Experiment med

Experimentstationer ger svar om skogens framtid

Kommer Afrikas tropiska träd att klara en kommande klimatförändring? Det är en fråga som det finns märkvärdigt lite forskning om. För att lära sig mer har Göran Wallin och Johan Uddling, tillsammans med lokala forskare, startat ett projekt i Rwanda, som bland annat innebär tre världsunika experimentstationer.

GU Journalen följde med under ett besök i början av februari.

VI KOMMER TILL Kigali halv åtta på kvällen. Innan vi stiger av planet får vi veta att plastpåsar är förbjudna i Rwanda och genast måste kastas om man råkat ha någon med sig.

När vi efter ett par bagagekontroller äntligen kommer ut står masterstudenten Carl Svensson och väntar på oss. Snart får vi också syn på Mao Birgirimana som kör GU:s jeep, specialbeställd från Sverige för fältstudier i Rwanda. Vi hinner precis lasta in allt bagage när regnet kommer.

Det är inte vilken skur som helst. Vattnet fullkomligt forsar ner, det blixtrar och dundrar medan Mao svänger ut från parkeringen.

Rwanda är känt som ”de tusen kullarnas land” och det gäller inte minst Kigali; vägarna går i cirklar och upp och ner. Vi ska förbi busshållplatsen som ligger i en dalgång men hamnar plötsligt i en stillastående kö. Vi får veta att hållplatsen översvämmats av två meter

Doktoranden Etienne Zibera diskuterar med Johan Uddling.

Myriam Mujawamariya förklarar fotosyntes för några studenter.

vatten och att vi måste vända om.

Vårt mål är Huye i sydvästra Rwanda, en stad med 50 000 invånare. Fågelvägen från Kigali är 8 mil, men så kan man inte räkna i ett land fullt av slingriga vägar, istället får vi veta att körsträckan är 13 mil. I mörkret och det skvalande regnet tar det oss närmare fyra timmar att komma fram.

TILLSAMMANS MED Sida är Göteborgs universitet engagerat i flera verksamheter i Rwanda. Ett av de viktigaste startade 2003 och innebär ett samarbete inom miljöforskning mellan GU, University of Rwanda och Rwanda Acriculture and Animal Resources Development Board. Göran Wallin, som har koordinerat samarbetet sedan starten, berättar att det lett till flera doktors- och masterexamina, samt studentutbyte. Förhoppningen är att snart starta ett double degree-program, så att doktoranderna får examen från både GU och University of Rwanda.

– I det projekt vi håller på med just nu, som stöds av Vetenskapsrådet och Formas, undersöker vi hur tropiska träd, som är anpassade till ett stabilt och hett klimat, kan drabbas av en kommande klimatförändring. Hypotesen är att träden inte kommer att klara förändringen särskilt väl, men egentligen vet vi inte, eftersom det finns förvånansvärt lite forskning om skog i tropikerna.

Den följande morgonen ger vi oss iväg till en av de tre experimentstationer som forskargruppen skapat, den i Rubona, som ligger på 1 600 meters höjd. När vi åker genom landet märker vi att Rwanda är fullt av kontraster: I Huye möter vi ständigt modernt klädda ungdomar med en mobil i handen, ute på landet ser vi jordbrukare som bearbetar marken för hand med hackor och spadar. Vägrenen är full med folk som promenerar, ofta med stora påsar eller korgar på huvudet, och nästan överallt ser vi betande getter.

– Stationen i Makera är på 1 300 meters höjd och den i Sigira på 2 400 meter, berättar Johan Uddling, medan GU:s jeep tar oss fram på en skumpig väg, full av hål och nedrasade lermassor efter de senaste dagarnas störtregn.

Hypotesen är att träden inte kommer att klara förändringen särskilt väl, men egentligen vet vi inte ... GÖRAN WALLIN

Det handlar om ett slags växtlaboratorium som är unikt i världen. På varje station finns 18 ytor där 20 inhemska arter slumpvis planterats och utsätts för sex olika kombinationer av vatten- och näringstillförsel. Eftersom de befinner sig på olika höjd får de också olika mycket värme. Sammanlagt ingår 5 400 träd i projektet, förutom krukade plantor. Vilka arter klarar sig i konkurrensen och vilka slås ut och dör? Hur kan en kommande klimatförändring påverka växterna och kan de anpassa sig?

– Carapa grandiflora är ett av de träd som är känsliga för temperaturhöjningen, förklarar Johan Uddling. Det är min favorit bland de träd som ingår i projektet, en kärlek jag delar med landets schimpanser, som äter frukterna.

EN GRUPP PÅ 100 studenter från School of Forestry, Biodiversity and Conservation väntas komma på besök. – Vi har fått köpa in rejäla mängder lunch så att det räcker till både studenterna och vi som jobbar, förklarar Göran Wallin.

Alla studenter talar engelska. Jag frågar om det kanske beror på att det finns flera lokala språk i landet, men så är det inte alls, nästan alla rwandier har kinyarwanda som modersmål. Istället är det helt enkelt så att det är engelska som gäller inom naturvetenskapliga studier i skolan.

Bland de lärare som studenterna möter finns Myriam Mujawamariya, snart klar med sina doktorandstudier. Hon berättar om fotosyntes och temperaturkänslighet. Också doktoranden Aloysie Manishimwe har en grupp

▲ Sabine Iradukunda Uwase var en av de cirka hundra studenter som besökte experimentstationen i Rubona, där bland andra Göran Wallin föreläste. - Det är mycket roligare att komma ut i verkligheten än att bara läsa i böcker, säger hon.

studenter kring sig när hon berättar hur temperaturen på ett blad kan vara 40 grader, trots att det bara är 25 grader i luften, medan doktoranden Bonaventure Ntirugulirwa, livligt gestikulerande, förklarar hur sol och skugga spelar olika roll för skilda träd.

STUDENTERNA ÄR UPPENBART glada över besöket. – Vi får se saker och ting i verkligheten, det är mycket bättre än att bara läsa i böcker, förklarar Sabine Iradukunda Uwase.

På torsdag kommer denna forskningsstation åter att visas upp, men då som en del av en workshop som planerats i månader. Förberedelserna har inte bara

handlat om att bjuda in lämpliga personer utan minst lika mycket om att få rektorer och myndighetspersoner att skriva på papper och ge godkännande.

– Det är mycket byråkrati, påpekar Johan Uddling. Men det program vi fått fram blir jätteintressant med flera doktorandpresentationer och med närvaro av ett antal centrala beslutsfattare.

Än har det dock bara hunnit bli onsdag och vi ska iväg till Nyungwe, den bäst bevarade bergsregnskogen i Centralafrika. Förutom skogens betydelse som kolsänka är den också viktig för områdets tillgång på vatten; både Kongofloden och Nilen har källor här.

Rwanda har på senare år varit inblandat i flera kon-

flikter med grannlandet Burundi. Därför står soldater posterade utmed vägen. Plötsligt måste vi stanna; en stor grupp babianer tar sig makligt över till den andra sidan. Innan vi besöker regnskogen måste vi göra en avstickare till en vaktstation för att fråga hur det går med drönaren. Både Johan Uddling och Göran Wallin har nämligen lagt ner en massa tid på att få papper godkända så att två rwandiska tekniker ska kunna filma skogen uppifrån med drönare. Trots att filmningen är godkänd verkar något saknas.

– Ni kommer att få tillstånd, säger vakterna på stationen. Men inte just idag.

Att fotografera med vanlig kamera går dock bra och när vi fortsätter mot Nyungwe stannar vi gång på gång för att fota den överdådiga utsikten. På 2 500 meters höjd sveper molnen mellan de gröna bergen och djupen är hisnande.

När vi kommer fram får vi med oss två vakter som följeslagare nerför skogens branta stigar, en som går före och en som går efter. Varje besökare förses också med en bambustav att hålla sig i, vilket kan behövas eftersom marken är våt och slipprig. Vi har dock turen att ha med ytterligare en guide, Brigitte Nyirambangutse, disputerad vid GU, och expert på biodiversitet och kolflöden.

ATT KLÄTTRA NERFÖR går bra men uppför är kämpigare. Vi har inte gått särskilt långt men måste ändå skynda oss innan det blir mörkt.

Väl uppe träffar vi Bonaventure Ntirugulirwa som ska delta i morgondagens workshop. Han pratar om olikheter mellan kulturer och att exempelvis afrikaner inte alltid är så noga med tiden.

– Men i morgon ska vi ha en europeisk workshop, alla ska vara på plats senast klockan 10.

Torsdagens workshop innehåller inte bara doktorandpresentationer utan även ett tal av Dismas Bakundukize, chef för skogsförvaltningsenheten vid Rwanda Water and Forestry Authority.

Bland annat berättar han om hur befolkningsökning

När det var som värst täcktes Rwandas yta av bara 17 procent skog, nu har vi dock nått regeringens mål om 30 procent.

DISMAS BAKUNDUKIZE

Rwanda är ett fattigt land där minnet av folkmordet 1994 fortfarande är levande. Men det är också ett land på stark frammarsch.

en under 1900-talet lett till massavverkning av skog, med stora erosionsproblem som följd, samt plantering av exotiska arter, som snabbväxande eukalyptus.

– NÄR DET VAR SOM VÄRST täcktes Rwandas yta av bara 17 procent skog, nu har vi dock nått regeringens mål om 30 procent. Vår nya målsättning är att 85 procent av jordbruket ska innehålla skogsplantering med inhemska arter. Samverkan mellan Göteborgs universitet och University of Rwanda är ett sätt att underlätta just det. Medverkade gjorde också Donat Nsabimana, universitetslektor vid University of Rwanda som disputerade vid GU 2009.

Workshoppen avslutas med traditionell underhållning. Trummor, blåshorn och sång ackompanjerar stampande dansare med bjällror runt anklarna.

– Jag har varit i Rwanda många gånger, förklarar Göran Wallin. Alla större tillställningar avslutas med dans, musik och något att äta och dricka, det är bara så det är …

Tropical montane forests in a warming world I projektet undersöks klimatkänsligheten hos inhemska trädarter i Rwanda. Bland annat ingår tre experimentstationer, placerade på 1 300, 1 600 och 2 400 meters höjd, där sammanlagt 5 400 träd planterats för att undersöka hur de reagerar på temperatur, vattentillgång och näring. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och Formas. Forskningsledare är universitetslektor Göran Wallin samt professor Johan Uddling, båda vid institutionen för biologi och miljövetenskap. Fakta