Åbo stads årsberättelse 2010
Åbo stads årsberättelse | 2010
1
Bilder Åbo stad om inte annat anges. Omslagsbild: Esko Keski-Oja
Aleksi Randell | stadsdirektör
Osäkerheten förbyttes i stabilitet Åbo stads resultat för fjolåret blev en aning positivt. Räkenskapsperiodens överskott uppgick till 13,2 miljoner euro. Stadens ekonomi befinner sig i balans för årsbidraget täcker avskrivningarna. Under årets gång gjordes omfattande korrigeringar i budgeten. Stadens finansiella ställning definierades på nytt varför investeringarna bromsades upp mot slutet av året och upplåningen minskade avsevärt. I slutet av året uppgick stadens totala lånesumma till 351,5 miljoner euro medan den enligt budgeten hade uppgått till 399,1 miljoner euro. Budgeten hade uppgjorts mycket optimistiskt gällande de extraordinära försäljningsintäkterna. Budgeten byggde också avsevärt på den ökade upplåningen. Med hjälp av de verksamhetsmässiga förändringar som genomfördes i slutet av året samt de ökade skatteintäkterna kunde vi lämna osäkerheten bakom oss och nå en stabil situation. Stadens finansiella ställning är nu stabilare och nettoskulden är på en rimlig nivå. Förändringarna är ett resultat av omvärdering och utveckling av hela budgetprocessen som påbörjades på hösten. Även investeringsprocessen har förändrats så att användningen av lokaler och nya investeringar i allt högre grad betraktas ur helhetssynvinkel.
2
Åbo stads årsberättelse | |2010 2010
Skatteintäkterna och statsandelarna var i fjol större än vad som beräknats. Samtidigt ökade verksamhetsutgifterna på grund av att staden snabbt reagerade på strukturomvandlingen och satsade på ökade utgifter i social- och hälsovården bl.a. genom tilläggsbudget. Att reagera på strukturomvandlingen i rätt tid och i förväg var ett av stadens viktigaste mål i fjol. Även om fjolårets siffror är positiva kan vi inte förhålla oss bekymmerslöst till framtiden. Utdelningen av samfundsskatten håller på att ändras nästa år, den ökade inkomstfinansieringen är förknippad med många extraordinära poster och en stor del av de investeringar som inte genomförts nu kommer att stå inför oss förr eller senare. Allt detta förutsätter en noggrann skötsel av ekonomin så att den nuvarande finansiella ställningen inte försvagas grundlöst.
Axplock ur verksamheten Lilltorget renoverades i början av året. Torget togs genast väl emot av åboborna, och Lilltorget blev den varma sommarens nya utomhusvardagsrum.
Förberedelserna inför året som Europas kulturhuvudstad pågick aktivt hela året. Med tanke på kulturhuvudstadsåret beslöt man att bygga utställnings- och evenemangscentret Logomo i VR:s före detta verkstad. Efter kulturhuvudstadsåret fungerar Logomo som centrum för kreativ ekonomi och konsertarena. I kulturhuvudstadsårets öppningsfest vid Aura ås stränder deltog ca 60 000 människor. Kvarnbron bågnade i mars och staden beslöt att riva ner den och bygga en ny bro på samma ställe. Under året pågick viktiga investeringsprojekt bl.a. byggandet av Djurskyddsanstalten, renoveringen av barnhemmet Hjortronvägen, renoveringen av Linhagens och Runosbackens åldringshem samt Impivaara simhall. Det elektroniska receptet infördes under årets lopp.
Kvarnbron bågnade i mars. En förbipasserande märkte att bron hade bågnat och ringde nödcentralen 6.3 kl. 6.44. Den nya bron ska stå färdig i september 2011.
Planeringen av stadsmiljön belönades i den EU-omfattande tillgänglighetstävlingen. Småbarnsfostran överfördes från social- och hälsovårdsväsendet till undervisningssektorn 1.8.2010.
Åbo Åbostads stadsårsberättelse årsberättelse | 2010
3
Projektet för den förebyggande stimulerande fritidsverksamheten (EVIVA) som koordineras av kultur-, idrotts- och ungdomsnämnderna satttes i gång. Projektet har som mål att aktivera 10 000 nya åbobor före år 2016. Det fattades beslut om att starta samserviceverksamheten på prov i köpcentret Skanssi för perioden 2011–2012. Det utarbetades olika modeller för den första fasen av integrationsutbildningen för invandrare i samarbete med Egentliga Finlands NTM-central och Åbo arbets- och näringsbyrå. Kulturkoordinatorn har stött kulturverksamheten för åldringar i anstaltvården. Åbo stads idrottsväsende fick högsta poäng vid nationell jämförelse som utfördes av institutet för hälsa och välfärd (THL). Stadsorkestern inledde sändningen av sina konserter via nätet. Klosterbackens hantverksmuseum firade sin 70-åriga tillvaro. Albert Edelfelts målning Hertig Karl skymfande Klaus Flemings lik från 1878 återlämnades till Åbo slott. Priset för årets teaterföreställning gick till Anna Karenina på Åbo stadsteater. Åbo stadsbibliotek besöktes av 1,2 miljoner kunder, och mätt i antal besökare blev biblioteket Finlands populäraste bibliotek.
4
Åbo stads årsberättelse | 2010
Arbetet med att förvandla VR:s gamla verkstad till centrum för kulturhuvudstadsåret, Logomo inleddes i februari. Foto: Moisala Sanna
I samband med marinövningen Northern Coasts på Östersjön i september anlände till Åbo ett fyrtiotal utländska krigsfartyg däribland stora fregatter, ubåtar, flygplan, helikoptrar och annan utrustning. Marinövningen Northern Coasts ordnades för första gången utanför Tyskland.
Under året producerade Solar Films i samarbete med Åbo stad sex Vares-filmer som bygger på Reijo Mäkis romaner och som kommer att bli färdiga år 2011. Filmerna siktar på internationell distribution.
Utredningen av ett regionalt vattenförsörjningsbolag fortgick. I utredningen deltar alla innehavare i regionens verksbolag. Stadsfullmäktige fattade i december beslut om att sälja avfallsförbränningsverkets affärsverksamhet till Åbo Energi. Grundtaxan för avloppsvatten togs i bruk den 1 juli. Syftet med ändringen av taxeringsstrukturen är att öka andelen av fasta taxor och att priset för vattenförsörjningstjänster bättre motsvarar kostnaderna. Medianomutbildningen vid Diakoniyrkeshögskolan överfördes till Åbo yrkeshögskola och ingår i utbildningsprogrammet för journalistik. Samtidigt bevarades cirkus- och dockteaterutbildningen vid Åbo yrkeshögskola.
I hamnen färdigställdes det nya logistikcentret och hamnen i Pansio beviljades miljötillstånd.
Staden breddade Turku Touring Oy:s ägarbas genom att sälja sina aktier till nya ägare.
Avfallsförbränningsverket beviljades ett nytt miljötillstånd fram till slutet av 2014. Staden har överklagat beslutet för staden ansökte om miljötillstånd fram till år 2017.
Beredningen av produktionsaffärsverkets bolagisering fortgick hela året på det sätt som beslutits i stadsfullmäktige.
Elsektionen vid Kommunaltekniska affärsverket överfördes till Åbo Energi i början av året.
Det fattades beslut om att lägga ned verksamheten i Jahns och Lundo nuvarande brandstationer och koncentrera verksamheten till en ny brandstation som kommer att byggas i Loukinais i Lundo.
Städ- och vaktmästarservicen överfördes från förvaltningarna till Affärsverket för fastighetsservicen i början av år 2011.
Antalet resenärer i kollektivtrafiken ökade med två procent och målet för biljettintäkterna uppnåddes såsom planerat. Beredningen av en regional kollektivtrafikorganisation framskred så att det definierades en gemensam servicenivå. De strategiska detaljplanerna kunde genomföras mätt i kvadratmeter våningsyta. Planläggningsmålen för egnahemstomterna nåddes bara till hälften eftersom planläggningen fortfarande försvåras av besvärliga markägandeförhållanden. Antalet beviljade byggnads- och åtgärdslov var 19 procent mer än år 2009.
Fastighetsbolagen TVT Asunnot Oy och Kiinteistö Oy Lehtolaakso ingick en fusion sommaren 2010. Efter fusionen bildades Turun Osakehuoneistot Oy där det ingår s.k. fria bostäder. Staden har satt i gång en försäljningsprocess angående dessa bostäder. Turun Seudun Puhdistamo Oy:s verksamhetsmässiga mål uppnåddes väl och man kunde hålla sig inom utsläppsgränserna för avloppsrening bättre än beräknat. Turun Seudun Vesi Oy.s projekt med konstgjort grundvatten framskred nästan enligt tidtabellen dvs. projektet ligger ett halvt år efter i tidtabellen. Produktionen beräknas starta hösten 2011.
Åbo stads årsberättelse | 2010
5
Ekonomi Bokslutet blev positivt men på många punkter var det annorlunda än 2010 års budget vars inkomstsida grundade sig på en betydande upplåning och extraordinära försäljningsintäkter. Även investeringsnivån var ganska hög i budgeten. Under året stärkte staden sin finansiella ställning på ett betydande sätt genom att bl.a. minska skuldsättningen och genom att bromsa upp investeringar. Skatteinkomsterna och statsandelarna ökade med sammanlagt 56,2 miljoner euro (6,5 %). Ökningen av skattefinansieringen täckte inte helt ökningen av verksamhetsutgifterna. Verksamhetsintäkterna täckte 25,6 procent av verksamhetskostnaderna (23,7 % år 2009). Med skatteinkomsterna och statsandelarna finansierades sålunda 75,4 procent. Utöver ökningen av skatteinkomsterna och statsandelarna bidrog vinsterna från försäljning av tomter och byggnadsmark samt försäljning av affärsverket för avfallsförbränningen positivt till den interna finansieringen. Stadens nettodriftsutgifter ökade med 24,9 miljoner euro (+ 3,0 %) jämfört med året innan. Utgifterna för den egentliga verksamheten ökade med 5,5 procent jämfört med år 2009. Ökningen av nettoutgifterna stannade på tre procent på grund av att försäljningsvinsterna var större än vanligt. De finansiella intäkterna var 24,4 miljoner euro än de finansiella kostnaderna. Årsbidraget var 88,6 miljoner euro.
6
Åbo stads årsberättelse | |2010 2010
De planenliga avskrivningarna var 56,8 miljoner euro. För dotterbolagsaktierna bokfördes en värdeminskning på sammanlagt 15,4 miljoner euro. I de extraordinära intäkterna har bokförts försäljningsvinsterna på 4,9 miljoner euro från försäljning av affärsverket för avfallsförbränningen och i de extraordinära kostnaderna en reservation på 2,5 miljoner euro för avfallsförbränningsverkets rivningskostnader och en reservation på 0,9 miljoner euro för rivningskostnaderna för Kvarnbron. Räkenskapsperiodens resultat är +17,8 miljoner euro. Överskottet i bokslutet var 13,2 miljoner euro. Stadens långfristiga lån uppgick i slutet av året till 265 miljoner euro. De långfristiga skulderna ökade i början av året med 30 miljoner euro. I fråga om koncernbolagen upptog Åbonejdens Vatten Ab långfristiga lån på sammanlagt 50 mijoner euro under året.
Det skedde inga större förändringar i fråga om de viktiga leasing- och borgenansvaren under årets lopp. Borgenansvaren uppgick till 233,9 miljoner euro och leasingansvaren var sammanlagt 40 miljoner euro i slutet av året. Värdet på tillgångar i stadens egna fonder och donationsfonderna steg till följd av det positiva marknadsläget. Fondernas avkastning var drygt 10 procent. Bokföringsvärdet på skadefonden var ca 48,5 miljoner euro och marknadsvärdet 50,8 miljoner euro.
De största investeringarna Till de största byggnadsinvesteringarna hörde byggandet av daghemmet på Nummisparkgatan (2,4 milj. euro), renoveringen av åldringshemmet i Runosbacken (3,1 milj. euro), renoveringen av Puolalaskolan (1,7 milj. euro) och renoveringen och utbyggnaden av Impivaara simhall (7,8 milj. euro). Vad gäller nyinvesteringar användes 10,5 miljoner euro (gator och grönområden) för kommunaltekniken som betjänar nya planläggningsområden och tomtproduktionen, 3,1 miljoner euro för vattenlednings- och avloppsnätet samt 5,1 miljoner för byggandet av hamnområdet. För att öka tomtutbudet skaffades fast egendom för ca 4,8 miljoner euro. För utveckling av huvudtrafiklederna och centrumområdet användes 3,8 miljoner euro. För sanering av avlopps- och vattenledningsnätet samt gator, vägar och allmänna områden användes sammanlagt 14,4 miljoner euro. Utgifterna för renovering av lokaler uppgick i fjol till knappa 24,4 miljoner euro.
Utveckling av verksamheten och ledningen Stadens ledningsgrupp förnyades och ledningsgruppens arbetsmetoder utvecklades i syfte att utveckla ledning av staden. Det bildades en ledningsgrupp för näringslivs- och ägarpolitik som syftar till att utveckla stadens näringslivspolitik på lång sikt. Förnyelsen av budget- och investeringsprocesserna sattes i gång. På hösten genomfördes en nätenkät för stadens alla anställda. Personalenkäten gav mycket värdefullt material och goda synpunkter som kan tjäna som utgångspunkt för utveckling av staden. Resultaten av enkäten utnyttjas också vid beredningen av 2012 års budget. Samarbetet i stadsregionen har fördjupats. I synnerhet efter det att beredningen av den regionala strukturmodellen sattes i gång, har behandlingen av nya samarbetsinitiativ framskridit på ett betydande sätt. Åbos samarbete med de största städerna, Helsingforsregionen och städerna på sydvästkusten fördjupades på ett betydande sätt år 2010. De sex största städerna fördjupade sin gemensamma intressebevakning i stadspolitiska frågor bl.a. genom att tillsammans förbereda sig för en kommande regeringsperiod. Beredningen av utvecklingskorridoren gällande samarbete i riktning mot Helsingfors konkretiserades i form av ett praktiskt arbetsprogram. Därtill förbereddes ett ramavtal om ett brett samarbete mellan städerna Björneborg, Raumo och Nystad på sydvästkusten under år 2010 och ramavtalet godkändes i städernas fullmäktige i höstas. Avtalet trädde i kraft i början av år 2011.
Personal Jämfört med året innan ökade antalet anställda med 316,1 årsverken. Antalet anställda mätt i årsverken var 13 248,7. Omvandlad till antal heltidsanställda visar siffran hur stor den avlönade personalen var under året. När man i beräkningarna beaktar de funktioner som förflyttats från stadskoncernen, 2009 års talkoledigheter och permitteringar och den projektpersonal som helt avlönats med utomstående finansiering, var användningen av arbetskraft 14,6 årsverken mindre år 2010 än år 2009.
Till det nya daghemmet på Nummisparkgatan köptes konst enligt procentprincipen. Textilkonstnär Anna-Maija Aarras´ konstdraperi Vintergatan är både ett bruksföremål och ett konstverk. Foto: Åbo museicentral/Raakkel Närhi.
I slutet av året överskreds antalet befattningar med 37 stycken jämfört med 31.12.2009. I slutet av december var antalet befattningar sammanlagt 11 427 (inkl. tjänsteinnehavare och månadsavlönad personal). De totala personalkostnaderna uppgick till 576,2 miljoner euro (+ 3,8 %).
Åbo stads årsberättelse | 2010
7
Uppföljning av arbetskraften Hela personalen, alla anställningsförhållanden
Stadens förvaltning Ordförande för stadsfullmäktige var Jukka Mikkola (SDP), första vice ordförande Petteri Orpo (Saml) och andra vice ordförande Mika Helva (Gröna). Ordförande för stadsstyrelsen var 1.1–30.8.2010 Aleksi Randell (Saml) och 1.9–31.12.2010 Minna Arve (kok), första vice ordförande Seppo Lehtinen (SDP) och andra vice ordförande Katri Sarlund (Gröna).
Ämbetsverk/Affärsverk
2010
2009
Ändring
Centralvalnämnden
0,2
4,8
-4,6
Revisionsbyrån
4,7
4,8
-0,1
490,2
464,7
25,5
Centralförvaltningen Interna revisionen
6,6
6,9
-0,3
21,0
22,5
-1,5
583,5
582,1
1,4
Social- och hälsovårdsväsendet
5 775,2
6 174,7
-399,5
Undervisningsväsendet
596,4
Åboregionens Utvecklingscentral Reg.räddningsv. i Eg. Finland
Stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens politiska styrkeförhållanden i slutet av 2010:
Samlingspartiet SDP
2 255,8
1 659,4
Kulturcentralen
563,1
558,4
4,7
Åbo yrkesinstitut
552,6
513,2
39,4
847,6
781,3
66,3
94,0
97,1
-3,1
Fullmäktige
Styrelsen
20
4
Åbo yrkeshögskola
3
Idrottscentralen Ungdomscentralen
196,2
175,3
20,9
Miljö- och planläggningsbyrån
177,4
173,6
3,8
15
Vänsterförbundet
10
2
De Gröna
11
2
Svenska folkpartiet
4
1
Centern
3
1
Kristdemokraterna
2
0
Frihetspartiet
1
Sannfinländarna
1
Affärsverk Vattenaffärsverket
105,4
109,2
-3,8
Hamnaffärsverket
112,5
121,1
-8,6
Fastighetsaffärsverket
145,5
140,7
4,8
0
Lokalitetsaffärsverket
32,8
32,8
0
0
Affärsv. för avfallsförbränningen
29,9
30,0
-0,1
Kommunaltekniska affärsverket
200,3
210,9
-10,6
Grönområdesaffärsverket
122,3
120,4
1,9
Affärsverket för husväsendet
180,9
188,1
-7,2
Åbos stadsdirektör Mikko Pukkinen sade upp sig från tjänsten på sommaren och övergick 1.9 till tjänsten som VD för Finlands Näringsliv EK. Stadsfullmäktige valde Aleksi Randell 30.8 till ny stadsdirektör för perioden 1.9 2010– 31.12.2012.
Befolkningsförändring Befolkningen i Åbo växte snabbare än tidigare även om ökningen fortfarande var långsammare jämfört med andra stora städer. Under året växte stadens folkmängd med 1 239 personer. Antalet personer med utländsk bakgrund ökade ökade fortfarande i snabb takt. Folkmängden i Åboregionen växte med 2 187 personer under året.
Affärsv. för fastighetsservicen Åbo sammanlagt
751,0
760,6
-9,6
13 248,7
12 932,6
316,1
Småbarnsfostran övergick från social- och hälsovårdsväsendet till undervisningsväsendet 1.8. .
Användning av arbetskraft Miljöväsendet 18%
Sektorn för kunskap och näringsliv 28%
Förvaltningen 4%
Serviceväsendet 50%
Serviceväsendet = kultur-, idrotts-, ungdoms- samt social- och hälsovårdsväsendet
8
Åbo stads årsberättelse | 2010
Verksamhetskostnader per kategori 2010 Bidrag 6,3 %
Hyreskostnader 3,5 %
Övriga verksamhetskostnader 0,8 %
Materialinköp 5,8 %
Skatteinkomsterna åren 2006-2010 700 600 500 400
Personalkostnader 48,5 %
300 200 100
Inköp av tjänster 35,1 %
milj. € 0
2006 6,4
Ändring-%
Verksamhetsintäkter per kategori 2010 Övriga verksamhetsintäkter 10,3 % Hyresintäkter 11 %
2007 7,9
2008 6,0
2009 0,2
Kommunalskatten
Fastighetsskatten
Samfundsskatten
Sammanlagt
2010 6,3
Statsandelarna 350
14
300
12
250
10
200
8
150
6
100
4
50
2
%
Försäljningsintäkter 46,5 %
Stöd och bidrag 12,6 %
milj.€ 0 .
Avgiftsintäkter 19,6 %
2006
2007
2008
2009
2010
228,2
241,5
270,6
293,2
313,0
10,1
5,8
12,1
8,3
6,7
0
Statsandelarna sammanl. Ändring-%
Nettoutgifterna inom driftsekonomin 2010 (exkl. affärsverken) Kulturen och fritiden 5,6 %
Övriga 5,8 %
Stadsstyrelsen 5,9 %
Yrkesinstitutet och yrkeshögskolan 10,1 %
Undervisningsväsendet 21,1 %
Social- och hälsovårdsväsendet 51,5 %
Åbo stads årsberättelse | 2010
9
Bokslutet 2010 NYCKELTAL I RESULTATRÄKNINGEN 1.000 € Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader*, varav Personalkostnader (antal anställda, alla anställningsförh.) Köp av tjänster
Åbo stad
Åbokoncernen
2010
2009
2010
2009
296 381
258 938
769 625
657 556
32 095
32 553
85 748
112 946
1 155 993
1 093 604
1 537 435
1 392 891
576 233
555 344
726 841
692 242
13 249
12 935
417 111
386 309
406 596
351 285
Skatteinkomster
610 859
574 488
609 255
573 003
Statsandelar
293 174
312 971
293 174
312 971
Finansiella intäkter och kostnader
24 420
39 805
-11 901
-7 470
Årsbidrag
88 636
72 800
142 514
123 372
Avskrivningar enligt plan
56 848
55 977
111 278
96 852
Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar
72 268
55 977
111 491
96 904
Extraordinära intäkter/kostnader
1 398
778
1 353
778
Räkenskapsperiodens resultat
17 767
17 600
32 376
27 247
Räkenskapsperiodens under-/överskott
13 194
7 218
23 749
7 056
* tillverkningen för eget bruk eliminerad
NYCKELTAL I BALANSRÄKNINGEN 1.000 €
Åbo stad
Åbokoncernen
2010
2009
2010
2009
1 009 317
1 017 989
2 101 774
2 042 575
6 811
3 326
14 882
10 330
Materiella tillgångar
751 597
739 971
2 007 608
1 947 756
Placeringar
250 909
274 691
79 284
84 489
94 871
97 099
26 784
23 633
317 493
235 596
385 784
295 752
AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar
Förvaltade medel Rörliga aktiva Omsättningstillgångar
3 318
3 936
9 811
7 020
Fordringar
106 694
77 465
138 751
118 616
Finansiella värdepapper
167 011
133 613
169 851
135 192
40 470
20 583
67 372
34 925
1 421 682
1 350 685
2 514 343
2 361 960
720 534
705 697
813 862
773 127
601 956
601 956
601 956
601 956
Övriga egna fonder
24 897
23 254
112 603
98 097
Överskott fr. tid. räkenskapsperioder
80 486
73 269
75 553
65 981
Räkenskapsperiodens under-/överskott
13 194
7 218
23 749
7 093
Avskrivningsdifferens och reserver
46 036
43 106
138 362
129 145
Avsättningar
19 721
18 170
20 527
21 798
Förvaltat kapital
96 517
98 138
28 734
24 949
538 874
485 574
1 461 209
1 360 563
177 976
227 820
940 276
965 191
164 963
214 963
897 507
924 072
13 013
12 858
42 769
41 119
360 898
257 754
520 933
395 372 177 494
Kassa och bank AKTIVA TOTALT PASSIVA Eget kapital Grundkapital
Minoritetsandelar
Främmande kapital Långfristigt Räntebärande Räntefria Kortfristigt Räntebärande
186 586
114 150
261 086
Räntefria
174 312
143 604
259 847
217 878
1 421 682
1 350 685
2 514 343
2 361 960
PASSIVA TOTALT
10
Åbo stads årsberättelse | 2010
NYCKELTAL I FINANSIERINGSANALYSEN
Åbo stad
Åbokoncernen
1.000 €
2010
2009
2010
2009
Kassaflödet för verksamheten
66 685
64 877
122 396
112 703
Investointien rahavirta Investeringsutgifterna
-77 789
-73 749
-190 771
-232 155
Nettoinvesteringarna
-47 089
-62 595
-155 682
-184 052
19 596
2 282
-33 286
-71 349
Kassaflödet för verksamheten och investeringarna Kassaflödet för finansieringen Förändringar av utlåningen Förändringar av lånebeståndet Övriga förändringar av likviditeten
8 394
8 908
3 157
-833
22 436
-6 908
57 027
49 017
2 859
-11 446
25 454
6 561
Kassaflödet för finansieringen
33 690
-9 447
100 392
63 053
Förändring av likvida medel
53 286
-7 165
67 106
-8 296
NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
Invånarantal 31.12 Antal anställda, alla anställningsförh. Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostn., %
Åbo stad
Åbokoncernen
2010
2009
2010
2009
177 326
176 087
177 326
176 087
13 249
12 935
25,6
23,7
50,1
43,7
Årsbidrag/Avskrivningar
122,7
130,1
127,8
127,3
Årsbidrag €/Invånare
499,9
413,5
804
701
Skatteprocent
18,75
18,0
18,75
18,0
71 864
80 265
2 658
3 518
405,3
455,8
15
20
53,9
55,4
40,0
43,7
Lånefordringar 31.12, 1000 € Lånefordringar, €/ Invånare Soliditetsgrad, % Lånebestånd (räntebärande skulder) 31.12, milj.
351,5
329,1
1 159
1 102
Lån, €/Invånare
1 983
1 869
6 534
6 256 83 624
Leasingansvar 1000 €
39 994
45 203
77 821
Intern finansiering av kapitalutgifterna, %
100,2
59,8
49,9
31,9
Intern finansiering av investeringarna, %
115,3
101,6
76,9
53,6
Åbo stads årsberättelse | 2010
11
Ă…bo stad Universitetsgatan 27a, 20100 Ă…bo Tel. 02 330 000 turun.kaupunki@turku.fi www.turku.fi