Fokus | Undervisningsmodeller
Träna och lär utan att skada Du behöver inte vara rädd. Du kommer inte att köra in i Älvsborgsbron på riktigt eller döda din patient. Att använda simulatorer i undervisningen gör det möjligt för studenter att träna utan att skada något eller någon. Mattias von Feilitzen,
pedagogisk utvecklare på PIL-enheten och föreståndare för Gothenburg Knowledge Lab, har inte personligen undervisat med simulatorer men har flera kollegor som forskar inom området. – Det handlar om att återskapa någon form av miljö, ofta digitalt, så att studenterna kan träna i en naturtrogen omgivning, säger han. Till exempel används simulatorer i sjöbefälsutbildningar där studenterna får styra enorma fartyg utan att riskera att gå på grund. Simuleringar kan också vara ett viktigt inslag i vårdutbildningar där till exempel blivande anestesisjuksköterskor får testa att söva patienter och praktiskt studera vad som kan gå fel. – Det kan också handla om små simuleringar inom kemi eller fysik, där det finns en säkerhetsrisk om experimenten skulle utföras i skarpt läge, säger Mattias von Feilitzen.
– Hur verklighetstrogen den simulerade miljön behöver vara beror på ämnet och syftet med övningen. I vissa fall är detaljerna betydelsefulla, som till exempel i en sjöbefälsutbildning. I andra fall spelar det mindre roll hur utrustningen ser ut. Den pedagogiska vinsten med simuleringsövningar är just att studenterna kan prova sig fram. De kan omedelbart se vad som händer om de fattar fel beslut. De kan göra om – och göra rätt – och krocken med Älvsborgsbron har aldrig inträffat.
Det handlar om att återskapa någon form av miljö, ofta digitalt, så att studenterna kan träna i en naturtrogen omgivning. MATTIAS VON FEILITZEN
ett sammanhang, poängterar Mattias von Feilitzen. – Bearbetningen efteråt är lika betydelsefull som det praktiska utförandet. För att få goda förutsättningar till debriefing är det också nödvändigt med väl avgränsade och genomtänkta uppgifter som studenterna ska genomföra i den simulerade miljön, säger han. Text: Lotta Engelbrektsson Foto: Johan Wingborg
– Metoden används även
inom andra studier fast man kanske inte reflekterar över att det är just simulering man sysslar med. Jag kan tänka mig att till exempel kurser i stadsplanering innehåller den typen av moment, säger Mattias. Oavsett hur simuleringsövningen är utformad är det viktigt att den följs upp. Det räcker inte med att genomföra en uppgift praktiskt om den saknar uppföljning. Som lärare kan man inte förvänta sig att studenterna ska förstå processen om de inte får möjlighet att sätta in den i
Digitala simuleringar
används ofta i yrkesförberedande studier där övningarna inte kan genomföras i verkliga livet. Skälet kan vara att det helt enkelt är för farligt, för kostsamt eller att man inte har tillgång till den autentiska miljön.
30
GUJOURNALEN NOVEMBER 2021
I vissa fall är detaljer mer betydelsefulla än i andra fall.
