Grönt ljus för koldioxidbudget

Halvering av klimatutsläppen på tio år

På tio år ska GU sänka sina koldioxidutsläpp till hälften av vad de är idag. Det är innebörden i Klimatramverket som universitetet förbundit sig att följa. Ett förslag är att skapa en koldioxidbudget för att styra klimatarbetet.

– Att minska utsläppen är helt enkelt en fråga om universitetets trovärdhet, påpekar studentrepresentanten Elin Gunnarsson.

DET VAR DEN 26 september förra året som rektor Eva Wiberg beslöt att GU ska ansluta sig till Klimatramverket för universitet och högskolor. En arbetsgrupp har nu lämnat in en rapport med förslag på prioriterade områden, som rektor nu ställt sig bakom. Ett av förslagen innebär att göra en utredning av de utsläppskällor som universitetet idag inte mäter, berättar Fredrik Högberg, samordnare på GMV, Göteborgs centrum för hållbar utveckling.

– Det handlar exempelvis om nya byggnader och om material vi köper in, som möbler och datorer. Men det kan också gälla dokument som vi har sparade på olika servrar, vilket drar koldioxid utan att vi kanske tänker på det. Inget av detta har hittills ingått i den miljöredovisning universitetet gör varje år, och det behöver ändras på.

En allomfattande redovisning av utsläppen är en viktig förutsättning för arbetsgruppens nästa förslag: en koldioxidbudget.

– FÖR ATT KLARA EN halvering av koldioxidutsläppen på tio år måste vi sänka utsläppen med ungefär 6 procent varje år, förklarar Henrik Aronsson, prefekt vid institutionen för biologi och miljövetenskap. För att göra det måste vi förstås veta vilka utsläpp vi har. Vissa besparingar, som på värme och el, är kanske svåra att göra, medan andra kan vara lättare. Resor inom Europa skulle exempelvis mycket oftare kunna ske med tåg. För att göra det attraktivt måste de vara enkla att boka och priserna måste vara rimliga. Dessutom kanske någon kompensation bör ges för den extra tidsåtgången. För resor utanför Europa är det viktigt att först göra en miljökonsekvensanalys, vissa långväga resor går kanske att ersätta med digitala möten.

STUDENTERNA HAR varit drivande när det gäller klimatarbetet, påpekar Elin Gunnarsson, vice ordförande för GUS. – Ibland pratas det om att det finns en motsättning mellan hållbarhetsarbete och ökad internationalisering. Visst finns det utmaningar men vi studenter menar dock Henrik Aronsson

Elin Gunnarsson

Fredrik Högberg

... det skulle inne- bära att klimat- fonden tillförs cirka 50 miljoner kronor per år.

att båda områdena är viktiga och går att utveckla samtidigt, exempelvis genom klimatsmartare resor eller med fler digitala möten.

ARBETSGRUPPEN föreslår också en utveckling av klimatfonden, berättar Fredrik Högberg.

– Idag läggs en schablonavgift på 118 kronor på varje flygresa. Pengarna tillförs en klimatfond som personal och studenter sedan kan söka medel från för olika klimatrelaterade projekt. Vårt förslag är att istället sätta ett pris på varje kilo koldioxidutsläpp. Västra Götalandsregionen har exempelvis en modell där ett kilo utsläpp kostar 1,5 kronor. Och Trafikkontoret räknar med en kostnad på 7 kronor per kilo utsläpp när de planerar vägbyggen. Om GU lägger sig någonstans mitt emellan, kanske på 3,5 kronor per kilo koldioxidutsläpp, skulle det innebära att klimatfonden tillförs ungefär 50 miljoner kronor per år, jämfört med dagens cirka 2 miljoner.

ETT SÅDANT SYSTEM skulle bland annat möjliggöra intern handel med utsläpp, påpekar Fredrik Högberg.

– En institution, som inte släpper ut så mycket, skulle kunna tjäna på att vara klimatvänliga. Och om klimatfonden tillförs rejält mycket mer pengar kan de förstås