Avgörande med mycket språkstöd

Vid Göteborgs universitet, i likhet med de flesta lärosäten, finns få personer med utländsk bakgrund i viktiga ledningsorgan.

– Det är i grunden ett demokratiskt problem, säger professor Roland Barthel som fram till nyligen var prefekt på institutionen för geovetenskaper.

ROLAND BARTHEL kommer ursprungligen från Tyskland och flyttade hit för tio år sedan tillsammans med sin fru och fyra barn. Han menar att det är pinsamt, för att inte säga skandalöst, att utländsk personal knappt är representerad i högre ledningsorgan, särskilt med tanke på att GU:s vision är att vara ett internationellt lärosäte.

– Utan att ha exakta siffror är min bedömning att GU är sämre på utländsk representation än riksgenomsnittet på 12 procent. Ju högre upp i ledningsorganen, till exempel på rektors strategimöten och ledningsråd samt i hörandeförsamlingen, desto färre har utländsk bakgrund. Det faktum att myndighetspråket är svenska gör det ännu svårare.

ROLAND BARTHEL påpekar att hälften av alla lärarkategorier på institutionen för geovetenskaper har utländsk bakgrund. 80 procent av alla lärare som nyanställts de senaste 10 åren kommer från andra länder.

– Idag går integration mer eller mindre ut på att komma hit, skaffa jobb och betala skatt men social integration glöms ofta bort. Men om vi vill vara ett ansvarsfullt internationellt universitet kan vi inte se våra medarbetare enbart som en kompetensförsörjning. Vi har ett ansvar att ta hand om alla som kommer hit och ge dem rätt förutsättningar att lära sig svenska och vara delaktiga i hela organisationen, inklusive att ta sig an ledningsuppdrag. Dessutom är det lika viktigt att svenskar får lära sig vad det betyder att arbeta i en internationell organisation. Vad innebär det exempelvis att ta hit en familj från Indien? sig bra svenska.«

Roland Barthel påpekar att han är svensk medborgare och professor, hans fru är läkare, barnen går i fina skolor och de bor i ett väletablerat villaområde.

– Ändå känner jag mig inte socialt integrerad i det svenska samhället. Här på jobbet umgås jag mest med folk från utlandet, jag har nästan inget socialt nätverk med svenskar.

SOM PREFEKT OCH lärare har han fått upp ögonen för hur andra grupper har det på institutionen, det gäller inte minst doktorander och studenter från Asien och Afrika.

– Många av dem är väldigt ensamma och är långt ifrån integrerade i samhället.

För att lära sig bra svenska krävs både incitament och tid, påpekar Roland Barthel, något som stjäl tid från undervisning, forskning och att skriva artiklar.

– Det finns en föreställning om att alla kan lära sig svenska på ett år om man anstränger sig tillräckligt, men det kan man glömma. Jag talar med stark brytning, tappar ord och säger än idag ofta det jag kan snarare än det jag vill, särskilt när det gäller nyanser i språket, menar Roland Barthel som minns att det jobbigaste var när man började tala hyfsat men ändå inte tillräckligt för att kunna delta i ett samtal.

– Om man byter direkt till engelska är det ännu svårare att lära sig.

Merritt Polk

Det allra viktigaste är att få mycket stöd i början så att man har en chans att lära sig språket och om det svenska samhället och kulturen men också om den statliga myndigheten, menar Roland Barthel.

– Många svenskar vill visa hur duktiga de är på engelska, vilket inte är så konstigt, men det hjälper inte dem som vill lära sig språket. Här på jobbet bildas grupper där det talas svenska vid ett bord, engelska vid ett annat, tyska vid ett tredje. Parallella världar fungerar ett tag men till slut kraschar det om man inte gör något åt det i tid. Welcome Services erbjuder en massa bra aktiviteter men man träffar ju bara andra utlänningar, inga svenskar.

HAN PÅPEKAR ATT utländska medarbetare och studenter utgör en helt gratis utbildningsresurs.

– Tänk vilken outnyttjad potential denna grupp utgör! De kan berika organisationen med inte bara sin vetenskapliga kompetens utan även med organisations- och ledningskultur.

Att det är svårt att rekrytera forskare till jobb som prefekt eller dekan är ett känt problem.

– Många tror att det ska handla om akademiskt ledarskap och att leda utbildning och forskning, men i själva verket sitter man mest med administrativa uppgifter, konflikthantering och arbetsmiljöfrågor. Det är nog extra oattraktivt för medarbetare från utlandet, tror Roland Barthel.

– Det kollegiala inflytandet vid utseende av prefekt och dekan gynnar inte heller utländsk representation, då valen inte är så öppna och transparenta som man skulle önska sig. Man får ju bara ta ställning till valberedning- ens förslag och ingen annans.

På institutionen för globala studier, där hälften av fyrtiotalet medarbetare kommer från andra länder, får utländsk personal 10 procent av kompetensutvecklingen betald under de första två åren och dessutom bidrag på upp till 30 000 kronor för att läsa intensivkurser. Professor Merritt Polk, som slutade som prefekt vid årsskiftet efter nio år, är tveksam till att alla ska lära sig svenska.

– DE FLESTA ÄR superambitiösa, publicerar mycket och drar in mycket externa forskningsmedel, men det tar mycket tid att lära sig svenska. Vissa lär sig snabbt medan andra människor behöver stöd och utbildning.

Vid Göteborgs universitet finns en strategisk kompetensförsörjningsgrupp som leds av dekan Malin Broberg. I denna grupp har man uppmärksammat bristen på internationell personal i ledningsorgan.

– Vi har inga lösningar just nu utan är i en fas där vi talar med olika grupper, däribland Roland Barthel, för att fånga upp generella problemställningar kring strategisk kompetensförsörjning, säger Magnus Petersson på universitetsledningens stab.

Om det är svårt att få med utländsk personal i ledningsorgan skulle en idé kunna vara att skapa en referensgrupp för att bolla idéer och utbyta information, tycker Roland Barthel.

– Om universitetet inte kan lösa problemet, hur ska man kunna förvänta sig att det ska lyckas i övriga samhället? Internationalisering ska dock inte bara utformas för universitetets bästa utan också för att våra utländska studenter och medarbetare ska må bra.

Foto: Johan Wingborg

Roland Barthel

→ Få höga chefer inom akademin har utländsk bakgrund

Bland samtliga akademianställda har 34 procent utländsk bakgrund och inom Sveriges befolkning som helhet 31 procent. Men bland dem som sitter i lärosätenas ledningsgrupper är motsvarande andel 12 procent, visar Universitetslärarens granskning. Mer än en fjärdedel av dessa har sitt ursprung i något av de nordiska länderna.

Statistiska centralbyrån, SCB, definierar utländsk bakgrund hos en person som att hen antingen är född utrikes, alternativt född inrikes med två utrikesfödda föräldrar. Ett av de olika delmålen för statliga arbetsgivare som regeringen har satt upp är att andelen anställda med utländsk bakgrund ska öka på ”alla nivåer”.