UGOT Challenges, bra men otydlig satsning.

Kunde ha gett mer

Hur har det gått för UGOT Challenges, Göteborgs universitets ambitiösa satsning på globala utmaningar, som snart avslutas? – GU har all anledning att vara stolt över dessa miljöer. Men man hade kunnat vara ännu djärvare, menar Mats Benner, ordförande för satsningens slututvärdering.

DET ÄR EN INTERNATIONELL

panel på nio personer som gjort slututvärderingen som var klar den 24 oktober. Utredningen går inte in på hur framgångsrika de enskilda sex centrumen varit utan har istället tittat övergripande på själva satsningen.

Och det generella omdömet är gott, förklarar Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet. – Satsningen har lett till en högre profilering av GU och till en hel del spännande och innovativ forskning som haft god samhällseffekt. De områden som blivit mest framgångsrika har blivit väldigt starka.

Samtidigt har satsningen inte lett till så mycket förnyelse, menar utvärderarna.

– CENTRUMEN ÄR framför allt starka inom de specialiteter där de redan har framgångsrika seniora forskare. Välkända stjärnor har kunnat lysa medan utrymmet för yngre forskare att pröva sig fram varit mer begränsat. Och nya tvärvetenskapliga konstellationer, där de olika vetenskapsområdena verkar på lika villkor, har det heller inte riktigt blivit. Snarare har ett forskningsområde dominerat men med lite inslag av andra discipliner.

Satsningen har även präglats av en hel del otydlighet, både vad gäller organisation och intention, menar Mats Benner. – Man skulle kunna uttrycka det som att UGOT Challenges inneburit en modell med sex undantag. Det har varit oklart var någonstans i organisationen centrumen hör hemma och om ambitionen varit något mer än enbart tillfälliga experiment. Fakulteterna har inte varit nöjda medan institutionerna är mer positiva, vilket förstås hänger samman med att huvuddelen av resurserna har gått till nya doktorander och postdoktorer.

Carina Mallard hade önskat att utvärderingen sagt mer om den vetenskapliga kvaliteten.

UTVÄRDERINGEN PEKAR också på att satsningen inte krävt någon uppföljning eller redovisning av resultat. – Forskare är ju vana vid att rapportera vad de publicerat, vilka anställningar som gjorts och olika samarbeten, så det är konstigt att inte begära något liknande i detta fall. Det hade inte behövt handla om det blanketthysteri som rasar vid brittiska eller amerikanska universitet där man knappt kan göra ett telefonsamtal utan att redovisa orsaken, men lite mer rapportering om utfall hade kunnat krävas.

Det utredarna dock varit mest undrande över är målet om kompletta akademiska miljöer vid varje centrum, förklarar Mats Benner. – Det är ganska oklart vad som menas med detta men att utbildning ingår i en komplett miljö är i varje fall tydligt. Därför är det anmärkningsvärt att effekterna på utbildning varit så små. Ett skäl till svårigheterna är förstås att forskning och utbildning finansieras på olika sätt. Men att inkludera utbildning i satsningen hade annars räckt som en lovvärd ambition, utan att använda det mer otydliga begreppet ”komplett akademisk miljö”.

Carina Mallard, vicerektor för forskning, är nöjd med att utvärderingen genomförts och med panelens vetenskapliga bredd. Hon är dock förvånad över att man inte säger sig kunna utvärdera forskningens vetenskapliga kvalitet utan enbart ger en väldigt övergripande slutsats. Hon hade också önskat bättre belysning av vilken internationell samhällsnytta centrumen haft, eftersom målet med satsningen just var att ta sig an globala utmaningar.

Det var klart från början att detta är en tidsbegränsad satning.

CARINA MALLARD

– MEN DET ÄR annars en värdefull utvärdering som ledningen, i dialog med fakulteterna, kommer att ta till sig. Bland annat kommer organiseringen av centrumbildningar att ses över i vår verksamhetsplan. Vi kommer också att undersöka hur rapportering av beslut och resultat kan göras på ett bättre sätt, exempelvis genom publika tillställningar som seminarier.

Carina Mallard håller också med om att en större tydlighet hade varit önskvärd, exempelvis när det gäller tolkningen av kompletta akademiska miljöer.

Utvärderingen föreslår fortsatt finansiering av åtmins-