Simulatorer ger ökad färdighet.

Träna och lär utan att skada

Du behöver inte vara rädd. Du kommer inte att köra in i Älvsborgsbron på riktigt eller döda din patient. Att använda simulatorer i undervisningen gör det möjligt för studenter att träna utan att skada något eller någon.

Mattias von Feilitzen, pedagogisk utvecklare på PIL-enheten och föreståndare för Gothenburg Knowledge Lab, har inte personligen undervisat med simulatorer men har flera kollegor som forskar inom området. – Det handlar om att återskapa någon form av miljö, ofta digitalt, så att studenterna kan träna i en naturtrogen omgivning, säger han.

Till exempel används simulatorer i sjöbefälsutbildningar där studenterna får styra enorma fartyg utan att riskera att gå på grund. Simuleringar kan också vara ett viktigt inslag i vårdutbildningar där till exempel blivande anestesisjuksköterskor får testa att söva patienter och praktiskt studera vad som kan gå fel. – Det kan också handla om små simuleringar inom kemi eller fysik, där det finns en säkerhetsrisk om experimenten skulle utföras i skarpt läge, säger Mattias von Feilitzen.

Digitala simuleringar används ofta i yrkesförberedande studier där övningarna inte kan genomföras i verkliga livet. Skälet kan vara att det helt enkelt är för farligt, för kostsamt eller att man inte har tillgång till den autentiska miljön.

– Hur verklighetstrogen den simulerade miljön behöver vara beror på ämnet och syftet med övningen. I vissa fall är detaljerna betydelsefulla, som till exempel i en sjöbefälsutbildning. I andra fall spelar det mindre roll hur utrustningen ser ut.

Den pedagogiska vinsten med simuleringsövningar är just att studenterna kan prova sig fram. De kan omedelbart se vad som händer om de fattar fel beslut. De kan göra om – och göra rätt – och krocken med Älvsborgsbron har aldrig inträffat.

– Metoden används även inom andra studier fast man kanske inte reflekterar över att det är just simulering man sysslar med. Jag kan tänka mig att till exempel kurser i stadsplanering innehåller den typen av moment, säger Mattias.

Oavsett hur simuleringsövningen är utformad är det viktigt att den följs upp. Det räcker inte med att genomföra en uppgift praktiskt om den saknar uppföljning. Som lärare kan man inte förvänta sig att studenterna ska förstå processen om de inte får möjlighet att sätta in den i ett sammanhang, poängterar Mattias von Feilitzen. – Bearbetningen efteråt är lika betydelsefull som det praktiska utförandet. För att få goda förutsättningar till debriefing är det också nödvändigt med väl avgränsade och genomtänkta uppgifter som studenterna ska genomföra i den simulerade miljön, säger han.

Det handlar om att återskapa någon form av miljö, ofta digitalt, så att studenterna kan träna i en naturtrogen omgivning.

MATTIAS VON FEILITZEN Text: Lotta Engelbrektsson Foto: Johan Wingborg

I vissa fall är detaljer mer betydelsefulla än i andra fall.

Den pedagogiska vinsten är att studenterna kan träna hur mycket som helst.

Olika undervisningsformer

Flipped classroom

En undervisningsmetod där man byter plats på lärarnas genomgångar och studenternas hemuppgifter. Studenterna får förbereda sig inför lektioner genom att exempelvis titta på videoföreläsningar och läsa material som är relevant för nästa lektion. Under lektionstiden diskuterar studenterna innehållet och tiden med läraren används till bearbetning, fördjupning och diskussioner.

Hybridklassrum

De studenter som har möjlighet är på plats i lektionssalen, andra följer lektionen på distans. Till sin hjälp har lärarna stora skärmar där distanseleverna projiceras för att skapa en närvaro i rummet. De moderna hybridsalarna är också försedda med kamera med trackingfunktion och takmikrofoner.

Peer learning

Studenter läser och kommenterar varandras utkast eller idéer på sina pågående arbeten, utifrån tydliga guidelines. Forskning har visat att respons är till nytta både för studenten som får den, men att det också gynnar studenten som ger respons. Handlingen att noggrant läsa en annan students arbete främjar förmågan att upptäcka, diagnostisera och förbättra sitt eget skrivande.

Fall- eller problembaserat lärande

Undervisningen baseras på verklighetsbaserade situationer och händelser, där studenterna samlar in information som de diskuterar och reflekterar över i grupp, ofta med stöd av en handledare.

Spelbaserat lärande

Många lärare använder sig av rollspel i lärandet. En fiktiv situation byggs upp och studenterna tvingas agera och lösa problem som om situationen var i skarpt läge. Även kortspel och digitala spel har utformats för att öka dialogen och diskussionerna mellan studenterna.

Gamification

Att ta in spelmoment i verksamheter som traditionellt sett inte hör samman med spelande, för att på så sätt öka engagemang och motivation. Det kan till exempel handla om att samla poäng för att komma framåt i en uppgift eller för att nå ett mål.

Podcast och film

Många lärare spelar in korta filmer som komplement till föreläsningar, vilka kan förbereda studenterna inför lektionerna. Det kan till exempel vara en film med instruktioner för att lösa grundläggande problem såsom en viss uträkning, som studenten kan se om och om igen tills den fastnar. Andra använder poddar i sin undervisning, där både lärarna och studenterna kan diskutera och utveckla innehållet. Lärarna kan exempelvis föra en diskussion runt olika ämnen inom sitt yrkesområde och studenterna kan dela sitt lärande och sina kunskaper med varandra genom att få producera egna poddar.

ACL – Active Learning Classroom

Metoden växte fram i Minnesota i USA i början av 00-talet och bygger på forskning om aktivt lärande och interaktiv undervisning. Studenternas samlas vid runda bord, sex till åtta personer vid varje. Varje bord är försett med datorskärmar och studenterna ska gemensamt resonera sig fram till en lösning på ett problem. Läraren kan när som helst bryta arbetet för att hålla en kort föreläsning.