Så får du hjälp

Lotsar dig vidare

De flesta håller nog med om att lärosätena bör bidra till ett bättre samhälle. Men hur ska det gå till konkret?

Vid GU finns Forsknings- och innovationskontoret som ger stöd när det gäller forskningsfinansiering, affärsjuridik samt innovation och nyttiggörande.

KONTORET GER STÖD utifrån tre grupperingar, berättar innovationsrådgivare Ana-Maria Popescu. – Forskningsrådgivarna hjälper till med tips, råd, feedback och stöd för olika sorters ansökningar om externfinansiering. Affärsjuristerna har hand om avtal och andra juridiska frågor där vårt universitet är med som en part. Vi innovationsrådgivare hjälper forskarna att gå vidare från forskningsprojekt till samhällsnytta; antingen får forskarna stöd att göra det själva eller så hjälper vi dem hitta någon annan som kan föra projektet vidare. Vi ägnar oss också åt verifiering och validering, alltså undersöker om det finns behov eller intresse i samhället för forskarnas idéer.

Foto: PRIVAT

Lärarundantaget, som innebär att forskarna äger sina resultat, kan göra samverkansuppdraget otydligt. När agerar forskaren som statligt anställd medarbetare och när är hen en privatperson? – Ibland håller ett forskningsprojekt på i flera år, flera parter är involverade och även studenter kan ha engagerats. Då är det inte självklart vem som har rätt till resultaten eller hur det skulle kunna påverka fortsatta nyttiggörande- och samverkansaktiviteter. Sådana saker kan vi hjälpa forskarna att reda i.

ETT INTEGRERAT Forsknings- och innovationskontor, som vid GU, är ett exempel på hur ett universitet kan organisera sitt stöd för nyttiggörandet. Men andra lärosäten gör på andra sätt, förklarar Ana-Maria Popescu. – Det har jag fått lära mig en hel del om som projektledare för IMPlementering av arbetssätt och ökad kunskap i området kunskapstillgångar och immateriella rättigheter (IMP). Projektet har 18 deltagare och tanken är att vi ska inspirera och stötta varandra i utvecklingen av lärosätenas stöd och rutiner för hantering av kunskapstillgångar i nyttiggörandeprojekt. Vilka utmaningar har andra lärosäten? Vad kan vi lära oss från deras cases? Och hur har de andra lärosätena organiserat sitt stöd?

Mer samarbete mellan lärosätena för att utveckla processer och verktyg är förstås bra, men det är minst lika viktigt att forskarna vet att detta stöd finns vid Forsknings- och innovationskontoret. – På Forsknings- och innovationskontoret sitter rådgivarna för forskningsfinansiering, affärsjuridik och nyttiggörande tillsammans. Det gör det lättare för oss att ge ett mer komplett stöd till forskarna och är en fördel för dem som vänder sig till oss. Vi är alla service- och lösningsorienterade så det går bra att bara komma hit och ta ett samtal, så hjälper vi till att komma vidare.

Eva Lundgren

- På Forsknings- och innovationskontoret sitter vi samlade vilket underlättar för alla, säger Ana-Maria Popescu.

Fakta

Forsknings- och innovationskontoret bidrar till att

• säkra avtal och avtalshantering, särskilt med avseende på forskningssamarbeten med externa parter • förbättra förutsättningarna för nyttiggörande av universitetets forskning och kunskap på ett

för samhället relevant och hållbart sätt • öka universitetets externa forsknings- och innovationsmedel • ge stöd för implementering av strategier för forskning och samverkan utifrån GU:s vision.

Odontologi topprankat

Rankning. I årets ämnesrankning från Academic Ranking of World Universities (ARWU), även kallad Shanghai-rankningen, ligger GU:s odontologiska institution i topp inom kategorin Dentistry & Oral Science. Det betyder att forskningen vid institutionen för odontologi har klättrat från förra årets plats 26 till plats 18 i år. Det är den högsta placeringen för GU och institutionen ligger även bäst till av lärosätena i Sverige. – Vår höga placering, sedd ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv, är resultatet av ett hårt arbete från institutionens samtliga medarbetare. Man kan fundera över vilka mätmetoder och indikatorer som ligger till grund för denna rankning men den är trots allt ansedd som en prestigefylld lista, säger prefekt Peter Lingström.

MÅNADENS LÄTTRIMMADE AFORISM

Villfaret På skattegömmors konton står, vad ingen medför dit man går. Saktfärdigt Snigeln är en ganska smart en, som ej dör av bara farten.

Guido Satir

Alias Guy Heyden, professor emeritus. Foto: privat

OMVÄRLDEN ORGANISATIONENETT UNIVERSITET FÖR VÄRLDEN

VETENSKAPSSAMHÄLLET

VISION 2030 1

Strategier och mål på gång

VISION. Vilka mål och strategier ska universitetet ha? Den frågan har pågått för fullt sedan visionen fastställdes i mitten av april. Bland annat handlar det om att ta fram ett antal övergripande fokusområden. – Strategierna ska fungera som ett stöd för verksamhetens utveckling och ska utvärderas efter en treårsperiod, förklarar vicerektor Fredrika Lagergren Wahlin.

Ett första förslag presenterades för styrelsen den 8 september. Det har sedan diskuterats i ledningsrådet, på rektors strategimöte samt i verksamhetsdialogerna där universitetets ledning träffar fakultetsledningarna. – Visionen är på 10 år men målen och strategierna är treåriga, förklarar Fredrika Lagergren Wahlin, sammankallande i visionsarbetets projektledning. Vi har haft intensiva diskussioner om vad universitetet bör fokusera på. Strategierna ska ju hjälpa oss framåt men inte handla om sådant vi ändå är tvungna att göra som myndighet. Den nya visionen pekar också tydligt på vikten av autonomi och akademisk frihet. Därför ska vi centralt inte tala om för verksamheten vad den ska göra. De gemensamma strategierna ska istället utgå från vissa övergripande ställningstaganden eller fokusområden, exempelvis den framtida hanteringen av vår kompetensförsörjning. Institutioner och fakulteter ska sedan kunna koppla ihop sina egna verksamhetsstrategier med den gemensamma strategin.

Efter tre år ska strategierna följas upp samtidigt som nästa treårsperiod inleds. Strategierna ska även kompletteras med universitetsövergripande ettåriga verksamhetsplaner. Också dessa ska institutioner och fakulteter kunna sätta samman med sina egna planer. – Diskussionerna om strategier, mål och verksamhetsplaner kommer att fortsätta på olika nivåer under hösten. Styrelsen väntas fatta beslut i början av december, förklarar Fredrika Lagergren Wahlin.

Läs mer om visionen här: https://medarbetarportalen.gu.se/organisation/Visionsarbete.

CITATET

”Transparens och självinsikt har visat sig vara en förnämlig medicin mot övertramp inom en rad verksamheter. Så till alla ljusskygga forskare som vill hålla dörren mellan akademin och omvärlden stängd vill jag påminna om att förtroende är något vi har till låns”. skriver författare Hanna Kjöller på Curie den 7 oktober 2020. .

Red 19 klar

Rapport. RED 19-rapporten har nu tryckts och kommer de kommande veckorna att distribueras inom universitetet. Research Evaluation for Development 2019 (RED 19) är en kvalitetsutvärdering som fokuserar på förbättring av forskning och forskningsmiljöer. Det ligger i linje med målsättningen i Vision 2020 att universitetets forskning ska hålla hög internationell klass och kvalitet. Syftet med RED 19 är att identifiera förutsättningar och strategier som möjliggör och skapar goda forskningsmiljöer.