3 minute read
Delat ansvar för kraschen
Nyheter Uppgiven stämning bland personalen
Besvikelse, uppgivenhet och tappad motivation. Bland personalen är vissa tvingade, eller beredda, att vända institutionen ryggen för att se om sitt eget hus, medan andra har haft tur.
– DET ÄR INTE så lätt att bara hoppa av en utställning med extremt kort varsel. Jag måste ju tänka på mig själv som konstnär också.
Jesper Norda, universitetsadjunkt på Enheten för design, minns hur han tänkte igenom saken och kom fram till att det får bli som det brukar. – Jag får ta mitt eget ansvar för min konstnärliga utveckling. Dagen efter skickade jag in min ansökan om att gå ner i tjänst med 10 procent, säger han.
Tiden för konstnärlig utveckling inom tjänsten blev till slut alltså något han fick bekosta själv. Alternativet, att med kort varsel planera in ytterligare 10 procent undervisning i tjänsten samtidigt som en utställning var på gång, skulle bara skapa en ohållbar stressituation. – Det skulle inte komma ut något gott av det. Kanske för skolan, men inte för mig.
Samantha Hook-
way, universitetsadjunkt på Enheten för design, beskriver hur en morot togs ifrån henne. Det brutna löftet om 15 procents konstnärligt utvecklingsarbete i tjänst har gjort henne både ledsen och arg. – Jag är såpass besviken att jag funderar på om detta är rätt organisation för mig. Jag förstår inte hur man kan hantera det här som man gjort, säger hon. – Jag har ett ganska intensivt undervisningsschema och hade verkligen behövt tiden för utveckling. Det här drabbar förstås i slutändan också studenterna.
Hon är övertygad att det som hänt påverkat medarbetarkollektivets förtroende för ledningen, speciellt som vissa på enheten, utan
THEO ÅGREN förklaring, faktiskt fått behålla den utlovade tiden för konstnärlig utveckling medan andra inte fått det.
Theo Ågren, universitetsadjunkt, är en av dem som haft tur. – Jag var beviljad 15 procent utöver min tjänst, men upptäckte att det inte fanns med i lönebeskedet. Sedan fick vi veta att allt var indraget och jag och flera andra tog kontakt med facket. – Då kom plötsligt beskedet att de kunde göra vissa undantag. Jag var en bland några få som fick tiden beviljad. Varför vet jag inte. Vad de sade var att våra projekt redan var påbörjade och att externa parter var inblandade, men många är upprörda över att det inte fanns någon tydlighet i besluten. Man tänker att det är forskningsrådet som ska besluta, men mandatet har istället gått ner till de enskilda enhetscheferna.
Lars Nicklason
Delat ansvar för e-posthaveriet
Ansvaret för e-posthaveriet ligger både på IT-enheten och på Atea, den leverantör som hade hand om driften av e-posten. Det är internrevisionens övergripande slutsats efter att ha granskat ansvarsfrågan.
– VI DELAR SLUTSATSEN att ansvaret är delat, säger områdeschef Marie Smedbro.
I höstas kraschade flera av GU:s servrar vilket ledde till att cirka hälften av medarbetarna blev av med e-post och kalender under ett flertal veckor. Orsaken har tidigare granskats av internrevisionen i en teknisk rapport. På uppdrag av universitetsstyrelsen har nu internrevisionen även tittat närmare på vem eller vilka som bär ansvaret för e-posthaveriet. Fem områden lyfts fram som särskilt kritiska i ansvarsfrågan: • Avsaknad av traditionell säkerhetskopiering. GU:s lösning byggde på Microsofts ”best practice”, så ingen kan klandras för det. • Avsaknad av supportavtal. Det fanns inget supportavtal tecknat för de diskar som användes för lagring av e-post.
Internrevisionen menar att parterna har ett gemensamt ansvar för det saknade supportavtalet. • Bristande åtgärder i samband med haveriet. Enligt Atea var diskarna ”utom fara”, trots att det i augusti framgick att problemen var stora och allvarliga.
IT-enheten borde ha ifrågasatt dessa uppgifter men även Atea bedöms ha ett ansvar. • Ingen information uppåt. Internrevisionen bedömer att ”IT-enheten borde ha förmedlat informationen om riskerna i e-postdriften uppåt i organisationen när omständigheterna blev kända”. • Internrevisionen anser att Atea hade ett ”betydande och långtgående ansvar” inte minst med tanke på vetskapen om den så kallade 40k-buggen. Denna information nådde inte IT-enheten. MARIE SMEDBRO är områdeschef för infrastrukturstöd och har tillsammans med IT-enhetens ledningsgrupp noga gått igenom rapporten. – Vi delar den ganska detaljerade beskrivningen av händelseförloppet samt slutsatsen att ansvaret är delat. Det är en genomarbetad rapport som kastar ljus över en serie samverkande faktorer som tyvärr fick stora negativa konsekvenser. Vi ska noga analysera vad vi kan förbättra och justera.
EN LÄRDOM ÄR ATT ha ett större fokus på IT-säkerhet. – Gemensamma förvaltningen har ett uppdrag att se över IT-miljön som helhet, med särskilt fokus på säkerhetsfrågor, för att få en så säker miljö som möjligt och undvika liknande händelser i framtiden, säger Marie Smedbro.
