Innehåll
Räddningsdirektörens översikt......................................................................4 Kort om Egentliga Finlands räddningsverk.....................................................7 Strategi ......................................................................................................9 Organisation...............................................................................................10 Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland........................................11 Basfakta från 2016.....................................................................................12
Förvaltning och personal..............................................................12
Ekonomi......................................................................................13 Utveckling och projekt................................................................................14 Säkerhetskommunikationen.......................................................................15 Riskhantering.............................................................................................17 Brandutredning...........................................................................................20 Operativ verksamhet...................................................................................21 Räddningsverksamhet.................................................................21
Prehospital akutsjukvård..............................................................24
Axplock från år 2016..................................................................................26
När risken realiseras – det brinner på höghusets vind!.................26
Myndigheterna som räddningsverkets ögon – myndighetssamarbete för att förebygga olyckor........................28
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland.......................................................30 Teknisk service...........................................................................................32 Statistik ....................................................................................................34 Kontaktuppgifter.........................................................................................42
Utgivare: Egentliga Finlands räddningsverk Upplaga: 100 Redaktion: Eeva Hämäläinen Tryck: Painotalo Painola, Piispanristi Pärmbild: Arto Väätti Layout: Malla Avenius
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
3
Bild: Esko Keski-Oja
Pelastusjohtajan katsaus
4
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Räddningsdirektörens översikt Räddningsverkets uppdrag ökade
År 2016 bereddes social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen samt firades centralbrandstationens 100-årsdag r 2016 var räddningsverkets 12:e verksamhetsår som regionalt räddningsverk. Året följde samma riktlinjer som de föregående åren, i fråga om både tjänsternas antal och deras kvalitet. På den operativa sidan var antalet uppdrag något fler än under de föregående åren, inom såväl räddningsverksamheten som den prehospitala akutsjukvården. Inom riskhanteringen var antalet uppdrag på samma nivå som under föregående år. Den brand som fick mest publicitet under året var vindsbranden i ett höghus på Ursinsgatan i Åbo i början av januari, då alla invånare i höghuset evakuerades i samband med branden.
Centralbrandstationen i Åbo fyllde hundra år År 2016 var det 100 år sedan centralbrandstationen i Åbo byggdes. Till jubileets ära publicerades centralbrandstationens historik ”Sotilaallista kuria, vapaa-ajan harrastuksia ja rauhallista perhe-elämää”, som har skrivits av Juhani Kostet, docent i finsk historia. I boken finns många fotografier och den består av intervjuer från olika tidsperioder. I boken finns mycket färgrika beskrivningar om livet på centralbrandstationen, både som hem och arbetsplats, under ett århundrade. Boken offentliggjordes på en fest den 1 november 2016 i centralbrandstationens fordonshall, där det fanns över hundra inbjudna gäster. Den 100-åriga centralbrandstationen öppnade dörrarna för allmänheten den 26 november, då cirka 3 000 besökare bekantade sig med stationen.
Det nya beslutet om servicenivån tryggar kvalitativa tjänster i en tid av förändring På förvaltningssidan var året det sista hela året för den nuvarande regionala räddningsnämnden. Nämnden sammanträdde 10 gånger under året. Bland de beslut som nämnden fattade under året kan särskilt nämnas beslutet om byggande av Kuninkoja brandstation och beslutet om hyrning av Medi-Helis tidigare lokaler och ändring av dem till utbildningsbrandstation i samarbete med Kärsämäki brandstation. Reso stad låter bygga Kuninkoja brandstation och har redan fattat beslut i ärendet. Tack vare den nya brandstationen uppnår östra Reso och norra Åbo en bättre operativ servicenivå än i nuläget. Det viktigaste enskilda beslutet som nämnden fattade var beslutet om den nya servicenivån i november. Beslutet om servicenivån gäller åren 2017–2020. Beslutet ändrar nästan inte alls på den nuvarande verksamheten, men tryggar kvalitativa tjänster under de kommande åren. Den mest betydande förändringen är att investeringsnivån höjs från nuvarande 1,6 miljoner euro till 2 miljoner euro per år. Genom att höja investeringsanslaget kommer materielens avskrivningsålEgentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
der närmare det uppsatta målet. Den största effekten av beslutet är att beslutet om servicenivån är gällande då den nya landskapsreformen träder i kraft den 1 januari 2019. Det vill säga beslutet om servicenivån ligger till grund för hur räddningsverksamheten inleds i den nya landskapsmodellen. Detta tryggar kvalitativa tjänster också vid denna stora förändring och ger en viss arbetsro att fatta ett nytt beslut om servicenivån för framtiden i den nya förvaltningsmiljön.
Social- och hälsovårdsreformen, landskapsreformen och reformen av räddningsväsendet var det stora samtalsämnet inom förvaltningen under året Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen var det stora samtalsämnet inom förvaltningen under året. Reformen av räddningsväsendet hade många färgrika skeden under året. Det första skedet började i Åbo, då Finlands Brandbefälsförbund ordnade vårstudiedagar i april. I samband med studiedagarna hölls även räddningschefernas möte, som började med att vi följde med regeringens presskonferens om reformen. Budskapet på presskonferensen var det samma som inrikesminister Petteri Orpo framförde på öppningen av studiedagarna i Logomo följande dag, dvs. att det kommer att bli fem räddningsverk i landet. Följande skede var när vi i början av sommaren fick läsa utkasten till lagen om ordnande av räddningsväsendet och landskapslagen. Lagutkasten hade utformats enligt modellen med fem räddningsverk. Den egentliga remissversionen av dessa lagar fick vi först på hösten och remisstiden avslutades i november. Efter remissförfarandet under julen höll regeringen igen en presskonferens, där inrikesminister Paula Risikko berättade att regeringens riktlinje var att landet ska ha 18 räddningsverk. Mellan dessa två presskonferenser hade beredningen av reformen inletts både i landskapet Egentliga Finland och vid ministeriet, under antagandet att räddningsverken i framtiden ska vara fem stycken. Efter julen ändrades beredningen till en modell med 18 räddningsverk. Reformen och dess färgrika skeden påverkade alltså räddningsverkets verksamhet under hela året, men som tur är bara i förvaltningshänseende. Själva räddningsverket fungerade normalt och producerade, som jag konstaterade ovan, tjänster inom räddningsverksamheten och den prehospitala akutsjukvården för klienterna i enlighet med våra värderingar: yrkesskickligt, snabbt och jämlikt. Text: Jari Sainio, räddningsdirektör
5
Egentliga Finland 2016
Kommuner och ekonomiska regioner
Pyhäranta
Laitila
Vakka-Suomi
Oripää
Loimaa
Nystad Pöytyä Mynämäki
Loimaaregionen
Vehmaa Nousis Gustavs
Koski Tl
Aura Rusko Marttila
Tövsala
Somero
Masku Lundo
Åboregionen
Reso
Pemar
Åbo
Nådendal
Saloregionen
S:t Karins
Salo Sagu Pargas
Kimitoön
Åboland
MML lupa nro 22/15
6
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Kort om Egentliga Finlands räddningsverk
Bild: Jussi Perämäki
Räddningsverket producerar räddningstjänster i 27 kommuner
Beredskap dygnet runt edan 2004 har räddningsväsendet skötts landskapsvis. Egentliga Finlands räddningsverk är ett av Finlands 22 regionala räddningsverk. I och med regionaliseringen har Egentliga Finlands regionala räddningsverk haft ansvaret för räddningsverksamheten på sammanlagt 27 kommuners område vid Skärgårdshavets kust. I området finns tio brandstationer med 24h-beredskap och tre brandstationer med 8h-beredskap. Sammanlagt finns det drygt 80 brandstationer i regionen. Antalet avtalsbrandkårer i hela Egentliga Finlands område är 67. Räddningsverkets verksamhetsområde sträcker sig från Nystad till Salo och från Loimaa till Åbo skärgård. Den totala arealen är 20 539 kvadratkilometer, varav 10 661 kvadratkilometer är landområden. De övriga 9 876 kvadratkilometrarna är vattenområden. Också de 22 000 öarna i området innebär en utmaning för räddEgentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
ningsväsendet. Invånarantalet i Egentliga Finland är cirka 472 000, varav 418 000 är finskspråkiga och 27 000 är svenskspråkiga. I Egentliga Finland talar 27 000 invånare annat än finska eller svenska som sitt modersmål. Det regionala räddningsverkets grundläggande uppgift är att förebygga eldsvådor och andra olyckor, främja säkerhetskulturen, sköta och ha beredskap för befolkningsskyddsuppgifter i undantagsförhållanden samt ansvara för räddningsverksamheten vid olyckor. Räddningsverket ansvarar för räddning och skydd av såväl människor, egendom och djur som miljön. Räddningsverket tillhandahåller akutvårdstjänster i fem samkommuner för hälsocentraler: Åbo, S:t Karins, Reso, Pargas och Nådendal. Antalet ambulanser som larmas dygnet runt är sammanlagt 12 på det regionala räddningsverket.
7
Bild: Arto Väätti
Räddningsverkets vision: Egentliga Finlands räddningsverk är en utvecklingsvänlig, riksomfattande vägvisare i branschen som producerar räddnings- och säkerhetstjänster samt prehospital akutsjukvård av hög kvalitet.
Verksamhetsidé: I Egentliga Finland tillhandahålls räddnings- och säkerhetstjänster samt prehospital akutsjukvård av hög kvalitet yrkesskickligt, jämlikt och snabbt, dygnet runt.
Värderingar: yrkesskicklighet, snabbhet och jämlikhet.
8
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Strategi
Det nya beslutet om servicenivån är i kraft 2017–2020
I beslutet om servicenivån definieras verktyg för att genomföra strategin äddningsverkets gällande strategi tar sikte på 2020. Strategin anger räddningsverkets riktning och hjälper till att gestalta helheten och den inbördes effekten av de olika faktorerna. Enligt räddningslagen ska det lokala räddningsväsendet fatta ett beslut om servicenivån och beslutet ska gälla en viss tid. På området för Egentliga Finlands räddningsverk har denna tid alltid varit fullmäktigeperioden, dvs. fyra år. Beslutet om servicenivån för Egentliga Finlands räddningsverk är baserat på strategin och innehåller detaljerade definitioner av de resurser som används för att uppnå den gemensamma visionen. Det föregående beslutet om servicenivån gick ut i december 2016. Beredningen av ett nytt beslut om servicenivån för 2017–2020 inleddes på nämndens beslut i augusti 2015. Beredningsarbetet inleddes med att granska det gällande beslutet. Under föregående beslutsperiod utvecklades nätverket av brandstationer kontinuerligt och man lyssnade till personalens önskemål i planerings- och byggskedena. Byggnaderna är utmärkta och fungerande helheter. Räddningsverkets verksamhet till havs har utvecklats bland annat så att MIRG-verksamheten och oljebekämpningsplanen tydligare siktar på framtiden. Dessutom har räddningsdykarverksamheten utvecklats till en bra nivå. Personalens arbetshälsa har utvecklats kontinuerligt och exempelvis brandmän med nedsatt kondition stöds systematiskt för att de ska kunna återgå till arbetslivet. Arbetarskyddsverksamheten vid räddningsverket har utvecklats i rätt riktning. Samarbetet med grannräddningsverken har intensifierats. Utkastet till beslutet om servicenivån behandlades två gånger vid den regionala räddningsnämndens seminarium och beredningen fortsatte utifrån nämndens kommentarer. Utkastet godkändes vid nämndens möte i maj, och därefter skickades det till 27 kommuner i räddningsområdet för utlåtanden. Kommunernas utlåtanden behandlades vid nämndens seminarium och ändringar gjordes enligt nämndens instruktioner. Egentliga Finlands regionala räddningsnämnd beslutade om servicenivån för regionens räddningsväsende för 2017–2020 på sitt möte i november. De nationella reformerna inom verksamhetsområdet förde emellertid med sig osäkerhetsfaktorer för beredningen och det är möjligt att beslutet fortfarande måste granskas separat Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
så att det motsvarar de nationella besluten och riktlinjerna. Exempelvis känner man ännu inte till effekterna av lagen om ordnande av räddningsväsendet. De nya räddningsverken på landskapsnivå inleder sin verksamhet år 2019, i mitten av servicenivåbeslutsperioden. Innehållet i beslutet om servicenivån liknar i huvudsak de tidigare besluten. Tjänstenivåbeslutets uppbyggnad överensstämmer med räddningsverkets strategi. De ekonomiska effekterna under beslutsperioden gäller i huvudsak behovet av ett höjt investeringsanslag. Vad gäller driftsutgifterna är det bara de nationella lönearrangemangen och den allmänna prishöjningen som ökar budgeten. Mängden utrustning kommer att ligga på nuvarande nivå också under de följande åren. Räddningsverkets andel i kommunernas beredningsplanering har utökats ytterligare. Även avtalsbrandkårernas viktiga roll och stödet till dem har beaktats i det nya beslutet om servicenivån på samma sätt som i de tidigare besluten. Enligt sin vision klarar Egentliga Finlands räddningsverk under denna servicenivåbeslutsperiod av att vara en utvecklingsvänlig, riksomfattande vägvisare i branschen som producerar räddnings- och säkerhetstjänster samt prehospital akutsjukvård av hög kvalitet. Räddningsverkets personal kan i enlighet med de gemensamma värderingarna också tillhandahålla högklassiga tjänster yrkeskunnigt, snabbt och jämlikt i hela landskapet Egentliga Finland. Text: Torbjörn Lindström, utvecklingschef
Strategins centrala kärnområden 1. En kunnig, motiverad och handlingskraftig personal 2. Kompetenta, motiverade och handlingskraftiga avtalsbrandkårer 3. Ett fungerande, täckande och tillräckligt nätverk av brandstationer 4. Nöjda kunder och kommunala ägare 5. Tillräckliga ekonomiska resurser som förutsätts av verksamheten
9
Organisation
Räddningsverkets organisation består av flera nivåer en högsta beslutanderätten inom räddningsväsendet i Egentliga Finland utövas av en regional räddningsnämnd med femton medlemmar. Räddningsverket leds av räddningsdirektör Jari Sainio med stöd av en ledningsgrupp med sexton medlemmar. Direkt underställda räddningsdirektören är tre räddningschefer som vardera har ett separat fastställt ansvars- eller serviceområde. Det operativa serviceområdet indelas i serviceenheterna för prehospital akutsjukvård och räddningsverk-
samhet. Dessutom finns en operativ stab som stöd för serviceenheternas planeringsarbete. Räddningschef Juha Virto ansvarar för serviceområdet. Serviceområdet för riskhantering består av serviceenheterna för tillsyn och beredskap. Serviceområdet leds av räddningschef Mika Viljanen. Serviceområdet för stödtjänster består av serviceenheterna för förvaltning, utbildning och kommunikation, personal, teknik, utveckling, säkerhet och ekonomi. Serviceområdet leds av räddningschef Mika Kontio.
Organisaatiokaavio
10
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland
Ordförande Suppleant FM företagare Lindell Pia, Åbo Lehmusvaara Eeva-Leena, Åbo Stadsstyrelsens representant Suppleant informatör specialbarnträdgårdslärare Yrttiaho Johannes, Åbo Sandelin Elina, Åbo Medlem viceordförande, småföretagare, brandförman i.a. Alanko Kaarlo, Salo
Personliga suppleanter speciallärare Kotti Minna, Somero
pensionär, brandmästare Arvonen Jouni, Nystad
byggnadsingenjör Ranta Tapio, Rautila
bageriföretagare pensionär Anttila Satu, Nousis Erkkilä Veikko, Virmo överstelöjtnant plåtslagare-svetsare Korhonen Pentti, Åbo Hurme Jyrki, Åbo överkonstapel sjukskötare, skolgångsbiträde Lehti Timo, Salo Mikkola Niina, Somero arbetsledare närvårdare Lindeman Staffan, Pargas Suomi Berit, Kimito medikalvaktmästare/ambulansförare Närvänen Vesa, Åbo
forskningsassistent Korhonen Laura, Åbo
sjukskötare, företagare Raisto-Elo Tanja, Letala
överkonstapel Virtanen Veli-Matti, Kaland
företagare Rantala Ilkka, Pöytis
Heilala Tuomas, Virttaa
speciallärare, KM Rouhiainen Hannele, Säkylä
fortbildningschef, KL Uusitalo Ilkka, Mellilä
banktjänsteman kontrollant Muukkonen Tuula, Reso Salo Maija, Masko byråchef företagare Sukari Helena, Nådendal Vänni Hanna, Virmo redaktör Suominen Jari, Åbo
pensionär, busschaufför Lempinen Jarmo, Åbo
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Bild: Esko Keski-Oja
busschaufför specialklasslärare Tolvanen Mika, Åbo Koistinen Antti-Pekka, Åbo
11
Basfakta från 2016
Förvaltning och personal nder 2016 arbetade inom Egentliga Finlands regionala räddningsverk 571 personer (medelålder 42,6, vakanser 551) med olika uppgifter, av vilka 300 (medelålder 45,1) hade räddningsuppgifter, 164 (medelålder 33,9) uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården, 40 (medelålder 47,6) riskhanteringsuppgifter, 8 (medelålder 39,0) uppgifter inom utbildning och kommunikation, 29 (medelålder 50,0) tekniska uppgifter och 30 personer (medelålder 51,6, vari ingår 7 stationsmästare) förvaltningsuppgifter. Dessutom fanns 111 (medelålder 33,9) åtgärdsavlönade brandmän i verksamheten. Under 2016 pensionerades 10 personer av den ordinarie personalen. Personalen som ingår i räddningsverksamheten utför arbetstid med undantagstillstånd och i den prehospi-
tala akutsjukvårdsverksamheten utförs arbetstiden som tvåskiftsarbete. Räddningsverksamhet fanns vid nio brandstationer med ständig bemanning. Dessutom fanns tre brandstationer med bemanning under tjänstetid. Beredskapen på dessa stationer utanför tjänstetid sköttes av frivilligpersonal (FBK, timavlönad personal). Räddningsverket producerar avtalsenliga prehospitala akutsjukvårdstjänster vid sex stationer.
12
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Text: Pertti Soininvaara, förvaltnings- och personalchef Anita Reiman, personalplanerare
Basfakta från 2016
Ekonomi genom samarbetsavtal för sjukvårdsdistrikten gav också upphov till ett måttligt överskott. I det regionala räddningsverkets bokslut för år 2016 utgjorde verksamhetsutgifterna (exklusive prehospitala akutsjukvårdstjänster) 32,7 milj. euro och räkenskapsperiodens nettoinvesteringar 2,3 milj. euro. Det ekonomiska utfallet för räddningsväsendet år 2016 var ett överskott på cirka 530 000 euro. Som jämförelse kan nämnas att cirka 780 000 euro återlämnades till kommunerna år 2015 och drygt 570 000 euro år 2014.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
13
Bild: Arto Väätti
tfallet för ekonomin 2016 var liksom under de senaste åren bättre än beräknat, men i relation till landskapets invånarantal var räddningsväsendets kostnader och kommunernas slutliga betalningsandelar i bokslutet någorlunda samma som 2015. De driftsekonomiska utgifterna låg på samma nivå som året innan, men andelen engångsintäkter var högre än förväntat, vilket ledde till att verksamhetsbidraget var betydligt högre än beräknat. Satsningarna på investeringar och anskaffning av materiel var högre än budgeterat. Utfallet för ekonomin för de prehospitala akutsjukvårdstjänsterna var i enlighet med prognoserna och planerna. Tjänsten med nollvision som producerades
Text: Juho Kaituri, ekonomichef
Utveckling och projekt HAZARD-projektet sammanför de olika aktörerna i Östersjöområdet
Räddningsverket är med och förbättrar säkerheten i Östersjöns hamnar äddningsverket strävar efter att stärka det aktiva internationella samarbetet. Vi vill vara föregångare och föregå med gott exempel i Östersjöområdet. Nu har räddningsverket fått möjligheten att delta i ett EU-projekt, vars syfte är att minska riskerna och förbättra säkerheten i hamnarna i Östersjöområdet. Projektets officiella namn är ”Mitigating the Effects of Emergencies in Baltic Sea Region Ports”, och om det används arbetsnamnet HAZARD. Projektet har fått status som flaggskeppsprojekt för hela Europeiska unionens Östersjöstrategi.
Aktörer från Egentliga Finland har en stor roll i projektet I projektet deltar sammanlagt 15 projektpartner, som representerar områdets räddningstjänster, viktiga hamnar, logistikföretag och universitet. Åbo handelshögskola som hör till Åbo universitet leder projektet. Projektet inleddes på våren 2016 och avslutas på våren 2019. Den totala budgeten uppgår till 4,4 miljoner euro. Flera aktörer från Egentliga Finland har en stor roll i projektet. Åbo handelshögskola drar projektet, medan Egentliga Finlands räddningsverk ansvarar för koordineringen och ledningen av övningsverksamheten. De övriga räddningstjänsterna som ordnar stora gemensamma övningar finns i Hamburg och Klaipeda. Under projektperioden ordnas sammanlagt 12 stora gemensamma övningar och 15 mindre övningar. Från Egentliga Finland deltar också hamnarna i Åbo och Nådendal samt Nestes oljehamn i övningarna.
olika hamnarna i Östersjöområdet. Kommunikation före, under och efter olyckor är av stor betydelse. I samband med projektet ordnas övningar i anslutning till ämnet och man testar och undersöker hur kommunikationen fungerar. Under projektet är det också möjligt att ordna korta utbyten av anställda. Tack vare utbytena kan personerna bekanta sig med hur olika organisationer agerar för att främja säkerheten i hamnarna i andra länder. Inom projektet granskar man likaså den gällande lagstiftningen och analyserar hur den motsvarar de nuvarande behoven. En annan viktig del av HAZARD-projektet är att kartlägga och analysera riskerna. Med hjälp av projektet vill man öka kunskaperna om riskanalyserna och förbättra de metoder som används. Till en liten del testar och utvecklar man också nya tekniker, som kan utnyttjas vid räddningsuppdrag. På räddningsverket tror vi att vi tack vare projektet i framtiden kan bereda oss bättre på både befintliga och nya risker, som uppstår vid hantering av farliga ämnen i hamnområdena. Text: Torbjörn Lindström, utvecklingschef
HAZARD skrider över gränserna och sammanför olika branscher Målet med HAZARD-projektet är att sammanföra olika myndigheter, organisationer, företag och akademiska aktörer och att på så sätt skapa en inlärnings- och utvecklingsmiljö där det är möjligt att öva och utvärdera metoder och system. Samtidigt får räddningstjänsterna möjligheten att bekanta sig med olika sätt att sköta säkerheten i de
14
Bild: HAZARD-hanke / Esko Keski-Oja
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Säkerhetskommunikationen
Säkerhetskommunikation på evenemang och sociala medier
Bild: Maria Nykyri
nom säkerhetskommunikationen var 2016 ett livligt år på ett bra sätt. Det ordnades gott om olika publikevenemang året om i hela Egentliga Finland. Det är både vettigare och effektivare att nå ut med säkerhetsbudskapet genom att umgås och ta kontakt med människor. Det fanns gott om besökare på alla brandstationer under hela året och särskilt barn i daghemsåldern var väldigt intresserade av allt spännande som finns på en brandstation. Även centralbrandstationens brandmuseum förevisades flitigt av våra entusiastiska veteraner. Vi deltog också i många rekryteringsevenemang för unga. Målet med dessa var att berätta om allt som räddningsbranschen innehåller och hur man utbildar sig inom branschen. År 2016 fokuserade säkerhetskommunikationen på hemvårdare och skolor. Vi kunde nå dessa målgrupper tack vare vårt skolprojekt VarTu, utbildningarna för social- och hälsovårdens säkerhetskort som vi erbjuder chefer inom socialväsendet i Egentliga Finland samt 42§-seminariet, som var avsett för alla myndigheter i
Egentliga Finland, inklusive kommuner och aktörer som arbetar med problemboende och äldre som bor hemma.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
15
Målet är ökat säkerhetsmedvetande År 2016 inleddes med en mässa och temat var byggande och inredning. På räddningsverkets mässavdelning informerade vi om brandsäkerhet och egenkontroll och dessutom föreläste vi en gång per dag om säkerhetsteknik i hemmet. Vid samma tid firades den nationella 112-dagen. I Åbo ordnades en tillställning med flera olika aktörer på gågatan i centrum och i Nystad ordnades en tillställning i anslutning till Talvikki-evenemanget. NouHätä!-kampanjen ingår i vår årliga plan för säkerhetskommunikationen. År 2016 firade kampanjen 20-årsjubileum, vilket bland annat märktes på den storartade finalen som ordnades på torget i Kuopio. De regionala tävlingarna ordnades vid Loimaa brandstation och vanns av laget från Maunun koulu i Rusko, som även i finalen nådde en fin tredje plats. Avvikande från
Säkerhetskommunikationen
Ingen var rädd för brandmannen i sommarens vimmel Under sommaren 2016 var räddningsverket närvarande på många olika slags evenemang. I Åbo ordnades i slutet av maj Europas maritima dag (European Maritime Day), där vi arrangerade en dykningsförevisning och deltog i evenemanget Skeppshunden Axels aktivitetsdag. På barnevenemanget ordnade vi uppvisningen ”Ingen är rädd för brandmannen” och förevisade en brandbil och en ambulans för publiken. I juni syntes våra röda bilar på evenemanget Mehukatti Paavon Sporttipäivä på Paavo Nurmi Festival. På sommaren ordnades också lantbruksutställningen OKRA på Oripää flygfält. Lantbruksutställningen ordnas vartannat år. Vi deltog i utställningen för att berätta om brandsäkerheten på lantgårdar och svara på frågor. Skärgårdens säkerhetsdag ordnades i år i Pargas i anslutning till evenemanget Boundbirsen i augusti. I skärgården är avstånden långa och det kan ta lång tid att få hjälp. Målet med säkerhetsdagen är att förbättra säkerheten bland dem som vistas i skärgården genom att visa hur man har rätt beredskap och hur man ska agera om en olycka inträffar.
På hösten firade vi 100-åriga Åbo centralbrandstation Den 18 september firade vi Åbodagen med att öppna dörrarna till brandmuseet, där våra veteraner guidade runt. Även fordonen presenterades på centralbrandstationens främre gård. Åbodagen inleddes också med att uppmärksamma Åbo centralbrandstations 100-årsjubileum genom en bildkampanj i de sociala medierna. Bildkampanjen pågick till den 26 november och där lyfte vi fram gamla arkivbilder från brandstationens vardag under årens lopp. Åbo centralbrandstation, som uppnått en ärevördig ålder, firades först vid en tillställning med inbjudna gäster den 1 november, och den 26 november fick också allmänheten besöka den historiska miljön. Evenemanget intresserade många Åbobor och besökarna uppgick till cirka tretusen.
16
På hösten fick 3 500 andraklassare säkerhetsundervisning Den sista lördagen i november ordnades En dag på brandstationen, som inledde Brandsäkerhetsveckan 2016. Sammanlagt 42 frivilliga brandkårer öppnade sina dörrar för allmänheten och gav medborgarna handledning i daglig säkerhet. Räddningsverket höll öppna dörrar vid Lundo, S:t Karins, Pargas och Nystads brandstationer i samarbete med de avtalsbrandkårer som finns på stationerna och som hade anmält sig till evenemanget. Som en del av Brandsäkerhetsveckan besökte vi också barnkliniken vid ÅUCS, där de små patienterna fick träffa brandmännen som besökte avdelningarna. Dessutom bjöd vi liksom under tidigare höstar in alla andraklassare i Egentliga Finland till en säkerhetslektion. Hela 114 skolor anmälde sig och sammanlagt 3 500 elever fick undervisning i en säkrare vardag.
Snabbhet och samarbete genom sociala medier Sedan 2013 har sociala medier blivit en av våra viktigaste kanaler för säkerhetskommunikation och annan kommunikation. I år har vi bland annat fokuserat på samarbete med olika räddningsverk och samarbetsmyndigheter. Särskilt glada är vi över våra samarbetspartner som var gästande bloggförfattare i bloggen Kuumaa Kamaa. Sedan sommaren 2015 har vi testat att kommunicera på Twitter vid olyckor, vilket innebär att den jourhavande chefen har haft möjligheten att ge lägesinformation eller varna allmänheten med hjälp av tweetar. Vi vill dra allt större nytta av att de sociala medierna är så snabba och tillgängliga – i december 2016 testade vi Facebooks användbarhet för att varna människor som en del av en storolycksövning i Åbo hamn. Det första varningsmeddelandet som testades nådde 12 500 människor under den första timmen och delades totalt 995 gånger. Under 2016 fanns Egentliga Finlands räddningsverk på Facebook, Twitter, Instagram, YouTube och Wordpress. Text: Tanja Uusitalo, utbildningsplanerare Maria Nykyri, informatör
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Bild: Eeva Hämäläinen
tidigare år ordnades den virtuella NouHätä!-lektionen i år i samarbete med SPEK (Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland). Lektionen sändes nationellt från Luolala brandstation på både svenska och finska.
Riskhantering
Bild: Esko Keski-Oja
Riskhanteringens tjänsteområde ansvarar för beredskap och övervakning Beredskapsåret 2016
Beredskapens tyngdpunkt ligger på befolkningsskydd och den egna verksamhetens kontinuitet efolkningsskyddet och den egna verksamhetens kontinuitet var de mest centrala frågorna under verksamhetsåret. Även stödet till kommunernas beredskap via projektet KUJA hade en viktig roll. En av tyngdpunkterna under verksamhetsåret var befolkningsskyddet och detta syntes genom en uppdatering av den egna beredskaps- och evakueringsplanen. Verksamhetsförutsättningarna för befolkningsskyddet förbättrades också genom underhåll av larmanordningar och kompletterande anskaffningar. Det faktum att byggandet ökade under verksamhetsåret ökade också byggandet av skyddsrum och därigenom antalet skyddsrumsplatser. Alla invånare i landskapet har fortfarande inte tillgång till en skyddsrumsplats, Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
men enligt de nuvarande normgivande anvisningarna och hotbilderna är det inom ramen för medborgarnas egen beredskap tillräckligt att skydda sig inomhus. Vad gäller den egna verksamhetens kontinuitet säkerställde vi förutsättningarna för en funktionssäker skötsel av räddningsuppdrag under undantagsförhållanden genom en uppdatering av avtalsbrandkårernas VAP. Dessutom uppdaterade vi personalorganisationen i räddningsväsendets ledningscentral samt förde preciserande diskussioner i anslutning till beredskapen med serviceenheterna för prehospital akutsjukvård och teknik. Under verksamhetsåret inleddes beredningen av en beredskapsplan för landskapet Egentliga Finland i anslutning till landskapsreformen genom att organisera en arbetsgrupp och planera arbetet. I projektet deltar alla de aktörer vars uppgifter ordnas av landskapet till följd av reformen. Text: Kari Leino, beredskapschef
17
Riskhantering
Tillsynsåret 2016
nder 2016 gavs flera hundra utlåtanden i anslutning till beredning av bygglov eller utförande av brandteknisk utrustning. Byggnadstillsynen i varje kommun hade tillgång till en kontaktperson bland tillsynspersonalen vid räddningsverkets riskhantering. Riskhanteringen gav handledning i anslutning till brand- och personsäkerheten till kommuninvånare, byggare, byggherrar och planerare. Räddningsverket fördjupade samarbetet med byggnadstillsynen genom att precisera verksamhetsmodellens områdesindelning (väster, Åbo och öster). Genom arrangemanget strävar vi efter att fördjupa och försnabba verksamheten. Räddningsverket ger på byggnadstillsynens
begäran ett utlåtande om person- och brandsäkerhetsfrågor, kemikaliesäkerhet och skyddsrum i bygglovsplaner. Räddningsverket deltog i seminarier som ordnades av byggnadstillsynen och där räddningsverket också ofta gjorde anföranden. Dessutom är deltagandet i seminarier en del av nätverkandet och växelverkan mellan myndigheterna. Räddningsverket deltog i flera planläggningsärenden i anslutning till planering av markanvändningen som yttrande myndighet. Det handlar om allt från landskapsplaner till detaljplaner. Räddningsverket samarbetade också med miljövårdsmyndigheterna och polisen. Vi strävade efter att öka brandsynernas inverkan genom att fokusera på innehållet i brandsynen och uppgörandet av protokoll. Vid brandsynerna gav vi också många råd och anvisningar. I år strävade vi efter att skriva ner brandsynshändelserna i mer berättande form. Räddningsverkets tillsynsenhet deltog bl.a. i mässan Bygga & Inreda samt lantbruksutställningen OKRA. På
18
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Bild: Esko Keski-Oja
Tillsynens kärnområde är handledning, rådgivning och myndighetssamarbete
Riskhantering
mässorna gav vi handledning eller råd för brand- och säkerhetslösningar i byggnader.
Anvisningarna uppdaterades och en ny tillsynsplan bereddes under året Riskhanteringens tillsynsenhet strävade efter att samarbeta med de övriga enheterna inom räddningsverket och främja bl.a. den operativa verksamheten genom att beakta ärenden redan i planeringsskedet. År 2016 uppdaterades anvisningen om räddningsvägar och för särskild brandsyn gjordes en ny anvisning om checklistan för säkerhetsfrågor. Samma checklista kan också utnyttjas vid normala brandsyner. Från och med början av året övergick en del av tillsynspersonalen till andra uppgifter genom interna arrangemang. I slutet av året sökte och anställde vi tre nya brandinspektörer i Salo, Åbo och Nystad. Under året beredde serviceområdet för riskhantering för sin del det nya beslutet om servicenivån och uppdaterade tillsynsplanen som styr brandsynsverksamheten. De centrala förändringarna i tillsynsplanen bygger på förmågan att göra även betydande val för det riskbaserade tillsynsarbetet. Den nya tillsynsplanen gäller från och med början av 2017 och de följande fyra åren.
Svarsprocenten för egenkontroll av småhus var 90 Vid räddningsverket fortsatte vi att genomföra egenkontroll av småhus enligt en 10-årsplan. I år riktades egenkontrollen mot Åbo, Reso, området Kaland i Nystad, Salo och Mellilä i Loimaa. Tillsynsobjekten uppgick till 8 500 och svarsprocenten var 90. I fråga om höghusen utfördes ingen systematisk egenkontroll. I år testade vi att närma oss husbolag via fastighetsförbundet i samband med ett medlemsmeddelande. I medlemsmeddelandet ombads husbolagen fylla i egenkontrollblanketten på räddningsverkets webbplats och sända den ifyllda blanketten till räddningsverket. Antalet svar var mycket lågt.
Skolsäkerhetsprojektet VarTu ger säkerhetsinformation till skolor och hem Räddningsverket har ordnat skolsäkerhetsutbildning för grundskolorna i Egentliga Finland sedan våren 2015. Målet med skolsäkerhetsprojektet är att ge större uppEgentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
märksamhet till säkerhetsfrågor i skolorna, sprida kunnande och ge skolornas säkerhetspersonal möjligheten att nätverka sinsemellan. Projektet inleddes 2014 och fortsätter tillsvidare. Teman i vårens utbildning var bland annat skolsäkerhet ur polisens synvinkel och ordnande av tillfällig inkvartering i skolorna. På hösten låg fokus på räddningsplaner och trafiksäkerhet. I utbildningarna på både våren och hösten berättade vi om hemuppgifter för eleverna. Räddningsverket har gjort hemuppgifter för eleverna i årskurserna 2, 5 och 8 i grundskolan och ber skolorna förmedla dem till eleverna. Eleverna gör uppgifterna tillsammans med sina föräldrar och svaren förmedlas elektroniskt till räddningsverket. Målet med hemuppgifterna är att hemma väcka diskussion om säkerhetsfrågor i vardagen mellan barnet och föräldern. Under det gångna året deltog sammanlagt 120 säkerhetsansvariga vid skolorna i utbildningsdagarna. Liksom under de senaste åren ordnades utbildningsdagarna på brandstationen i Nådendal. Utbildningsdagarna var gratis för deltagarna.
Övervakning av kemikaliesäkerheten År 2016 bestod övervakningen av kemikaliesäkerheten som räddningsverket utförde främst av att fatta beslut och utföra granskningar inom utsatt tid utifrån anmälan om hantering och lagring av farliga kemikalier. Räddningsmyndigheten utnyttjade möjligheten att delta i nästan alla de granskningar av stora kemikalieanläggningar som Säkerhets- och kemikalieverket utförde och räddningsmyndigheten inbjöds till. Räddningsmyndigheten gav utlåtande om projekt utifrån begäranden om utlåtanden av miljövårdsmyndigheterna och andra myndigheter som övervakar kemikaliesäkerheten. Övervakningen av sprängämnessäkerheten koncentrerades till slutet av året, och utgjordes av beslut om lagring av fyrverkeripjäser i anslutning till handel och kontroll av alla försäljningsställen. År 2016 fortsatte vi att överföra pappersuppgifter om kemikalieobjekt till det elektroniska tillsynsdatasystemet. Text: Petri Tassila, riskhanteringschef Kalle Rantanen, ledande brandinspektör Anssi Ylhä, brandingenjör
19
Brandutredning
År 2016 inträffade 1 224 bränder i Egentliga Finland
Ett livligt år för brandutredningen
Å
r 2016 var ett livligt år för brandutredningsgruppen vid Egentliga Finlands räddningsverk. Detta berodde främst på att man från och med början av juni inledde s.k. temautredning av bostadsbränder. Förutom temabränderna undersökte man enligt tidigare modell bränder som orsakat allvarliga personskador och dessutom en del andra betydande bränder. Antalet dödsbränder under 2016 var sammanlagt nio. I dessa bränder omkom 11 personer. Dessutom skadades en person allvarligt vid en fordonsbrand. År 2016 utfördes brandutredning på nivå 2 vid 72 bränder, dvs. räddningsverkens brandutredning på mer omfattande nivå. Särskilt utreddes bostadsbränder och bränder som orsakade allvarliga personskador. Övriga betydande bränder som utreddes var 16 stycken.
öka lindrigt. År 2016 fick 69 bränder sin början till följd av oövervakad matlagning, medan antalet bränder år 2013 på grund av samma orsak var 38 stycken. Mänsklig verksamhet är den orsak som klart påverkar antändningen av bränder mest: mänsklig verksamhet var den främsta orsaken till över hälften av bränderna i Egentliga Finland år 2016. Även om mänsklig verksamhet var orsaken till många bränder, sjönk andelen avsiktligt antända bränder år 2016. Ovarsamhet vid bränning av skärp, matlagning och ifjol också hyggesoch halmbränning ökade tydligt antalet bränder orsakade av människor. Näst flest bränder orsakas av ett maskin- eller apparatfel.
Över hälften av bränderna 2016 orsakades av mänsklig verksamhet
Forskningen om tryckkontroll vid lägenhetsbrand ”Paineen hallinta huoneistopalossa” (PAHAHUPA) som Aalto-universitetet stod värd för färdigställdes i december 2016. Forskningen pågick i ett och ett halvt år och Egentliga Finlands räddningsverk var samarbetspartner i forskningen. Forskningsresultatet som har publicerats är viktig information även internationellt och handlar om betydelsen av det tryck som orsakas av en brand för utrymningssäkerheten, ventilationen och byggbestämmelserna.
År 2016 uppstod 1 224 bränder i Egentliga Finland, medan bränderna år 2015 var 1 028 stycken. Årsdifferensen under 2013–2016 var måttlig, men det mest stabila torde vara antalet fordonsbränder, vars årsdifferens har hållit sig inom tio bränder. Variationerna i antalet markbränder beror på hur torr sommaren är. Den enda typen av bränder som har fortsatt att öka svagt under fyra år är byggnadsbränder. Detta märks delvis också på antändningsorsakerna, på så sätt att andelen oövervakad matlagning som antändningsorsak håller på att
20
Forskningen om tryckkontroll vid lägenhetsbrand färdigställdes
Text: Pasi Paloluoma, brandchef
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Operativ verksamhet räddningsverksamhet
Betydande räddningsuppdrag år 2016 • 2.1.
Vinden i ett höghus på Ursinsgatan i Åbo började brinna. I samband med branden evakuerades alla som bodde i höghuset.
• 16.1. En större byggnad började brinna på Blasieholmankatu i Nystad. • 27.1. På Heinijoentie i Pöytis brann en stor lantbruksbyggnad. • 30.1. På Klosterbacken i Åbo uppstod en brand som kunde begränsas till det antända utrymmet och inga större skador uppstod. • 11.5. Två personer omkom i en husbrand på Hongaisvägen i Åbo. • 24.5. På Ollikkalankatu i Salo brann ett radhus, där flera bostäder skadades. • 3.6.
På Hirvikoskentie i Loimaa började ett mindre höghus brinna. Flera bostäder skadades i branden.
• 14.6. En vind i ett höghus brann på Ainonkuja i Nystad. • 12.7. En hall i en avfallshanteringsanläggning på Satamakatu i Salo brann. • 27.8. Stormen Rauli härjade i landskapet, vilket ledde till att räddningsverket fick flera röjnings- och handräckningsuppdrag. • 4.9.
Ett radhus brann i Korpo i Pargas. Personskador kunde dock undvikas.
• 24.9. På Verkstadsgatan i Åbo brann en bussdepå, där över 20 bussar förstördes. • 6.10. En person omkom vid en husbrand på Blasieholmankatu i Nystad. • 3.11. En 900 kvadratmeter stor verkstadshall brann i Rusko. Bild: Arto Väätti
• 5.11. På Kimitoön inträffade en trafikolycka som krävde fyra personers liv. • 13.12. En person omkom vid en husbrand på Alinenkatu i Nystad.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
21
Operativ verksamhet räddningsverksamhet Personalen var en aktiv del av utvecklingen av det operativa serviceområdet
Räddningsverkets uppdrag ökade 2016
r 2016 genomfördes räddnings- och oljebekämpningsverksamhet vid sammanlagt 83 brandstationer eller depåer i landskapet Egentliga Finland. Av dessa upprätthålls 66 brandstationer av avtalsbrandkårerna (FBK), 3 brandstationer upprätthålls av åtgärdsavlönade brandmän, 9 brandstationer är bemannade med ordinarie personal och två är oljebekämpningsdepåer. Dessutom bemannas tre brandstationer under tjänstetid för att säkerställa räddningsberedskapen. Egentliga Finlands räddningsverk fick år 2016 cirka 8 600 räddningsuppdrag, medan antalet uppdrag under 2015 var cirka 8 000. De största förändringarna i antalet uppdrag jämfört med år 2015 märktes i markbränder (+ 110 uppdrag), trafikolyckor (+ 100 uppdrag) samt larm från automatiska brandlarm (+ 130 uppdrag). Det gångna året var det sista verksamhetsåret med det föregående beslutet om servicenivån, och räddningsverksamheten upprätthöll beredskapen enligt sina skyldigheter och klarade av att svara på de uppställda kraven.
Ett omfattande myndighetssamarbete genomfördes inom sjöräddningsverksamheten
22
Räddningsverket deltog i flera arbetsgrupper för oljebekämpning Räddningsverket deltog i det nationella arbetet som leds av miljöministeriet i delegationen för bekämpning av fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor. Det viktigaste ärendet under året var att man började utarbeta en nationell oljebekämpningsstrategi. Arbetet fortsätter 2017. Under året deltog personalen inom det operativa serviceområdet också i ett nationellt beredningsarbete vars mål enligt regeringsprogrammet är att överföra berednings- och bekämpningsansvaret för oljeskador till havs Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Bild: Arto Väätti
Under året deltog räddningsverkets personal i ett projekt under ledning av Gränsbevakningsväsendet. Målet med projektet var bland annat att göra en utredning om sjöräddningsverksamhetens status (MIRG-utredning) i Östersjöstaterna. En ledningsgrupp som koordinerar sjöräddningsverksamheten (Maritime Incident Response Group, MIRG) sammanträdde regelbundet och behandlade verksamheten och frågor i anslutning till utvecklingen av verksamheten vid sina möten. Dessutom deltog räddningsverket i VIVE-gruppens verksamhet. Gruppen utvecklar båtverksamheten hos olika myndigheter som har verksamhet till havs. Gränsbevakningsväsendet leder gruppens verksamhet.
Operativ verksamhet räddningsverksamhet
Bild: Riku Koskinen
från miljöministeriet till inrikesministeriet. Arbetet fortsätter som en del av landskapsreformen. Räddningsverket deltog i verksamheten i en regional samarbetsgrupp för oljebekämpning som NTM-centralen inrättat i Sydvästra Finland. År 2017 är Egentliga Finlands räddningsverk ordförande för gruppen. Gruppens verksamhetsområde omfattar landskapen Egentliga Finland och Satakunta samt beaktar också Ålands behov i sitt arbete. Gruppens sammansättning har en bred bas och dess uppgift är att samordna verksamheten hos de oljebekämpningsmyndigheter och -aktörer som finns i området. Oljebekämpningsberedskapen upprätthölls och utvecklades enligt en fastställd oljebekämpningsplan. I planen ingår förutom anskaffning av oljebekämpningsutrustning också upprätthållande av personalens kompetens med hjälp av olika typer av utbildningar. Dessutom fick cirka 40 personer behörighet på skepparkurser och en av kurserna var på svenska. För att öka oljebekämpningsberedskapen inledde det operativa serviceområdet en beredning som siktar på att utveckla samarbetet med den frivilliga räddningstjänstens kommittéer på sitt område. Beredningen grundar sig på resultaten av projektet Vapaaehtoiset öljyntorjunnassa
(Frivilliga inom oljebekämpningen) som organiserades av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland och som inleddes 2015. Projektets mål är att skapa en funktionell modell, där olika frivilligorganisationer ska ha en på förhand överenskommen roll och uppgifter vid bekämpningar av större oljeskador. Beredningen fortsätter 2017.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
23
Personalen är med och utvecklar serviceenhetens verksamhet Under verksamhetsåret inrättades i serviceenheten för räddningsverksamheten flera arbetsgrupper som ska utveckla verksamheten. I alla grupper är personalen och de förtroendevalda starkt representerade. En av de inrättade grupperna är utvecklingsgruppen för räddningsverksamheten. Till gruppen valdes representanter från alla 12 brandstationer. Den prehospitala akutsjukvårdens och räddningsverksamhetens grupper samarbetar intensivt för att göra den dagliga verksamheten mer jämlik och smidig. Ett utmärkt exempel på gruppernas samarbete är förfarandet med egen anmälan vid sjukledighet. Modellen börjar tillämpas i början av 2017.
Operativ verksamhet Prehospital akutsjukvård
Förstavårdarna fanns också med när det hände i regionen
Räddningsverket mottog drygt hundra prehospitala akutsjukvårdsuppdrag per dag
Bild: Maria Nykyri
D
en prehospitala akutsjukvårdsverksamheten styrs av ett beslut om servicenivån som fastställts av organisationen för Affärsverket för akutvården och jouren och som uppgjorts för 2015–2017. Räddningsverket producerar prehospital akutsjukvård i landskapet, i enlighet med ett samarbetsavtal. Granskat ur serviceproduktionens synvinkel har den prehospitala akutsjukvårdsverksamheten som räddningsverket producerar uppfyllt de uppställda kraven, och aktionsberedskapen ligger fortfarande på en god nivå. Serviceenheten för prehospital akutsjukvård ansvarar för ordnandet av de prehospitala akutvårdstjänsterna i Egentliga Finlands räddningsverk, utvärderingen av verksamhetens kvalitet och utvecklingen av tjänsterna. År 2016 uppgick de prehospitala akutsjukvårdsuppdragen till cirka 41 500. Uppdragen ökade med cirka en procent jämfört med året innan. Brådskande A-uppdrag uppgick
till cirka 1 900 stycken och de brådskande uppdragen ökade med cirka 2 procent jämfört med året innan. Uppdragen utfördes med tolv ambulanser enligt beslutet om servicenivån inom den prehospitala akutsjukvården. Ambulanserna har placerats vid sex olika brandstationer: Centralbrandstationen i Åbo, Jaani, Kärsämäki, Nådendal, S:t Karins och Pargas. Under året valdes sammanlagt 21 nya förstavårdare till serviceenheten för prehospital akutsjukvård. Till alla dessa tjänster fanns det många sökande från olika delar av landet.
24
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Utbildning i utryckningskörning ökar arbetssäkerheten I serviceenheten för prehospital akutsjukvård har man fäst särskild vikt vid att personalen ska kunna hantera fordonet. I serviceenheten finns personer som har utbil-
Operativ verksamhet Prehospital akutsjukvård
dats till instruktörer i utryckningskörning och som ansvarar för att utbildningen genomförs. Utbildningen har fem skeden och det första skedet inleds genast när en ny anställd anländer. Utbildningen i utryckningskörning är en fortlöpande process som upprepas i tillämpliga delar varje år.
Cyklande förstavårdare fick ett gott mottagande vid sommarens stora evenemang Personalen vid serviceenheten för prehospital akutsjukvård deltog i flera evenemang och tillställningar för att främja säkerheten. De viktigaste av dessa var den nationella 112-dagen, Skärgårdens säkerhetsdag som ordnades i Nagu i augusti samt evenemanget Ipana Hipat i januari. Vi ska inte heller glömma bort det evenemang som ordnades på centralbrandstationen på Åbodagen Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
eller centralbrandstationens 100-årsjubileum, då en ambulans fanns utställd för besökarna. Ett experiment i anslutning till närtjänster inleddes på evenemanget EMD (European Maritime Day) i maj, då förstavårdarna patrullerade evenemangsområdet också med cykel. Experimentet fick ett gott mottagande och avsikten är att fortsätta med det enligt förmåga och med beaktande av tillställningarnas natur. Text: Juha Virto, räddningschef Markku Rajamäki, chef för den prehospitala akutsjukvården Kari Alanko, regional brandchef
25
Axplock från år 2016
Bild: Vesa Halonen
Höghusbrand på Ursingatan 2.1.2016
När risken realiseras – det brinner på höghusets vind! n kväll med skarp kyla lördagen den 2 januari 2016 kl. 19.17 mottar Egentliga Finlands nödcentral flera nödsamtal från Åbo stadskärna. Enligt anmälarna bolmar det ut tjock svart rök från yttertaket på ett höghus på Ursinsgatan. En del av anmälarna ser även lågor bland röken. Det brinner på vinden i bostadsaktiebolaget på Ursinsgatan.
Ett utmanande släckningsuppdrag Redan i det inledande skedet av larmet fanns det en uppfattning om att det skulle bli en utmaning att släcka branden på Ursinsgatan. Alldeles i det inledande skedet visste man ännu inte att invånarna förvarade lösöre på vinden i 8-våningshuset. Sakerna som förvarades på vinden ökade väsentligen brandens effekt och hotade lägenheterna under vindsutrymmet samt vindsutrymmena i grannfastigheten som avgränsades med en brandmur. Den egentliga branden kunde släckas inom
26
cirka en och en halv timme efter larmet och därefter övergick man till efterröjning. Vinden och lösöret brann i praktiken upp helt och hela fastigheten fick betydande skador av släckningsvattnet. Höghuset som byggdes på 60-talet omfattade totalt 8 egentliga bostadsvåningar samt separata vinds- och källarutrymmen. I byggnaden fanns två separata trapphus, som emellertid inte var fysiskt sammanbundna. Balkongerna, som vette mot den inre gården, fungerade som nödutgångar från lägenheterna. I det inledande skedet av branden låg tyngdpunkten på att evakuera invånarna från byggnaden till allmänna utrymmen på gatunivå i det intilliggande höghuset. Under branden evakuerades 64 personer via byggnadens trapphus. Man slapp använda nödutgångarna. Evakueringen skedde väldigt systematiskt och lugnt. Invånarna gjorde exakt som den personal som skötte evakueringen bad dem om. Tack vare den lugna evakueringen från byggnaden
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Axplock från år 2016
skadade sig ingen, trots att det tydligt syntes att många av invånarna var uppskrämda.
Stöd för invånarna i en svår situation En brand är alltid en chock för dem som drabbas, och så var det också i detta fall. Redan under släckningsuppdraget informerades invånarna om läget och hur det kommer att framskrida. Man försökte svara på flera av invånarnas frågor, men på en del frågor fanns det inga svar. Invånarnas oro inför framtiden var kännbar. Alla invånare erbjöds nödinkvartering under följande natt av jourhavande inom socialväsendet. Flera av dem kunde dock sova hos släktingar eller bekanta. I slutskedet av släckningsarbetet kom man överens om att husbolaget skulle ordna ett separat informationsmöte för invånarna samt att socialväsendet skulle ordna krismöte för de invånare som ville få utlopp för sina känslor. Vid båda mötena närvarade räddningsverket för att berätta om händelsens förlopp och svara på invånarnas frågor. Deltagarna tyckte att det var mycket betydelsefult att en representant för räddningsverket närvarade.
Vad lärde vi oss? Evakueringen av invånarna gick bra, eftersom trapphusen var rökfria under nästan hela branden. Läget hade varit ett annat, om det hade funnits rök i trapphusen. I så fall hade man varit tvungen att sköta en del av evakueringen via balkongerna på den inre gården, vilket hade bundit mera personalresurser och krävt betydligt mera tid. Då hade också risken för att invånarna skulle skada sig under evakueringen varit mycket större. Att evakueringen lyckades berodde också på invånarnas förtroende för personalen inom räddningsverksamheten och den prehospitala akutsjukvården. Vid invånarmötena var invånarna mycket tacksamma för att räddningspersonalen eller förstavårdarna genom sitt agerande gav en känsla av trygghet under evakueringen. Invånarna litade helt och hållet på hjälparna. Effekten av denna omständighet bör absolut inte underskattas eller ignoreras vid en evakuering. Myndighetssamarbetet gick mycket bra under uppdraget. Varje aktör förstod hur allvarligt läget var och agerade också därefter. Även husbolagets styrelse och disponenten agerade bra i situationen, trots att de stod inför en helt ny utmaning. Husbolagets styrelsemedlemmar och disponenten hade aldrig tidigare varit i en Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
sådan situation, där de snabbt måste börja ordna informationsmöten eller kontakta försäkringsbolag på grund av en stor brand. Det är mycket vanligt att de som varit med om en olycka efteråt börjar söka efter orsaken och en skyldig till händelsen. I detta fall blev skuldfunderingarna korta, eftersom polisen inom ett par dagar meddelade att de undersökte branden som grovt sabotage och att de hade häktat en eventuell gärningsman. I vilket fall som helst berörde branden byggnadens invånare och deras närmaste. Alla minns säkert evakueringen på ett eller annat sätt. Händelsen fick mycket uppmärksamhet i medierna och väckte diskussion i sociala medier om brand- och personsäkerheten. I sista hand är husbolagen och invånarna själva nyckelfaktorer för huruvida en brandrisk realiseras i deras boendemiljö. När har du funderat över brandsäkerheten i ditt hem? Eller när behandlades säkerhetsfrågor senast på husbolagets möten? Text: räddningschef Mika Viljanen jourhavande chef vid branden på Ursinsgatan Brandsäkerhetsguide för flervåningshus: QR-kod
Brandsäkerhetsguide för småhus: QR-kod
Instruktionsbladen hittas också: www.vspelastus.fi/sv/anvisningarochblanketter
27
Axplock från år 2016
Bild: Petri Nenonen
42 § i räddningslagen och boendesäkerhet
Myndigheterna som räddningsverkets ögon – myndighetssamarbete för att förebygga olyckor rets tyngdpunkt för riskhanteringen vid Egentliga Finlands räddningsverk låg starkt på boendesäkerhet, och räddningsverket har strävat efter att engagera också andra myndigheter i regionen. Projektet inleddes delvis redan år 2015 med utbildning av cheferna för hemvården (social- och hälsovårdens säkerhetskort), och en del som behandlades redan då var andra myndigheters skyldighet att anmäla eventuella riskobjekt till räddningsmyndigheten. År 2016 fortsatte räddningsverket säkerhetskortsutbildningarna och strävade själv efter att i mån av möjlighet delta i andra myndigheters arbetsgrupper som tangerar boendesäkerhet. Under 2016 förbättrades dessutom samarbetet med bland annat tillsynsveterinärerna samt polisen i Sydvästra Finland.
42§-seminariet samlade regionens myndigheter
28
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
I mars 2016 ordnades i Egentliga Finland ett 42§-seminarium som fokuserade på boendesäkerhet. På seminariet diskuterade man bland annat om tvångsmässigt samlande, anmälningsskyldighet mellan myndigheter och gick igenom en brand som inträffade i stadsdelen Raunistula i Åbo år 2014, då två invånare omkom. Till seminariet hade myndigheter inbjudits från nästan varje myndighetsinstans runt om i Egentliga Finland. Seminariet var en framgång för räddningsverket mätt med alla mätare. Över 200 deltagare deltog i seminariet och responsen om seminariet var mycket positiv. Efter seminariet bad räddningsverket villiga personer att delta i en arbetsgrupp som räddningsverket inrätta-
Axplock från år 2016
de och vars syfte var att söka efter lösningar och dela med sig av synpunkter om utmaningar i anslutning till ärendet. Gruppen samlades två gånger under 2016 för att dela med sig av nyheter och synpunkter om läget. Under diskussionerna har många utmaningar med att förbättra boendesäkerheten framkommit. Räddningsverket har fått anmälningar av andra myndigheter redan före seminariet, men seminariet förbättrade tydligt medvetenheten om ärendet. Under 2016 fick Egentliga Finlands räddningsverk 150–180 anmälningar om brandrisk eller olycksrisk och man har strävat efter att påverka anmälningarna med hjälp av myndighetssamarbete.
Utmaningarna inom boendesäkerheten fortsätter år 2017 Man strävar efter att ytterligare föra fram boendesäkerheten och problemsituationer i anslutning till detta under 2017. Med stöd av de goda erfarenheterna av det föregående seminariet ordnas i april 2017 ett nytt seminarium med något förnyade teman. Även inom räddningsverket kommer man att fortsätta att utveckla ärendet, bland annat hanteringen av anmälningar och andra processer. Text: Kari Kummunsalo, ledande brandinspektör
Räddningslagen 42§ Enligt 42 § i räddningslagen är myndigheterna skyldiga att underrätta räddningsmyndigheten om de brandfaror och olycksrisker som de konstaterar i samband med sitt arbete. Anmälningsskyldigheten gäller också kommunen och t.ex. verksamhetsidkare som ordnar stödbostäder och sköter vårdinrättningar. Sekretessbestämmelser är inget hinder för anmälan.
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
29
67 avtalsbrandkårer i Egentliga Finland
Avtalsbrandkårerna är en aktiv del av Egentliga Finlands räddningsväsende vtalsbrandkårerna, dvs. de frivilliga brandkårerna (FBK), utgör tillsammans med den fast anställda och åtgärdsavlönade personalen räddningsväsendet i Egentliga Finland. FBK-föreningarna har ingått brandkårsavtal med räddningsverket och sköter larmuppdragen inom sitt ansvarsområde och vid behov även på längre avstånd. År 2016 ingick 67 avtalsbrandkårer avtal med det regionala räddningsverket. I städerna samt i de större tätorterna finns brandstationer med fastanställd bemanning. Avtalsbrandkårer behövs vid överlappande och stora bränder och olyckor. Personerna som de frivilliga brandkårerna kan erbjuda behövs bland annat vid röjning av skador orsakade av stormar. År 2016 gjorde avtalsbrandkårerna sammanlagt 3 922 utryckningar av olika slag. Av dessa var 2 583 räddningsuppdrag och 1 339 var första insatsuppdrag. Enligt PRONTO-programmet genomförde de frivilliga brandkårerna 155 olika evenemang i anknytning till säkerhetskommunikation. Dessutom ordnades ett stort antal olika tillställningar på olika orter.
Kursarrangemangen enligt grundutbildningssystemet sköttes liksom tidigare av Västra Finlands Räddningsförbund och på det svenskspråkiga området av Finlands svenska brand- och räddningsförbund (FSB). Utbildningsbehoven utreddes med en enkät om utbildningsbehov, som genomförs varje år. I de kurser som räddningsverket bekostat och som främst följer grundutbildningssystemet deltog 233 brandmän.
Samarbetet med FBK utvecklas kontinuerligt
Olika funktioner schemaläggs med hjälp av ett årsschema och på så sätt erbjuds möjligheten att delta i övningar som räddningsverket ordnar. Räddningsverket ordnade bland annat möjligheten att delta i en varm rökdykningsövning i en flamsimulator samt i en ”kall” övning på en häckbana och i en övningssimulator för takarbete.
Under året sammanträdde räddningsverkets och avtalsbrandkårernas samarbetsgrupp fyra gånger. Gruppen som grundats för att utveckla kommunikationen och verksamheten fungerar under räddningschef Juha Virtos ledning. Vid sina möten behandlade samarbetsgruppen bland annat räddningsväsendets utkast till beslut om servicenivån, resultaten av test av larmsystemet, reformen av räddningsväsendet, den operativa förändringen av räddningsverket (stationsmästare och FBK-kontaktpersoner), deltagandet i larmverksamheten (särskilt personer under 18 år) och beredningen av räddningsväsendets riskbedömningssystem (PERA). Samarbetet mellan räddningsverket och avtalsbrandkårerna utvecklades ytterligare också genom förnyelse av blanketten för veckoövningsprogrammet, så att den är identisk i hela Egentliga Finland. För att underlätta verksamheten tog man i slutet av året i bruk en extranet-tjänst avsedd för avtalsbrandkårerna. I portalen finns ett eget avsnitt för alla brandkårer
30
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Kunskaperna upprätthålls regelbundet genom övningar
Bild: Maria Nykyri
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland
Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland samt ett gemensamt arbetsutrymme för informering. I FBK:s eget arbetsutrymme kan man spara godkända veckoövningsprogram, uppgifter om utsedda enhetschefer och andra motsvarande uppgifter. Likaså kan man framöver läsa och skriva ut aktuella anvisningar och motsvarande i portalen. Avtalsbrandkårernas räddningsfordon förnyades med cirka 10 enheter. Två nya tanksläckningsbilar anskaffades för avtalsbrandkårerna och dessutom cirkulerades två släckningsbilar, fem tankbilar och en manskapsbil i bra skick. Ett stort antal olika slags utrustning till ett värde om drygt 157 000 euro anskaffades till brandkårerna. Under årets lopp anskaffades bland annat 103 branddräkter, 136 par brandstövlar och 92 brandhjälmar. Ett komplett utrustningsset erhölls av 52 nya brandmän inom FBK.
Avtalsbrandkårerna är motiverade och skickliga Avtalsbrandkårernas kunskaper att agera vid olika olyckor är mycket goda och personalen är motiverad. Tillväxten av ungdomar till larmavdelningarna är god, på en del orter är de till och med så många att lokalerna och antalet utbildare har varit en utmaning. Detta sätter press på utbildarna. Till min glädje har jag lagt märke till att de frivilliga brandkårerna samarbetar allt mer sinsemellan exempelvis i form av övningar och utbyten av utbildare. Det är bra att fortsätta på samma sätt, för att det även i framtiden ska finnas kunniga hjälpare i hela Egentliga Finland. Text: Olli Lehtisalo, stationsmästare
Avtalsbrandkårerna Loimaaregionen Aura FBK Karinais FBK Koski FBK S:t Mårtens FBK Metsämaa FBK Oripää FBK Pöytis FBK Tarvasjoki FBK Yläne FBK Yläne kyrkbys FBK
Saloregionen Salo FBK Halikko FBK Hirveläregionens FBK Kiikala FBK Kisko FBK Kuusjoki FBK Muurla FBK Bjärnå FBK S:t Bertils FBK Sommarnäs FBK Suomusjärvi FBK
Åboland Hitis Kyrkoby FBK Houtskärs FBK
Iniö FBK Kimito FBK Korpo och Norrskata FBK Lielax FBK Nagu FBK Pargas FBK Rosala FBK Västanfjärds FBK
Åboregionen Villnäs FBK Jäkärlä FBK S:t Karins FBK Kakskerta FBK Kustö FBK Lemo FBK Lundo FBK S:t Maries FBK Masko FBK Merimasku FBK Nådendals FBK Nousis FBK Patis FBK Pemar FBK Pikis FBK Reso FBK Rantakulma FBK Rusko FBK
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Rimito FBK Sagu FBK Åbo FBK Vahto FBK
Nystadsregionen Kaland FBK Karjala FBK Gustavs FBK Letala FBK Lokalax FBK Mietois FBK Virmo FBK Pyhämaa FBK Pyhäranta FBK Rautila FBK Tövsala FBK Nystads FBK Vemos FBK
De uppdragsavlönade brandkårerna Alastaro brandkår Dragsfjärds brandkår Letala brandkår Loimaa brandkår Somero brandkår
31
Teknisk service
Anskaffning, reparation och ibruktagande av utrustning samt ändringsarbeten i lokaler
Enheten för tekniska tjänster hade ett livligt år 2016 r 2016 fokuserade utrustningsskötseln på anskaffning av ersättande utrustning och uniformer för den ordinarie personalen. Avtalsbrandkårernas anskaffningar av utrustning genomfördes på samma sätt som under tidigare år. Under 2016 anskaffades cirka 2 700 utrustningsartiklar till avtalsbrandkårerna och värdet för dessa anskaffningar uppgick till 157 000 euro. Under det gångna året utrustades dessutom 52 nya personer som kommit till avtalsbrandkårernas larmavdelningar. Under 2016 konkurrensutsattes branddräkterna på nytt, när den tidigare konkurrensutsättningen avslutades. Anskaffningarna av branddräkter konkurrensutsattes som en gemensam upphandling för räddningsverken i västra Finland och genomfördes av Egentliga Finlands räddningsverk.
Räddningsverkets verkstad i Åbo sörjer för allt underhåll av räddningsutrustning inom sitt område. Underhållet av utrustningen som används av avtalsbrandkårerna ordnas täckande inom verkets hela område, på samma sätt som inventarieskötarnas uppgifter.
I verkstaden arbetar en förman och tre montörer och inom området finns sju inventarieskötare. För personalen har fastställts mål där servicebesöken, besöken på brandstationer och övriga uppgifter som måste genomföras under året definieras. Ibruktagandet av nya tankbilar och tanksläckningsbilar möjliggjorde liksom under tidigare år cirkulation av fordon mellan olika stationer. Under året flyttades sju tunga räddningsfordon från en station till en annan enligt en planerad cirkulation av fordon. I samband med överföringarna genomfördes underhållsbesiktning av bilarna, nödvändiga ändringsarbeten, installation av kommunikationssystem samt tejpning av symboler. Sex bilar togs ur bruk. Av dem donerade räddningsverket i samarbete med S:t Karins stad en tankbil till Moldavien. Den utrustning som togs ur bruk såldes på auktion på hösten och intäkterna från försäljningen uppgick till cirka 75 000 euro. Utvecklingen av inventarieförvaltningen fortsatte under 2016, på så sätt att det nya Thinger-inventarieförvaltningsprogrammet avancerade till pilotskedet. Under innevarande år utvecklas mjukvaran i samarbete med mjukvaruleverantören och användningen utvidgas efterhand med målet att mjukvaran ska omfatta alla inventarier vid räddningsverket.
32
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Verkstaden sköter underhållet av utrustning runt om i landskapet
Teknisk service
Projektet för Kuninkoja brandstation inleddes Reso stad fattade beslut om byggande av Kuninkoja brandstation och projektet inleddes med planeringar och anbudsförfaranden. Enligt den preliminära tidsplanen inleds det egentliga byggandet i april 2017 och byggnaden ska stå färdig i april–maj 2018. Ändringsarbetena för utrustningsskötselns behov i Artukais brandstation genomfördes under slutet av året. Utrustningsskötseln och utrustningsförrådet flyttas till Artukais brandstation i början av 2017. Det akuta behovet av personalrum och föreläsningsutrymmen i Kakskerta brandstation underlättades, när räddningsverket skaffade baracker för ändamålet. Barackerna har placerats intill Kakskerta brandstation. Denna tillfälliga lösning förbättrar avtalsbrandkårens verksamhetsförutsättningar, åtminstone för en tid. Utöver dessa projekt förnyades bland annat köket i manskapsutrymmet i centralbrandstationen. Tack vare detta är utrymmet nu modernt och tillgängligt. På samma sätt som tidigare år genomfördes ett stort antal mindre reparations- och underhållsarbeten på brandstationerna för att förbättra tillgängligheten och främja arbetshälsan.
slutet av året färdigställdes sjöräddningsenheten T15 för vattendykarna vid centralstationen samt två kemikaliebekämpningsbilar (N181 och N182), som finns på Luolala brandstation och ersätter en gammal kemikaliebekämpningsbil. Under 2016 togs också sex nya inspektionsbilar i bruk och fem manskapsbilar anskaffades. Manskapsbilarna kan börja användas i januari 2017. Anskaffningen av tung materiel 2016 inleddes och bilarna blir klara på våren 2017: släckningsbilarna T11 (Åbo) och L11 (Lundo) samt tankbilarna Pa13 (Pemar) och Al13 (Alastaro). Anskaffningar i enlighet med projektet för att grundligt förbättra fordonsparken fortsatte under 2016. Totalrenoveringen av oljebekämpningsbåten PgM11 av klass F (Pargas) blev klar och båten kunde sjösättas i juni strax före midsommar. I slutet av året inleddes anbudsförfarandet för totalrenovering av tre oljebekämpningsbåtar av klass F. Leverantören har ännu inte valts, men enligt tidsplanen är målet att totalrenoveringen av alla tre båtar ska vara klar senast i maj 2019. Text: Mikko Särmä, teknisk chef
Flera bilar togs i bruk under året Under sommaren och hösten 2016 togs fyra nya bilar som beställdes under 2015 i bruk enligt följande: två tanksläckningsbilar Ks11 (Kisko) och As11 (Villnäs) samt två tankbilar T13 (Åbo) och U13 (Nystad). Under
Bild: Maria Nykyri
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
33
Statistik
Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2016 Akutvårdstjänsternas kostnadsstruktur 2016 Ekonomiska nyckeltal 2012–2016 Utförda brandsyner 2013–2016 Akutvårdsuppdrag enligt brådskande natur åren 2012–2016 Branddödsfall 2012–2016 Räddningsverkets uppdragsmängder åren 2012–2016 Räddningsväsendets uppdragsmängder vid ordinarie brandstationer och dagsbrandstationer 2016 9. Räddningsväsendets uppdragsmängder enligt olyckstyp 2012–2016 10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandkårerna 2016
Bild: Riku Koskinen
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.
34
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Statistik
1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2016 (pl. ensihoito) 5%
16 %
Löner Köp av tjänster
62 %
Hyror Övriga kostnader
17 %
2. Kostnadsstrukturen för den prehospitala akutsjukvården 2016 8%
3%
2%
Löner Köp av tjänster Hyror Övriga kostnader
87 %
3. Ekonomiska nyckeltal 2012–2016 Nyckeltal Antalet invånare i Egentliga Finland
2012
2013
2014
2015
467 217 468 936 470 880 472 725
2016 474 323
Driftsutgifter, nettoeuro/invånare
64,88
66,15
66,34
66,36
65,77
Nettoinvesteringareuro/invånare
3,48
3,99
4,15
4,44
4,9
51
130
572
787
532
Återbetald betalningsandel (tusen euro)
Varsinais-Suomen Egentliga Finlands pelastuslaitoksen räddningsverks årsberättelse vuosikertomus 2016 2015
35
Statistik
4. Utförda brandsyner 2013–2016 Brandsyner
2013
2014
2015
2016
A1 - A6
2 970
2 576
2 446
2 134
Egenkontroll
7 309
7 402
7 571
7 767
Övriga
1 221
1 267
1 323
1 800
Prestationer sammanlagt 11 500
11 245
11 340
11 701
5. Uppdrag inom den prehospitala akutsjukvården enligt brådskandegrad Uppdrag enligt skyndsamhetsklass
2012
2013
2014
2015
2016
A-uppdrag
1 685
1 805
1457
1 520
1 934
B-uppdrag
9 492
9 701
9459
9 758
10 180
C-uppdrag
14 355
14 542
14 592
15 251
15 560
D-uppdrag
14 218
15 773
15 715
14 557
13 846
Uppdrag sammanlagt
39 938
41 821
41 223
41 086
41 520
6. Branddödsfall 2012–2016 Branddödsfall
36
2012
2013
2014
2015
2016
I Egentliga Finland
7
9
7
5
11
I Hela landet sammanlagt
80
58
87
79
82
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Statistik
7. Räddningsväsendets uppdragsmängder 2012–2016 10000
9077
9000
8324
8000
8621
8138
7994
2014
2015
7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000
0 2012
2013
2016
8. Räddningsväsendets uppdragsmängder hos ordinarie räddningsenheter och vid dagsbrandstationer 2016 2000 1875 1800
1600
1400
1200
1000
800
600
687
677
617
570
400
521 349
332 263
200
261
260 151
0
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
37
Statistik
9. Räddningsväsendets uppdragsmängder enligt olyckstyp 2013–2016 Olyckstyp (primär)
2013
2014
2015
2016
Byggnadsbrand
220
243
196
236
Risk för byggnadsbrand
270
301
304
325
Markbrand
369
348
187
295
Trafikmedelsbrand
162
163
158
176
Annan eldsvåda
298
262
228
264
Trafikolycka
1106
1077
1160
1287
Oljeskada
161
201
187
187
Olycka som förorsakats av farliga ämnen
34
40
31
31
Kontroll/bekräftelse av autom. brandlarmanläggning
1704
1516
1512
1599
Kontroll/bekräftelse av brandvarnare
192
278
217
295
Annat kontrol-/bekräftelseuppdrag
775
858
801
837
Första respons
1882
1571
1460
1727
Räddning av människa
131
160
154
145
Räddning av djur
160
131
174
198
Skadebekämpningsuppdrag
1209
485
691
533
Undsättningsuppdrag
224
438
464
446
Handräckning
176
65
62
29
4
2
7
3
9077
8139
7993
8613
Övriga uppdrag Total 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600
2013
400
2014
200
2015
0
2016
38
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Statistik
10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandstationerna 2016 250
200
102
150
32
99
100
0
80 62
56 66
134
37
45
124
52
46
55
60
52
113
50
56
66
64
68
49
75
69
52
0
Brand
Första respons
120
100
0 0 0
80
45 41
0
31
0
0 0
20 45
60
43 98
89
80
40
51 20
48
78
78
77
71
58
57 40
34
0
Brand
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Första respons
39
Statistik
70
0
0
60
0
0
0 0
0 0
50
0
0
25 40
0
1
19 28
63
30
62
61
59
59
55
55
50
49
27
47
46
47
20
32
30 20
10
20
0
Brand
Första respons
50
45
0
0
0
0 0
40
0
1
0
0 0
35
0
30
25
45 20
0
0
29
29
9 45
45
43
40
40
37
38
38
35
0
24 30
15
28
22
10
5
7
0
Brand
40
Första respons
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Statistik
30
25
20
15
27 24 10
23
23 20
19
19
17
16
5
16
14
12 7
6 1
0
Brand
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Första respons
41
Kontaktuppgifter
Egentliga Finlands Räddningsverk
YRKESSKICKLIGHET SNABBHET JÄMLIKHET
Egentliga Finlands räddningsverk www.vspelastus.fi fornamn.efternamn@turku.fi Eriksgatan 35 20100 ÅBO Växel tfn 02 263 3111
Följ oss på Facebook
42
Läs om dagens aktuella teman i bloggen
Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2016
Yrkesskicklighet Snabbhet Jämlikhet