de stiftelser och nybildade som startats av unga entreprenörer.
Ulrika Nilsson betonar att det handlar om att skapa och odla en kultur av givande.
sing får man tänka lite bredare än att enbart fokusera på pengar. Det handlar om att berätta om varför universitetet är relevant, vad vi vill åstadkomma, om att väcka intresse och skapa engagemang. Pengarna är mer en konsekvens av detta arbete snarare än att vara målet. Om vi inte kan bygga, bibehålla och utveckla relationer har vi inte på den här arenan att göra. DE ERFARENHETER SOM Ulrika
Nilsson tar med sig från Lunds universitet är framför allt lärdomen att engagera hela universitetet, från högsta ledningen ner till institutionerna. – Långsiktigheten och engagemanget var viktiga orsaker till framgången med kampanjen För en bättre värld, där hela universitetet bidrog och där resultatet efter många år blev mer än 3 miljarder kronor. Ulrika Nilsson beskriver sitt jobb som en ”dörröppnare” och sig själv som en ”ambassadör” för universitetet gentemot omvärlden. Det innebär att hon matchar forskargruppernas behov med givarnas intressen,
vilket oftast sker genom många återkommande möten.
Ulrika Nilsson Titel: Senior rådgivare med placering på Forsknings- och innovationskontoret. Bor: I Malmö och Göteborg. Tidigare uppdrag: Kungliga Operan, Global Child Forum, International Peace Research Institute, Lunds universitet och SEB. Familj: Tre barn och mycket snart fyra barnbarn. Fritidsintressen: Golf, yoga, mat och vin. Motto: ”Ge mig kraft att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Det bästa med Göteborg: Ska utforskas!
HON MENAR OCKSÅ att det redan
finns många bra initiativ vid Göteborgs universitet när det gäller fundraising men att en kraftsamling behövs. – GU har många nära och goda vänner och det göteborgska näringslivet har en lång tradition av att jobba tillsammans med både civilsamhället och offentliga aktörer. Det ska man förstås ta hand om och utveckla. Men det handlar också om att sätta GU på både den nationella och internationella arenan. Trots de tuffa tiderna ser framtiden ljus ut, påpekar Ulrika Nilsson. – Globala utmaningar kräver allt tydligare en lösning och forskning och utbildning är centrala i det arbetet. Därför kommer det även i framtiden att finnas olika aktörer som stödjer universiteten. Privat forskningsfinansiering är relativt stort i Sverige och kommer fortsatt att vara en viktig inkomstkälla. Omvärlden förändras och så gör också filantroperna. Det finns etablera-
– DESSUTOM ÄR DET viktigt att vända sig till privatpersoner som har studerat vid lärosätet och som vill skänka ett större eller mindre belopp. På sikt bygger man upp en bredd bland vänner som i slutändan kanske leder till att lärosätet exempelvis får ett testamente. Ulrika Nilsson ser det som naturligt att fundraising och alumniverksamhet samverkar mer på GU. På de flesta stora universiteten är dessa enheter sammanslagna. – Först och främst måste vi samarbeta över fakultetsgränserna och medvetandegöra fundraising och filantropi. Jag kan vara en motor i det arbetet. Alumnerna är viktiga för GU:s samarbeten utifrån många perspektiv: som en del av vår omvärld och för att de kan återvända och bidra med sin kompetens.
Känner du någon oro för att coronapandemin minskar viljan att skänka pengar till universitetet? – Jag tror inte att viljan att skänka pengar påverkas men däremot kanske storleken på gåvor och bidrag. Men det finns gott om resursstarka människor som vill bidra till en bättre värld. Jag började själv jobba på Lunds universitet 2008 samtidigt som banken Lehman Brothers gick i konkurs vilket orsakade en jättestor finansiell kris, så det skrämmer mig inte. Ser du någon fara för att fundraising hotar universitetets oberoende? – Nej, själva definitionen av en gåva är att inte kräva motprestation. Som universitet måste vi vara väldigt tydliga med vad vi vill och aldrig ge vika för påtryckningar. Text: Allan Eriksson Foto: Johan Wingborg
GUJOURNALEN SOMMAR 2020
11
