Fokus / Pandemin
Svensk virusforskning kan förändra världen – Jag tror att covid 19-pandemin kommer att bli ungefär som mässlingen var förr, ett virus som återkommer då och då, får allvarliga konsekvenser för somliga, men kanske också ger livslång immunitet. Det säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi. JUST NU PÅGÅR intensiv forskning om
covid-19, både i Sverige och i övriga världen. Exempelvis Vetenskapsrådet satsar 100 miljoner kronor på forskning om viruset. Det är en välkommen satsning, menar Tomas Bergström. – Virusforskning har tidigare varit väldigt eftersatt. Vi vet varken hur många virus som finns på jorden eller särskilt mycket om hur virus fungerar. Förhoppningsvis kommer de olika satsningarna att ändra på det. Människan har hittills bara lyckats utrota två virus: smittkoppor och rinderpest, som är besläktad med mässlingen och drabbar kor. Trots att det sedan länge finns vaccin mot exempelvis mässlingen och polio har dessa av olika skäl ännu inte utrotats, utan blossar upp då och då på olika platser.
AV DE SJU CORONAVIRUS som drabbar
människan ger fyra ganska milda förkylningssymtom medan sars, mers och covid-19 är allvarligare. Det finns inget vaccin eller läkemedel mot någon av dessa sjukdomar, berättar Tomas Bergström. – Det finns heller inte mot andra virus
32
GUJOURNALEN SOMMAR 2020
som cirkulerar och ger mindre allvarliga symtom, som rinovirus, parainfluensa virus och RS-virus. Men större satsningar på forskning och läkemedelsutveckling skulle sannolikt ge goda resultat. Tänk bara på hur framgångsrik läkemedelsindustrin varit när det gäller behandling av kroniska virusinfektioner, som hiv och hepatit C. Under de senaste 13 åren har WHO utlyst globalt nödläge vid sex tillfällen. Vid samtliga fall har det handlat om virus. – Ebolans snabba spridning kom som en överraskning, liksom zikaviruset, som orsakar missbildningar på foster. Trots att vi inte vet vilka epidemier som kommer i framtiden går det faktiskt att vara förberedd. Virus som liknar varandra kan nämligen ofta angripas på likartade sätt, förklarar Tomas Bergström. – Om vi exempelvis haft läkemedel mot de milda coronavirusen, som bara ger förkylningssymtom, hade de sannolikt fungerat hyfsat mot covid-19 också. Just coronavirus finns det mycket kunskap om hos veterinärvirologer, eftersom dessa virus ofta drabbar boskap,
därför borde vi samarbeta mer med dem. Om vi dessutom tar fram vaccin och läkemedel också mot andra kända virus skulle vi vara beredda om framtida farliga släktingar dyker upp. EN ANNAN MÖJLIGHET är antivirala läkemedel som kan användas både i förebyggande syfte och för att behandla infekterade patienter. – Det var på grund av så kallade neuraminidashämmare, en typ av läkemedel som började utvecklas för 30 år sedan, som svininfluensan blev mindre allvarlig än först befarat.
