Så prioriteras jämställdhetsarbetet Den femte punkten handlar om anonyma anmälningar, förklarar Gunilla Hellén. – Det är något som alltid kommer upp när vi pratar om sexuella trakasserier. Å ena sidan är det svårt att försvara sig mot en anonym anmälan som kan upplevas som en kränkning i sig. Å andra sidan måste vi förstås ta den typen av anmälningar på allvar och inte sopa dem under mattan. Vårt förslag är att använda en norsk modell där den person som utpekas får möjlighet att försvara sig samtidigt som anmälaren blir lyssnad på. UNDER SOMMAREN kommer
en ny handläggningsordning beslutas om hur GU mer konkret ska agera när någon upplever sig vara utsatt för kränkande särbehandling, vare sig det handlar om kön, sexuell läggning, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder. Målet är en verksamhet som medarbetare och studenter kan vara stolta över, menar Gunilla Hellén. – Jag tror att många redan är stolta över sitt universitet. Mycket fungerar bra men med ett tydligt förebyggande likabehandlingsarbete kan GU bli ännu bättre.
Text: Eva Lundgren Foto: Privat
Fakta Rapporten Vägen fram – ett strategiskt arbete mot sexuella trakasserier ligger till grund för rektors beslut att den 4 juni fastställa rapporten Förslag till fortsatt arbete med att förebygga sexuella trakasserier vid Göteborgs universitet. Innan hösten kommer också en handläggningsordning för hantering av kränkande särbehandling.
– Medarbetarna ska bedömas utifrån meriter och skicklighet. Om det finns strukturer som bidrar till bristande jämställdhet ska de bort. Det förklarar prorektor Mattias Goksör med anledning av slutrapporten över GU:s arbete med jämställdhetsintegrering. TILL DE PROBLEM slutrapporten pekar på
hör kvinnors sämre karriärutveckling samt att kvinnor ofta får göra ”akademiskt hushållsarbete”, alltså uppdrag som inte främjar befordran. Också vikten av att rekrytera och behålla studenter av underrepresenterat kön inom utbildningen lyftes fram. – Universitetet är en meritokrati där kvalitet i forskning, utbildning och administration alltid är det centrala, förklarar Mattias Goksör som har det övergripande ansvaret för JiGU. Vem man är, vare sig det handlar om kön, etnicitet, sexuell läggning eller något annat ska inte ha någon betydelse. Större delen av arbetet med JiGU har institutionerna ansvarat för men vissa insatser har styrts centralt. Bland annat har institutionerna erbjudits metodstödet Gender Budgeting in Academia. En kartläggning av fördelningen av forskningsmedel relaterat till kön har också gjorts och institutionerna har även erbjudits stöd att undersöka karriärmöjligheter för kvinnor och män. Också lärarförslagsnämndernas arbete har fått en genomlysning. – Det är exempelvis viktigt att se över hur förslag på sakkunniga tas fram samt vilka instruktioner de sakkunniga får, så att de förstår hur det svenska systemet fungerar. Olika sakkunniga ska ju inte ha skilda uppfattningar om hur exempelvis pedagogiska meriter ska värderas.
I DET FORTSATTA jämställdhetsarbetet ska tre
områden prioriteras: utbildningens innehåll, fördelning av forskningsmedel samt kompetensförsörjning. – Det är viktigt att betona att jämställdhet inte handlar om att i alla sammanhang ha lika antal kvinnor och män. Det sättet att tänka kan bli en fälla, där personer som tillhör det underrepresenterade könet måste sitta med i så många sammanhang att annat arbete blir lidande. Det är också självklart att ett genusperspektiv på forskning och utbildning ska anläggas när det är relevant, absolut inte annars. Personalenheten har nu fått i uppdrag att
Prorektor Mattias Goksör
organisera likabehandlingsarbetet på ett likartat sätt som arbetsmiljöarbetet, berättar Mattias Goksör. – Hanteringen av all form av diskriminering ska in i den dagliga verksamheten. Fördelen med arbetsmiljöarbetet är att det är ett system som chefer, medarbetare och studenter redan känner igen och har erfarenhet av, vilket förstås underlättar arbetet. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
Fakta Satsningen Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet (JiHU) innebär att samtliga statliga lärosäten, samt Chalmers och Högskolan i Jönköping, haft ett särskilt uppdrag från regeringen att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering under perioden 2016–2019. Arbetet har skett på institutionerna med centralt stöd. Också Nationella sekretariatet för genusforskning samt, från och med 1 januari 2018, Jämställdhetsmyndigheten, har stöttat. Arbetet ska fortsätta även i år, enligt regeringens regleringsbrev för 2020. En slutrapport samt fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet fastställdes av rektor den 28 maj. Mer information: https://medarbetarportalen.gu.se/organisation/jamstalldhetsintegrering.
GUJOURNALEN SOMMAR 2020
21
