Strålsäkert | JG Communication

StrålSäkert nummeR 2 åR 2010

Villaägaren David Ringmar:

”radonsaneringen gick smidigT”

ålning Så mycket Str år får du på ett

100 miljoner

kronor om åreT Till forskning om sTrålning

Tema moderniseringar

Höga säkerhetskrav på kärnkraftverken de ryska bränderna påverkade inte sverige

”Det handlar om att skapa en balans mellan det automatiska och det manuella.”

yVonne liljeholm johansson, utredare

ledare ann-louise eksborg

Moderniseringar och effekthöjningar – självklart för säkerheten

J

ust nu är kärnkraftsindustrin inne i sin mest intensiva period sedan kärnkraftverken byggdes. Det beror på två saker. För det första att vi som myndighet kräver att kärnkraftsbolagen ska modernisera verken, så att säkerheten bibehålls. Vi ska inte glömma att det snart har gått 40 år sedan verken byggdes. För det andra att kärnkraftsbolagen genomför åtgärder för att kunna utvinna mer el från reaktorerna – de vill höja effekten i sina kärnkraftverk.

Riksdagen har beslutat att den 1 januari upphäva förbudet mot att bygga ny kärnkraft i Sverige. Hur resultatet av höstens riksdagsval påverkar det beslutet vet vi i skrivande stund inte. Men jag vill hur som helst poängtera att Strålsäkerhetsmyndigheten varken är för eller emot kärnkraft. Beslutet om kärnkraftens vara eller inte vara är det svenska folkets, genom våra folkvalda politiker. Myndighetens uppgift är i stället att övervaka att de som har tillstånd att bedriva kärnkraftsverksamhet i Sverige gör det på ett säkert sätt.

I det här numret av Strålsäkert kan du bland annat läsa mer om kärnkraftsindustrins arbete med moderniseringar och effekthöjningar – självklart ur ett strålsäkerhetsperspektiv.

Vi har fått många positiva kommentarer sedan det första numret av tidningen Strålsäkert kom ut, och förstås även förbättringsförslag. Fortsätt skriva till oss! Det är med din hjälp vi utvecklar tidningen. Du finner redaktionens e-postadress i rutan nedan.

Ann-Louise Eksborg Generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten

StrålSäkert Ansvarig utgivare Anneli Hällgren Redaktör Ina Bergström Redaktionskommitté för nummer 2 Lars Bennemo, Peter Björk, Peter Frisk, Ninos Garis, Johan Gulliksson, Lars Hildingsson, Lena Hyrke, Lena Sonnerfelt, Gustaf Löwenhielm, Petra Sjöström, Lars van Dassen, Heléne Wijk.

341

123

Art Director Jan Sturestig, JG Communication Layout Jakob Ekman Omslagsfoto Anders G Warne Strålsäkert ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten och informerar om myndighetens frågor. Tidningen kommer ut med fyra nummer per år och kan också läsas på vår webbplats, www.stralsakerhetsmyndigheten.se.

Upplaga 9 000 ex Tryck Elanders Sverige AB, 2010 Tidningen kan beställas i alternativa format som till exempel punktskrift eller daisy-format.

Skicka e-post till registrator@ssm.se om du vill ha tidningen i ett alternativt format.

2

SkICkA E-POST TILL

stralsakert@ssm.se Om DU vILL PRENUmERERA!

Foto: Anders G WArne

Familjen Ringmar genomförde en radonsanering och fick bidrag för kostnaderna.

FaKta om radon radon är ett radioaktivt ämne som finns i gasform. Gasen är osynlig, doftlös och smaklös. Under höst och vinter är radonhalten som högst och det är då mätningen ska göras. riktvärdet, 200 Bq/m3, bestäms av socialstyrelsen.

Varför ska man sanera sin bostad? radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid du tillbringar i radonhus och ju högre halter du utsätter dig för, desto större är risken.

anna bor i ett radonsanerat hus Anna och hennes syskon växer upp i ett radonsanerat hus. Tack vare radonbidraget behövde familjen bara betala drygt hälften av kostnaden för saneringen.

RADON I Täby norr om Stockholm ligger familjen Ringmars villa från 1969. Huset är byggt mellan två bergknallar och i källaren finns en rejäl häll, fint slipad av inlandsisen för tusentals år sedan. David och Julia köpte huset 2007 och var redan då medvetna om den höga radonhalten.

– Det förvånade oss inte att det var hög radonhalt här, säger David Ringmar.

Enligt en gammal mätning var halten cirka 400 becquerel/kubikmeter – långt över det svenska riktvärdet på 200 Bq/m3.

Långtidsmätning – Vi köpte ändå för vi tyckte om huset och området, berättar David, men eftersom vi har barn ville vi ta reda på det exakta värdet och åtgärda problemen.

Familjen gjorde en långtidsmätning som indikerade en radonhalt på 300 Bq/ m3. Därefter tog de kontakt med ett radonsaneringsföretag.

– De kom hit och mätte. Det visade sig att ungefär 60 procent av radonet i huset kom från marken. Resten kom från väggarstrÅLsÄKert #2–2010

na, så de rekommenderade oss att börja med att åtgärda markradonet.

Det låter som en komplicerad historia, men det hela gick tvärtom mycket smidigt, tycker David.

– Vi fick mycket hjälp av saneringsfirman, de visste hur man skulle gå till väga.

Vi började med att skicka in mätresultatet från långtidsmätningen vi hade gjort året innan tillsammans med offerten från saneringsfirman till länsstyrelsen samt vår ansökan om radonbidrag.

Bidrag för sanering Eftersom länsstyrelsen inte betalar ut radonbidrag om saneringen har påbörjats är det viktigt att få ansökan godkänd.

– Vår ansökan godkändes och då var det bara att sätta igång. Tre killar från saneringsfirman kom hit och jobbade i tre dagar, och sedan var det klart. Vårt dagliga liv påverkades nästan inte alls, säger David.

Företaget föreslog ett marksugsystem som skulle installeras permanent i källaren. En marksug fungerar som en köksfläkt.

Den suger upp radonhaltig luft i sin närhet och transporterar bort den från huset.

I Davids och Julias hus tog firman upp fyra hål i husets bottenplatta och monterade rör som går genom källarplanets rum till ett utblås på ena gaveln.

Här kan du få hjälp att mäta Vänd dig till kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning om du vill veta hur du ska göra för att mäta radonhalten i ditt hus. du som bor i hyresrätt vänder dig till värden och du som bor i bostadsrätt kan få hjälp av styrelsen.

Mer information om radon finns på www.stralsakerhetsmyndigheten.se, www.radonguiden.se, www.boverket.se.

En elmotor styr hur kraftigt insuget är.

När David ställer vredet på max hörs ett svagt brus.

– På vintern, när vi mest är inomhus, kör vi på maxhastighet. Men under sommarhalvåret, när vi är ute mycket, har vi radonfläkten på lägsta effekten. Det håller elkostnaderna nere.

När marksugarna var installerade var det dags att kontrollmäta för att se om åtgärden hade varit tillräcklig.

– De kom hit med ett instrument som såg ut som en resväska. Det skulle stå på olika platser i huset under ett antal veckor.

Mätningarna indikerade att radonhalten hade sjunkit till hälften.

Radonhalten har sjunkit Därefter gjorde familjen en långtidsmätning, något som länsstyrelsen kräver.

– Vi hade spårfilmsdosor på flera platser i huset under flera månader den vintern, och samtliga visade att radonhalten hade sjunkit till ca 100 Bq/m3, säger David.

David och Julia är nöjda med sin radonsanering.

– Det känns självklart bra att barnen slipper växa upp i en osund miljö. Att saneringen dessutom höjer värdet på huset är en bonus.

Ina Bergström

3

fråga experterna!

Fråga oss vad du vill om strålning! Skicka din fråga till registrator@ssm.se Vill du veta mer kan du läsa på vår webb, www.stralsakerhetsmyndigheten.se

Har sTrålsäkerHeTsrålsäkerHeTsmyndigHeTen en någoT genusperspekTiv på sTrålskyddeT? rålskyddeT? svar: Det finns några bestämmelser för skydd mot joniserande strålning som enbart gäller kvinnor.

Syftet är att skydda foster och diande barn från strålning.

Konkret innebär det att kvinnor som utsätts för strålning i sitt arbete har rätt till andra arbetsuppgifter under en graviditet.

På motsvarande sätt gäller att kvinnor under en amningsperiod ska ha arbetsuppgifter som utesluter möjligheten att radioaktiva ämnen sprids till barnet.

I samband med sjukvård ska kvinnor i fertil ålder tillfrågas om de är gravida innan de ska genomgå en röntgenundersökning, en nukleärmedicinsk undersökning eller en behandling med strålning.

Slutligen gäller vid olyckssituationer där strålning förekommer att kvinnor som är gravida inte ska delta i räddningsarbete.

Hur gör man el med Hjälp av kärnkrafT? svar: En kärnkraftsreaktor kan liknas vid en stor ångmaskin. I en så kallad kokvattenreaktor placeras mellan 450 och 700 bränsleelement i reaktortanken och bildar tillsammans det som

kallas härden.

När man får igång kärnklyvningen i atomkärnorna i uranet bildas värme. Det vatten som pumpas genom härden värms upp, börjar koka och ånga bildas. Ångan leds till turbiner som driver en generator som omvandlar ångtrycket till elektricitet. Sedan leds ångan från turbinen vidare till en kondensor där ångan kyls ner och blir till vatten igen.

Därefter leds vattnet åter in i reaktorn.

Kylvattnet som används för att kondensera ångan till vattnet är havsvatten. Det pumpas ut i havet igen när det har utfört sin uppgift. Kylvattnet blir inte radioaktivt förorenat eftersom det går i ett eget system och aldrig kommer i kontakt med processvattnet.

Peter Hofvander, enheten för drift och strålskydd

Klas Idehaag, avdelningen för kärnkraftssäkerhet

4

kan eTT läckage från eTT sluTförvar få konsekvenser likT Tjernobyl? svar: Nej. Ett läckage från

ett slutförvar kan inte få samma konsekvenser som en stor olycka vid ett kärnkraftverk. Det kan inte inträffa en härdsmälta i ett slutförvar. Det värsta som kan hända är att kapslar kan gå sönder och läcka ut radioaktiva ämnen. Ämnena kan sedan långsamt föras upp till markytan omkring förvaret.

Vid Tjernobylolyckan spreds radioaktivitet genom Eu luften över stora delar av Euslut ropa. Ett utsläpp från ett slutförvar sprids med grundvatten och när detta når markytan eller vattendrag får det i första hand lokala konsekvenser.

Peter Hofvander, enheten för drift och strålskydd

Hur säkra är TransporTer av använT kärnbränsle? svar: Myndigheterna accepterar bara säkra transporter i enlighet med internationellt godkända transportregler. Redan i dag sker omfattande transporter av använt kärnbränsle. Använt kärnbränsle transporteras från kärnkraftverken till mellanlagret Clab, vid Oskarshamns kärnkraftverk, ombord på det specialbyggda fartyget M/S Sigyn.

Under transporten är bränslet inneslutet i transportbehållare. Behållarna har 30 centimeter tjocka väggar av stål för att skydda personalen och omgivningen från skadlig strålning, men också för att skydda bränslet från transportskador. Behållarna är konstruerade så att de ska

förbli intakta och behålla sin skyddsfunktion även om de utsätts för mycket hårda påfrestningar, till exempel om fartyget råkar ut för en så svår olycka att det sjunker.

Tusentals transporter av använt kärnbränsle har gjorts på tåg, båt eller bil i Europa, USA och från Japan till upparbetningsanläggningar i Europa. Under dessa transporter har aldrig någon olycka inträffat som lett till utsläpp av radioaktiva ämnen.

För att visa att säkerhetskraven på transportbehållarna är uppfyllda genomgår dessa ett antal kvalificerade tester.

Såväl teoretiska beräkningar som praktiska prov utförs. De praktiska proven omfattar bland annat fallprov, brandprov och nedsänkning i djupt vatten.

Helmuth Zika, enheten för kontroll och skydd

vad är ess? svar: Det är en forskningsanläggning som bolaget European Spallation Source AB planerar att bygga i Lund.

I anläggningen använder man sig av neutroner för att forska inom exempelvis kemi, energiteknik, biovetenskap, medicin och materialvetenskap.

Neutronerna ska produceras genom så kallad spallation där protoner slår loss neutroner från tunga atomkärnor. Verksamheten måste godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten och enligt ESS AB skickas ansökan in under 2011.

Jan Lillhök, avdelningen för strålskydd

Vet du hur stor

STRÅLDOS DU FÅR UNDER ETT ÅR? Strålning kommer från rymden och solen samt från radioaktiva ämnen i marken och i din egen kropp. Människan har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. mSv/år– millisievert per år.

Bq/m3– becquerel per kubikmeter. Se även faktarutan på sidan 14.

MEDICINSK UNDERSÖKNING

MAT

Strålning används vid diagnostik inom vården för att avbilda kroppens olika delar och deras funktion. Medicinska undersökningar med strålning tillämpas vid diagnostisering av sjukdom samt vid förberedelser av, under och vid uppföljning av behandlingar.

Naturligt förekommande radioaktiva ämnen finns i mat och vatten i olika mängder.

Hushåll som använder vatten från borrade brunnar kan på så sätt få en förhöjd stråldos.

Halten av cesium-137, ett icke naturligt förekommande radioaktivt ämne, är i allmänhet låg i livsmedel.

Cirka 3,0 mSv/år Stråldos för en genomsnittlig svensk.

KALIUM-40 I KROPPEN Kalium är ett grundämne som ingår i kroppens vätskor och mjuka vävnader. Kroppen reglerar själv kaliumhalten.

Kalium-40 är ett radioaktivt ämne, som utgör 0,01 procent av allt kalium. Den stråldos som kommer från kalium-40 är i stort sett densamma för hela befolkningen.

0,2

mSv/år

0,2 mSv/år

KOSMISK STRÅLNING Jorden träffas ständigt av partikelstrålning från rymden och solen. När partiklarna träffar den övre atmosfären startar en kedja av processer.

Dessa genererar olika partiklar och gammastrålning. Exponeringen för kosmisk strålning varierar med breddgrad och höjd över havet.

0,3 mSv/år

0,9 mSv/år

0,8

0,6 mSv/år

mSv/år

0,02 ÖVRIGT Strålning som beror på utsläpp av radioaktiva ämnen från exempelvis kärnkraftverk är låg. Dagens exponering domineras fortfarande av kvardröjande cesium-137 från Tjernobylolyckan och de atmosfäriska kärnvapenprovsprängningarna på 1950- och 1960-talen.

RADON INOMHUS Radon som finns inomhus kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet.

Den genomsnittliga radonhalten i svenska bostäder ligger på cirka 100 bq/m3.

Långtidsexponering för radongas ökar risken att drabbas av lungcancer. personer får lungcancer av Strålsäkerhetsmyndighetens radon varje år, och det är uppskattning är att cirka 500 främst rökare som drabbas.

MARK OCH BYGGNADS-MATERIAL Vi exponeras för gammastrålning från marken där det naturligt finns radioaktiva ämnen som uran, torium och kalium. Vi exponeras också i hus byggda av stenbaserade material som innehåller mycket uran/radium. Då kan exponeringen av gammastrålning och radonhalt bli hög.

Fakta: Strålsäkerhetsmyndigheten

FAKtA: strÅLsÄKerhetsMyndiGheten, GrAFiK: soLVeiG heLLMArK

strÅLsÄKert #2–2010

5

Foto: BÖrJe FÖrsÄter

Tema moderniseringar

det ska vara lätt att göra rätt De svenska kärnkraftverken genomför stora moderniseringar.

Förändringarna ställer nya krav på både organisationen och de anställda.

U visste du att... ... den första svenska forskningsreaktorn startade 1954 och fanns i ett bergrum nära Kungliga tekniska högskolan i stockholm.

6

nder flera år har landets kärnkraftverk planerat och genomfört stora moderniseringar bland annat av kontrollrummen. Kärnkraftverket Ringhals har genomfört en av världens mest omfattande moderniseringar i en av reaktorerna, Ringhals 2. Bolaget har bland annat bytt ut hela instrument- och kontrollutrustningen och byggt ett nytt kontrollrum. Det är i kontrollrummet som operatörerna bevakar aktiviteten i reaktorerna.

När så stora förändringar genomförs blir säkerheten särskilt viktig. Tekniken ska vara utformad på ett sätt som gör det lätt för personalen att göra rätt. Det är också viktigt att det finns ett starkt säkerhetsmedvetande bland de anställda.

– Den nya tekniken innebär att industrins anställda måste arbeta på ett nytt sätt vid konstruktion och installation. Även underhållsarbetet påverkas, säger Bo Liwång, en av de utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten som har arbetat med att granska den nya digitala teknik som verken installerar.

Arbetet ska bli lättare De förändringar som bolagen gör i kontrollrummen ska underlätta för operatörerna som arbetar med att bevaka att inget oväntat inträffar i reaktorn. Men förändring-

arna innebär också att operatörerna måste lära sig nya sätt att manövrera och styra reaktorerna. När verken har planerat förändringarna har de därför behövt ta särskild hänsyn till operatörernas möjligheter att på ett säkert sätt sköta sitt arbete.

Ett exempel på hur operatörernas arbete har förändrats är att fler moment nu görs vid datorer. Tidigare, när fler moment gjordes med manöverdon på kontrolltavlor, behövde operatörerna förflytta sig inne i rummet för att genomföra momenten. Då var det enkelt att se vad kollegan gjorde. När momenten i stället görs vid datorskärmen måste operatörerna vara noga med att kommunicera med varandra.

Igenkänning viktigt – Operatörerna måste hela tiden beskriva för varandra vad de gör. Person 1 meddelar vad han gör, person 2 repeterar meddelandet och person 1 bekräftar att det är rätt uppfattat, säger Yvonne Liljeholm Johansson, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det är också angeläget att operatörerna känner igen sig i kontrollrumsmiljön. Därför ser mycket ut som det gjorde före moderniseringen. Exempelvis verkar en del funktioner vara analoga trots att digital teknik gömmer sig bakom. strÅLsÄKert #2–2010

Foto: Getty iMAGes

varför moderniseras kärnkrafTverken?

Det finns flera anledningar till att verken moderniseras. Strålsäkerhetsmyndigheten har ställt högre krav på säkerheten, tekniken utvecklas och det blir allt svårare att få tag på reservdelar till den gamla utrustningen.

Ytterligare en orsak till moderniseringarna är att funktioner och operatörsgränssnitt i kontrollrummet behöver förbättras.

strÅLsÄKert #2–2010

7

Tema moderniseringar Foto: AnniKA ÖrnBorG

Foto: Bosse ALeniUs

”Operatörerna måste hela tiden beskriva för varand­ ra vad de gör.”

Yvonne Liljeholm Johansson.

– Det handlar om att skapa en balans mellan det automatiska och det manuella, säger Yvonne Liljeholm Johansson.

Människa och teknik samverkar Det är tillståndshavarna, de som äger kärnkraftverken, som ska försäkra sig om att säkerheten är tillräcklig när en förändring har gjorts på anläggningen.

Sedan granskar Strålsäkerhetsmyndigheten förändringarna.

Bland annat kontrollerar myndigheten att tillståndshavaren har tagit hänsyn till samverkan mellan människa och teknik när kontrollrummet planerades och designades. För att planeringen ska bli bra krävs att verken har personal med beställarkompetens.

– De behöver inte kunna allt själva, men de behöver ha tillräckligt med kunskap för att veta när det krävs experter, säger Yvonne Liljeholm Johansson.

Myndigheten granskar Myndigheten granskar också hur verken planerar, följer upp och utvärderar moderniseringen. Till exempel kontrollerar myndigheten att det finns system för personalutbildningar. Vid förändringar som påverkar kontrollrum granskar Strålsäkerhetsmyndigheten ett flertal områden, till exempel hur projekten genomförs, hur processen går till och att den kompetens som behövs finns, såväl i projektet som i organisationen.

– Dessutom vill vi se att verken tar vara på tidigare erfarenheter, säger Yvonne Liljeholm Johansson.

Malin Nääs

8

Säkerheten på kärnk ska förbättras på fler De svenska kärnkraftverken måste förbättra säkerheten för att få fortsätta vara i drift. Det kräver Strålsäkerhetsmyndighe­ ten. Samtidigt har verken åldrats och behöver moderniseras. I samband med dessa arbeten vill industrin höja effekten i verken.

nat om att tillståndshavarna byter ut gammal utrustning eftersom det blir allt svårare att hitta reservdelar och personal som kan underhålla de åldrande delarna. Kontrollrummets elektronik och utrustning är exempel på äldre teknik som man nu byter från analog till digital.

De svenska kärnkraftsreaktorerna byggdes ursprungligen för att ha en livslängd på 40 år. Nu är de snart äldre än så. Alla behöver moderniseras men behoven är olika stora.

Oskarshamn 1 har renoverats och byggts om i flera omgångar, medan det finns en del kvar att åtgärda på exempelvis Oskarshamn 2 och Ringhals 1 innan de kan anses uppfylla dagens krav. Modernisering av kärnkraftverken handlar bland an-

Säkerhetsutrustningen förstärks För sex år sedan, 2004, beslutade myndigheten att industrin måste höja säkerheten för att reaktorerna skulle få fortsätta vara i drift. Säkerhetsförbättringarna innebär bland annat att säkerhetsutrustningen kompletteras och förstärks. Ändringarna innebär att reaktorerna får bättre skydd mot exempelvis brand.

Kärnkraftsföretagen presenterade en tidplan för arbetet. MyndigstrÅLsÄKert #2–2010

SäKerhetScheFen på oSKarShamn:

”säkerheten är högprioriterad”

kraftverken ra sätt heten godkände planen och arbetet kunde inledas. Det är omfattande förändringar som berör tusentals anställda och konsulter. Ändringarna ska vara klara vid olika tidpunkter för respektive kärnkraftverk.

Industrin vill höja effekten I samband med moderniseringarna, och de säkerhetsförbättringar som myndigheten alltså kräver av kärnkraftsindustrin, vill industrin av ekonomiska skäl höja effekten i reaktorerna. Myndigheten har inga andra synpunkter på effekthöjningarna än att de måste göras på ett sådant sätt att säkerhetskraven uppfylls. Säkerheten måste vara lika god som tidigare för människor som bor i närheten av verken eller som Ina Bergström arbetar där. strÅLsÄKert #2–2010

Strålsäkerhetsmyndigheten ställer höga krav när det gäller säkerheten på landets kärnkraftverk. Därför arbetar verken med att modernisera anläggningarna utifrån myndighetens krav.

Chef för den avdelning som bevakar att säkerheten är fullgod på kärnkraftverket i Oskarshamn, OKG, är Roger Axelsson. Avdelningens främsta uppgift är att vara ”controller” åt bolagets VD i säkerhetsfrågor. De ska vara oberoende i förhållande till övriga medarbetare på verket och därmed vara en fristående granskare av de åtgärder som de tekniska cheferna och övriga medarbetare föreslår.

– När det kommer nya föreskrifter från myndigheten börjar vi alltid med att ta reda på i vilken utsträckning vi redan lever upp till kraven och vilka åtgärder vi behöver göra, säger Roger Axelsson.

Myndighetens föreskrifter innehåller de krav som kärnkraftverken ska uppfylla ifråga om säkerhet, men det är verken själva som ansvarar för säkerheten. Verken tar fram åtgärdsplaner som sedan måste godkännas av myndigheten. Kraven i föreskrifterna innebär ofta omfattande åtgärder, både räknat i kostnader och i tid.

Men myndighetens föreskrifter kommer inte som en överraskning för kärnkraftsverkens ägare. De har redan tidigare fått dem på remiss för att lämna synpunkter och är därmed förberedda på de omfattande förändringarna.

– Det gör att vi har god tid på oss att internt förbereda och diskutera de förändrade kraven, säger Roger Axelsson.

Hur mycket som behöver Säkerhetschef åtgärdas i samRoger Axelsson. band med moderniseringarna har sett olika ut för olika reaktorer. För OKG innebär det störst förändringsarbete att åtgärda reaktor Oskarshamn 2, O2, medan reaktor O1 byggdes om 2002 och är i mindre behov av åtgärder.

Foto: eMeLie JohAnsson

Strålsäkerhetsmyndigheten krä­ ver att landets kärnkraftverk ska förbättra och modernisera säker­ hetssystemen. Men verken ansvar­ ar själva för hur de ska nå upp till kraven. Roger Axelsson är chef för den avdelning som bevakar säker­ heten på kärnkraftverket i Oskars­ hamn, OKG.

Säkerhetsarbetet på verket är enligt Roger Axelsson högprioriterat. För att få det att genomsyra hela organisationen menar han att det måste vara tydligt att såväl ledning som ägare sätter säkerheten främst.

– Det mesta av säkerhetsarbetet avspeglas i rutiner och instruktioner, men det finns också sådant som inte kan regleras i instruktioner, det som handlar om säkerhetskultur, säger Roger Axelsson.

För att stärka säkerhetsmedvetandet i organisationen deltar alla medarbetare i utbildningar två till tre gånger per år.

– Det handlar om utbildningar som bland annat rör individen som riskfaktor och vilka konsekvenser det kan få när människor i organisationen gör fel, säger Roger Axelsson.

Verket har också bett medarbetarna svara anonymt på en enkät om hur de ser på frågor om säkerheten. När resultatet sammanställts arrangeras tvärgruppsseminarier där medarbetare från olika delar i organisationen diskuterar resultaten.

Malin Nääs

9

effekth – en lå

Kärnkraftverk i Sverige Oskarshamn, OKG, ligger tre mil norr om oskarshamn. de tre reaktorerna producerar cirka tio procent av sveriges el. de har en sammanlagd nettoeffekt på 2 215 megawatt, MW. oskarshamn 1 var den första svenska reaktor som togs i kommersiellt bruk. det gjordes 1972.

Oskarshamn Ringhals ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. de fyra reaktorerna producerar cirka 20 procent av sveriges el. de har en sammanlagd nettoeffekt på 3 707 MW. ringhals reaktor 2 stod färdig för kommersiell drift 1975.

Ringhals

forsmark ligger vid Upplandskusten, ett par mil norr om Öregrund i Östhammars kommun. de tre reaktorerna har en sammanlagd nettoeffekt på 3 140 MW. Forsmarks reaktor 1 togs i kommersiell drift 1980.

forsmark

Barsebäcks kärnkraftverk ligger vid kusten mellan Malmö och Landskrona.

Barsebäck 1 stängdes 1999 efter en uppgörelse mellan staten, sydkraft och Vattenfall. Barsebäck 2 stängdes 2005 efter ett regeringsbeslut. Barsebäcks reaktor 1 stod färdig för kommersiell drift 1975.

Barsebäck

FAKtA: John hiLLstiernA, iLLUstrAtioner: soLVeiG heLLMArK

oliKa SyStem SKa hjälpa varandra Ett exempel på de krav myndigheten ställer på kärnkraftverken är att säkerhetssystemen ska diversifieras, det vill säga att det ska finnas olika system som har samma uppgift men som fungerar på olika sätt. om ett system slutar att fungera ska alltså ett annat system träda in i stället.

10

ytterligare ett exempel på myndighetens krav är att olika komponenter ska separeras.

Det innebär att om det till exempel börjar brinna i en elmotor ska det finnas en avskiljare som förhindrar att motorn intill också börjar brinna.

Turbinhallen, Oskarshamn 3.

Kärnkraftsindustrins arbete med att höja reaktoreffekten pågår just nu vid de flesta av de svenska kärnkraftverken. Myndighetens granskning av sådana ärenden är en process som sträcker sig över flera år.

KäRNKRAfT Den elektriska effekten från ett kärnkraftverk kan höjas på i huvudsak två sätt. Ett sätt är att höja värmeeffekten i reaktorn. Ett annat är att byta till mer effektiva turbiner.

Båda sätten genererar mer el.

I Sverige genomfördes effekthöjningar vid ett flertal reaktorer redan under 1980- och 1990-talen. Då höjdes strÅLsÄKert #2–2010

Tema moderniseringar

höjningar ång process

viSSte du att … … i hela världen finns det cirka 440 kärnkraftsreaktorer som är i drift. … världens första reaktor som levererade kraft till elnätet byggdes 1954 i ryska obninsk. … Ågesta­reaktorn i södra Stockholm var den första svenska kraftvärmereaktorn. den var klar 1963 och under tio år försörjde den Farsta med fjärrvärme.

effekten med 5–10 procent. Den tillståndshavare som vill höja den termiska effekten i en reaktor ansöker om tillstånd hos regeringen. Ansökan skickas

”Regeringen har hittills gett tillstånd att höja effekten i sju reaktorer.” till regeringen men Strålsäkerhetsmyndigheten gör en första säkerhetsbedömning och rekommenderar regeringen att godkänna eller avslå ansökan.

Om regeringen godkänner ansökan ska tillståndshavaren göra de utredningar och analyser som krävs. StrålstrÅLsÄKert #2–2010

säkerhetsmyndigheten granskar dem stegvis. Myndigheten granskar också de ombyggnader som tillståndshavaren gör för att uppfylla säkerhetskraven. Det är först när myndigheten godkänner tillståndshavarens åtgärder som reaktorn kan börja drivas med den högre effekten.

Under 2000-talet har kärnkraftsindustrin lämnat in åtta ansökningar om effekthöjningar, som har granskats av Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansökningarna gäller effekthöjningar från 1,5 till 30 procent i olika reaktorer.

Regeringen har hittills gett tillstånd att höja effekten i sju reaktorer. Två i Ringhals, två i Oskarshamn och tre i Forsmark.

… av de reaktorer som är i drift i dag finns den äldsta i oskarshamn. reaktorn laddades med bränsleelement 1970. Året efter kopplades den in på elnätet och 1972 togs den i kommersiell drift.

utbildningsreaktor kan bli verklighet Forskare på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, håller för närvarande på att utarbeta ett koncept till en utbildningsreaktor. Planen är att bygga reaktorn i Sverige för att tillmötesgå det behov som allt fler kärnkraftsstudenter har av praktiska laborationer. Reaktorn föreslås ha en effektnivå på 10 kilowatt.

Ninos Garis

Malin Nääs och Ina Bergström

11

Unt | TISDAG 15 JUNI 2010

6

INTråNGeT på forSmArk

UNT | OnSdaG 16 JUnI 2010

14 Uppland

Ak Aktiv tivist ister erbr bröt ötsig sigin inpå på Fo Fors rsm mar arkk

TISDAG 15 JUNI 2010 | UNT

Tipsa oss på 72018

7

Flera ska utreda ansvaret

Intr Drygt 30 Greenpeaceaktivister tog

sig in på

Ett 60-tal Greenpeaceaktivister greps på måndagen av polis, sedan de i samband med en protestaktion tagit sig in till kärnkraftverket i Forsmark. 27 personer är anhållna, misstänkta för olaga intrång och brott mot skyddslagen.

InpasserIng. Alla bilister TrafIkkonTr oller. Många som tilläts passera vägfordon stoppades av spärren på väg till Forspolisen vid vägspärren marks kärnkraftverk fopå väg till Forsmarks Det var vid åttatiden på tograferades av polisen. kärnkraftverk. måndagsmorgonen som ett foTo: INGelA Alm SöDermAN foTo: INGelA Alm SöDermAN 60-tal aktivister från Greenpeace tog sig in på området vid Forsmarks kärnkraft- första polispatrullerna från På plats vid presscentret verk. Många av dem var närpolisen i Östhammar till finns också en klädda i sol-, vind- och vat- Forsmark. mängd reDessa upprätta- presentanter från tv, radio tendräkter och syftet med de en vägspärr vid avtags- och tidningar och alla veraktionen var just att uppupp vägen mot Stora Rångsön kar överens om att det som märksamma såväl allmän- och släppte bara förbi an- hänt är stort. Och ovanligt. het som riksdagsledamöter ställda vid kärnkraftverken – Jag kan inte påminpå förnybar, hållbar energi. som skulle gå på eller av sina na mig att det varit några – På torsdag röstar riksda- arbetsskift. protester eller demonstragen om att tillåta ny kärntioner vid Forsmark sedan kraft och går förslaget ige- 15 aktiviSter omhänder- kärnkraftverk et byggdes i nom begås ett stort histo- togs omgående av kärn- början av 1980-talet, förutriskt misstag. Därför val- kraftverkets vakter. Ytter- om de som Folkkampanj de vi att genomföra den ligare en drygt 40 personer mot kärnkraft hade precis här aktionen och vi kom- greps senare av polis – som när det var nytt, säger Olle mer att fortsätta agera res- anslutit från såväl Uppsala Rehn. ten av veckan, bland annat som Stockholm och Gävlegenom att demonstrera ut- borg – och alla gripna akti- Greenpeace-a ktiviSterna anför riksdagshuset, säger vister fördes till en byggnad sade sig innan måndagens Patrik Eriksson, kampanj- på området för tillfällig för- aktion vara beredda att stanchef på Greenpeace och en varing. na i Forsmark fram till omav aktivisterna på plats.

– Nu inriktar vi arbetet på röstningen på torsdag. Nu Själv deltog han i protes- att söka igenom hela områ- tvingades de avbryta aktioterna vid reaktor 3 och där det, så att det inte finns nå- nen redan efter ett par timvar det ingen aktivist som gon aktivist kvar, säger Öst- mar, men kampanjchef Pattog sig över staketen. Vid hammars närpolischef Olle rik Eriksson – som ju inte reaktor 1 och 2 däremot, an- Rehn, när han ett par tim- klättrade över staketen och vändes bland annat en gam- mar senare når Vattenfalls därför bara omhändertogs mal brandbil som hjälpme- hastigt upprättade press- av polisen och fördes från del i klättringen över de två center vid turistinformatiotio- området – vill inte säga att höga nätstängsel som om- nen i Forsmark. den var misslyckad: gärdar kärnkraftverken och – Däremot kan vi säga att tre aktivister kom så långt den var lyckad om vi får de som upp på taket till reak- ”Den var lyckad om riksdagsledamöter som är tor 2. vi får de riksdagsemot kärnkraft att rösta nej och inte låta påtryckningSkyddSvakte rna vid Fors- ledamöter som är ar från partierna avgöra, sämarks kärnkraftverk larma- emot kärnkraft att ger han. de polisen så snart de upptäckt aktivisterna och en rösta nej ...”

Ingela Alm Söderman knapp halvtimme efter att patrik eriksson, kampanjchef ingela.alm-soderman@unt.seövermannad protesten inletts kom de övermannad es. es.

Många Många av de av Greenpeacede Greenpeaceaktivister aktivister som tagit som sig sig tagit in på 018-478 13 52kärnkraftve in Forsmarks på Forsmarks kärnkraftve rksrks område område togs omom togs hand av säkerhetsvak hand av säkerhetsvak ter ter ochoch polis. polis.

Vilka skyldigheter har kärnkraftsbolagen själva när det gäller skyddet mot intrång och vad åligger myndigheterna?

Den frågan får ny aktualitet efter måndagens Greenpeaceaktion. Fyra myndigheter får i uppdrag att utreda saken.

Huvudansvaret för det fysiska skyddet som ska förhindra intrång har kärnkraftverken. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska ta fram regler och föreskrifter för hur det ska vara utformat och polisen ansvarar för att ingripa vid brott. ionschef vid Hägg, biträdande kommunikat . Tomas Hä FOtO: ChrISter BerGStröm för närvarande på Forsmarks kärnkraftverkkärnkraften på torsdag.

Besöksverksamheten är stängd beslut om STÄNGT. KÄLLA: Greenpeace, med att den öppnar efter riksdagens Forsmarks Kraftgrupp AB, räknar

Stopp för alla besökare Andra intrång genom tiderna

vakning tills riksdagen har röstat

miljöorganisationer har Forsmark. höjd beredskap och polisbe tidigare tagit sig Greenpeace och andra

in till Forsmark 2, cirsäger Tomas Hägg, bi-på på taket nom. Åtgärderna gäller fram följd, svenska kärnkraftverk: upp i luften. kommunikations- ka 60 meter till på torsdag då riksdagen trädande – Strax efter klockan åtta vid Forsmarks Krafttar ställning till regeringens chef 1992. I december fick jag information om 1992 tog grupp AB. kärnkraftsförslag. händelsen då jag var i hemsig Greenpeaceak tivister i – Det är tråkigt att vi att met. Jag kom till Forsmark Hägg slår fast Tomasgummiflottar in i Barsebesöksverk tvingas stänga besöksverkhalvtimme seen följt rutinerna en- Ak-ungefär bäcks med första samheten. Vi gästas av en Forsmark hamnbassäng. alla regler vid nare, samtidigt tionen avbröts efter bara högt upp. Några av aktivisterna märkmärk allmänhet varje dag. ligt konstens stor lyckades onens hän- polispatrullen. Ett sig upp måndagsmorg några timmar. medtaaktivisterpå taket präglade markompå har reaktor nu stängt 2. be- Händelsen FoTo: GreeNpeAce Forsmark med Greenpeaceakti- ligt lugn påverkar givetvis vårt sä- delse rådet trots all aktivitet. Vi söksverksamheten och höjt na visterna. vi tar hänsyn 1993. I mars en avtog desig övar regelbundet på bland beredskapen för fysiskt kerhetsarbete, Han var själv 1993 varje hänanalyserar och händelser till här sådana avstånd två aktivister på hänskydd. På behörigt danskaannat fick redafrån första som vi ser ständigt över sä- första till och när jag med egna ögon antikärnkrafts kom från kraftverket blockerar en delse, han när organisatiooch delsen Vi får titta närmagul- såg aktivisterna trädde jag polispatrull vägen. Bara an- kerheten. nensyntes ooA inettpåpar Barsebäck. på vilka åtgärder som just jobbet helt enkelt rutinmässigt in högst uppe ställda, eller någon med an- re De aktivister dömdes senare till 40 här händelsen får till klädda nat giltigt skäl, släpps ige- den På ytan flöt livet lugnt och stilla vid Forsmarks kärnkraftsverk dagen efter händelsen då närmare ett 60-tal aktivister från Greenpeace tagit sig in på industriområdet.

Behöver det fysiska skyddet förstärkas? ”Det är bedrövligt”

Anna-Lena Söderblom (M) ordförande i lokala säkerhetsnämnden är mycket upprörd över det inträffade.

– Jag tycker att det är bedrövligt.

dagsböter av Lunds tingsrätt.

Civil olydnad. Både en del av det

Är civila olydnadsaktioner en del av det politiska livet i en liberal, mogen demokrati, eller en kriminell gärning som faller under paragraf rösta nej. brottsbalkens Budskapet var solklart. om olaga intrång?

FoTo: GreeNpeAce

försökte ta sig över stake- Vakterna lyckades själva tet och polis larmades om- omhänderta 15 aktivister gående. medan andra bland an– Det är det här vi kan nat kunde ta göra enligt vårt åtagande. byggnadern sig upp på a innan polis Vakterna har befogenhet att anlände.

Var vakterna för ingripa för att förhindra att få? brott sker. Men våldsmono– Vi har vakter så att vi polet har polisen. klarar oss men det är inte en obegränsad vaktstyrka.

att det är möjliGt att ta sig Claes-Inge Andersson, kom- in på området tycker han Hur kommer det sig att munikationschef vid Fors- inte är så konstigt. man inte upptäckte aktimarks kraftgrupp, hävdar – Det går naturligtvis att visterna tidigare, exematt personalen såvitt man klättra över staketet. Men pelvis utefter vägen när kan bedöma har agerat helt sedan kommer rätt enligt sina instruktio- i anläggningen man inte in de närmade sig .

Vitala säkerkärnkraftverket? ner. Både genom larm och hetssystem ska man inte nå – Larmet går när man förmed blotta ögat upptäck- och det har man inte heller söker ta sig över staketet och te vakterna att aktivisterna gjort i det här fallet. det är runt själva kärnkrafts-

Aktivister från Greenpeace tog sig i somras in på forsmark vilket ledde till en intensiv debatt. Strål­ säkerhetsmyndigheten har nu krävt att de största kärntekniska anläggningar­ na utreder hur väl skyddet mot intrång fungerar. Dessutom fick myndigheten ett nytt regeringsuppdrag.

12 61

KäRNKRAfT På morgonen den 14 juni gick larmet på Forsmarks kärnkraftverk. En grupp Greenpeaceaktivister hade, med hjälp av en stegbil, tagit sig över de staket som omgärdar anläggningen. Deras syfte var att fästa allmänhetens uppmärksamhet på en omröstning om ny kärnkraft som skulle hållas i riksdagen den 17 juni.

Stort genomslag i medierna Forsmarks skyddsvakter grep aktivisterna, varav några hade tagit sig upp på taket till verket. Ingen kom dock in i själva anläggningen. Polis och kustbevakning kom till platsen och anläggningen fick förstärkt skydd. Senare åtalades omkring femtio aktivister. Händelsen fick stort genomslag i medierna och bland politikerna samtidigt

området som vår kameraövervakning finns.

Claes-Inge Andersson är osäker på hur mycket det går att ytterligare förstärka säkerheten.

– Man kan alltid förstärka mer men vi vill också ha en öppenhet mot allmänheten. Det är hela tiden en balans mellan en bedömd hotbild och att man kan arbeta här på ett hyfsat sätt. Vår bedömning är att vi har ett bra fysiskt skydd.

Efter 11 september 2001 har det yttre skyddet vid de svenska kärnkraftverken förstärkts. Samtidigt har både lokala säkerhets-

nämnden i Östhammars har det fungerat väldigt bra, kommun och vd:arna för de säger han. tre svenska kärnkraftverken Strålsäkerhetsmyndigmenat att ökade krav borde heten (SSM) kommer att ställas på samhällets skydd skicka personal till Forsav anläggningarna. Det har mark så fort läget har lugbland annat handlat om po- nat ner sig. Myndigheten lisens insatstider. påpekar att skyddet vid ett kärnkraftverk består av flera MeN eNligT Christer Nordbarriärer och att aktivisterström, presstalesman vid na bara forcerat den första Uppsalapolisen, var po- barriären i form av staketen. lis snabbt på plats den här – Syftet med staketen gången. är inte att det ska vara ett – Vi fick larmet direkt och 100-procentig t skydd utan de första patrullerna kom att man ska få ett larm, kunfrån Östhammar. Sedan var na se vad som sker och i sin det en stor utryckning med tur larma polis, säger inmycket personal från vår spektör Stig Isaksson. sida. Såvitt jag kan bedöma Enligt föreskrifterna ska

Både och är den bild som docent Stellan Vinthagen vid Göteborgs universitet ger. Sociologi och freds- och konfliktforskning är hans ämnen, och han har särskilt inriktat sig på forskning om civil olydnad som form för opinionsbildning och pro-

12

mensamt.

– Jag har under en tid pekat på vissa problem med samhällets respons och välkomnar därför miljöministerns uppdrag, sade Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör Ann-Louise Eksborg i en aNN-louiSe kommentar. ekSborG, Anna-Lena Strålsäkermärksamhet än möjligen i hetsmynSöderblom lokalpressen.

(M), ordfö- dighetens i den generalrä egåNgar kan rande räTT – meN räTTegåNgar säker- direktör. också vara en del i opini- lokala hetsnämnmokan Där onsbildningen. i Östhammars komtiven bakom en aktion åter- den är glad över att stuigen belysas som en del av mun, nu genomförs men beförsvaret och som förmild- dien att det dröjt. rande omständighet, säger klagar – De högsta beslutande Stellan Vinthagen. i vårt land har inte Stellan Vinthagen var en organen insett betydelsen av av initiativtagarna till Ship tidigare ta frågan på allvar. to Gaza, men var inte med att på båtarna. Han ser Ship to NdeN komGaza som en aktion som för- säkerHeTsNäm ett extra sammanha att sökte följa och upprätthålla mer i nästa vecka för att få folkrätten och försvara hu- träde information av Forsmarks manitära intressen i Gaza.

Strålsäkerhets– Men den kan ha brutit kraftgrupp, och länsstyrelmot israeliska lagar och för- myndigheten om måndagens intrång ordningar. Vi valde att föl- sen kärnkraftverkets område. ja folkrätten, säger Stellan på Vinthagen.

Eva Nevelius Lotta Lille Christer Bergström

Faksimil ur Upsala

1999. I mars 1999 tog sig 28 Greenpeaceaktivister in på Barsebäck en kriminell gärning, livet och för att politiska protestera mot, vad de för en opi- man gick man ur huse folkbildande var en och enansåg, för långsam r och det att stoppa provborrninga nionsskapande nedläggning roll, av kärnkraftav kärnkraftsvanligen också vad akti- för förvaring ärverket. avfall, ger det förmodligen

FoTo: GreeNpeAce

visterna vill ha.

Stellan Vinthagen lederTT tillbaka diskussionen om cipro vil olydnad till Gandhis protestmarscher i Indien och till Martin Luther King och arbetet för svartas rättigheter i USA. I Sverige ser han olika perioder med starkare eller svagare engagemang i civila olydnadsaktioner:

STellaN ViNThaGeN forskar kring civil olydnad.

Så skyddas Forsmark

som kommentarssidor på Internet fylldes med åsikter om hur det egentligen stod till med verkens fysiska skydd.

sig in i byggnaderna.

ta

Finns det något mer man kan göra för att förbättra skyddet?

– Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Vi får se om det finns ytterligare något att göra eller inte.

Eva Nevelius eva.nevelius@unt.se 018-478 12 61

fler övningar behövs När Strålsäkerhetsmyndigheten snabbutredde händelsen visade det sig att de anställda på verket inte till alla delar hade följt de rutiner som gäller vid intrång.

Dessutom visade utredningen att förutsättningarna för dem som arbetar i bevakningscentralen behöver förbättras och att personalen behöver delta i fler övningar för att kunna hantera intrång. Myndigheten har därför begärt att Forsmarks kraftgrupp ska analysera vilka åtgärder de behöver vidta för att något liknande inte ska kunna hända.

– Vi ser allvarligt på det inträffade, säger Stig Isaksson, inspektör vid Strålsäkerhetsmyndigheten, och understryker att det finns all anledning att dra lärdom av händelsen.

Stig Isaksson berättar att staketen runt kärnkraftverket inte främst är avsedda för att förhindra intrång, utan för att övervakningssystemen ska upptäcka eventuella intrång, så att personalen larmas.

tillStåndShavarenS anSvar Enligt Kärntekniklagen ska tillståndshavaren, i det här fallet Forsmarks kraftgrupp, förebygga att antagonistiska händelser, det vill säga fientliga aktioner, leder till radioaktiva utsläpp. det handlar om att tillståndshavarna ska förhindra intrång genom en kombination av fysiska barriärer, tekniska system och administrativa kontroller. Lagen säger också att

de 29 aktivister anhållna hos Uppsalapolisen. De är misstänkta för grovt olaga intrång och brott mot skyddslagen och är till stor del utländska medborgare.

13 55 christer.bergstrom@unt.se 018-478

enligt forskare

en annan tyngd åt protesten än när Greenpeace genomför en aktion, säger Stellan Vinthagen.

greeNPeace har resurser att

ha mer eller mindre professionella aktivister anställda som deltar i planering och genomförande av civila olydnadsaktioner, och det kan påverka hur protesteraktuel– de är kNUTNa till FOtO: BJörn larSSOn uppfattas, menar Vinthala, kontroversiella frågor. na rOSvall/SCanpIX det fysiska skyddet förhindPå 1970-talet var det miljö- gen.

– Men Greenpeace är ockav sig testaktioner: som använde fakTa ra att en medveten handling på att liska värderingar, säger Stel- rörelsen på 1980-talet så väldigt skickliga olydnad, civil leder till ett utsläpp samt lan Vinthagen. hantera medierna och kan deT TyPiska för den här förhindra– stöldaktioner – Om aktionerna är lycka- fredsrörelsen. få stor uppmärksami Sverige är därför aki sortens av exem– Trovärdigheten diskuspelvis kärnbränsle. som är mindre och att ak- de leder de till goda Något att de är fredliga, påverkas av vilka het. Grupper sioner om rätt och fel, gott tionerna i mediehantering sådant vartivisterna personligt tar ett man aldrig i närStrålsäkerhets som genomför dem. När en skickliga ak- har det ämne som(SSM) sända och ont, imyndigheten aktivister anställt sina De se högre gör. kan de heten av under krav det på proteoch ansvar för ut måndagen, det tionenskyddet På det vi- hel bygd går riktats mot. vid kärnkraftverke att agera fysiska n på senare att de har rätt enligt SSM, år. Vid där i fängelse utan annan uppser eftersom i Kynnefjäll ha sterar som aktiForsmark harcivil olydnad man bland både annat infört flygplatsliknande politiska eller mora- set kan utifrån visterna inte ens försökte

Foto: Bosse ALeniUs

Hon kräver nu att säkerheten förbättras ytterligare.

– Vi har påtalat för flera år sedan att Forsmark måste ha ett bättre skydd från samhällets sida. Vi borde ha strängare krav på hur vi ska skydda kärnkraftverket.

Det finns ingen anledning att aktivister ska kunna ta sig in på det här sättet, säger Anna-Lena Söderblom.

Redan 2008 skrev lokala säkerhetsnämnden till

Greenpeace aktion vid Forsmarks kärnkraftverk sätter ytterligare fokus på säkerheten vid anläggningen.

Trots att stora förbättringar gjorts av det yttre skyddet kunde ett antal aktivisterna ta sig innanför staketet.

På TisdageN satt fortfaran-

ligt SSM. Men flera parter har tidigare krävt att just samhällets ansvar ska utredas ytterligare. Om det istället för fredliga aktivister, som vid måndagens Greenpeaceaktion, är terrorister som försöker ta sig in på området kan det krävas hjälp av någon form av beväpnad insatsstyrka för att helt avvärja hotet.

Under gårdagen aviserade Miljödepartementet att en studie av kärnkraftsbolagens respektive samhällets skyldigheter nu ska utföras av Strålsäkerhetsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Svenska kraftnät samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ge-

” Nya Tidning, oner ”Lyckad aktion ger goda diskussi juni 2010.

Fo Forsm rsmark arkme mena narr att attsky skydd ddetetär ärtill tillräc räckli kligt gtbra bra

regeringen och påtalade bil utan att bli upptäckta tibland annat vikten av att digare?

Det finns många fråpolis snabbt kan rycka ut getecken runt detta. Finns till Forsmark. det verkligen övervaknings– Vi har fått ett svar som kameror tillräckligt för att säger att man påbörjat en man ska kunna upptäcka särskild analys av detta, men en sådan här sak och agedet är lite trögt, det får man ra i tid? faktiskt säga. Även miljöminister Andreas Carlgren (C) kritiserar anna-lena Söderblom menu det han anser är säkernar att vi i Sverige kanske hetsbrister. varit lite väl naiva och inte – Det är inte acceptabelt velat se att det kan finnas att det ska gå att komma så en hotbild mot kärnkraft- nära själva anläggningen, verken. Hon tycker också säger han. att uppgifterna om att akti– Jag tycker att intrånget visterna kommit i en gam- visar på något som är myckmal brandbil till platsen är et allvarligt. märkliga.

– Hur har man kunnat ta Eva Nevelius sig fram i en gammal brandeva.nevelius@unt.se 018-478

i min roll som i sådana här fall är att hantera kommunikation och pressaktiviteter vid anläggningsberedskap, säger han.

enså ser fördelningen ut en

tillståndshavarna ska förhindra att människor utan tillstånd innehar eller hanterar kärnämnen och kärnavfall, det som kallas olovlig befattning med kärnämne och kärnavfall.

Vill du läsa mer? Utredningen som myndigheten gjorde efter intrånget finns på www.stralsakerhetsmyndigheten.se.

lotta.lille@unt.se 018-478 13 45

eva.nevelius@unt.se 018-478 12 61

kontroller som alla besökare och personal måste passera för att ta sig in i reaktorbyggnaderna. Ännu har dock inte alla krav som ställts uppfyllts och Forsmark har därför fått dispens till slutet av det här året. Under tiden ska man på andra sätt kompensera för de brister som finns enligt SSM. När alla åtgärder är genomförda räknar Forsmark med att ha satsat nästan en miljard kronor på förbättringar av det yttre skyddet. Miljödepartementet aviserade också på måndagen att man ska låta utreda vilka skyldigheter kärnkraftsbolagen har och vad som är samhällets ansvar när det gäller skyddet av kärnkraftverke n.

– vi ser allvarligt på det inträffade, säger Stig Isaksson, inspektör vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det är inte bara Forsmark som ska analysera åtgärdsbehovet. Samtliga kärnkraftverk, Studsvik Nuclear AB, Clab (som drivs av Svensk Kärnbränslehantering AB) och Westinghouse ska också lämna in analyser till myndigheten.

– Vi har begärt att de ska göra analyser baserade på erfarenheterna från det som nu hände i Forsmark, säger Stig Isaksson.

Analyser och eventuella åtgärdsprogram ska lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 15 december 2010.

Nytt regeringsuppdrag Greenpeaceaktionen fick också till följd att regeringen gav myndigheten i uppdrag att se över tillståndshavarnas och samhällets förmåga att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämnen.

– Jag har under en tid pekat på vissa problem med samhällets respons. Regeringsuppdraget underlättar arbetet med att förbättra det fysiska skyddet kring kärnkraftverken, säger Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör Ann-Louise Eksborg.

Uppdraget innebär att myndigheten ska samarbeta med Rikspolisstyrelsen, Svenska kraftnät och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Översynen ska vara klar den 31 december 2011.

Ina Bergström

strÅLsÄKert #2–2010

svaga magnetfält i allmänna färdmedel Strålsäkerhetsmyndigheten har mellan åren 1993 och 2010 mätt lågfrekventa mag­ netfält i olika färdmedel.

En rapport, som presenterades i juli 2010, visar att samtliga mätvärden ligger långt under de gränsvärden för elektromagnetiska fält som myndigheten rekommenderar.

– StrålsäkerhetsmyndigheMILjö

ten har mätt på slumpvis valda platser där passagerare normalt uppehåller sig. Mätunderlaget är stort och ger därför en bra bild av allmänhetens exponering för magnetfält i olika färdmedel, säger Jimmy Estenberg, utredare.

De högsta värdena uppmättes i tåg, där pendeltåg låg allra högst. Men värdena ligger ändå långt under den rekommende-

svensk rapport om kärnsäkerhet

Åsa Holmberg

Läs rapporten på www.stralsakerhetsmyn­ digheten.se/magnetfalt­i­ fardmedel

uppföljning av solariebrevet

Strålsäkerhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en rapport om hur Sverige lever upp till kärnsäkerhetskonventionen. Rapporten beskriver hur regeringen, myndigheterna, tillståndshavarna och kärnkraftsägarna lever upp till åtaganden enligt kärnsäkerhetskonventionen, Convention on Nuclear Safety.

En motsvarande sammanställning gör alla länder som har ratificerat konventionen. Rapporterna överlämnas sedan, via FN:s atomenergiorgan IAEA, till övriga länder. Därefter granskar de olika länderna varandras rapporter.

– Det innebär att det blir en internationell granskning av våra säkerhetsprogram. Vi sneglar på andra länder, och andra länder sneglar på oss, säger Lennart Carlsson, avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Malin Nääs

Radioaktiva strömkällor i ryska fyrar

strålning. Den visar också vilka attityder har till solning och svenskarna solskydd, hur människo i solen och hur mycket r beter sig de vet om sol och Tvåtusen svenskar hudcancer. mellan 18 och 74 år har svarat på enkäten.

Enkäten visar att svenska folket har relativt goda kunskaper om sol och hudcancer. Nästan att solens strålar alla vet kan orsaka hudcance r, att solen är som starkast mellan klockan 11 och 15 och att kläder skyddar mot solens strålar. Kvinnor har kunskap om detta generellt mer än vad I enkäten framkomm män har. er hur människor skyddar sig

mot solen. Den vanligaste metoden är att använda der, minst vanligt kläär att undvika solen helt. Den yngsta gruppen, 18–24-årin gar, använder solskyddsk solglasögon i lika räm och stor utsträckning som genomsnittet. Däremot är de inte lika bra på att skydda sig med skugga, hatt eller keps eller kläder.

Enkätfrågor som rör attityder och riskuppfattning visar att det finns ett komplext förhålland oroar sig för att få skador av solen, men e. Många samtidigt sig själva upplever som huden är 3 300 solbrun. friskare och mer attraktiva när Malin Nääs

Tips inför solre

8

I januari skickade Strålsäkerhetsmyn ett brev till alla landets kommune digheten r med budskapet: Överväg att sluta med solarier i kommunala simhallar, fritids-, gym- eller sportanlä Botkyrka söder ggningar! om Stockholm är en av de kommuner som valde att följa rekomme ndationen.

Strålsäkerhetsmyn

digheten har i flera människor från att år avrått sola i solarium. Tillsamma systermyndighetern ns med a i Norge, Finland och Island föreslog myndighe ten i höstas en åldersgrän år för att få sola solarium. s på 18 – Solarier bidrar till särskilt för dem som att öka risken för hudcancer, regelbundet använder kan inte vara förenligt dem. Det att bedriva verksamhe med kommunernas uppdrag t som inte tillför någon sonytta och som samtidigt hälger Ulf Wester, inspektör är cancerframkallande, sävid Strålsäkerhetsmynd och expert på UV-strålning igheten.

san • Det är meningslöst att ”grunda” i solarium. Den solbränna man får där skyddar inte mot solskador.

• Skydda barnen som är extra känsliga för solen. bränner sig i unga Den som år löper

En av de kommune r som har följt Strålsäker myndighetens rekommen hetsdation är Botkyrka om Stockholm. söder – Det var inte ett svårt om riskerna och tanken beslut. Vi har följt debatten funnits sedan tidigare. på att sluta med solarier har fritidsnämndens beslutMen avgörande för kultur- och säkerhetsmyndighete var informationen från Stråln, kultur- och fritidsförv säger Eva Jansson, chef för altningen i Botkyrka kommun.

När Strålsäkerhetsmyn

keps eller solhatt glasögon. Undvik och solglasögon gör ljuset blått.

• Använd solskyddskräm somkläder inte täcker.

• Vatten skyddar inte motdär UV-strålning. Om snorklar en längre du simmar eller stund bör du skydda dig med kläder.

Strålsäkert nr 1-10 › håll koll på

uv-ind

ex UV-index är ett mått på hur stark den skadliga UV-strålning är. I Sverige delen av solens sommaren. I Thailand är UV-index mellan 4 och 7 under är UV-index mellan perioden december 12 och 14 under –mars.

Om man ska ut och resa är det bra att ta reda på UV-index för resmålet. Även om UV-index beror på årstid, tid på dygnet, väder och ozonskikt är det en uppskattni ng Den som åker till Thailand i mars utsätter om solens styrka. strålning som är väldigt sin ovana hud för mycket starkare än den i Sverige.

”

sTrålm

iljö • Strålsäkerhetsmyndigheten är ansvarig myndighet miljömålet Säker för strålmiljö där ett av delmålen är att antalet hudcancerfall inte ska vara fler år 2020 än år tala exponeringen, det vill säga mängden 2000. Den tomänniskor exponeras UV-strålning som för, används som indikator i miljömålsarbetet. Resultaten från enkäten kan även vara till hjälp utformningen av vid åtgärder som minskar risken för hudcancer och utvärderingar 1 550 av dem.

STRÅLSÄKE RT

#2–2010

STRÅLSÄKE RT

#2–20

digheten

hade skickat sitt informationsbrev gjorde Svensk solarieföre utskick till kommune ning ett rna. I brevet hävdade föreningen att det är positivt för folkhälsansolarie– Det går att förstå att sola. solarieföreningens Det är en branschor situation. ganisation som lever säljning av solarier, av förmen vi reagerade inte information utan på Strålsäkerhetsmynd på deras säger Eva Jansson. ighetens,

större risk att drabbas av hudcancer.

• Försök att hålla dig i skuggan • Det bästa solskyddet är kläder,när solen är som starkast.

miljöm åleT säker

strÅLsÄKert #2–2010

FOTO: anDERS g waRnE

Var försiktig när solen står som högst på himlen och då den är som starkast.

SOLARIER I januari skickade myndigheten ut ett brev till landets kommuner och uppmanade dem att överväga att sluta med solarier i kommunala sport- och fritidsanläggningar. I förra numret av Strålsäkert skrev vi om Botkyrka kommun, som har tagit bort sina solarier.

Hélène Asp på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar att det finns planer på att göra en uppföljning av brevet, för att se hur många kommuner som har tagit bort solarierna, hur många som har infört en 18-årsgräns och hur många som inte har gjort någonting.

– Det är viktigt för oss att utvärdera våra insatser och se vilket resultat de får, säger Hélène Asp. Av den debatt som följde i medierna har vi förstått att det finns ett stort intresse för frågan, men ståndpunkterna varierar.

Hélène berättar att Svensk solarieförening, som är en intresseorganisation för branschen, gjorde ett eget utskick kort efter det att myndighetens brev hade Tema solveTT nått kommunerna. solarier skrotas i allt fler kommun – Men vi hoppas er och tror att vår information hade större genomslagskraft, säger Hélène Asp. FOTO: gETTy ImagES

Längs Finska viken och i området kring Kaliningrad finns ett 80-tal ryska fyrar som drivs med radioaktivt strontium. Sverige ska tillsammans med Norge och Finland hjälpa till att avlägsna den radioaktiva strömkällan och ersätta den med annan teknik som inte är radioaktiv. Strålsäkerhetsmyndigheten satsar cirka 20 miljoner kronor på projektet under en treårsperiod.

I dagsläget finns en risk för radioaktiva utsläpp från fyrarna eftersom väderförhållandena i kombination med den värme som generatorerna alstrar sliter hårt på fyrarna. Dessutom finns risken att någon saboterar fyrarna eller stjäl det radioaktiva materialet.

Maria Stråhle

rade maxnivån för magnetfält.

Myndigheten mätte värden i bussar, bilar, fjärrtåg, pendeltåg, spårvagnar, tunnelbanetåg, fartyg och flygplan.

Vi har följt debatten om riskerna och tanken att sluta med solarier har funnits sedan tidigare”, säger Eva Jansson.

kvalitets­ bevis för kalibrerings­ verksamheten NyHET I augusti fick Strålsäkerhetsmyndigheten rätt att använda en logotyp som visar att de kalibreringar som görs på myndigheten uppfyller kraven från Internationella kommittén för mått och vikt (CIPM).

Strålsäkerhetsmyndigheten är riksmätplats för joniserande strålning. Det betyder att myndigheten kalibrerar de instrument som används av yrkesgrupper som sjukhusfysiker, strålskyddspersonal på kärnkraftverk samt miljö- och hälsoskyddsinspektörer inom kommunerna.

årets forsk­ ningspengar har fördelats fORSKNING Strålsäkerhetsmyndigheten ger årligen stöd till forskning inom strålskyddsområdet för att stärka den nationella kompetensen.

Myndigheten fick i år in 42 ansökningar om forskningsmedel och har beslutat att ge stöd åt elva av dessa projekt. De får dela på 5,5 miljoner kronor.

Ansökningarna har bedömts av en grupp externa experter.

Projekten ska vara avslutade senast den 1 juli 2011. Läs mer på sidan 19.

13

INES-skalan, International Nuclear Event Scale, används för att klassificera olyckor och incidenter som har samband med strålning. Om en sådan händelse inträffar är det viktigt att snabbt kunna förklara allvarlighetsgraden för allmänhet och medier. Skalan går från 0 till 7, där en sjua motsvarar en allvarlig olycka som Tjernobyl.

FN:s internationella atomenergiorgan, IAEA, utvecklade skalan som introducerades 1990 och som i dag används av mer än sextio länder.

NyHET

Olycka

Händelse

mindre avvikelse

bluffakturor om radon­ besiktning I september fick ett antal företag en faktura från Rosin Montage AB i Färila.

Fakturan gäller en påstått obligatorisk radonbesiktning, men någon sådan besiktning finns inte.

Företaget påstår också att de samarbetar med Strålsäkerhetsmyndigheten, vilket inte heller stämmer.

Fakturan är en bluff och myndigheten uppmanar alla som får en sådan att göra en polisanmälan.

NyHET

14

kan man äta älg och svamp? älg, svamp, insjöfisk och bär – godsaker ur naturens skafferi som många njuter av. Myn­ dighetens mätningar visar att cesiumhalterna minskar, även om enstaka prov fortfarande kan ligga över gränsvärdet. Men normal kon­ sumtion innebär inga hälsorisker.

MILjö Älgjakten är i full gång och på många håll har det varit ett fint svamp- och bärår. Men är det verkligen säkert att äta vilt och svamp efter Tjernobylolyckan?

– Normal konsumtion av älgkött medför inga hälsorisker, säger Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Cesium-137 är ett radioaktivt ämne som förekommer i marken och i växter och djur till följd av Tjernobylolyckan 1986. Strålning från cesium ökar risken för cancer. Därför kontrollerar svenska myndigheter cesiumhalten i olika livsmedel innan de får säljas. Men sådana livsmedel som människor själva skaffar sig vid jakt, fiske eller svamp- och bärplockning kontrolleras inte. Cesiumhalterna är högst i Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län, medan större delen av landet fick mycket små mängder radioaktivt nedfall i samband med Tjernobylolyckan.

– Med hjälp av lokala jägare mäter vi cesiumhalten i älgkött i Gävletrakten, säger Pål Andersson. Vi ser att cesiumhalterna minskar, men under de senaste åren har minskningen gått mycket långsamt.

I dag, nästan 25 år efter olyckan i Tjernobyl, är det mycket få älgar som har högre cesiumhalt än försäljningsgränsvärdet, som är 1 500 becquerel per kilo (Bq/kg), se faktaruta här nedan.

FaKta den genomsnittliga stråldosen till allmänheten är 3 msv/år. strålningen kommer bland annat från marken, den egna kroppen, rymden, mat och medicinska undersökningar. se även grafiken på sidan 5.

Livsmedel får inte säljas om cesiumkoncentrationen är högre än försäljningsgränsvärdet. det finns två olika försäljningsgränsvärden. Produkter som man

Foto: istoCKPhoto

ines fyller 20 år

Förvällning av svamp

1 del svamp, 3 delar vatten. Koka upp vattnet.

Lägg svampen i det kokande vattn et och låt det koka upp igen. sila bort förvällnin gsvattnet. spara det inte för att koka sås eller liknande! skölj svampen med kallt vatten.

De flesta älgar, även i drabbade områden, har betydligt lägre halter. Variationerna är också stora mellan olika år. Det enda sättet att ta reda på halten i just den älg man själv har skjutit är att ta ett muskelprov och mäta.

Svamp och bär innehåller också cesium Cesiumhalten i svamp är högre än i kött och halten minskar långsamt, men eftersom de flesta äter små mängder svamp är det ändå ingen fara.

– Om man vill minska halterna kan man förvälla svampen. Då minskar cesiuminnehållet med 90 procent, säger Pål Andersson.

När det gäller bär är halterna av cesium inte så höga, och i likhet med svamp är det ett födoämne de flesta inte äter så stora portioner av.

– Normal konsumtion av bär medför inga hälsorisker, säger Pål Andersson. Men den som uteslutande livnär sig på ren och vilt, insjöfisk, bär och svamp riskerar att få en stråldos på mer än 1 millisievert (mSv) per år, och då ökar risken för cancer.

normalt inte äter så mycket av, ren och vilt, insjöfisk, vilda bär och svamp samt nötter har ett försäljningsgränsvärde på 1 500 Bq/kg. För andra livsmedel gäller 300 Bq/kilo. det är Livsmedelsverket som ansvarar för att reglerna följs. Vänd dig till kommunen om du vill veta hur du ska mäta cesiumhalten i matprodukter som du själv har fiskat, jagat eller plockat. mSv uttyds millisievert och används för den stråldos, eller dos, människan får i sig. Ju hög-

Ina Bergström

re dos, desto större skaderisk. stråldosens enhet är sievert (sv). en sievert är 1 000 millisievert och 1 000 000 mikrosievert.

Bq utläses becquerel och är ett mått på radioaktiviteten i ett ämne. 1 becquerel betyder 1 sönderfall per sekund. älgjakten inleds i september i norra sverige och i oktober i övriga delar av landet. Med något undantag får älg bara jagas inom områden som länsstyrelsen anvisar.

strÅLsÄKert #2–2010

ny Kartläggning av röntgenunderSöKningar:

sTrålning i sjukvården

stråldoserna minskar

SjUKVÅRD – Att stråldoserna minskar är ett tecken på att vi har ett regelverk och ett uppföljningssystem som fungerar.

Men så länge det finns en stor skillnad mellan stråldoserna finns det mer som behöver göras, säger Wolfram Leitz, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Positiv effekt med referensnivåer En viktig anledning till att stråldoserna har minskat är de referensnivåer som finns för röntgenundersökningar. Referensnivåerna är fastställda av myndigheten och finns sedan mitten av 1980-talet för mammografi samt för ytterligare tio undersökningstyper sedan 2002.

– Referensnivåerna ska hjälpa sjukhusen att använda så liten stråldos som möjligt, utan att äventyra en säker diagnos, säger Wolfram Leitz.

Referensnivån är ett riktvärde för den stråldos som inte bör överskridas vid en viss typ av undersökning.

– Om patientdoserna är högre än referensnivåerna så måste sjukhuset vidta åtgärder för att minska doserna, säger Wolfram Leitz.

Mammografidoser minskar Stråldoserna inom mammografi, en röntgenmetod som används för att upptäcka bröstcancer hos kvinnor, fortsätter att minska. Mellan 2006 och 2008 sjönk doserna med 10 strÅLsÄKert #2–2010

Foto: istoCKPhoto

På tre år har stråldoserna vid vanliga röntgenunder­ sökningar minskat med i genomsnitt cirka 20 pro­ cent. Skillnaden mellan den minsta och den största stråldosen som ges vid samma typ av undersökning är fortfarande stor. Det visar Strålsäkerhetsmyndighetens senaste kartläggning.

För lungröntgen har stråldoserna sjunkit.

procent. Det gör att svenska kvinnor får de lägsta stråldoserna i världen vid mammografiundersökningar.

– Detta visar att referensnivåerna har haft god effekt, säger Wolfram Leitz. Övergången till ny teknik bidrar till att sänka stråldoserna. De röntgenavdelningar som har gått över till ett heldigitaliserat system har lyckats sänka sina stråldoser med i genomsnitt 30 procent vid vanliga röntgenundersökningar. Ny teknik ger dock inte per automatik positiva effekter. Inom till exempel datortomografi har stråldoserna varit i princip oförändrade under de senaste tre åren.

– Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt inom datortomografi och det kan vara svårt för en röntgenavdelning att hinna med att granska och an-

vända den nya tekniken på rätt sätt, säger Wolfram Leitz.

Kollektivdosen ökar Trots att stråldoserna minskar på patientnivå ökar den så kallade kollektivdosen, som är summan av alla patientdoser.

En förklaring är att det nu görs fler datortomografiundersökningar än för tre år sedan.

Vid datortomografi kan stråldosen vara så mycket som 100 gånger högre än vid en vanlig röntgenundersökning av samma organ. Men den ger samtidigt mer diagnostisk information än en vanlig röntgenundersökning.

– Vi behöver satsa på fler forsknings- och utvecklingsprojekt som studerar hur man ska få den önskade effekten med minsta möjliga strålning, säger Wolfram Leitz.

Maria Stråhle

Minskad stråldos vid vanliga röntgenundersökningar Minskning i procent år 2006–2008 *Kolon

-29%

Lungor

-23

Ländrygg

-21 -20

Bäcken *Koronar-angiografi *Urografi

undersökningsTyper en vanlig röntgen ger en tvådimensionell skuggbild.

Metoden används vid röntgen av till exempel lungor, bäcken och ländrygg.

Datortomografi är en metod som ger en tredimensionell bild. Metoden ger möjlighet till mer exakt information och bättre kontraster än vanlig röntgen, vilket förenklar upptäckten och bedömningen av tumören. Används för undersökning av till exempel hjärna, bröstkorg och buk.

Mammografi är en röntgenmetod som används för att upptäcka bröstcancer.

-21

GrAFiK: soLVeiG heLLMArK

Klinisk mammografi används då det finns misstankar om bröstcancer.

-18

Kolon= tarmar Koronar-angiografi= kranskärlsröntgen Urografi= röntgen av njurar och urinvägar

Hela rapporten finns på www.stralsakerhetsmyndigheten.se

Vid screening genomgår en grupp av befolkningen en undersökning. syftet är att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede.

-15

Total minskning

Strålsäkerhetsmyndig­ heten har samlat in data från samtliga röntgenavdelningar i landet, för att se om och hur mycket stråldoserna har minskat och vilka faktorer som har påverkat förändringen. insamlingen gjordes under 2008. Uppgifter som har rapporterats in är bland annat stråldoser, typ av röntgenutrustning samt typ av bildgivande system som används. röntgenundersökningar som ingår: 1. vanliga röntgenundersökningar 2. datortomografiundersökningar 3. screening och klinisk mammografi.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

15

sverige påverkades inte av ryska bränder Det fanns aldrig någon risk att de ryska skogsbränderna skulle föra med sig radioaktiva partiklar i en utsträckning som skulle kunna påverka hälsan hos människor i Sverige. Det berättar Stig Husin, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: strÅLsÄKerhetsMyndiGheten

BEREDSKAP I juli utbröt häftiga skogsbränder i Ryssland. Stora arealer förstördes och flera människor dog. När elden så småningom närmade sig områden med kärnkraftverk eller områden kontaminerade med radioaktiva ämnen från Tjernobylolyckan steg oron här hemma. Kunde hettan frigöra radioaktiva ämnen som med vindarna kunde föras till Sverige?

– Skogsbränder kan visserligen göra att radioaktiva ämnen virvlar upp och sprids med brandröken men de mängder som det kan bli fråga om är alldeles för små för att kunna leda till konsekvenser för svensk del, säger Stig Husin, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

28 stycken gammastationer mäter kontinuerligt joniserande strålning och uppgifterna skickas automatiskt till myndigheten.

Han berättar att de eldhärjade

områdena innehåller för lite radioaktivt material och att det bara är en viss andel av den totala mängden av radioaktiva partiklar som finns i marken efter Tjernobylolyckan som kan frigöras.

Vid skogsbränder sprids inte heller olika ämnen så långt. Partiklarna når helt enkelt inte de höjder som krävs. Det betyder att situationen Foto: Bosse ALeniUs

”

Vi för­ väntade oss inga förhöjda halter av radioaktiva ämnen efter skogsbränderna i Ryssland.”

vid en skogsbrand är en annan än vid Tjernobylolyckan.

– Vi förväntade oss inga förhöjda halter av radioaktiva ämnen efter skogsbränderna i Ryssland, säger Stig Husin, och våra analyser visar inte heller något som ligger utanför det normala.

lyseras manuellt två gånger i veckan av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och av radiofysiska institutioner vid olika universitet, på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. Det sjätte filtret läses av automatiskt var 28:e timme. Luftfilterstationerna är extremt känsliga.

Myndighetens analyser utgår från

Gammastationerna är 28 stycken.

mätningar som görs på olika platser i landet med två sorters mätstationer, luftfilterstationer och gammastationer. Luftfilterstationerna är sex till antalet och utplacerade från Kiruna i norr till Ljungbyhed i söder. Filtren från fem av dem ana-

De mäter kontinuerligt joniserande strålning och uppgifterna skickas automatiskt till myndigheten.

Det finns en god beredskap i Sverige, om liknande bränder skulle uppstå här, se artikeln på nästa sida.

Ina Bergström

Tjernobylolyckan inträffade den 26 april 1986. det var en mycket allvarlig olycka i en reaktor i kärnkraftverket tjernobyl norr om Kiev i Ukraina. radioaktiva ämnen spreds över stora delar av europa, bland annat sverige. Ämnena som hamnade på marken togs upp av bär, växter och djur som därmed fick förhöjda halter av radioaktiva ämnen.

Stig Husin

16

strÅLsÄKert #2–2010

med goda råd i beredskap

Sedan många år ställer svensk lagstiftning krav på att det ska finnas en beredskap mot olyckor vid kärnkraftverk och andra radiologiska eller nukleära händelser. Beredskapen omfattar hela hotskalan, från mindre incidenter till ett allvarligt haveri vid något av landets kärnkraftverk.

BEREDSKAP

Regleras genom lagar och förordningar Den nationella beredskapen regleras främst i Krisberedskapsförordningen och i Lagen om skydd mot olyckor, en generell lag som omfattar all räddningstjänst i landet. Polis, ambulanssjukvård och brandkår deltar i räddningstjänsten, tillsammans med kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter och regeringskansliet. Dessutom ingår privata aktörer.

Om en allvarlig olycka eller händelse med strålning inträffar är Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift att ge råd till ansvarig myndighet. Till grund för råden ligger bland annat mätdata från luftfilter- och

gammastationerna (se artikeln på sidan 16).

– Vår uppgift är att se till att länsstyrelsen och andra myndigheter har den information de behöver för att kunna fatta beslut, säger Lynn Hubbard, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det kan till exempel handla om att ge råd till Jordbruksverket om huruvida de ska rekommendera bönderna att ta in kor från bete, eller att ge länsstyrelsen underlag så att de kan fatta beslut om ifall boende nära kärnkraftverk bör evakueras eller ta jodtabletter.

Nationell mätorganisation – Under årens lopp har vi byggt upp en nationell mätorganisation som kan aktiveras vid ett stort antal olika händelser och scenarier, allt från borttappade strålkällor till en stor svensk kärnkraftsolycka, säger Lynn Hubbard.

– Även om beredskapen i dag kan anses vara god finns det utvecklingsområden som vi tillsammans med andra myndigheter ägnar vår uppmärksamhet, fortsätter hon.

Ett exempel på utvecklingsområden är informationen till medierna och allmänheten vid exempelvis en kärnkraftsolycka.

Det är angeläget att myndigheterna ger medborgarna och medierna snabb, entydig, korrekt och målgruppsanpassad information.

Foto: Bosse ALeniUs

Sverige har god beredskap mot olyck­ or vid kärnkraftverk och andra typer av radiologiska eller nukleära händel­ ser. En av Strålsäkerhetsmyndighetens uppgifter är att ge råd till ansvariga länsstyrelser eller till den som ansvarar för räddningstjänsten. Men även om beredskapen är god så finns det ut­ vecklingsområden.

”

Under årens lopp har vi byggt upp en nationell mätorganisation som kan aktiveras vid ett stort antal olika händelser.”

Lynn Hubbard

Ina Bergström

Strålkällor finns till exempel i strålbehandlingsutrustning på sjukhus och i radiograferingsutrustning på svetsfirmor. när utrustningen byts ut kan strålkällorna glömmas bort och om verksamheten sedan upphör kan apparaten hamna hos ett skrotåtervinningsföretag. strålkällan har då inte längre någon ägare, den är herrelös.

– Vi vill inte ha några herrelösa strålkällor på vift

strÅLsÄKert #2–2010

ute i samhället, säger erica Brewitz, utredare vid strålsäkerhetsmyndigheten.

Myndigheten håller på att se över sina rutiner för tillståndsgivning för att få bättre kontroll över de strålkällor som finns i samhället.

– Vi ska ställa tydligare krav på att blivande tillståndshavare har avfallsplaner, säger erica Brewitz. herrelösa strålkällor hittas sällan, och de som hittas är ofta gamla.

Vanligast är att de upptäcks när de kommer till en återvinningsstation för skrot. där finns larmanordningar som ger utslag. strålkällorna transporteras till studsvik, där de tas omhand.

– sedan 2006 är det myndigheten som tar det ekonomiska ansvaret när en herrelös strålkälla ska omhändertas, säger erica Brewitz. Vi får en del av de pengar som naturvårdsverket får för att sanera förorenad mark.

Foto: Bosse ALeniUs

vad är en borTTappad sTrålkälla?

”

Vi vill inte ha några herrelösa strålkällor på vift ute i samhället.”

Erica Brewitz

17

Framträdande roll för forskning fORSKNING Varje år finansierar Strålsäkerhetsmyndigheten forskning för cirka 100 miljoner kronor. Ett syfte är att Sverige ska utveckla en hög nationell kompetens inom områdena kärnsäkerhet, strålskydd och nukleär ickespridning. Forskningen ska vara ett vetenskapligt stöd i myndighetens tillsynsarbete.

Det sker en snabb utveckling inom området, vilket kräver att myndigheten hela tiden

ökar sin kunskap. Leif Moberg är nytillträdd forskningschef på myndigheten.

– Resultaten från den forskning vi stöder leder till högre kunskapsnivå på myndigheten. Kunskapen används i vår tillsyn, säger Leif Moberg.

– För närvarande bedriver myndigheten ingen egen forskning, men vi diskuterar behovet, fortsätter han.

Myndigheten finansierar ett mer allmänt stöd till forskning men de flesta projekten besvarar konkreta frågeställningar där myndigheten behöver mer kunskap.

Internationella projekt Leif Moberg berättar att myndigheten delfinansierar

”

Resultaten från den forskning vi stöder leder till högre kunskapsnivå på myndigheten.”

FaKta • joniserande sTrålning. Joniserande strålning uppkommer när radioaktiva ämnen sönderfaller, men kan också produceras på konstgjord väg. hälsoeffekterna för den som utsätts, framför allt när det gäller risken för att i framtiden få cancer, beror på hur mycket och vilken typ av joniserande strålning personen utsätts för.

• korroderande koppar. Precis som andra metalller kan koppar korrodera, det vill säga frätas sönder. svensk Kärnbränslehantering AB, sKB, har föreslagit att det använda kärnbränslet ska placeras i kopparkapslar i slutförvaret.

Kritiker menar att metoden inte är tillräckligt väl undersökt.

• nukleär ickespridning. nukleär icke-spridning innebär att ämnen och utrustning som används i civila syften inte ska kunna användas för att framställa kärnvapen.

18

svenskt deltagande i stora internationella forskningsprojekt. Ett exempel är ett reaktorprojekt i norska Halden med forskning om bland annat material och bränslefrågor som har betydelse för en säker kärnkraft. Förutom rena teknikfrågor handlar forskningen om samverkan mellan människa, teknik och organisation.

Effekter av röntgen Ett annat exempel där myndigheten finansierar internationell forskning är ett EU-projekt inom radiobiologi.

Här arbetar forskarna med att ta reda på hur joniserande strålning, exempelvis röntgenstrålning, påverkar på cellnivå och vilka effekter det kan få.

– Effekterna av joniserande strålning har studerats i hundra år och vi har hela tiden lärt oss mer. Men den kunskap som finns handlar om effekterna vid relativt höga exponeringsnivåer, medan vi vet mindre om riskerna vid de nivåer som de flesta av oss utsätts för. Därför prioriteras nu forskning på detta område, säger Leif Moberg. forskning om slutförvar Myndigheten finansierar även forskning om hur använt kärnbränsle kan slutförvaras, exempelvis projekt om hur koppar korroderar, fräts sönder, och hur förhållanden under en kommande istid kan påverka ett slutförvar.

Strålsäkerhetsmyndigheten räknar med att nästa år ta emot en ansökan från Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, om att bygga ett svenskt slutförvar.

– SKB bedriver egen forskning, men för att myndigheten

Foto: Bosse ALeniUs

just nu pågår ett hundra­ tal forskningsprojekt som Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar. Syftet är att öka den nationella kompeten­ sen inom strålsäkerhetsom­ rådet.

leif moberg doktor i fysik. sedan 1 juli 2010 forskningschef på strålsäkerhetsmyndighetens nyinrättade enhet för forskningssamordning. dessförinnan har han varit chef för myndighetens internationella avdelning.

ska kunna granska ansökan objektivt och med kompetens krävs det att den forskning som vi lutar oss mot är oberoende, säger Leif Moberg.

Utöver sådan forskning som myndigheten själv initierar kan externa forskare söka pengar, främst inom grundläggande strålskyddsforskning.

I år fördelade myndigheten 5,5 miljoner kronor till elva projekt.

Strålsäkerhetsmyndigheten har en forskningsnämnd knuten till sig. Nämnden ger bland annat råd om den strategiska inriktningen på forskningen.

– Vi kommer framöver att arbeta mer med helheten och hur vi bäst använder forskningsmedlen. Vi bör utvärdera mer eftersom det också är ett instrument för att styra verksamheten, säger Leif Moberg.

Malin Nääs

strÅLsÄKert #2–2010

aktuellt inom strålsäkerhet SEMINARIER, KONGRESSER: 9–12 november, Wien, ÖSterrike

International Symposium on Standards, Application and Quality Assurance in Medical Radiation Dosi­ metry Syftet med symposiet är att sprida kunskap om forskning och utveckling rörande dosimetri inom strålskydd och medicinsk strålning.

Arrangör: IAEA. q Mer information: http://www-pub.iaea.org/ mtcd/meetings/announcements.asp?confid=38093 17–19 november, CambriDge, Storbritannien

2010 ISOE International Alara Symposium Symposiet vänder sig till alla som arbetar med strålskydd inom kärnkraftssektorn – strålskyddsansvariga, driftoch underhållsansvariga samt myndigheter och internationella organisationer. Även du som arbetar med strålskyddsfrågor i andra verksamheter än kärnkraft är välkommen.

Arrangör: CEPN. q Mer information: www.isoe-network.net 30 november, gÖteborg

Radiofysikdag Årets radiofysikdag anordnas i samband med Läkaresällskapets riksstämma. Bland annat presenteras årets Holger Sköldborn-stipendiat och årets Kurt Lidén-pristagare samt bästa examensarbete.

Fria föredrag. Lunch ingår.

Arrangör: Svensk förening för radiofysik. q Mer information: www.radiofysik.org

KURSER

Strålskydd med inriktning mot industritillämpningar, 10–11 november Kursen vänder sig till dig som vill ha en introduktion till praktiskt arbete med joniserande strålning och vill veta hur man bedriver ett arbete med gott strålskydd. Kursavgiften är 7 700 kr. Kursmaterial, lunch och kaffe ingår.

Anmälan kan göras på www. stralsakerhetsmyndigheten. se/utbildning/

Regelverkskurser inom tandvård 10–11 november Anmäl dig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se/ utbildning/

Regelverkskurser inom sjukvård 1–2 december Anmäl dig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se/ utbildning/

PROjEKT SOM HAR fÅTT STöD Ett urval av de projekt som har fått ekonomiskt stöd från myndigheten och ska vara avslutade den 1 juli 2011.

Modeller för prediktion av normalvävnadskompli­ kationer efter bestrålning Docent Peter Bernhardt, Avdelningen för radiofysik, Göteborgs Universitet.

Uppskattning av gene­ tiska risker hos människor som ett mått på negativa hälsoeffekter från expo­ nering av joniserande strålning Prof Hooshang Nikjoo, Institutionen för onkologi och patologi, Karolinska institutet, Stockholm.

strÅLsÄKert #2–2010

Radiobiologiska effekter av alfapartiklar: cellulära konsekvenser, biodosime­ tri och risker i normalväv­ nad efter cancerterapi Docent Kerstin Elmroth, Avdelningen för onkologi, Göteborgs Universitet.

DNA­skaderespons i epiteliala, mesenchymala och melanocyt­cellpopula­ tioner, vid klinisk cancer­ behandling Prof Ingela Turesson, Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Optiskt stimulerad lumi­ niscens i tandemalj för dosuppskattning efter en exponering Prof Sören Mattsson, Medicinsk strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus (SUS), Malmö.

Stråldoser från extern bestrålning av känsliga or­ gan i biota: Monte Carlo modellberäkningar Docent Håkan Pettersson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet.

Cellulär och molekylär respons vid exponering med låga doser av jonise­ rande strålning Docent Bo Stenerlöw, Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, Uppsala universitet.

Cell cykel checkpoint inducerad vid låga doser joniserande strålning i icke växande celler och vävnad Prof Thomas Helleday, Avdelningen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet.

Neuro­ och beteendetoxi­ kologiska effekter efter lågdosexponering för extern och intern jonise­ rande strålning under en kritisk period av hjärnut­ vecklingen: Mekanismer och samverkanseffekter med kemikalier Professor Per Eriksson, Institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet.

Dosimetrimodeller på vävnadsnivå Prof Sven-Erik Strand, Medicinsk strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus (SUS), Lund.

Klinisk och kliniskt rela­ terad utvärdering och optimering av lungtomo­ syntes Docent Magnus Båth, Medicinsk fysik och teknik, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

1919

posTTidning b Returadress: Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm

STRÅLNING I SJUKVÅRDEN I sjukvården används strålning både för diagnostik och för behandling av sjukdomar.

Det är till största delen cancerpatienter som behandlas med strålning. Strålbehandlingen kombineras ofta med kirurgi, cellgifter eller hormonbehandling. hjälp på vårdcentralen Anna hänvisas till den onkologiska 1för sinAnnasvårasökerhosta.

5 Ett specialistteam optimerar strål3 Läkaren undersöker behandlingen. De bestämmer stråldokliniken på sjukhuset. Ett specialistteam henne och skickar en remiss till röntgen.

går igenom röntgenbilderna och beslutar vilken terapi som är bäst för henne. Hon ska genomgå extern strålterapi i kombination med annan behandling.

Hon får genomgå en lungröntgen2 4 Anna genomgår en ny datortomoundersökning som visar att hon har en grafiundersökning som ger mer precisa tumör i lungan. Anna skickas till en datortomografiundersökning för ytterligare utredning. Den ger detaljerade bilder som hjälper läkaren att se tumörens utbredning och om den har spridit sig till andra organ.

bilder av det område som ska behandlas. Bilderna används när specialisterna planerar strålbehandlingen.

sen till tumören och planerar så att dosen till frisk vävnad blir så liten som möjligt.

Fem dagar i veckan under sex 6 veckor får Anna strålbehandling i en så

kallad linjäraccelerator. Man strålar från olika vinklar och skyddar den friska vävnaden från strålning. Varje behand behandling tar cirka 15 minuter.

Efter avslutad behandling går Anna på regelbundna kontroller.

VISSTE DU ATT ...

Vid en röntgenundersökning låter man röntgenstrålning passera genom den del av kroppen man vill undersöka. En del vävnader dämpar strålningen mer än andra. Den strålning som passerar ger upphov till en bild.

FAKtA: Anders FrAnK, hAnne GrinAKer, Peter BJÖrK. GrAFiK: soLVeiG heLLMArK

20

Vid strålbehandling ger man en mycket hög dos till tumörområdet för att slå ut cancercellerna.

Fakta: Anders Frank, Hanne Grinaker, Peter Björk.