Svensk forskning kan förändra världen

Svensk virusforskning kan förändra världen

– Jag tror att covid 19-pandemin kommer att bli ungefär som mässlingen var förr, ett virus som återkommer då och då, får allvarliga konsekvenser för somliga, men kanske också ger livslång immunitet. Det säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi.

JUST NU PÅGÅR intensiv forskning om covid-19, både i Sverige och i övriga världen. Exempelvis Vetenskapsrådet satsar 100 miljoner kronor på forskning om viruset. Det är en välkommen satsning, menar Tomas Bergström. – Virusforskning har tidigare varit väldigt eftersatt. Vi vet varken hur många virus som finns på jorden eller särskilt mycket om hur virus fungerar. Förhoppningsvis kommer de olika satsningarna att ändra på det.

Människan har hittills bara lyckats utrota två virus: smittkoppor och rinderpest, som är besläktad med mässlingen och drabbar kor. Trots att det sedan länge finns vaccin mot exempelvis mässlingen och polio har dessa av olika skäl ännu inte utrotats, utan blossar upp då och då på olika platser.

AV DE SJU CORONAVIRUS som drabbar människan ger fyra ganska milda förkylningssymtom medan sars, mers och covid-19 är allvarligare. Det finns inget vaccin eller läkemedel mot någon av dessa sjukdomar, berättar Tomas Bergström. – Det finns heller inte mot andra virus som cirkulerar och ger mindre allvarliga symtom, som rinovirus, parainfluensavirus och RS-virus. Men större satsningar på forskning och läkemedelsutveckling skulle sannolikt ge goda resultat. Tänk bara på hur framgångsrik läkemedelsindustrin varit när det gäller behandling av kroniska virusinfektioner, som hiv och hepatit C.

Under de senaste 13 åren har WHO utlyst globalt nödläge vid sex tillfällen. Vid samtliga fall har det handlat om virus. – Ebolans snabba spridning kom som en överraskning, liksom zikaviruset, som orsakar missbildningar på foster. Trots att vi inte vet vilka epidemier som kommer i framtiden går det faktiskt att vara förberedd.

Virus som liknar varandra kan nämligen ofta angripas på likartade sätt, förklarar Tomas Bergström. – Om vi exempelvis haft läkemedel mot de milda coronavirusen, som bara ger förkylningssymtom, hade de sannolikt fungerat hyfsat mot covid-19 också. Just coronavirus finns det mycket kunskap om hos veterinärvirologer, eftersom dessa virus ofta drabbar boskap, därför borde vi samarbeta mer med dem. Om vi dessutom tar fram vaccin och läkemedel också mot andra kända virus skulle vi vara beredda om framtida farliga släktingar dyker upp.

EN ANNAN MÖJLIGHET är antivirala läkemedel som kan användas både i förebyggande syfte och för att behandla infekterade patienter. – Det var på grund av så kallade neuraminidashämmare, en typ av läkemedel som började utvecklas för 30 år sedan, som svininfluensan blev mindre allvarlig än först befarat.

Tomas Bergström tror att covid-19 så småningom kommer att bli ungefär som andra virus som cirkulerar i världen.

– EVOLUTIONEN FUNGERAR så att virus blir mildare med åren; ett virus som dödar sin värd kommer ju snart självt att dö ut. Den som blivit sjuk i covid-19 får sannolikt lång immunitet, kanske livslång som vid mässlingen. Men eftersom det är så mycket vi inte vet behövs en rejäl nationell satsning på virusforskning. I Sverige har vi sedan lång tid ett starkt samarbete mellan sjukvården och virusforskare och därmed helt unika förutsätt

ningar för den här typen av forskning. En kraftansträngning inom virusområdet, finansierad av både offentliga och privata medel, har tidigare aldrig gjorts men om den kom igång skulle världen kunna förändras.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta

WHO har utlyst internationellt hälsonödläge sex gånger sedan 2007: på grund av svininfluensa 2009, polio 2014, zikaviruset 2016, ebola 2014 och 2019, samt covid-19 år 2020.