3 minute read
Så växer kreativa lösningar fram.
Pandemin skapade nya metoder
De flesta av dagens lärare är påhittiga när det gäller att nå fram till studenterna.
Under pandemin har kreativiteten satts på extra hårt prov och nya undervisningsmetoder har vuxit fram.
I den sämsta av alla världar skulle lärarna ha checkat ut när pandemin var ett faktum. Ställt in sina lektioner och låtit permittera sig. Den utvägen var aldrig aktuell på Göteborgs universitet. Istället har adjunkter, lektorer och professorer slagit knut på sig själva för att kunna fortsätta undervisningen.
Det senaste tillskottet är en hybridsal som har öppnat för nya möjligheter även efter pandemirestriktionerna. Hybridsalen är utformad så att de som har möjlighet kan närvara fysiskt i föreläsningssalen tillsammans med läraren. De övriga studenterna kan befinna sig var som helst på jorden så länge deras uppkoppling är stabil.
– Under pandemin har högskolepedagogerna verkligen fått tänka över sin lärarroll. Det har varit roligt att se hur många som ansträngt sig för att lära sig den nya tekniken, säger Torbjörn Fraenckel, pedagogisk utvecklare på PIL-enheten.
Torbjörn Fraenckel delar sin tid på PIL med sin anställning på JMG, där han undervisar i tv-journalistik. Han har också en bakgrund som dokumentärfilmare och filmproducent.
Han har varit ett stort stöd för de, ibland lite yrvakna, lärarna som har tagit steget att filma sina föreläsningar. I PIL-enhetens studio finns utrustning för att spela in poddar och filmer med bra kvalitet. – Jag och min kollega, Svante Eriksson, hjälper till med inspelning och redigering. Men numera spelar lärarna, i större utsträckning än tidigare, in sina föreläsningar med hjälp av Zoom, säger Torbjörn Fraenckel.
För alla pedagoger som tvingats hålla majoriteten av sin undervisning via datorn har de inspelade filmerna varit till stor hjälp. Istället för att prata ut till ett hav av avstängda mikrofoner har de kunnat trycka på uppspelning och filmen har rullat igång. Därmed har även studenterna haft en möjlighet att pausa, spola tillbaka och upprepa detaljer de kan ha missat i föreläsningen.
– Det är ju också idén bakom flipped classroom; att studenterna lyssnar på föreläsningen hemma i lugn och ro och istället arbetar med problemlösning i klassrummet, säger Torbjörn Fraenckel.
Just att all undervisning har skett på distans under pandemin
TORBJÖRN FRAENCKEL
har varit en hård nöt att knäcka. Men utmaningen har inte bara gett upphov till frustration, den har också varit en källa till kreativitet för såväl lärare som tekniker.
Torbjörn Fraenckel visar runt i Pedagogens splitternya hybridsal som är fullproppad med digital teknik. Några rader med bänkar står traditionellt uppställda framför en kateder. Därefter slutar de flesta likheter med en traditionell undervisningssal. Tanken bakom hybriden är att alla studenter, oavsett om de är fysiskt närvarande eller sitter på distans, ska ha samma förutsättningar att lära sig. – Här kan läraren gå runt under sin föreläsning utan att behöva tänka på om hen är i bild. Rörelserna följs hela tiden av en kamera med trackingfunktion, förklarar Torbjörn Fraenckel.
För att studenterna som sitter någon annanstans inte ska missa något som läraren eller studenterna i rummet säger, fångas ljudet upp av två takmikrofoner. Salen är också försedd med en digital whiteboard som överför det läraren skriver till skärmarna hos dem som befinner sig på distans.
– Salen blir som en extra person för den som följer föreläsningen på Zoom, säger Torbjörn.
Han är själv fascinerad över vad det går att åstadkomma med teknik och är övertygad om att hybridsalarna är här för att stanna. De öppnar inte bara för att studenter på andra orter kan läsa en kurs på Göteborgs universitet. – Även många Göteborgsstudenter missar föreläsningar för att de av olika orsaker måste stanna hemma. Nu kan den som till exempel är hemma med sjuka barn ändå följa med i undervisningen, vilket förbättrar lärandet.
Text: Lotta Engelbrektsson Foto: Johan Wingborg
Kameran roterar efter föreläsaren i salen.
