Gott omdöme krävs

Hur ska GU:s forskare och lärare hantera Kina? Några enkla svar finns inte, menar Fredrik Fällman, docent i sinologi.

– Vi måste kunna samarbeta. Men samtidigt är det viktigt att tydligt markera vår bestämda uppfattning när det gäller yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

NYLIGEN PUBLICERADE Dagens Nyheter ett par artiklar om hur studenter som finansieras av Chinese Scholarship Council (CSC) avkrävs lojalitet gentemot den kinesiska regimen. Till skillnad från bland annat KI har GU inget centralt avtal med CSC. Det hindrar inte att enskilda kinesiska studenter som kommer hit ändå kan ha finansiering därifrån, förklarar Fredrik Fällman, docent i sinologi.

– Det är ingen hemlighet att den som söker CSC-stipendier måste stödja ”systemet med socialism med kinesiska särdrag”. Regelverket ligger helt öppet på CSC:s webbplats, om än bara på kinesiska. Den typen av krav har funnits länge; kommunistpartiets särställning som ledande kraft i samhället står inskrivet i ingressen till den kinesiska grundlagen.

I CSC-avtalet står också att studenterna får betala tillbaka studieavgiften om de skulle misslyckas med sina studier.

– EN LÄRARE SOM kuggar en sådan student riskerar alltså att sätta hela familjen på bar backe. Det är ju förfärligt och ingenting ett lärosäte någonsin ska gå med på.

Det lärosäte eller den enskilda medarbetare som har någon form av utbyte med Kina måste alltså vara medveten om att kinesiska forskare och studenter förväntas vara solidariska mot sitt lands regim, betonar Fredrik Fällman.

– Många kinesiska forskare är medlemmar i partiet, det kan vara en förutsättning för att göra karriär. Det innebär inte att man inte kan ha öppna och ärliga samtal med kinesiska kollegor men det gäller att vara försiktig, för sin egen skull men också av omtanke om den kinesiske kollegan.

OCKSÅ I affärssammanhang gäller vaksamhet, påpekar Fredrik Fällman.

– Man måste vara medveten om att när en grupp kineser kommer på besök finns oftast någon partiföreträdare med.

Det gäller därför att hitta en balans där man å ena sidan behandlar kinesiska forskare och lärare som alla andra, å andra sidan inte naivt går in i olika samarbeten.

– Kina visar exempelvis ett allt större engagemang för Arktis och har börjat lansera sig som ett semi-arktiskt land. Kinesiska forskare kan förstås ha ett genuint intresse för området och ska inte stängas ute från samarbete, men man måste vara medveten om att bakom engagemanget ligger ett strategiskt intresse från kinesiska staten.

Den kinesiska regimen har också alltmer börjat använda begreppet ”mänsklighetens ödesgemenskap”, med syftet att för ömsesidig nytta stärka det globala samarbetet kring miljöoch klimatfrågor – samtidigt som man menar att olika länders syn på demokrati och mänskliga rättigheter måste respekteras, berättar Fredrik Fällman.

– Västvärlden har en tendens att exotisera Kina, något som den kinesiska regimen drar nytta av; den menar att landet är demokratiskt på sitt sätt och att universella värderingar inte kan tillämpas på Kina. Men det är förstås inte sant. Det är till och med så att en av huvudförfattarna till FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948 just var den kinesiske diplomaten Peng Chun Chang. Det bästa vore om den som vill samarbeta med Kina först skaffar sig kunskap, förklarar Fredrik Fällman.

– KINA HAR EN befolkning på hela 1,4 miljarder människor. Förra året började dock, för första gången sedan 1960talet, befolkningen krympa. Det innebär att man där, precis som här, har en åldrande befolkning. Många invånare är fattiga, särskilt på landsbygden. Men den urbana medelklassen består idag av flera hundra miljoner människor – lika många som eller fler än befolkningen i USA. De har antagligen andra förväntningar på livet än sina föräldrar och kommer att påverka landets framtid. Det finns alltså goda skäl att intressera sig för det väldiga landet.

Eva Lundgren

→ Dagens Nyheters artiklar om Chinese Scholarship Council publicerades 2023 ­ 01 ­12.