Ekonomiskt att förebygga

Kortsiktighet straffar sig i längden

En förändring av jordbävningsliknande storlek är vad som krävs för att hindra kommande pandemier, enligt en ny rapport. – Förutom sjukdom och död har covid-19 också medfört enorma kostnader för världsekonomin. Förhoppningsvis för sjukdomen det goda med sig att mänskligheten lär sig arbeta förebyggande istället för att reagera först när katastrofen är ett faktum, menar Marie Stenseke.

Enligt en rapport från Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) finns uppemot 827 000 okända virus i naturen som skulle kunna infektera människan. – Om vi inte gör något kommer framtida pandemier att bryta ut oftare, spridas fortare, orsaka mer skada på världsekonomin och döda fler människor, förklarar Marie Stenseke, en av ordförandena för IPBES vetenskapliga ledningsgrupp.

Att pandemier orsakas av virusöverföring från djur till människa är känt sedan länge. – Det intressanta är att samma beteenden och aktiviteter som leder till klimatförändringar och utarmande av den biologiska mångfalden också driver på utbrotten av epidemier. Det handlar bland annat om expansion och intensifiering av jordbruket och om produktion och konsumtion som skadar naturliga livsmiljöer och ökar kontakterna mellan vilda djur, boskap och människor. Till detta kommer handel med levande vilda djur.

Att reducera markexploateringen, minska djurhandeln och öka tillsynen medför kostnader i det korta perspektivet, men är ändå inte i närheten så kostsamt som den pågående pandemin, betonar Marie Stenseke. – Enligt IPBES rapport kostar covid-19-pandemin åtminstone hundra gånger mer än vad förebyggande åtgärder hade gjort. Det handlar om handel som stannat av, människor som förlorat inkomster, försämrad utbildning samt naturligtvis kostnader för sjukvård, läkemedel och vaccin.

En risk, som IPBES framhåller, är att de akuta svårigheter mänskligheten upplever just nu, kommer att överskugga problem där effekterna kommer först långt in i framtiden. – Därför betonar IPBES ett helhetsperspektiv på hälsa, en så kallad one health approach. För att göra det föreslår IPBES ett internationellt forum som förser beslutsfattare med bästa möjliga fakta både vad gäller pandemier och andra viktiga frågor. Man menar också att kostnaderna för hälsa måste tas med vid olika beräkningar, till exempel när man fastställer priset för exploatering av ny mark. Andra viktiga frågor är att bekämpa handeln med vilda djur, bland annat genom att upplysa om riskerna, och att förankra beslut hos befolkningen; ett land är ju aldrig mer miljövänligt än den genomsnittlige väljaren.

Vi fattar ofta beslut utifrån alltför kortsiktiga perspektiv, både som individer, företag och som samhälle, menar Marie Stenseke. – Men vi har också förmåga att ta ansvar, bry oss om andra och ändra ett skadligt beteende. Det positiva är att vi tagit ansvar förr. Exempelvis ledde insikten att freoner förstör ozonlagret till tillverkningsförbud i ett stort antal länder. För att kunna agera måste man vara hoppfull och det finns det trots allt anledning att vara.

Det intressanta är att samma beteenden och aktiviteter som leder till klimatförändringar och utarmande av den biologiska mångfalden också driver på utbrotten av epidemier.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta

Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) bildades 2012, har 137 medlemsländer och huvudkontor i Bonn. I den vetenskapliga ledningen för IPBES finns en multidisciplinär expertgrupp med 25 ledamöter, fem för varje region i världen. Expertgruppens ene ordförande är Luthando Dziba från Sydafrika, den andra är Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, och prodekan på Handelshögskolan. IPBES rapport finns här: https://ipbes.net/pandemics.