Ett arkiv i full blom

Göteborgs universitets herbarium är först i Sverige med att digitalisera i större skala. Arbetet pågår redan för fullt och till hösten planeras de cirka 450 000 arken finnas tillgängliga för forskare i hela världen.

Det är det nederländska företaget Picturae som anlitats för att utföra arbetet; företaget är ett av få som har kapaciteten att digitalisera stora herbarier. En väldig maskin, bestående av ett löpande band och svart kub med en kamera inuti, har monterats upp i den stora sal i Botanhusets källarvåning där herbariet huserar. Två personer arbetar vid maskinens ena ände; de öppnar mapp efter mapp och lägger materialet på bandet.

– Omslaget och innehållet förses med en unik QR-kod så att alla ark som hör till mappen går att identifiera. Materialet åker sedan in i kuben, fotograferas, och åker sedan vidare till en tredje person, som placerar in arken i mappen igen. Sedan stoppas allt material i en låda, förklarar herbariets intendent Claes Gustafsson.

På en dator intill kan man följa hur arbetet fortskrider. De färdiga bilderna skickas till GU:s IT-avdelning och blir en del av universitetets forskningsdatalagring.

– Personalen arbetar fort och effektivt. När allt flyter på som det ska hinner de med cirka 4 000–5 000 ark under en dag, berättar föreståndaren Claes Persson.

Det material som fotograferas just när GU Journalen är på besök är från herbariets väldiga Sydamerikasamling. Bland annat finns här en av världens finaste samlingar av kärlväxter från Ecuador. Just nu fotograferas extra speciellt material, nämligen växter insamlade av ingen mindre än Carl Skottsberg, Botaniska trädgårdens grundare.

Alla ark i herbariet är försedda med viktig information: växtens namn, namn på den som samlat in materialet, datum, fyndplats samt utseende på växten; om arket exempelvis innehåller blad från ett träd anges trädets höjd samt grovlek på stammen, berättar Claes Gustafsson.

– Somliga äldre påskrifter är mindre noggranna; vi har exempelvis hittat ark där fyndplatsen anges som ”skog i Sydamerika”, men sådant är undantag. Handskriven text klarar datorn dock inte av att tolka, så det arbetet kommer att få göras allt eftersom; kanske något för ett citizen science-projekt?

När allt digitaliserats kommer man att få en bättre översikt och kontroll över innehållet, förklarar Claes Persson.

– Vi har ju över en miljon exemplar av växter, lavar, mossor och alger och allt är inte ordentligt katalogiserat. Så digitaliseringen innebär också en sorts inventering.

När digitaliseringsarbetet är klart öppnas nya möjligheter för forskare runt om i världen att hitta växter i GU:s herbarium.

– Forskare kan begära att få låna material, då skickar vi det per post. Men de kan förstås också komma hit och undersöka exemplaren på plats. När allt fler forskare får veta vad vi har kommer nog efterfrågan att öka.

Just nu är herbariets golv fullt av uppstaplade lådor med färdigskannade mappar.

– De väntar på att forslas vidare till Natrium, naturvetarnas nya hus uppe på Medicinareberget, berättar Claes Gustafsson. Vi kommer alltså att lämna Botanhuset, vilket är lite tråkigt; det är ju praktiskt för exempelvis våra studenter att ha trädgårdens levande växter alldeles intill. Det nya herbariet kommer dock att vara speciellt, kubformat och med skåp i två våningar, så det blir spännande att se.

Göteborgs universitets herbarium är en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur med cirka 700 000 exemplar kärlväxter och cirka 350 000 exemplar mossor, alger, svampar, lavar och slemsvampar.

Här finns betydande växtsamlingar från Norden, Mellanöstern, Medelhavsområdet och Sydamerika. Samlingen från Ecuador hör till de främsta i världen.

Det mesta av kärlväxtmaterialet i herbariet ska digitaliseras, vilket sker i samband med att materialet flyttas från Botanhuset intill Botaniska trädgården till Natrium på Medicinareberget.