Påhopp på genusvetare

SIci ipsunt dolores remollore nem

Genus beskylls för allt möjligt

Det finns ämnen som tycks vara mer triggande än andra. På institutionen för genusvetenskap är forskarna vana vid påhopp från alla håll. – Det finns krafter som vill ha bort oss helt från universitetet, säger Lena Martinsson, professor i genusvetenskap.

LENA MARTINSSON uppskattar att de hårda vindarna började blåsa i Sverige för omkring fem år sedan. Genusvetenskap har alltid varit ett debatterat ämne – ända sedan det blev ett eget universitetsämne på 1980-talet – men nu har tongångarna hårdnat. – Genus har förvandlats till ett skällsord. Vi får höra att vi inte är vetenskapliga och inte hör hemma på universitetet, säger Lena Martinsson.

Den värsta kritiken kommer inte från några ljusskygga troll på nätet utan från andra, som forskare och politiska partier. Lena Martinsson menar att det i princip har blivit rumsrent att ifrågasätta och förlöjliga genusvetenskapen.

– VI BESKYLLS FÖR allt möjligt, från att vi stjäl resurser från coronaforskningen till att vi förespråkar feminisering. Allt är genusvetarnas fel, säger hon.

De mest högljudda belackarna anser till och med att genusvetenskap kan vara farligt. Att ämnet utgör ett hot mot viktiga värden i samhället och att forskningsområdets inflytande har gått för långt. – Det finns en del politiker som ger uttryck för den här åsikten i intervjuer och motioner. Att politiker vill gå in och styra och ställa upplever jag som ett hot mot den akademiska friheten. Det är väldigt otäckt, säger Lena Martinsson.

Samma retorik återfinns runt om i världen. Professorn ger exempel från Brasilien och Argentina, Polen och Ungern. Hon berättar att hennes kollegor i Ungern, till exempel, har tvingats byta universitet och numera undervisar i Wien. – Men de auktoritära rörelserna mot genusvetenskap finns inte bara i de östra delarna av Europa. De finns i Frankrike och USA, till och med i de skandinaviska länderna, säger hon.

ÄVEN OM ATTACKERNA inte är lika hårda i Sverige som i många andra länder anser Lena Martinsson att man bör vara uppmärksam på strömningarna. – Vi tycker naturligtvis att vårt arbete är värdefullt. Den här typen av forskning, som undersöker rasism, kön, genus och utsatthet, är otroligt central i ett samhälle, säger hon.

Trots diskussionerna om genusvetenskapens vara eller icke vara på universitetet, ser institutionen ett stort tryck av ansökningar inför varje kursstart. Och enligt Lena Martinsson ökar studenternas intresse för varje år.

Hon har heller aldrig oroat sig för kvaliteten i vad hon och hennes kollegor gör. Det är inte bristen på kunskap som får någon att tveka inför en publicering. – Nej, men visst kan det finnas en oro över att bli påhoppad. Det är klart att folk tänker sig för. Risken finns förstås att man begränsar sig för att slippa bli uthängd.