Så nyttiggör du din forskning

Första steget mot nyttiggörande

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

En diagnosmetod för sjukvården och ett verktyg som hjälper elitidrottare att också ägna sig åt studier eller arbete, det är två projekt som forskare vid GU just nu håller på med.

Projekten är väldigt olika men har ändå något gemensamt: de har båda fått stöd och finansiering inom ramen för VFTprogrammet.

VFT (Verifiering för tillämpning) är ett program finansierat av Vinnova, som funnits sedan 2012, berättar Tina Verolin, innovationsrådgivare på Forsknings- och innovationskontoret vid GU (FIK). – VFT-programmet hanteras av FIK tillsammans med GU Ventures och sedan 2015 är det GU som ansvarar för att dela ut cirka 4 miljoner kronor per år. Syftet är att ge det allra första stödet till de medarbetare, oftast forskare, eller studenter som har en idé som de vill nyttiggöra.

Det är idégivaren själv som, i samråd med en innovationsrådgivare, tar fram ett bedömningsunderlag som utvärderas av en grupp innovationsrådgivare på GU samt affärsutvecklare på GU Ventures. – Idén ska bygga på ett forskningsresultat eller kunskapstillgångar som kommit ur forskning eller studier

Astrid Schubring har startat ett verktyg för idrottare.

vid GU. En av de viktigaste frågorna i VFT-processen är om det verkligen finns ett behov i samhället av idén och om det finns några intressenter som är villiga att satsa pengar, tid eller andra resurser på att utveckla projektet.

Första steget är att forskaren erbjuds ett förutsättningslöst samtal med en innovationsrådgivare, berättar Tina Verolin. – De personer som vänder sig till oss kan ha väldigt olika behov. Någon vill kommersialisera en produkt, en annan vill nyttiggöra sin forskning på ett icke-vinstdrivande sätt, någon behöver stöd att utveckla själva idén, en annan står i begrepp att söka patent. Därför finns ingen fastställd exakt process, utan vi diskuterar gemensamt fram en verifieringsplan och skriver ett beslutsunderlag tillsammans.

VFT-medlen kan användas för att bekosta externa konsulter som kan hjälpa till med exempelvis patentfrågor, vilka regler som gäller för tillämpning av idén eller med marknads-, behovs- eller hållbarhetsanalyser. Pengarna kan även användas till exempelvis workshoppar med externa intressenter. – Projekten kan få upp till 300 000 kronor i stöd men allt betalas inte ut samtidigt, utan finansieringen sker stegvis.

Alesia Tietze är forskare vid Wallenberg centrum för molekylär och translationell medicin. Hennes projekt, Biosense, har fått både VFT-medel och påbyggnads-VFT (VFT+) om ytterligare 400 000 kronor. – Biosense bygger på en metod att mäta kopparutsöndring i blodserum och urin, vilket kan vara ett sätt att påvisa Alzheimers sjukdom men också den ovanliga Wilsons sjukdom. Jag har fått ett fantastiskt stöd av både min innovationsrådgivare och senare av GU Ventures. Bland annat har jag fått hjälp att ställa de grundläggande frågorna om vad jag egentligen vill med mitt projekt, vilka steg jag måste ta för att nå dit och var jag vill vara om tre år. Jag fick också kontakt med läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset som bekräftade att det idag inte finns någon bra metod att mäta koppar i kroppsvätskor, samt en marknadsanalytiker som undersökte behovet av min produkt. Allra viktigast har dock min innovationsrådgivare varit som jag ständigt kunnat diskutera med och som jag har fullständigt förtroende för. Allt arbete har lett till att jag sökt patent för Biosense.

Astrid Schubring är docent i idrottsvetenskap. Hennes projekt handlar om att utveckla digitala verktyg som kan underlätta för elitidrottare att kombinera en idrottskarriär med utbildning eller arbete. Verktygen bygger på tidigare forskning och väntas ha direkt användning på elitidrottsskolor samt på arbetsplatser med idrottsutövande medarbetare.

Också hon menar att det bästa med VFT-stödet är att få diskutera med en innovationsrådgivare.

– Min rådgivare hjälpte mig att ställa kritiska frågor vilket bland annat lett till att jag konkretiserat och begränsat idén. Vi har också tittat på vad som redan finns på marknaden, både i Sverige och i andra länder, och undersökt hur andra projekt utvecklats från idé till produkt. Dessutom har jag fått kontakt med möjliga samverkanspartner och potentiella användare.

Också en nederländsk masterstudent i interaktionsdesign har involverats, berättar Astrid Schubring. – Den kreativa processen har varit extra rolig. Men det har också varit viktigt att inse att det tar tid att utveckla ett projekt, mycket mer än man i början tror.

Alesia Tietze menar att många forskare i Sverige nog inte är medvetna om hur speciellt det är med stöd för nyttiggörande. – Jag har tidigare forskat vid det tekniska universitetet i Darmstadt. I Tyskland finns ingenting som liknar de satsningar som görs i Sverige. Nu har jag dessutom fått ytterligare stöd för ännu ett projekt, denna gång om hur man kan upptäcka och behandla cancer i bukspottskörteln.

Forsknings- och innovationskontoret förmedlar också kontakt med GU Ventures, som hjälper forskare och studenter som vill kommersialisera sina idéer, berättar Tina Verolin. – Forsknings- och innovationskontoret och GU Ventures stöttar och lär av varandra på olika sätt. Syftet är att universitetets forskning ska leda till så stor nytta som möjligt i samhället.

Fakta

Programmet Verifiering för tillämpning (VFT) är ett finansieringsstöd från Vinnova som administreras av Forsknings- och innovationskontoret. Stödet ger möjlighet att söka finansiering för att undersöka hur ett projekt kan nyttiggöras utanför akademin. Projekten kan få upp till 300 000 kronor som ska användas främst för att bekosta externa konsulter som exempelvis hjälper till med patentfrågor, marknads- och behovsanalyser, framtagande av prototyper, avtalsskrivningar och liknande.