Ny vision sträcker sig till 2030

De globala målen och hållbarhet står i fokus när Göteborgs universitet nu ska ta fram en ny vision. Kanske kommer den att sträcka sig fram till 2030, vilket skulle sammanfalla med FN­målen.

– Det är en hög ambition men det vore spännande att pröva idén, menar rektor Eva Wiberg.

DEN NUVARANDE VISIONEN gäller visserligen till sista december 2020 men redan nu börjar arbetet med den nya. Eva Wiberg känner sig entusiastisk inför uppdraget.

– Det är en ynnest att få vara med och skapa en ny vision som bygger vidare på den vi har. Det är oerhört viktigt att den kommande visionen blir en gemensam angelägenhet.

Dagens visionsdokument 2020 föregicks av ett gigantiskt förarbete, där cirka 1 000 personer från GU:s olika verksamheter deltog på olika sätt. Men enligt Eva Wiberg är det inte säkert att processen blir exakt likadan den här gången.

– Det är av yttersta vikt att den bygger på ett brett engagemang. Men vi börjar inte om från scratch. Vi ska förstås dra lärdomar av förra gången och arbeta fram ett förslag. Första steget är att vi under hösten sätter ramarna och bestämmer arbetsformerna för att kunna komma igång med det egentliga arbetet under 2019. Planen är att ta beslut om visionen i universitetsstyrelsen före årsskiftet 2019/2020. Sedan har vi hela det året på oss att implementera visionen och bryta ner den till verksamhetsplaner. När den träder i kraft 1 januari 2021 är det full fart framåt.

Även om det inte finns några beslut säger Eva Wiberg att hon skulle vilja testa idén att ha en vision som sträcker sig fram till 2030, i linje med de globala målen och Agenda 2030.

– Jag tror att vi har modet att göra det, men det kräver uppföljningsbara delmål.

Det har funnits synpunkter om att samverkan har haft en undanskymd roll i vision 2020. Vad säger du om det?

– Samverkan, i likhet med hållbarhet och breddad rekrytering, skär igenom all vår verksamhet. Jag tror att vi behö - ver fokusera mer på samverkans betydelse för forskning och utbildning och tydliggöra vår roll i samhällsdebatten.

Vad ser du för svagheter i den nuvarande visionen?

– Jag vill inte kritiskt recensera visionen utan konstaterar att den har varit bra och engagerat många, och det har lagts ner ett jättestort arbete. Men tiderna förändras. Jag tycker dock man kan fundera på uppdelningen av visionen i tre separata delar: forskning, utbildning och arbetsmiljö. Hur rimmar det med ambitionen att skapa kompletta akademiska miljöer och hur passar det in med samverkan och internationalisering? Det får vi fundera över.

Och vad är den stora styrkan?

– Att den vilar på vår värdegrund och pekar på våra kärnvärden som handlar om universitetets oberoende, öppenhet och globala samhällsengagemang. Jag tror att den har skapat lite lugn i verksamheten och är något som alla kan förhålla sig till. Den stora fördelen är att det har funnits uppföljningsbara mål och verksamhetsplaner. I det avseendet har GU kommit längre än andra lärosäten. Visionen har varit ett sätt att komma ända ut till kapillärerna i vårt system.

Men varför är det överhuvudtaget viktigt att ha en vision?

– Jag är övertygad om att vi som ett globalt universitet måste ha en vision som är framåtsyftande och som är grundad i den samhällskontext vi lever i. Men den är också viktig eftersom vi måste förhålla oss till en föränderlig omvärld. Universiteten står inför stora utmaningar, inte minst inför nya förslag om resurs–tilldelningssystem och internationalisering. Jag menar att en vision sätter ramarna för universitetets verksamhet.

Ser du en risk att en vision i slutändan landar i en slagkraftig men tom slogan om att bli störst, bäst och vackrast? Hur ska Göteborgs universitet sticka ut?

– Den typen av självsäkra klatshiga one-liners säger väldigt lite. Alla stora universitet strävar efter att ha utbildning och forskning i världsklass. GU har många styrkor, bland annat arbetet med hållbarhet och globala mål, och det kan vi bygga vidare på.

Allan Eriksson

2017

Nolltolerans råder

● – Vi kommer att sätta in ett helt paket med stöd från både personalenheten, utbildningsenheten, företagshälsan och studenthälsovården. Den här frågan tas på största allvar och kommer inte att tillåtas rinna ut i sanden.

Det lovar rektor Eva Wiberg med anledning av #metookampanjen och #akademiupproret. Bland annat kommer Göteborgs universitets alla personalutbildningar att innehålla större moment om sexuella trakasserier och kränkande behandling, från introduktionskursen för nyanställda till alla chefskurser.

2018

Universitetsbron i Mariestad invigs

● – Det här är ett särskilt ögonblick för mig. Det är första gången jag är i Mariestad och första gången jag inviger en bro.

Det förklarade Eva Wiberg när hon, tillsammans med Jan Wahn, kommunfullmäktiges ordförande i Mariestad, den 19 januari invigde Universitetsbron, som sträcker sig över TIdan och binder samman Trädgårdens skola med Universitetsparken.

2018

Samverkan med Japan

● Mirai, Connecting Swedish and Japanese universities through research, education and innovation, är ett samarbete mellan åtta japanska universitet och sju svenska lärosäten, bland annat GU. I vår kommer GU, tillsammans med Chalmers, att hålla en workshop om åldrande inom samarbetet, och i samma veva står GU som värd för en workshop om hållbar utveckling.

Mirai-samarbetet finansieras av de medverkande lärosätena, STINT samt Japan Society for the Promotion of Science.

● – Fortsätt lägga er i, ställa krav och föreslå förändringar!

Det uppmanade rektor Eva Wiberg i sitt tal den 22 maj när Göteborgs universitets diplomeringsceremoni hölls för första gången.

Ett trettiotal kåraktiva studenter hedrades då för sina värdefulla insatser för sitt lärosäte.

Inspirationstalaren Emelie Arnesson på Röda Korset menade att kåraktiva lär sig att hantera det mesta.

– Ibland måste man fatta tuffa be-

2019

Råd för globala frågor

● Rektor blir ordförande i internationaliseringsrådet som består av vicerektor, dekaner eller prodekaner och studentrepresentanter. Rådet ska hantera internationalisering kring både utbildning, forskning och samverkan, förklarar Hans Abelius, chef för International Centre.

– Rådet ska diskutera strategiska frågor och inte ägna sig åt småsaker. Några exempel på frågor som kan diskuteras är större gemensamma satsningar, som samverkansprojekt i Japan, Sydafrika och Chile, där GU redan samarbetar med andra svenska lärosäten. Ett annat är vilka regioner som GU framför allt bör fokusera på.

slut, stå upp för sina åsikter och vara besvärlig, vilket inte är lätt men nyttigt. Allt det de kåraktiva gör kommer de att ha nytta av i sina arbetsliv.

Rektor Eva Wiberg påpekade vikten av att lyssna på studenterna.

– Jag hoppas att ni kåraktiva studenter känner att ni fyller en viktig funktion, för om vi vill höja kvaliteten på utbildningen och skapa ett ledande och dynamiskt lärosäte måste vi lyssna på er.

2019 RED 19 på gång

● Den första veckan i april var 132 internationella sakkunniga på besök vid GU för att träffa medarbetare på olika nivåer, vilket var en del i arbetet med forskningsutvärderingen RED 19. Nu har de april månad på sig att skriva rapporter om forskningens förutsättningar vid GU.

– Det har varit intensivt, stimulerande och roligt. Nu hoppas jag att vi kommer att lämna ett viktigt bidrag till universitetets fortsatta utveckling, säger Lena Gustafsson som har koordinerat det sista steget i utvärderingarna.

Forskningsutvärderingar ska bli en återkommande process vid GU och göras vart sjätte år.

2019

Nit och redlighet firades

● Nit och redlighet. Torsdagen den 31 januari fick många medarbetare ta emot utmärkelsen För nit och redlighet i universitetets aula i Vasaparken. Utmärkelsen ges till medarbetare som varit statligt anställda i 30 år eller minst 25 år vid pension.

Rektor Eva Wiberg och litteraturvetaren Dag Hedman höll tal. I år var det totalt 73 anställda som fick utmärkelsen och kunde välja mellan olika gåvor, guldmedalj, guldklocka, kristallskålar eller glaskonst från Orrefors Kosta Boda. De flesta väljer en guldklocka, i dam- eller herrstorlek.

2019 Universitetet med i Klimatramverket

● En av de viktigaste händelserna under hösten är att universitetet anslutit sig till Klimatramverket för universitet och högskolor. Ramverket beskriver hur lärosätena bör förhålla sig till klimatomställningen för att nå 1,5-gradersmålet. Initiativet kommer från Chalmers och KTH. En utredning av Göteborgs centrum för hållbar utveckling visar på ett stort intresse vid fakulteter och institutioner för att gå med.

En arbetsgrupp, under ledning av prorektor Mattias Goksör, har fått i uppdrag att koordinera arbetet och ta fram förslag på lämpliga åtgärder för att nå målen.

2020 Pandemin –uthållighet krävs

● – Det är en imponerande omställning med stora insatser från både medarbetare och studenter som nu äger rum. Vi vet inte hur länge den här situationen kommer att pågå, men det gäller att hålla ut, förklarar rektor Eva Wiberg.

Att i stort sett hela universitetet på kort tid gått över till distansverksamhet innebär extra arbete och många utmaningar, påpekar Eva Wiberg.

– GU:s ledningsråd, där rektorer, dekaner och universitetsdirektören träffas varje vecka, har delvis gjorts om till ett krisledningsråd som gör en oerhört viktig insats. Också övriga medarbetare, liksom studenterna, tar ansvar på ett sätt som gör mig både tacksam och imponerad. Alla gör sitt bästa, men jag har förståelse för att situationen är jobbig.

Med anledning av coronapandemin har SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, nyligen skapat en kris- och kontinuitetsorganisation, berättar Eva Wiberg.

2020

E-postkraschen

● Brist på traditionell säkerhetskopiering och en bugg som inte åtgärdades i tid var de främsta orsakerna till höstens stora e-postkrasch som ledde till att hälften av alla anställda saknade e-post under många veckor. Det skriver internrevisionen i sin tekniska utredning, som presenterades for styrelsen den 21 januari.

Också kommunikationen har varit bristfällig, där ledande personer inte tagit situationen på allvar och utredarna menar att åtgärder hade kunnat vidtas för att minska risker i hanteringen.

– E-posthaveriet är en så pass allvarlig händelse att styrelsen agerat med stor kraft, säger Peter Larsson, universitetets ordförande, som betonar hur viktigt det är att hela händelsen blir ordentligt genomlyst.

2020

Byggstart för Natrium

● Den 5 februari markerades byggstarten för Naturvetenskapliga fakultetens nya byggnad på Medicinareberget med en sprängning. Byggnaden ska heta Natrium.

– Göteborgs universitet är verkligen inne i ett historiskt skede och utvecklingssprång när det kommer till lokaler. Att bygga nytt i den omfattningen vi gör nu är något som ett universitet kanske gör ett par, tre gånger per sekel, sade Eva Wiberg, rektor vid GU.

2016 fattade universitetsstyrelsen beslut om att all forskning och utbildning inom life science ska samlas på Medicinareberget. Placeringen av Natrium i direkt anslutning till Sahlgrenska akademin och Medicinarelängan är därför strategiskt viktig.

Huset är ritat av arkitektbyrån Kanozi, byggföretaget är Skanska och byggherren Akademiska Hus. Arean är 32 000 kvm total nybyggnadsyta samt 2 000 kvm ombyggnad av Medicinarelängan. Miljöklassningen är Guld, alltså högsta hållbarhetsbetyg.

34 F Rslag P F Rnyelse

● Den 28 februari redovisade Karin Röding vad hon kommit fram till i utredningen Den gemensamma förvaltningen vid Göteborgs universitet – 34 förslag till förnyelse. Förslagen kommer att delas in i fyra delar, totalt 12 punkter. Bland annat får ekonomichefen i uppdrag att utreda förslag om förvaltningens samlade finansiering och modell samt särredovisning av universitetsgemensamma kostnader.

De mer genomgripande förslagen om förvaltningens organisation ska utredas vidare av universitetsdirektören, som bland annat ska ta fram en ny modell för försäljning och prissättning av GF:s tjänster. Ett annat uppdrag är att ta fram en ny verksamhetsstrategi som tydligt beskriver GF:s uppdrag och verksamheter.

Rektor tillsätter även en rådgivande grupp som stöd till främst universitetsdirektören och ekonomichefen.

Utredningen kommer att vara en del av den översyn som ska presenteras för universitetsstyrelsen i juni och bli en del av ett inriktningsbeslut för 2022.

2021 Göteborg blir litteraturstad

● – En mycket stor ära men också väldigt välförtjänt. Många kreativa krafter har arbetat länge för detta. Det säger rektor Eva Wiberg med anledning av att Göteborg utnämnts till Unesco City of Literature.

Den 8 november kom det glada beskedet att Göteborg, tillsammans med Vilnius och Jakarta, blir nya litteraturstäder.

– Det här är väldigt stort, inte bara för oss som samverkat kring ansökan, utan för alla som engagerar sig för litteratur och läsande i Göteborg, vare sig det är på skolor, på bibliotek, i föreningar eller i andra sammanhang. Att öka intresset för läsande är ingenting en handfull aktörer kan göra själva, istället krävs engagemang från hela regionen, förklarar Eva Wiberg.

Lena Ulrika Rudeke, verksamhetsansvarig på Jonsereds herrgård, är den som, utöver ordinarie verksamhet, koordinerar universitetets samverkan kring Unesco City of Literature.

– Det här är ju inget tidsbegränsat projekt, utan Unescos utnämning är en "evig" utnämning. Det innebär ett ansvar som sporrar oss att fortsätta, både med att förvalta det vi har och utvecklas vidare.