen inom vårt område. Det är också ett av sätten som binder mest resurser, vilket gör att andra effektiva metoder måste drivas parallellt. För att en effektiv kommunikation ska lyckas, måste räddningsverket även vara där människorna är. Räddningsverket har varit en aktiv aktör i sociala medier sedan 2013. Meddelanden och kanaler har ökat och blivit hela tiden mångsidigare och säkerhetskommunikationen i de sociala medierna når hela tiden allt fler personer. Genom Finlands populäraste sociala mediekanal, Facebook, når vi varje månad 100 000–200 000 personer. Det bästa med de sociala medierna är att vi inte endast når människor, utan att vi även får dem att reagera på våra meddelanden genom att gilla, kommentera och dela meddelandet vidare. Populära publikationer på Facebook har till exempel varit uppdateringar från räddningsverkets blogg Kuumaa Kamaa samt olika bilduppdateringar med säkerhetsmeddelanden. Under 2015 tog vi en för oss ny social mediekanal i bruk, Instagram. På Instagram är kommunikationssättet något mer avslappnat även om ämnena är allvarliga. Vi hoppas att vi på detta sätt kan nå våra yngre målgrupper, såsom tonåringar och unga vuxna. Publikationerna blir vardagsnära eftersom de produceras delvis under räddningstjänstens och den prehospitala akutsjukvårdens skift. I publikationscirkeln ingår förutom kommunikationen brandmästare, en brandman samt en prehospital akutsjukvårdare. Kanalen för kort och koncis kommunikation, Twitter, passar å sin sida för snabb varning. Under 2015 startade räddningstjänsten ett pilotförsök att twittra om olyckor som påverkar befolkningen genom att lämna viktig lägesinformation eller varningar. Syftet med pilotförsöket var att testa om befolkningen nås snabbare genom Twitter, antingen direkt eller via mellanhänder, än via traditionella medel för kommunikation. Under 2015 fanns räddningsverket på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och Wordpress. Text: Tanja Uusitalo, utbildningsplanerare Maria Nykyri, informatör
17
18
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Endast en bråkdel av brandmannaarbetet är räddningsverksamhet. I arbetet ingår även övningar, daglig tjänst vid stationen samt förebyggande arbete i form av säkerhetskommunikation och inspektioner.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
19
Operativ verksamhet RÄDDNINGSVERKSAMHET Antalet uppdrag på samma nivå som i fjol
Samarbete med många aktörer inom räddningsverksamheten gentliga Finlands räddningsverk fick år 2015 cirka 8 000 uppdrag, medan antalet uppdrag under 2014 var cirka 8 150. Bland annat minskade antalet första insatsuppdrag och markbränder men däremot förekom det desto fler trafikolyckor och skadeförebyggande uppdrag.
Saloområdet och MIRG-verksamheten förstärktes genom samarbetsavtal Under året ingicks ett avtal med Västra Nylands räddningsverk enligt vilket ledningen av räddningsverksamheten förstärks särskilt i Saloområdet. Räddningsverket upprätthåller en särskilt utbildad specialgrupp för olyckor till havs (MIRG-grupp). För att utveckla utbildningen av verksamheten ingicks ett samarbetsavtal mellan Gränsbevakningsväsendet genom vilket utbildningen av MIRG-verksamheten kan utvecklas ytterligare.
20
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Operativ verksamhet RÄDDNINGSVERKSAMHET
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
21
Operativ verksamhet RÄDDNINGSVERKSAMHET
En ny oljebekämpningsplan fastställdes Under det gångna året fastställdes räddningsverkets oljebekämpningsplan. Planen är samtidigt en del av samarbetsplanen som utarbetats av NTM-centralen, genom vilken beredskapen för oljebekämpning vid Egentliga Finlands, Satakunta och Ålands räddningsverk samordnas. Under året startades tillsammans med Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland ett utvecklingsprojekt i anknytning till oljebekämpning, genom vilket bland annat frivilligaktörernas roll vid stora oljekatastrofer definieras. Ibruktagandet av resultaten fortsätter under 2016. Beredskapen för oljebekämpning utvecklades genom att genomföra ett långsiktigt depåprojekt i Åbo. Depån fungerar som ett centrallager för utrustning för oljebekämpning och är en del av helheten för beredskapen för oljebekämpning. Under det gångna året skaffades till räddningsverket dessutom en oljebekämpningsbåt av klass E som placerades i Houtskär.
igheterna och säkerheten för personerna som inkvarterades i dessa fick en betydande ställning. Det goda samarbetet mellan de olika myndigheterna möjliggjorde att räddningsverksamheten och den prehospitala akutsjukvårdsverksamheten samt förläggningarna kunde få anvisningar så att personerna som arbetar och bor i dessa får en så trygg livsmiljö som möjligt.
Myndighetssamarbetets betydelse framhävdes i samband med flyktingsituationen Beredskapen som inleddes i början av hösten på grund av antalet asylsökande och flyktingförläggningar påverkade även räddningsverkets vardag. Säkerheten i fast-
22
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Operativ verksamhet
De största olyckorna 2015 • 6.2. Brand i smågruppshemmet i Virmo då 11 personer evakuerades. • 12.2. Beredskap för kraftig höjning av havsvattennivån orsakad av kraftig vind. Enligt prognosen stiger havsvattnet mycket högt (uppskattning +130 cm). Trots den allvarliga situationen orsakade vädersituationen inga betydande skador. • 21.2. Brann en ladugård i Nousis och 10 kor avled. • 8.4. Härjade en vårstorm i landskapet vilket under en kort tid gav räddningsverket cirka 200 skadeförebyggande uppdrag samt flera markbränder. • 26.4. 5 personer vid räddningsverket förberedde sig att åka på ett internationellt uppdrag i jordbävningsområdet i Nepal. Beredskapen hävdes och gruppen behövde inte åka till området. • 20.8. Brann en maskinhall på 160 kvadratmeter i Mellilä. En explosion av flera gasflaskor orsakade en risksituation för räddningspersonalen. • 21.9. Skedde en trafikolycka på väg 2 med en kemikalielångtradare som transporterade farligt ämne. Vid olycksplatsen arbetade personal från fyra olika räddningsverk. • 30.12. Brann en cirka 2000 kvadratmeter stor affärsbyggnad i stadsdelen Pansio i Åbo. Branden kunde hindras från att spridas till de övriga byggnaderna inom området.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
23
Operativ verksamhet PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD Cirka 41 000 prehospitala akutsjukvårdsuppdrag per år
Övergång till en ny arbetstidsmodell inom den prehospitala akutsjukvårdsenheten äddningsverket är producent av prehospitala akutsjukvårdstjänster och producerar för sin del den servicenivå för prehospital akutsjukvård som fastställs av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Enligt beslutet upprätthåller räddningsverket 12 prehospitala akutsjukvårdsenheter, det vill säga ambulanser, vars baser är brandstationerna. Det totala antalet prehospitala akutsjukvårdsuppdrag var 41 086 under 2015, vilket var på samma nivå som 2014. Indelningen av den prehospitala akutsjukvården omfattar första insatsen med hjälp av vilken den närmaste hjälpenheten som ofta är en brandbil kan larmas till patienten som är i behov av akutvård. Tjänsterna för
första insatsen produceras i samarbete med områdets avtalsbrandkårer och övriga aktörer och det totala antalet uppgifter var cirka 1 500 under 2015. Antalet motsvarar de tidigare årens nivå. Nya aktörer inom den första insatsen var Rymattylä FBK fr.o.m. 9.3 och Tarvasjoki FBK fr.o.m. 1.11. Den 1.5 övergick den prehospitala akutsjukvårdsenheten till en ny arbetsmodell. Den nya arbetstiden gäller den operativa personalen inom den prehospitala akutsjukvården. Erfarenheterna av förändringarna har varit positiva. Vi skaffade även tre nya ambulanser av vilka två placerades på centralbrandstationen och en på Nådendals station
24
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Operativ verksamhet PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD
Tyngdpunkten för utveckling har varit verksamhetens kvalitet och arbetssäkerheten Under 2015 utvecklades kvaliteten för den prehospitala akutsjukvårdsverksamheten inom tjänsteenheten genom att bl.a. skapa nya mätare som beskriver personalens kunnande samt genom deltagande i olika forskningsprojekt, som t.ex. behandling av patient med bröstsmärtor, planering av anvisning för ISBAR-konsultation, tjänstenhetens enkät om arbetshälsa och kundnöjdhetsmätning. För att främja arbetssäkerheten uppdaterades serviceenhetens säkerhetsanvisning och personliga skärskyddshandskar, skyddsglasögon samt handsfree-hörlurar till VIRVE-telefoner skaffades till alla. Under året fick vi även egna ergonomi-, återupplivnings- och körinstruktörer för varje arbetspass. De särskilt utnämnda personerna ansvarar för uppgifterna vid sidan om sitt eget arbete.
Den prehospitala akutsjukvården är en stor del av säkerhetskommunikation Räddningsverkets ambulanser deltog under året i flera tillställningar för allmänheten som t.ex. vid skär-
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
gårdens säkerhetsdag som ordnades i Kasnäs 1.8 samt Åbodagen 20.9. Vi deltog även i presentationsvideon som gjordes av Åbo stad för att presentera olika yrken samt FinnHems presentationsvideo. I ambulanserna deltog under året cirka 60 studerande och praktikanter från olika läroinrättningar, nödcentralen, försvarsmakten samt Gränsbevakningsväsendet. Under året grundade förstavårdarna på eget initiativ en stickgrupp eftersom de ville skapa glädje genom sin händighet. Gruppens 14 medlemmar åstadkom över 70 par yllestrumpor under hösten. De första strumporna skänktes till de boende på skyddshemmet i Patis som en julöverraskning och dessutom skänktes strumpor till kirurgiska avdelningen för barn och ungdomar vid ÅUCS samt boendeenheten i Verkaranta. Text: Juha Virto, räddningschef Markku Rajamäki, chef för den prehospitala akutsjukvården Kari Alanko, regional brandchef
25
Axplock från år 2015
Uppdrag gav ny synvinkel på samarbete
En långtradare med klorat välte på riksväg två och gav upphov till samarbete mellan fyra räddningsverk en 21 september kl. 15.25 larmade Åbo nödcentral om ett medelstort olycksuppdrag med farliga ämnen på riksväg två mellan Humppila och Vittis. Själva olycksplatsen var belägen cirka 20 km från Humppila i riktning mot Vittis. De närmaste brandstationerna var Vittis brandstation i Satakunta och Alastaro brandstation i Egentliga Finland. Innehållet i nödmeddelandet var ”Klorat 50/1495 YK 2428, 44 ton. Cirka 1,5–2 km från gränsen mellan Egentliga Finland och Satakunta söderut mot Forssa, transport av farligt ämne, blockerar vägen, långtradaren brinner, natriumklorat, dragbil och släp, 150 m till ett hus, för övrigt åker.” VS-joki P3 larmades för att leda uppdraget, som startade från Lillkyro station. Nästan samtidigt kl. 15.33 larmade Satakunta larmcentral styrkor från Satakunta räddningsverk för ett mellanstort trafikolycksuppdrag. Innehållet i nödmeddelandet var: ”Tankbil omkull, klorat, bilen brinner, 45 ton i lasten, toppen brinner och vägen är blockerad.” Satakuntas jourhavande brandmästare SaP32 åkte från Eura för att leda uppdraget. Åbo nödcentral höjde snabbt olyckan till en stor olycka med farligt ämne och som ledare utsågs VSP2, jourhavande chef vid Egentliga Finlands räddningsverk. Jag var jourhavande chef den aktuella dagen och jag åkte omedelbart för uppdraget från centralbrandstationen på Eriksgatan i Åbo. Vid avresan från stationen fick jag omedelbart stöd av tre arbetstagare vid räddningsstationen, av vilka två var jourhavande chefer och en jourhavande brandmästare. Deras uppdrag var att bemanna ledningscentralbilen VS10. Jag åkte till målet med mitt eget fordon. Resan avbröts dock genast i början då den jourhavande chefens fordon gick sönder på Bangårdsgatan. Till all lycka räddades undertecknad av ledningscentralbilen VS10 med manskap och jag fick skjuts med ett fungerande fordon till olycksplatsen. Fordonet gick sönder vid en ”bra tidpunkt” med avseende på ledningen. Under resan, det vill säga hela tiden, visade sig situationen och tillgången till ytterligare in-
formation och analys av den vara en utmaning. Om jag själv skulle ha kört hade det inte varit möjligt för mig att koncentrera mig på att sköta uppgiften, utan jag skulle ha varit tvungen att koncentrera mig endast på utryckningen och sålunda skulle ledningen ha fått lida mycket.
26
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Olika verksamhetsmodeller och informationsöverföring en utmaning Till målet larmades resurser på uppdrag av två larmcentraler, vilket gjorde att det fanns tillräckliga krafter att sköta uppdraget. Personal från fyra olika räddningsverk från Satakunta, Birkaland, Egentliga Tavastland samt Egentliga Finland var på väg mot målet. Satakuntas jourhavande brandmästare närmade sig målet med sitt manskap österifrån från Vittis, Birkalands enheter norrifrån från Punkalaitu, Egentliga Tavastlands enheter västerifrån från Humppila och Egentliga Finlands enheter söderifrån från Loimaa. Allt kändes bra med avseende på genomförande av själva uppdraget. Man skulle kunna tro att ledningen av uppdraget skulle ha underlättas i hög grad av en så stor bekämpningskraft. Ett problem uppstod dock direkt i början då de jourhavande brandmästarna vid räddningsverken i Satakunta och Egentliga Finland ”körde sitt eget race”. Båda skaffade uppgifter via sina egna kanaler, i huvudsak via de egna nödcentralerna. De övriga jourhavande brandmästarna från räddningsverket i Satakunta deltog i uppgiften och hjälpte P3 från det egna verket. Kommunikations- och ledningscentralen vid Egentliga Finlands nödcentral hjälpte P3 från Egentliga Finland utgående från sin egen information. Länge förekom det motstridig information om det farliga ämnet som den olycksdrabbade bilen transporterade vilket påverkade bekämpningstaktiken. Emellanåt var ämnet fast och emellanåt flytande. Enligt informationen skulle det fasta ämnet vara mycket reaktivt vid eldsvåda och farligt för bekämpningspersonalen på grund av sin reaktivitet, medan ett ämne i vätskeform skulle vara betydligt lugnare vid eldsvåda. Det skulle vara farligt först när det torkar.
Axplock från år 2014
Satakunta kände till ämnets aggregationstillstånd, medan Egentliga Finland inte gjorde det vilket gjorde att valet av bekämpningsteknik var krångligt. Som jourhavande chef kunde jag inte utgående från den information som fanns besluta om släckningen av bilbranden, utan jag tog beslutet att ingen närmar sig det brinnande fordonet förrän ämnets aggregationstillstånd har bekräftats. Slutligen kunde ämnets aggregationstillstånd säkerställas – det var en vätska. Släckningen av elden och bekämpningsåtgärderna för ämnet kunde skötas snabbt. Vid olyckan förekom inga personskador och de materiella skadorna begränsades till tankbilen som vält och brunnit samt till det flytande kloratet som runnit ut. I sin helhet förlöpte uppdraget bra trots svårigheterna i början.
Ny lärdom för samarbete från det exceptionella uppdraget Den exceptionella olyckan väckte några frågor både hos mig i egenskap av situationsledare samt andra som deltog i uppdraget. Ett responsmöte för situationen ordnades på Loimaa brandstation, då man gick igenom uppdraget i en lugnare omgivning inomhus. Syftet med mötet var att lära av misstagen och fundera över hur ärendet kan skötas bättre i framtiden.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Alla representanter från räddningsverken som deltog i mötet var eniga om att det fanns tillräckligt med personal för att sköta uppdraget. I verksamhetsmodellerna för de fyra räddningsverken finns dock betydande skillnader bland annat i kommunikationsanvisningarna, kommunikationsmedlen, ledningsmodellerna och de allmänna verksamhetsmodellerna. Dessa ovan nämnda faktorer försvårar samarbetet och hanteringen av situationen. Här har alla räddningsstationer något att lära i fortsättningen. Skulle det vara svårt att utarbeta gemensamma verksamhetsmodeller för till exempel kommunikationstrafik, ledningssystem så att de i framtiden skulle likna varandra eller till och med vara likadana. Skulle det vara enklare om aktörerna inom närområdet skulle känna varandra bättre och öva motsvarande händelser tillsammans i till exempel kartövningar. Jag tror att denna olycka i slutet av september gav en impuls för ett nytänkande och samarbete mellan aktörerna i närområdet. Vi har alla trots allt ett gemensamt mål: att snabbt få situationen under kontroll utan att orsaka ytterligare risk för människor, djur och egendom. Detta underlättas av en gemensam verksamhetsmodell eller åtminstone en gemensam spelkamrat och kunskap om deras verksamhetssätt. Text: Kari Alanko, regional brandchef, jourhavande chef som ledde uppdraget
27
Axplock från år 2015
Grundskolor samarbetar med räddningsverket
I projektet VarTu förbättras säkerheten i skolorna arTu är ett projekt för trygga skolor i Egentliga Finland. Projektet är ett samarbete mellan Egentliga Finlands räddningsverk och landskapets grundskolor. Projektet inleddes 2014 och utbildningarna för dem som ansvarar för säkerheten i skolorna inleddes i början av 2015. Verksamhetsmodellen VarTu grundar sig på tanken om samarbete som gynnar båda parter. Målet är att skapa en säker och trygg inlärningsmiljö i alla skolor i området. Räddningsverket eftersträvar detta genom att utveckla säkerheten i skolornas lokaler samt förbättra säkerhetsmedvetandet hos personalen, eleverna och även hemmastyrkorna. För samarbetsskolorna erbjuds förutom utbildningar och rådgivning en möjlighet att bilda nätverk med säkerhetsansvariga vid andra skolor. Räddningsverket förväntar sig å sin sida att skolan förbinder sig att förbättra säkerhetsmedvetenheten hos personalen, eleverna och deras hem i deras egen skola.
Nätverkande vid utbildningar och med hjälp av sociala medier Räddningsverket utbildade personer som ansvarar för skolornas säkerhet under våren och hösten 2015. De säkerhetsansvarigas uppgift är att främja säkerhetskunnandet i sina respektive skolor och fungera som en länk mellan skolan och räddningsverket. Under utbildningsdagen övades genomförande av säkerhetsrundvandring och primärsläckningsfärdigheter. På hösten repeterades färdigheterna i första hjälpen och polisen berättade dessutom om säkerheten i skolan utgående från deras synvinkel. Under sex separata utbildningsdagar deltog rektorer, säkerhetslärare eller säkerhetsansvariga från över 160 skolor i Egentliga Finland. Varje deltagare fick material som stöder säkerheten och som kan utnyttjas för att förbättra säkerheten i skolan. I anknytning till skolsäkerhetsprojektet skapades en extranet-webbsida, genom vilken man kan till exempel dela ut läromaterial. Ett av syftena för projektet var att få personerna som ansvarar för skolans säkerhet att
28
diskutera och nätverka med varandra. På Facebook skapades en sluten grupp för informationsbyte och informationsförmedling. Facebook-gruppen har varit en sammanhållande faktor och där har det varit enkelt att ställa frågor i anknytning till säkerhet.
VarTu fortsätter 2016 med nya teman Responsen från VarTu har varit positiv och därför får projektet fortsätta och utvecklas med nya teman under våren och hösten 2016. Syftet under 2016 är att eleverna ska ta med sig den säkerhetsutbildning de fått i samband med skolsäkerhetsprojektet hem. Målet under 2016 är även att utveckla samarbetet med polisen utgående från projektet. Text: Petri Tassila, riskhanteringschef Maria Nykyri, informatör
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Axplock från år 2015
Varifrån kommer namnet VarTu? Även namnet togs fram genom samarbete mellan räddningsverket och skolorna. Namnet kommer från projektets finska namn VarTu – Varsinaissuomalaista Turvallisuutta, som var det vinnande bidraget i namntävlingen som hölls våren 2014, då grundskolorna i Egentliga Finland fick föreslå ett namn för projektet. Det vinnande bidraget kom från klass 8 E i Vaisaari skola. Klassen belönades med en spännande Action-dag vid räddningsverket.
Egentliga Finlands Finlands räddningsverks räddningsverks årsberättelse årsberättelse 2015 2015 Egentliga
29
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland
Avtalsbrandkårerna är en viktig del av Egentliga Finlands räddningsverk vtalsbrandkårerna utgör tillsammans med den fast anställda och åtgärdsavlönade personalen räddningsväsendet i Egentliga Finland. Inom landskapet finns 67 avtalsbrandkårer det vill säga frivilliga brandkårer (FBK). FBK-föreningarna har ingått brandkårsavtal med räddningsverket och sköter larmuppdragen inom sitt ansvarsområde och vid behov även på längre avstånd. I städerna samt i de större tätorterna finns brandstationer med fastanställd bemanning. Avtalsbrandkårer behövs vid överlappande och stora bränder och olyckor. Personerna som de frivilliga brandkårerna kan erbjuda behövs bland annat vid röjning av skador som orsakats av stormar. Avtalsbrandkårerna gjorde 4 144 utryckningar av olika slag under 2015, av vilka 3 195 uppdrag var räddningsuppdrag och 949 stycken var första insatsuppdrag för att hjälpa den prehospitala akutsjukvården.
Årsplaneringen skapar ramen för samarbetet Samarbetet mellan det regionala räddningsverket och avtalsbrandkårerna fungerar enligt det årsschema som gjorts upp. I helheten ingår fyra årliga FBK-chefsmöten. Två av mötena är tillställningar av seminarietyp som riktas till hela FBK-sektorn inom landskapet och två är regionala
De frivilliga brandkårerna verkade i många typer av uppdrag Avtalsbrandkårens verksamhet är på en god nivå och har till och med blivit ännu effektivare. Ett samspel har byggts upp för att uppnå ett gemensamt mål. Det gemensamma målet är att producera en organiserad och effektiv hjälp till personer som behöver räddningsverksamhetens hjälp. Förutom de tidigare nämnda utryckningsuppdragen utförde avtalsbrandkårerna ett stort antal uppgifter i anknytning till säkerhetskommunikatiion. Demonstrationer av brandbilar, uppföljning av evakueringsträning samt primärsläckningsövningar sköts på många orter av avtalsbrandkårerna. För tillfället finns det 24 avtalsbrandkårer som ingått avtal om första insatsuppdrag. Grundutbildningen ombesörjs av räddningsverket och den kompletterande utbildningen av sjukvårdsdistriktet. För att stödja verksamheten har vårdutrustning samt beklädnadsartiklar förnyats under det gångna året.
30
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland
möten som avtalsbrandkårens egen kontaktperson har med sin grupp. I årsplaneringen ingår utbildningar som ordnas av räddningsverket, såsom varma rökdykningsövningar, utbildning i takarbete samt annat som är aktuellt beroende på situationen. Kontakten för hantering av dagliga ärenden sköts via kontaktpersonen. I november utarbetar de frivilliga brandkårerna sin veckoutbildningsplan för nästa år samt utnämner i slutet
av året rökdykarna samt enhetscheferna. I slutet av året under det sista kvartalet ordnas konditionstestning för rökdykarna vid Paavo Nurmi-centret. I testerna deltog under 2015 351 rökdykare från den frivilliga brandkåren. Västra Finlands Räddningsförbund är samarbetspartner vid evenemang som riktas till hela FBK-fältet. I kurserna enligt grundutbildningssystemet utbildades 358 brandkårer under 2015. LsPel och FSB ansvarade för kursarrangemangen.
Tre frivilliga brandkårer fick nya lokaler under året Förutom kompetenta personer behövs även lokaler, utrustning samt skyddsutrustning. Brandstationerna ägs i stor utsträckning av kommunen. Nödvändiga reparationer och nödvändig service görs på kommunernas initiativ och operativa ändringsarbeten genomförs av räddningsverket. Under 2015 renoverades de nuvarande brandstationslokalerna för den frivilliga brandkåren i Nystad och i Pargas för att bli mer funktionella. Man har även fått tillgång till nya lokaler. Efter att Luolala brandstation färdigställts i början av berättelseåret fick Raisio FBK tillgång till lokaler på stationen. Brandstationen på Kimitön och brandstationen i Pikis blev också klara under året. Räddningsverkets infrateam har gjort ett omfattande arbete för att förbättra stationsfastigheterna. Från utrustningsdepån levererades en stor mängd utrustning för att användas av avtalsbrandkårerna: bland annat branddräkter, stövlar, handskar som uppgick till nästan 200 stycken per produkt. 78 stycken dräktset för ungdomsavdelningen levererades. Utdelningsgrunderna med avseende på utrustningsbyte var som tidigare: 20 % av antalet personer som deltagit i veckoutbildnings- eller kurstillfällen under minst 30 timmar under kalenderåret, höjer beloppet i anskaffningskassan. Text: Olli Lehtisalo, stationsmästare
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
31
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland
Avtalsbrandkårerna i Loimaaregionen Aura FBK Karinais FBK Koski FBK S:t Mårtens FBK Metsämaa FBK Oripää FBK Pöytis FBK Tarvasjoki FBK Yläne FBK Yläne kyrkbys FBK
Villnäs FBK Jäkärlä FBK S:t Karins FBK Kakskerta FBK Kustö FBK Lemo FBK Lundo FBK S:t Maries FBK Masko FBK Merimasku FBK Nådendals FBK
Avtalsbrandkårerna i Saloregionen Salo FBK Halikko FBK Hirveläregionens FBK Kiikala FBK Kisko FBK Kuusjoki FBK Muurla FBK Bjärnå FBK S:t Bertils FBK Sommarnäs FBK Suomusjärvi FBK
32
Avtalsbrandkårerna i Nystadsregionen Kaland FBK Karjala FBK Gustavs FBK Letala FBK Lokalax FBK Mietois FBK Virmo FBK Pyhämaa FBK Pyhäranta FBK Rautila FBK Tövsala FBK Nystads FBK Vemos FBK
Avtalsbrandkårerna i Åboland Hitis Kyrkoby FBK Houtskärs FBK Iniö FBK Kimito FBK Korpo och Norrskata FBK
Avtalsbrandkårerna i Åboregionen
Lielax FBK Nagu FBK Pargas FBK Rosala FBK Västanfjärds FBK
De uppdragsavlönade brandkårerna Alastaro brandkår Dragsfjärds brandkår Letala brandkår Loimaa brandkår Somero brandkår
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Teknisk service Enheten för tekniska tjänster 2015
Invigning av tre brandstationer kunde genomföras Utrustningsskötsel Med avseende på den permanenta personalen koncentrerades utrustningsskötseln till anskaffning av ersättande utrustning och uniformer. Det jourhavande befälets branddräkter förnyades under 2015. Anskaffningens värde uppgick till cirka 38 000 . Avtalsbrandkårernas anskaffningar av utrustning genomfördes som under de tidigare åren: under 2015 anskaffades för avtalsbrandkårerna cirka 2 500 utrustningsartiklar och värdet för dessa anskaffningar var 164 000 . Dessutom utrustades under det gånga året 81 nya personer som kommit till avtalsbrandkårernas larmavdelningar. Under 2016 konkurrensutsätts branddräkterna på nytt när den nuvarande konkurrensutsättningen avslutas. Anskaffningarna av branddräkter konkurrensutsätts som en gemensam upphandling för Västra Finlands brandstationer och genomförs av Egentliga Finlands Räddningsverk.
Underhåll av utrustning Räddningsverkets verkstad i Åbo sörjer för allt underhåll av räddningsutrustning inom sitt område. Underhållet av utrustningen som används av avtalsbrandkårerna ordnas täckande inom verkets hela område och på samma sätt som inventarieskötarnas uppgifter.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
I verkstaden arbetar en förman och tre montörer och inom områdena finns dessutom sju inventarieskötare. För personalen har fastställts mål där servicebesöken, besöken på brandstationer och övriga uppgifter som måste genomföras under året definieras. För service av tunga fordon finns gällande avtal med Oy Scan-Auto Ab och Veho Group Oy. Avtalsservicen görs enligt ett program så att alla fordon inom ramen för service får service och besiktigas årligen. Liksom tidigare år möjliggjorde ibruktagandet av nya tank- och släckningsbilar än en gång cirkulation av fordon mellan olika stationer. Under året flyttades tio släckningsbilar och tre tankbilar från en station till en annan enligt en planerad cirkulation av bilar. I samband med överföringarna genomfördes underhållsbesiktning av bilarna, nödvändiga ändringsarbeten, installation av kommunikationssystem samt tejpning av symboler. Utvecklingen av inventarieförvaltningen fortsatte under 2015 och det nya målet är att integrera bl.a. inventarieförvaltning, lagerbokföring och en elektronisk kördagbok i ett program som är enkelt att använda. Enligt ett principbeslut startades ett Thinger-utvecklingsprojekt, då man i samarbete med mjukvaruleverantören skräddarsyr ett program som är lämpligt för räddningsverket.
33
Teknisk service
Lokalitetstjänster Med avseende på fastigheterna har det gångna året varit exceptionellt eftersom de nya brandstationerna i Luolala, Kimito och Pikis blev klara och togs i bruk. Sålunda kunde man inviga brandstationer tre gånger under senaste år. Luolala brandstation blev redan klar 2014 och togs officiellt i bruk 1.1.2015. Brandstationen invigdes 24.3.2015. Kimito brandstation blev klar i slutet av juli några månader efter den planerade tidtabellen och invigningen av stationen hölls 12.10.2015. Pikis brandstation blev klar enligt tidtabellen i augusti och stationen invigdes 6.11.2015. Förutom nyanskaffningarna genomfördes ändringsoch reparationsarbeten för att förbättra fastigheternas hållbarhet och för att främja arbetshälsan i Pargas och Nystads brandstationers lokaler. På samma sätt som tidigare år genomfördes ett stort antal mindre reparations- och underhållsarbeten på brandstationerna.
Anskaffning av utrustning
släckningsbilar Lo11 (Loimaa), N11 (Nådendal) och Pg11 (Pargas) samt två tankbilar L13 (Lundo) och So13 (Somero). Under våren blev även två nya servicebilar klara för användning av de inventarieansvariga. Anskaffningarna av tunga fordon för 2015 inleddes och bilarna blir klara under våren 2016: tanksläckningsbilar As11 (Askainen) och Ks11 (Kisko), samt tankbilarna T13 (Åbo) och U13 (Nystad). Vid årsskiftet blev även tre ledningsbilar klara för användning av jourhavande befäl (VS2, Länsi30 och Itä30), bilarna kommer att användas operativt från och med början av 2016. Anskaffningar i enlighet med projektet för att grundligt förbättra fordonsparken fortsatte under 2015. En ny oljebekämpningsbåt av klass E placerad i Houtskär blev klar. Båten döptes i Houtskär 11.11.2015 och fick namnet Maria. Totalrenoveringen av oljebekämpningsbåten PgM11 av klass F inleddes och båten torde sjösättas under den kommande seglingssäsongen. På basis av konkurrensutsättning valdes Marine Alutech Oy att göra totalrenoveringen.
Under sommaren och hösten 2015 togs tre nya bilar i bruk som beställdes under 2014 enligt följande: tre
Text: Mikko Särmä, teknisk chef
34
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Statistik
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.
Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2015 Akutvårdstjänsternas kostnadsstruktur 2015 Ekonomiska nyckeltal 2011–2015 Utförda brandsyner 2013–2015 Akutvårdsuppdrag enligt brådskande natur åren 2011–2015 Branddödsfall 2011–2015 Räddningsverkets uppdragsmängder åren 2009–2013 Räddningsväsendets uppdragsmängder vid ordinarie brandstationer och dagsbrand stationer 2015 9. Räddningsväsendets uppdragsmängder enligt olyckstyp 2012–2015 10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandkårerna 2015 Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
35
Statistik
1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2015 5% Löner
16 %
Köp av tjänster Hyror
62 %
Övrigakulut Muut kostnader
17 %
2. Kostnadsstrukturen för den prehospitala akutsjukvården 2015 8%
3%
2%
Löner
Köp av tjänster Hyror Övriga kostnader
87 %
3. Ekonomiska nyckeltal 2011–2015 Nyckeltal Antalet invånare i Egentliga Finland Driftsutgifter, nettoeuro/invånare Nettoinvesteringareuro/invånare Återbetald betalningsandel (tusen euro)
36
2011 2012 2013 2014 2015 465 183 467 217 468 936 470 880 472 725 62,8 64,88 66,15 66,34 66,36 3,3 3,48 3,99 4,15 4,44 408 51 130 572 787
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Statistik
4. Utförda brandsyner: 2013–2015 Brandsyner
2013
2014
2015
A1 - A6
2 970
2 576
2 446
7 309
7 402
7 571
1 221
1 267
1 323
11 500
11 245
11 340
Egenkontroll Övriga Prestationer sammanlagt
Den nya tillsynsplanen togs i bruk den 1 januari 2013, varvid också objektens klassificeringssätt ändrades. Antalet syner och inspektioner är alltså inte jämförbara med uppgifterna från år 2013.
5. Uppdrag inom den prehospitala akutsjukvården enligt brådskandegrad 2011–2015 Uppdrag enligt skyndsamhetsklass
2011
2012
2013
2014
2015
A-uppdrag
1 768
1 685
1 805
1457
1 520
B-uppdrag
9 835
9 492
9 701
9459
9 758
C-uppdrag
14 633
14 355
14 542
14 592
15 251
D-uppdrag
14 509
14 218
15 773
15 715
14 557
Uppdrag sammanlagt
40 745
39 938
41 821
41 223
41 086
6. Branddödsfall 2011–2015 Dödsfall i bränder
2011
2012
2013
2014
2015
Egentliga Finland
1
7
9
7
5
Hela landet sammanlagt
67
80
58
87
79
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
37
Statistik
7. Räddningsväsendets uppdragsmängder 2011–2015 12000
11261
10000
9077 8324
8000
8138
7993
2014
2015
6000 4000 2000 0 2011
2012
2013
8. Räddningsväsendets uppdragsmängder hos ordinarie räddningsenheter och vid dagsbrandstationer 2015 1800
1643
1600 1400 1200 1000 800 600 400 200
621
611
579
535
516 359
267
246
289
255 135
0
38
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Statistik
9. Räddningsväsendets uppdragsmängder enligt olyckstyp 2012–2015 Olyckstyp (primär)
2012
2013
2014
2015
Byggnadsbrand
179
220
243
196
Risk för byggnadsbrand
234
270
301
304
Markbrand
130
369
348
187
Trafikmedelsbrand
169
162
163
158
Annan eldsvåda
255
298
262
228
Trafikolycka
1119
1106
1077
1160
Oljeskada
181
161
201
187
Olycka som förorsakats av farliga ämnen
25
34
40
31
Kontroll/bekräftelse av autom. brandlarmanläggning
1832
1704
1516
1512
Kontroll/bekräftelse av brandvarnare
229
192
278
217
Annat kontrol-/bekräftelseuppdrag
805
775
858
801
Första respons
1796
1882
1571
1460
Räddning av människa
158
131
160
154
Räddning av djur
141
160
131
174
Skadebekämpningsuppdrag
537
1209
485
691
Undsättningsuppdrag
190
224
438
464
Handräckning
168
176
65
62
33
4
2
7
8202
9077
8139
7993
Övriga uppdrag Total 2000 1800 1600
1400 1200 1000 800 600 400 200 0
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
2012 2013 2014 2015
39
Statistik
10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandstationerna 2015 200
175 150
80
125
19 55
100
82
58
65
71
43
57
75 50
34
54
Brand
109
104 82 58
25
Första respons
73
69
70
61
54
65 47
0
120
100
0 0 0
80 54
0
0
0
0
46 43
60
33 Första respons
96
90
40
20
41
47
Brand 83
83
40
80
77
75
43
0
40
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Statistik
80
70
0 1
1 0
60
0
0 0 6
27
50
0
24
25 40
Första respons
70
65
30
65
Brand
61
59
58
55
52
49 20
38
32
31 10
0
60
50
0
0
0
0
40
2
0
0
22
0
0
0
30
0
0
14 48
46
20
44
Första respons Brand
44 39
40
25 10
39
38
36
36
34
34
22
0
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
41
Statistik
35 0
0
30
0
0
1
0 0
0
25
0
0
24
24
19
20
13 33
15
33
31
30
30
29
29
Första respons
27
26
Brand
10 13
12
5
0
25
20
15
10
22
21
Första respons 17
5
16
Brand 14
14 11
10
9 6
0
42
6 1
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Kontaktuppgifter
Egentliga Finlands Räddningsverk
YRKESSKICKLIGHET SNABBHET JÄMLIKHET
Egentliga Finlands räddningsverk www.vspelastus.fi fornamn.efternamn@turku.fi Eriksgatan 35 20100 ÅBO Växel tfn 02 263 3111
Följ oss på Facebook
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2015
Läs om dagens aktuella teman i bloggen
43
Yrkesskicklighet Snabbhet Jämlikhet