Folk
Ull lika viktigt som brons Den period vi kallar bronsåldern skulle lika gärna kunna kallas brons- och ullåldern. Det visar en ny antologi som för första gången beskriver hur ull var en viktig handelsvara och en lika betydelsefull del av dåtidens ekonomi som brons. Redaktörer för boken är Serena Sabatini och Sophie Bergerbrant. TEXTILIER ÄR SVÅRARE att bedriva arkeologisk
Sophie Bergerbrant
48
forskning på än sten- och metallföremål eftersom de förmultnar och försvinner, påpekar docent Serena Sabatini. – De enda fullständiga dräkter från europeisk bronsålder som finns bevarade är sju ylledräkter som hittats i gamla ekkistor på Jylland. Forskning om hur yllekläder såg ut i norra och Kontinentaleuropa för cirka 2 500–4 000 år sedan bygger därför i hög grad på dessa få plagg. På andra platser finns dock fragment av tyg bevarade samt redskap som använts vid textilframställning. Tidigare var den allmänna uppfattningen bland forskare att varje gård själv producerade de textilier som behövdes och att tyg och garn därför inte var någon viktig handelsvara. Det tror inte forskarna längre. Anledningen är viktiga bidrag från framförallt filologiska studier av antikt arkivmaterial från Medelhavsområdet, som berättar om textilhandel och komplexa produktionskedjor. Ett
GUJOURNALEN SOMMAR 2020
annat skäl hänger samma med grundämnet strontium. – Strontiumisotoper finns i olika koncentration i olika berggrunder, berättar arkeolog Sophie Bergerbrant. Grundämnet påverkar allt som växer i jorden, men också människor och djur som äter växterna. Genom att analysera halterna av strontiumisotoper i den ull som finns i de jylländska fynden har forskare kommit fram till att åtminstone 75 procent av ullen inte kommer från Danmark. Textilier av ylle började produceras i Mellanöstern ungefär samtidigt som användningen av brons började spridas över Europa, det vill säga för ungefär 5 000–6 000 år sedan, berättar Serena Sabatini. – Att framställa ull var mödosamt. En mesopotamisk text från cirka 2000 f. Kr. berättar att ett ylletyg på cirka 3 meter krävde över 120 dagars arbete. Att tillverka en mantel var alltså mer arbetsamt än att producera ett svärd. Framför allt spinningen var arbetsintensiv. För att hålla igång en vävstol krävdes, skulle man kunna säga, hela fyra spinnare. Textilproduktionen krävde både skickliga hantverkare och god samarbets- och organisationsförmåga. DEN TIDENS FÅR gav betydligt mycket mindre ull än
dagens, ungefär 750 gram per år mot dagens får som ger 5–10 kilo. – Därför var ullen också dyr. Enligt en assyrisk källa kostade 10 kilo ull cirka 5 kilo koppar. De statsliknande ekonomier vid östra Medelhavet och i Mellanöstern
