Tidningen kol 2014

Konst och Logi

Producerar du nya verk idag?

Jo, min ateljé ligger bredvid SKULPTURUM och där kan jag förvandla leran till konst. Idag gör jag mest mindre saker i stengods som vi bränner och glaserar i egen ugn. Det heter att jag bränner hemma.

Vad blir det för någonting?

Idag föds det överraskande former för vardagsbruk – som skålar och krukor med både djuroch människoform.

Konst av Marita i Skulpturum – köp hembränt från ugn.

Marita Norin har varit verksam som konstnär sedan 1960-talet.

Hon är världsberömd i hela Sörmland för sina offentliga utsmyckningar och rikskänd för designen av den svenska tiokronan. Numera har hon sin ateljé och verksamhet i Ammarnäs.

När flyttade du till Ammarnäs?

Jag skrev mig som Ammarnäsbo redan 1993, men min konst flyttade upp i samband med att vi byggde vår konferensloge 1997.

Då fick jag den stuga som idag heter SKULPTURUM och som är platsen där jag visar delar av min produktion.

Ryms verkligen all din konst i en liten stuga?

Nej, vi har fått placera ut konst på flera platser. I receptionen, i några av uthyrningshusen och i Kärlekens Tröskloge, vår möteslokal.

Det är lättare att få sälja något som ryms i hemmet och ugnen klarar bara alster upp till 60 cm.

Det är också bra att konsten har en funktion så att man har den framme hela tiden.

Men det här är inte konsthantverk för jag gör bara en av varje – aldrig upprepningar. Även om det finns några som liknar varandra så är de aldrig gjorda i en enda form.

Du gjorde många offentliga konstverk i Sörmland. Har du något exempel på det?

Mitt mästerprov var ”Vingåkersvalsen” som står utanför Säfstaholms slott i Vingåker.

Där skulle jag återge deras folkdans i en skulptur – det är en utmaning att fånga rörelser i något så stillastående som en skulptur.

Dessutom skulle de bära traktens folkdräkt som räknas till den äldsta i landet.

Ibland blir det också skulpturer som berättar något. Den här kvinnofiguren döpte jag till ”längtan” och hon var med till Flen på utställning 2010.

Ställer du ofta ut?

Mina gamla jaktmarker ligger i Sörmland och det är en bit att åka dit ned så det blir mera sällan nu.

Sist var det i Flen 2010. Där bodde jag i många år så de känner mig.

Före det var det i Nyköping 2007, Eskilstuna och Torshälla 2005 och även i Flen 2005.

Det här fotot tog jag efter invigningen av ”Vingåkersvalsen” 1984.

Sockeln är av granit från Skåne och bronsen gjöts i Stockholm utifrån mitt original.

Jag känner mig mest stolt över den ögonkontakt som två av dansarna har med varandra – det ger liv och närvaro åt verket.

Hur går arbetet till?

En skulptör måste kunna hantera både lera och gips innan det blir en skulptur.

Hela arbetskedjan från idé till färdig skulptur tar rätt så lång tid.

Roligast är det att göra originalet i våt lera, då ser ett porträtt av ett ansikte närmast levande ut.

Sedan börjar slitet.

Så här såg det ut när formen av gips började täcka originalet i lera.

Den här bilden kommer från arbetet med ”Kullbergskan” som står utanför sjukhuset i Katrineholm.

Man blir trött av att blanda gips i hink och hälla i en form. Gipset ska vara bra blandat och till rätt konsistens. Sedan häller man det i formen innan det stelnar – och så börjar man med nästa hink tills att formen är fylld.

För att göra en form går det också åt gips. Då stänker man gipset på den våta leran för att ta ett avtryck.

Hela figuren måste täckas.

Med skivor av metall delas skulpturen in i sektioner så att gipsen går att ta av. Sektionerna tas bort från leran och sätts ihop till en form.

I formen gjuts så originalet i gips.

Vad händer nu med originalet?

Jag har kört många gipsoriginal i min gamla SAAB från Flen till gjuteriet i Stockholm. Där finns det hantverkare som gör gjutformar i stora sandlådor – s.k. flaskor. När de fyllt formen med brons uppstår offentlig konst.

Så då är skulpturen klar?

Inte riktigt. Den ska inte skina som guldpengar utan patineras till en mörkare nyans. Det gör man också på gjuteriet.

Sedan kan man köra konstverket till den sockel där det ska stå.

Stora Riksvapnet tog tre månader att förvandla till ett original åt Myntverket.

Jag har gjort ett antal medaljer och minnesmynt åt Myntverket.

Det var enkelt att åka från Flen till Eskilstuna och lämna in originalen.

Originalet till kungens porträtt på tiokronan gick på en timme. Jag har lätt för porträtt. Däremot var det krångligare med stora riksvapnet – det tog tre månader.

Arbetet går till så att jag får arbeta spegelvänt på en rondell av gips och sedan gjuta av den bilden till ett original.

Det går inte att sudda ett fel på en gips – missar jag något så får jag börja om.

”Kullbergskan” håller sitt barn i famnen och är på väg hem från sjukhuset i Katrineholm.

Vilket slit det verkar vara?

Jo, det är mindre arbete med att göra mynt och medaljer. Men det kan vara nog så ansträngande det också.

Särskilt svåra mönster och många bokstäver tar tid – och ork.

Du har gjort en medalj i Ammarnäs också?

Jo, det blev en hyllning till de nybyggare som odlade upp Potatisbacken.

De var väldigt glada på Myntverket att gå göra den.

Kanterna på medaljen är t ex filade för hand för att ge intryck av att myntet är gammalt.

Vi präglade etthundra exemplar och de är alla sålda idag.

Har du gjort mera formgivning?

Jo, i början på 2000-talet kom det en fråga från ett kvinnoprojekt i kommunen om att formge en hyllning till Vindelälven.

Det blev ”Vindelälvan”.

Pärbacksgubben präglades hos Myntverket i Eskilstuna – i brons.

Blir det något nytryck?

Vi har nyligen börjat samarbeta med företaget Svenskamedalj AB i Eskilstuna. Det är fabriken som präglar Nobelmedaljen och de använder våra verktyg från första upplagan.

En symbol för en fritt flytande Vindelälv och för en kvinnlig princip.

Den nya Pärbacksgubben började säljas 2013 – hos oss, men också hos återförsäljare i området.

Dessutom pryder älvan väggen utanpå SKULPTURUM.

Hon blev både ett förslag till en skulptur och en medalj i silver.

Har du mera på gång?

Jo, jag tycker om att forma i våt lera och ibland blir det idéer – som den här dopfunten t ex.

Det skulle vara fint att se den i ”full storlek” någonstans.

Den här kallar jag ”musens val” – vi får alla prova vårt mod med jämna mellanrum. Och ska vi hoppa in i det okända eller ska vi stå kvar?

Det sista exemplet får heta ”Katten är borta men var är bordet?”

Nätverket finns i flera länder. Det har tio punkter för hållbarhet.

Miljövänligt jordbruk är en grundpelare. Även om vi inte har en aktiv lantgård själva så vill vi värna om vår plats på jorden

Logi - koja och hus för dina strövtåg i Vindelfjällen.

Urban Berglund har drivit Vindelåforsens Stugby sedan 1991.

Verksamheten byggdes upp av hans föräldrar redan 1980 och företaget har djupare rötter än så – från 1881 och till idag.

Vilka är dina egna rötter?

Mina förfäder började som jordbrukare, eller nybyggare som det kallas här uppe. Marken där stugbyn står tillhör nybygget Bertejaure som började uppe vid sjön med samma namn.

Min farfarsfar Josef Berglund kom in i bilden 1881 och det var min far som började med turismen.

Hur har din bakgrund påverkat ditt företagande?

Vi är medlemmar i ett nätverk för turism på lantgård sedan 2001.

Det kallas ECEAT – European Centre for Eco Agro Tourism .

Ansvar för hushållning med energi och vatten är en viktig punkt. Vi har ursprungsmärkt vattenkraft i eluttagen och eldar så mycket vi kan med ved från egen skog.

Vi har snålspolande duschar och ser till att aldrig släppa kemikalier i avloppet. Vi tvättar och städar med miljömärkta produkter.

Att minimera avfall och att källsortera är självklart. Likaså att använda lokalt byggmaterial och bevara byggnadstraditioner.

Vår konferensloge är ett fint exempel på detta.

Vi rekommenderar gröna mil – alltså fortskaffning utan bensin.

Vi vårdar landskapet runt hus och kojor och samarbetar i den lokala ekonomin i byn.

Ett hållbart kulturarv är en hjärtefråga och berättelserna om mina föregångare är där centrala.

Vi ger information till våra gäster om hållbarhet samt är öppna för förslag för att förbättra oss.

Och ni erbjuder logi?

Jo, i lägenhet, hus eller koja. Det finns 33 bäddar i våra fem hus och 10 i våra två lägenheter.

Vi vänder oss till den som vill uppleva friluftslivet i grupp. Fiske, fågelskådning, vandring och rekreation är vårt erbjudande.

Sommarmorgon i Vindelåforsens stugby.

Dessutom har vi kojor invid Vindelälven här i byn och vid sjön Bertejaure där allt började.

Glad gäst med en röding från 2010.

På sommaren är det främst fisket som drar men vid sjön är även fågellivet en attraktion.

Kojorna vid sjön är enkla, säkra och värms med vedkaminer.

På vintern arrangerar vi äventyr och det är roligt att gäster från andra länder hittar till oss. Då är jag guide och historieberättare på flera språk. Bara att övernatta i stillhet och kyla är attraktivt.

Sjön Bertejaure där man tar det med ro

Vindelåforsens Stugby 9

8 6 5 4

Bastu och källsortering

Urban Berglund Producent, guide och berättare. +46 70 6110301

3 7 Studion.

Projektstuga och livsmedelslokal.

Bibliotek, bredband.

Förbandslåda.

Reception, Kassa.

Vårt kontor är öppet under säsong dagligen kl 15-17 . +46 (0)952 10040 Boka upplevelser och betala kontant eller med kort. reception@bertejaure.se

www.bertejaure.se

urban@bertejaure.se

Maritas ateljé

Skulpturum – sista konsthallen innan vildmarken! Se verk av Marita Norin. Skulptur, mynt och medaljer. www.skulpturum.se skulpturum.wordpress.com

Kärlekens Tröskloge – är Kulturhuset för berättarkvällar och bildvisningar.

Hör berättelsen om ”RypJosef” och handeln med Norge.

Upplev ”Gullpengen” och lär känna all Konst som Marita Norin gjort runt om i landet.

För grupper, hus nr 3 o. 7 Det finns 8 bäddar, köken är extrautrustade. Förbered vandringsturen eller boka stugan som basläger för dagsturer. Självhushåll.

Dubbelrum/lägenhet, 8 o. 9 Kök och toa med dusch i varje lägenhet, TV, avskilt läge.

Hyrs ut med 6 bäddar för familjen eller som dubbelrum.

Självhushåll. Inga husdjur.

För dig med hund, 5 o. 6 Det finns 4 bäddar och gott om plats för husdjuret.

Självhushåll.

Rullstol/Barnvagn, nr 4 är rymlig och med fem bäddar.

(OBS ej HK-anpassat) Självhushåll. Inga husdjur.

Vildmarkskojor nr 1, 2 och 10-14. Utrustade kojor vid stranden av Vindelälven eller sjön Bertejaure. 1-4 bäddar. Självhushåll.

www.eceat.org

Jordbruket vid Bertejaure började redan 1833 vid Hemudden och Knallhatten. Först år 1881 kom Josef Berglund in i bilden då han köpte hemmanet. Han byggde ett trettiotal hölador och dämde upp hela sjön för röjning och översilning – lämningar av dammen syns vid starten av Racksjöbäcken. Gårdsstället lade han på sluttningen av Näsberget i Ammarnäs vid Fälla.

Vindelåforsens Stugby arrangerar guidad tur till området och säljer fiskepaket med båt, koja och fiskekort. Vid Båthuset väljer man roddbåt för vistelsen och i kojorna vid ”Viken” och ”Knallhatten” finns logi. Vi har specialiserat oss på grupper av 4-8 personer som vill umgås kring ett hållbart fiske och ha utrymme för matlagning, strövtåg och rekreation.

Området ligger tio kilometer fågelvägen från vår reception. Via Georgsvägen kan vi ta oss upp till hemmanet och skapa tillgänglighet för turismen – dagens jordbruk.

Observera att Georgsvägen är bondens väg och att generell motortrafik är förbjuden.

Låt dig förvånas – boka en berättarkväll om de ”fem nybyggarna”. De är alla mina föregångare och har mycket att lära oss om hållbarhet baserad på överlevnad./U.B.

Vindelåforsens Stugby ligger i fjällbyn Ammarnäs, mitt i Vindelfjällens Naturreservat.

Sjön Bertejaure skymtar här till vänster ovanför skogen.

Där började företagets historia 1881.

Boende Från avskilt dubbelrum till mingel för grupper i hus för åtta.

Standard Från lantligt hotell till vildmarksboende vid vilt vatten.

Erbjuder Bastu på området, berättarkväll, tur med guide, kartor och fiskekort.

Speciellt Sista konsthallen före vildmarken, fiskepaket vid fjällsjön Bertejaure.

Välkommen!

Vindelåforsen brusar 150 m från receptionen.

Här passerar Kungsleden från Abisko mot Hemavan.

Här startar Vindelvaggileden som erbjuder trygga utmaningar hela vägen över till Mo i Rana i Norge.

Området erbjuder fiske, lokal matkultur, naturum, ridturer i fjällen, samegård och nybyggarmuseum. www.bertejaure.se tel +46 952 10040 Flygfoto © Mats Nilson 2010 (www.matsnilson.com)