Nyheter
Extra anslag splittrar fakulteten När GU fick en extra påse pengar för att stärka sina forskningsmiljöer tilldelades Samhällsvetenskapliga fakulteten 20 procent av dessa medel. Det ledde till både bråk och avhopp i fakultetsstyrelsen. För vem skulle ha pengarna? Excellensen eller de institutioner som behöver öka på forsknings verksamheten? VAD DET HANDLAR om är pengar, i runda slängar 33 miljoner kronor. Det är vad Samhällsvetenskapliga fakulteten tilldelats för åren 2019–2022 av den extra kaka anslag som regeringen pytsat ut för att ge ”lärosäten bättre förutsättningar till kvalitetsförbättrande åtgärder i verksamheten” så att ”svensk forskning kan behålla sin tätposition i världen”. I höstas beslutade rektor att styra GU:s del av dessa medel till utbildningstunga miljöer i syfte att försöka jämna ut större historiska skillnader mellan fakulteterna. ”Kompletta akademiska miljöer” skulle gynnas och sambandet mellan utbildning och forskning stärkas. Utbildningsvetenskapliga fakulteten fick hälften av medlen medan Samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan fick en femtedel var. – Det fanns tydliga intentioner från universitetsledningen om
16
GUJOURNALEN SOMMAR 2020
vad pengarna skulle användas till, men det blev ändå upp till fakultetsstyrelserna att fatta beslut om hur pengarna skulle fördelas, säger Björn Rombach, prefekt på Förvaltningshögskolan. Ett misstag, menar han. – I flera fakultetsstyrelser har det funnits krafter som velat fatta beslut som går på tvärs med intentionerna, vilket har lett till helt onödiga konflikter och diskussioner – ett slags resursslöseri längre ner i organisationen. I STYRELSEN FÖR Samhälls-
vetenskapliga fakulteten har beredningen av ärendet blivit särskilt infekterad – något som nådde kulmen den 6 februari 2020. Efter att ha reviderats och justerats i ett par vändor, beslutade styrelsen då att anta fakultetsledningens förslag som fördelade pengarna som en ”strategisk satsning” till främst två institutioner som i nuläget har minst forskningsmedel per helårsstudent. Styrelsen var dock inte enig, fyra ledamöter röstade på ett motförslag. Dessa stod bakom ett alternativ som var mer förenligt med fakultetens befintliga modell och som hade spridit satsningen över fler institutioner. Lena Wängnerud, professor vid statsvetenskapliga institutionen, var en av dem som skrivit under motförslaget. Efter omröstningen avgick hon med omedelbar verkan från styrelsen.
Björn Rombach menar att det är tydligt vart pengarna ska gå.
I flera fakultetsstyrelser har det funnits krafter som velat fatta beslut som går på tvärs mot intentionerna ... BJÖRN ROMBACH
I en skriftlig reservation framför hon att en utjämning av diskrepanser i utbildningsuppdrag och forskningsuppdrag inte kan vara ett mål i sig. ”Det övergripande målet med forskningsmedel måste vara att främja forskning och forskarutbildning av hög kvalitet”. – Den befintliga fördelningsmodellen, som infördes 2016 vid fakulteten och som skulle gälla i sex år, innehåller inslag som ger incitament till institutioner att sträva efter höjd kvalitet på forskning och forskarutbildning. Det handlar om publikationer, doktorsexamina och förmågan att attrahera externa medel. För mig är det etablerade indikatorer på god forskning som i förlängningen ger bättre forskning vid
