”Vi kan förbättra processen”

Det ska göras en ordentlig översyn av processen. Det lovar Peter Larsson, styrelsens ordförande. Och en del förändringar träder redan i kraft i det pågående valet av ny prorektor.

– Men jag tänker inte tumma på de formella delarna. Det är styrelsen som äger frågan. Däremot kan vi involvera hörandeförsamlingen mer, säger han.

DEN HÅRDA KRITIKEN mot rektorsprocessen har återigen blossat upp och fått stor massmedial uppmärksamhet.

– Jag är väldigt luttrad. Jag har inget intresse att recensera debatten, men det finns skäl att vara självkritisk, säger Peter Larsson, som under de här intensiva veckorna stämt av med kollegor och rektorer på ett tiotal lärosäten.

– Min bedömning är att vi har följt den nationellt gängse processen och inte skiljer oss nämnvärt från andra lärosäten. Men vi kommer att göra en utvärdering för att se hur vi kan förbättra processen i framtiden.

Peter Larsson har med anledning av kritiken föreslagit att utse rekryteringsgrupp samtidigt med hörandeförsamlingen. Det skulle enligt honom skapa större tydlighet och förankring.

– Men man ska vara väldigt klar över ansvarsfrågan och de sökandes behov av integritet. Styrelsen har enligt högskoleförordningen ansvaret gentemot regeringen. Det kan man inte förhandla bort. Däremot kan man ha en mer eller mindre omfattande dialog med hörandeförsamlingen.

– Formerna för rektorsprocessen kan säkert förbättras men när vi får in nomineringar måste alla behandlas lika. Det kan finnas personer som är öppna med sin kandidatur men andra som inte vill det. Att ha olika hanteringar av den frågan blir helt fel.

Peter Larsson poängterar att kritiken har kommit från en

»Men man ska vara väldigt klar över ansvarsfrågan och de sökandes behov av integritet.« mindre grupp av hörandeförsamlingen, 13 av 70 personer har undertecknat skrivelsen.

– Kritikerna har inte varit i majoritet men jag tänker inte förbise den utan tar det på största allvar.

– HUR VI SKA GÖRA nästa gång får översynen visa men om kollegiet vill att det ska råda total öppenhet, ja då får alla kandidater ställa upp på de premisserna.

Så tidigt som i mars förra året tillsattes rekryteringsgruppen med 7 ledamöter som leddes av Peter Larsson, varav 2 lärarrepresentanter, 2 studenter och 1 representant från övrig personal samt 1 extern ledamot i styrelsen. Sedan dess har gruppen arbetat med uppdraget att göra en ”full- ständig process i öppen konkurrens”, vilket Peter Larsson menar var en tydlig önskan från kollegiet.

Totalt nominerades 40 personer. Av dessa tackade 22 nej. Av 18 kvarvarande var 12 interna. Efter en granskning bantades antalet ner till 6 som gick vidare till en slutomgång, där till slut 3 personer valdes ut av rekryte- ringsgruppen och därmed blev offentliga. Men snabbt därefter drog Georgia Destouni från Stockholms universitet tillbaka sin kandidatur.

– Det var ett litet debacle, men sådant får man räkna med. Samma dag som hörandeförsamlingen samlades för att intervjua de två slutkandidaterna berättade Peter Larsson hur rekryteringsgruppen hade arbetat. Han betonar att det var öppet att nominera vem som helst och förslagen skulle skickas till rekryteringsfirman GU hade upphandlat.

Vilken roll som företaget har haft framgår av en omfattande uppdragsbeskrivning, men att de skulle ha haft något att göra med urvalet, dementerar Peter Larsson.

– KONSULTERNA HAR inte på något sätt intervenerat. Det är rekryteringsgruppen som gjort urvalet. Sedan har vi tagit hjälp av konsulten som också haft i uppdrag att få fram fler externa sökande.

De 13 ledamöterna menade i en skrivelse att universitetsstyrelsen valt att ”återigen driva en stängd urvalsprocess som upplevs som grumlig och oklar”. De ställde krav på att processen skulle göras om.

Men så blev inte fallet.

– Nej, det fanns inget skäl. Vi hade tagit fram tre starka kandidater och gjort det vi hade åtagit oss att göra. Annonsen var mycket väl spridd och kravprofilen tydlig. Jag är dock lite bekymrad över det låga antalet sökande utifrån, vilket säger en hel del om uppdragets komplexitet och utmaningar.

Sammantaget menar Peter Larsson att det finns ett starkt stöd för GU:s blivande rektor, Malin Broberg, som också fick flest röster i hörandeförsamlingen. 10 valde att rösta blankt.

– Nu handlar det om att ge bästa förutsättningarna för vår nya rektor och prorektor.

Text: Allan Eriksson

Foto: Johan Wingborg

Att processen varit mindre öppen och transparent än vid de flesta andra rektorsrekryteringar i Sverige tror jag inte stämmer, säger professor Olof Stenman-Johansson, som tillsammans med professor Helle Wijk, är en av två lärarrepresentanter i styrelsen.

HANS BILD ÄR ATT GU inte skiljer ut sig utan att det har varit ganska likartat vid rekryteringen både i Uppsala och Lund nyligen.

– Vi har fått kritik för bristande öppenhet, men för personer som söker sådana här uppdrag kan det vara känsligt att skylta med sina namn. Det finns också för- och nackdelar med att ha ett universitetskollegium, som i Lund och Uppsala, istället för en hörandeförsamling, men det är en större fråga. Vi har agerat efter bästa förmåga utifrån det uppdrag som vi har haft, konstaterar Olof Stenman-Johansson, som är positiv till att det görs en utvärdering.

– Det fanns absolut enskildheter som kunde ha gjorts annorlunda och det är helt rimligt och viktigt att det blir en förutsättningslös diskussion och en utvärdering av processen.

Olof Stenman-Johansson påpekar att det gjordes en noggrann granskning av de seriöst intresserade kandidaterna, där konsulterna bistod med mer information genom att ta referenser och kontrollera cv och andra meriter.

– Det fanns ingen enkel algoritm. Vi i gruppen gjorde både en individuell och samlad bedömning av kvalifikationerna gentemot kravprofilen. Sedan resonerade vi oss fram till vilka som vi ansåg var de mest lämpliga personerna och vilka tre som efter omfattande intervjuer skulle gå vidare till hörandeförsamlingen.

Det faktum att det bara är två lärarrepresentanter i rekryteringsgruppen, jämfört med tre i Lund och Uppsala, är något som Olof StenmanJohansson funderar kring.

– Spontant kan jag tycka att det vore rimligt med fler lärarrepresentanter i gruppen men det får utvärderingen komma fram till.

Han framhåller att förväntningarna på en rektor är mycket högt ställda, på flera plan.

– Personen ska framför allt vara en mycket god akademisk ledare men också en myndighetschef som inte räds kritik.

– Trots invändningarna är jag på det hela taget nöjd. Vi har nu landat i beslutet att GU får en ny rektor som jag tror kommer att göra ett jättebra jobb.

Allan Eriksson