Ny läkemedelsteknik får

Nyheter Revolutionerande läkemedel utvecklas

Nu blir Göteborgs universitet nationellt centrum för utveckling av oligonukleotid-läkemedel. Plattformen OligoNova Hub får 100 miljoner kronor i finansiering vilket ger forskare möjlighet att förutsättningslöst testa nya idéer.

DAGENS LÄKEMEDEL har ofta ett protein i cellen som måltavla. För många sjukdomar är det dock väldigt svårt att hitta molekyler som påverkar ett speciellt protein. Däremot är det lättare att hitta de oligonukleotider, korta dna- eller rna-sekvenser, som har mrna (budbärar-rna) som måltavla, berättar Claes Gustafsson. – Det är mrna:t som transporterar genens instruktioner till cellens proteinfabriker. Om det uppstår en skada på mrna:t leder det till att cellerna får felaktig information och sjukdom uppstår. Men med hjälp av ny teknik kan oligonukleotid-läkemedel skräddarsys så att de antingen modifierar det skadliga mrna:t eller bryter ner det innan det hinner översättas till ett protein. Samtidigt kan en frisk kopia av samma gen lämnas opåverkad.

DET FINNS FLERA fördelar med oligonukleotider, bland annat är de enkla att framställa på laboratorium och går att utveckla betydligt snabbare än traditionella läkemedel, förklarar Claes Gustafsson. – För fyra år sedan fick en sexårig amerikansk flicka, med en dödlig genetisk sjukdom, behandling med terapeutiska oligonukleotider. Genom att sekvensera hennes arvsmassa kunde forskarna identifiera det fel som orsakade sjukdomen och på mindre än ett år ta fram en effektiv behandling. Detta är ett exempel på hur kraftfull den nya metoden kan vara.

Men det handlar inte om genterapi, förändringen av arvsmassan är inte permanent. – Istället är det fråga om en tillfällig påverkan. Om oligonukleotiden inte längre tillförs, försvinner den från kroppen och effekten upphör. Det gör också att utvecklingen av oligonukleotid-läkemedel styrs av ett regulatoriskt ramverk som är mer likt det som finns för traditionell läkemedelsutveckling än för genterapi.

Än så länge används oligonukleotidläkemedel främst för ovanliga genetiska sjukdomar, bland annat den mycket svåra sjukdomen spinal muskelatrofi och ärftlig transtyretinamyloidos, även kallad “skelleftesjukan”. Men bland de tiotal läkemedel som hittills godkänts finns också en kolesterolsänkare. – Det är ett exempel på att oligonukleotid-läkemedel håller på att få en allt bredare användning, bland annat inom onkologi, metabola sjukdomar och infektioner. Redan är cirka 150 nya läkemedel under klinisk utredning.

Vid OligoNova Hub ska svenska akademiska forskare få tillgång till avancerad teknologi för att utveckla sina idéer, berättar Claes Gustafsson. – Vi har inga förutbestämda krav på vad forskarna ska ägna sig åt utan de får arbeta på det sätt som passar dem bäst men självklart är målet att ta fram nya behandlingar mot olika sjukdomar och komma till patientnytta. Utvecklingen går jättesnabbt just nu, oligonukleotider kommer att innebära en omvälvning för läkemedelstillverkningen i världen, och kommer att bli lika viktig som små molekyler och antikroppar är idag.

– Terapeutiska oligonukleotider går att ta fram betydligt enklare och fortare än traditionella läkemedel och kommer att leda till en revolution inom läkemedelsproduktion, förklarar Claes Gustafsson.

Genom att sekvensera hennes arvsmassa kunde forskarna identifiera det fel som orsakade sjukdomen och på mindre än ett år ta fram en effektiv

behandling. CLAES GUSTAFSSON

Eva Lundgren

FAKTA

OligoNova Hub är en nationell teknikplattform för utveckling av oligonukleotidläkemedel, placerad vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse bidrar med 54 miljoner kronor och SciLifeLab och GU med 48 miljoner. Dessutom bidrar AstraZeneca med kunskap och stöd.