Nyheter
Trakasserier motas – Det ska vara lätt att göra rätt, förklarar Gunilla Hellén, personalspecialist inom likabehandling på Personalenheten. Hon har lett arbetet med att ta fram fem områden som GU ska fokusera på för att förebygga sexuella trakasserier. Grunden är dock en välfungerande organisation med trygga medarbetare och studenter. DET VAR I SEPTEMBER förra året som Personalenheten genomförde förstudien Vägen fram, ett strategiskt arbete mot sexuella trakasserier, som sedan diskuterats i strategirådet och i andra sammanhang. Förstudien leddes av verksamhetsrepresentanter och även verksamhetsrepresentationen i arbetsgruppen var bred. I förstudien ägnades mycket tid åt att diskutera utmaningar, problem och förslag på åtgärder. Med utgångspunkt i detta arbete har Personalenheten, under ledning av Gunilla Hellén, sedan arbetat fram ett förslag på fortsatt arbete för att förebygga sexuella trakasserier. Förslaget antogs av rektor den 4 juni. – Bland annat föreslår vi att likabehandlingsarbetet blir en del av arbetsmiljöarbetet, eftersom det redan är ett inarbetat sätt att jobba med årliga cykler av undersökningar, analyser, åtgärder och uppföljningar. Att ha parallella system blir ju bara krångligt, förklarar Gunilla Hellén. I FÖRSLAGET PÅPEKAS att en god
arbetsmiljö, där allas lika värde genomsyrar hela organisationen, utgör grunden för ett gott likabehandlingsarbete. Dessutom lyfts fem områden fram när det gäller att förebygga sexuella trakasserier. Det handlar dels om den lagstadgade skyldigheten att stödja arbetet med att analysera
20
GUJOURNALEN SOMMAR 2020
- Med ett tydligt likabehandlingsarbete kan GU bli ännu bättre, menar Gunilla Hellén.
risker när det gäller sexuella trakasserier. Men det gäller också att skapa ett tydligt ledningssystem, berättar Gunilla Hellén. – Inte minst nya chefer måste veta vilket ansvar de har och hur vi jobbar med dessa frågor. För att stötta cheferna föreslår vi att ett informationspaket tas fram med checklistor och annat material som kan användas exempelvis vid personalmöten och workshoppar. Ytterligare en punkt handlar om hur likabehandlingsarbetet kan utvecklas i den centrala och de lokala arbetsmiljökommittéerna. Det kan exempelvis handla
om att utöka mötestiderna så att likabehandlingsfrågor verkligen hinns med och om att öka insynen för medarbetare och studenter.
Bland annat föreslås att likabehandlingsarbetet blir en del av arbetsmiljöarbetet. GUNILLA HELLÉN
– VI LYFTER OCKSÅ fram likabehandlingsrepresentanten, som är en resurs för institutionens ledning när det gäller att utforma och genomföra likabehandling inom organisationen. Det är viktigt att deras uppgifter inte blandas ihop med exempelvis rollen som arbetsmiljöombud, som istället företräder medarbetarna och i vissa fall fungerar som motpart till arbetsgivaren.
