Slår ett slag för föreläsningar

Inget fel på katederundervisning

Föreläsningar har, enligt forskare Håkan Fleischer, ett oförtjänt dåligt rykte. En väl genomförd föreläsning är ett utmärkt sätt att skapa studentaktivitet.

För närvarande är Håkan Fleischer anställd som pedagogisk utvecklare på PIL-enheten. Han har också många år bakom sig som lärare. Bland annat har han undervisat i praktisk retorik vid högskolan i Jönköping och skrivit flera böcker om lärande.

Nu vill han slå ett slag för den traditionella undervisningen i en föreläsningssal. – Jag har förstått att den inte står högt i kurs just nu. Det verkar finnas en idé om att föreläsningar står i motsättning till ett studentaktivt lärande, säger han.

Håkan Fleischer tycker att det är synd att bilden av en föreläsning ofta framställs som en evighetslång envägskommunikation med sovande studenter i bänkraderna.

Han tycker att det är långt ifrån hur verkligheten brukar se ut. Tvärtom kan en bra föreläsning engagera studenterna, få dem att kvickna till och reflektera över vad som sägs i salen. – Om studenterna har läst kurslitteraturen i förväg ger också föreläsningen ett tillfälle att knyta ihop trådarna. Att tänka är också en aktivitet, poängterar han.

En föreläsning – om den är bra – skapar även förutsättningar för vidare aktiviteter. Håkan Fleischer tar grupparbeten som exempel. Om läraren gör ett avbrott för en föreläsning på ett lämpligt ställe kan studenterna få nya infallsvinklar som leder dem vidare i arbetet. – Allt krokar i vartannat. En föreläsning kan följas av en lektion i en ALC-sal, eller tvärtom. Det är inte antingen eller, säger han.

Håkan medger att han är lite konservativ när det gäller lärande. Han tycker att begåvade föreläsningar är en del av ryggraden i universitetsstudier. Det finns en tradition och en stolthet i att vara ett universitet som är känt för sina föreläsningar.

Dessutom är föreläsningen en möjlighet för läraren att visa upp sig som kursledare och bli en tydlig figur för sina studenter. – Genom mitt sätt att föreläsa sätter jag tonen i klassrummet. Jag får en chans att signalera trygghet och visa att jag välkomnar öppenhet och nyfikna frågor, säger han.

Håkan Fleischer har skrivit flera böcker om lärande.

Allt krokar i vartannat. En föreläsning kan följas av en lektion i en ALC-sal, eller tvärtom. Det är inte antingen eller.

HÅKAN FLEISCHER

Text: Lotta Engelbrektsson Foto: Johan Wingborg

Bli en bättre föreläsare – tips från coachen

Hitta din älgstil.

Om en livs levande älg skulle kliva in i rummet, skulle alla genast engagera sig. Som föreläsare behöver du hitta din älgstil. Vad kan du göra för att väcka studenterna? Använda humor, berätta en anekdot eller ta en paus. När studenterna börjar gäspa bör du ha din älg redo.

Använd din personlighet.

Alla är inte klassens clown och behöver hitta något annat karaktärsdrag som de kan lyfta fram eller dämpa.

Fundera en stund på vilka du ska föreläsa för.

Är de äldre, yngre, blivande lärare? Du behöver inte ha ett färdigt svar, men har du reflekterat över målgruppen är det lättare att vara uppmärksam och möta dem på deras villkor.

En föreläsare behöver inte vara karismatisk.

men det kan vara bra att lägga lite energi på humor och målande beskrivningar.

Var sparsmakad med Powerpointbilder.

Människor har svårt att dela sin uppmärksamhet och matar du på med en massa bilder slutar studenterna lyssna. En dag kommer tekniken inte funka och du behöver kunna föreläsa om ditt ämne utan Powerpoint.

Planera in pauser.

Om du ska köra i tre timmar, ta ett längre avbrott mitt i föreläsningen. Men lägg också in korta pauser. Ställ en fråga, använd Mentometer eller be studenterna konferera med sin bänkgranne.

Var uppmärksam på studenterna och deras signaler.

Om någon gäspar någon, lyfter på ögonbrynet, tittar ner i datorn - ställ en fråga direkt till personen. Det går utmärkt även om de är många.

Inför föreläsningen.

be studenterna vara uppmärksamma på vissa nyckelbegrepp. Gå tillbaka och be dem upprepa vilka som nämnts.

Källa: Håkan Fleischer