Liten chans att nå klimatmålen

Flygresorna ökade förra året med hela 600 procent. Det är inte så konstigt med tanke på de låga nivåerna under pandemin, det är ändå en minskning med 44 procent jämfört med 2019, som räknas som basår. Fast inköp av varor och tjänster står för den största delen av alla utsläpp och den stora frågan är om Göteborgs universitet kommer att nå klimatmålen?

DE TOTALA UTSLÄPPEN landade förra året på 39 600 ton vilket var 8 procent lägre än basåret 2019. En orsak är att färre flög under 2022 jämfört med 2019, visar ny statistik över tjänsteresor. Framför allt minskade inrikesflyg under 50 mil med 19 procent jämfört med 2021.

– Från pandemins extremt låga nivåer av resor börjar vi nu se effekter av att världen öppnas upp, även om vi inte når upp till nivåerna före 2020. En förklaring till att det ändå minskat sedan 2019 är att vi vant oss vid att använda digitala verktyg och inte längre ser ett behov av att åka på lika många konferenser, säger Fredrik Högberg, miljö- och hållbarhetssamordnare.

DE FLESTA FLYGRESOR går till Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Frankrike. 39 procent av alla flygrelaterade utsläpp sker inom Europa. En positiv trend är att fler tar tåget, en ökning med 181 procent jämfört med 2021. Utsläppen från tåg är endast 14 kilo koldioxid per år.

– Det är roligt att fler vill och törs åka tåg ute i Europa. Men den statistiken som vi har är inte helt tillförlitlig eftersom den endast mäter utsläpp av eldrivna tåg i Sverige, ute i Europa finns det dieseldrivna tåg som förstås genererar högre utsläpp.

GU:s koldioxidutsläpp ska minska med en fjärdedel till slutet av 2023 och halveras till 2030. Det är innehållet i Klimatramverket som GU tillsammans med samtliga högre lärosäten i Sverige har skrivit under för att nå de nationella klimatmålen. Att GU skulle nå det målet 2023, verkar inte så troligt i nuläget, bedömer Fredrik Högberg.

– DET ÄR HÖGST osäkert med tanke på att alla hjul börjar rulla igen och allt fler flyger. Minskningen är bara 8 procent jämfört med 2019 – att hämta in 17 procent till skulle förmodligen kräva mer kraftfulla åtgärder, säger han.

Den höjda schablonavgiften på 400 kronor per flygbiljett, som går till universitetets klimatfond för gemensamma insatser inom området, verkar dock inte ha haft så stor dämpande effekt på flygresandet, bedömer Fredrik Högberg.

Men det är faktiskt inte flyget som är den största källan till utsläpp utan istället köp av varor och tjänster, som motsvarar drygt 50 procent av alla utsläpp. Transport och resor står för endast 16 procent.

I det nya webbaserade klimatverktyget Carbon Intelligence System räknas samtliga fakturor om till koldioxidekvivalenter. Det gäller alla typer av inköp av varor, tjänster, transport och resor och så vidare.

– GÖTEBORGS UNIVERSITET har kommit längst bland svenska lärosäten genom att införa detta system som ger prefekter, dekaner och styrekonomer en bra koll på institutionernas utsläpp fördelat på olika kategorier. Det kan ge idéer till vilka utsläppsminskningar som kan göras.

Flera institutioner har gått i bräschen och styrt medarbetarnas tjänsteresor med flyg. Det gäller bland annat institutionen för kulturvård och Förvaltningshögskolan som har infört ett maxtak på två flygresor per år och per anställd. Rekommendationen är att i möjligaste mån ta tåget i Europa.

Vilka andra åtgärder som kan bli aktuella styrs även av det nationella klimatpolitiska rådet. – Vi sitter alla i samma båt. Det ska bli spännande att se vilken styrning som regeringen ger.