Rampljus ETT MAGASIN FRÅN VARA KONSERTHUS
NR 4 · 2022
Bakom kulisserna:
Vad gör en producent? TRE FRÅGOR TILL:
Shirley Clamp
Engelkes Trans– plantation
Scenkonst med svärta
Banbrytande slagverkare
Evelyn Glennie
JAZZGIGANTEN JOHN BEASLEY | PETRA KLOO MÖTER FRIDA JONES | TEMA: SKAPANDE
Vi ser framåt. "Stäng ned. Öppna upp. Stäng ned igen. Öppna upp för några. Stäng ned med en gång och genast. Öppna upp om du har vaccinationsbevis…"
Foto: Anneli Johansson
Så har verksamheten sett ut hos oss och i hela världen under två års tid. I februari kom äntligen beskedet att vi fick ses och dela kulturupplevelser igen. Men ljuset och optimismen höll inte i sig så länge utan vi fick hemska besked om kriget i Ukraina. I en orolig tid som denna behöver vi kulturen mer än någonsin. Det är ett sätt att hämta kraft och att vara tillsammans. Vara Konserthus är ett scenkonsthus som ska beröra, röra och underhålla. Vi arbetar med att få till den bästa mix av dans, klassisk musik, jazz, teater och alla andra scenkonstformer. Vi ser framåt – visste du att det nästa år är 20 år sedan konserthuset slog upp sina portar för omvärlden? Och det är redan tre år sedan Sparbanken Blackbox invigdes! En svart låda som knappt hann börja visa vilken magi som kan skapas där förrän pandemin slog till. Nu planerar vi för fulla muggar inför vårt 20-årsfirande nästa år. Snart kommer vi att kunna presentera mer om våra tankar för ett festligt jubileum! Men vänta inte tills 2023, välkommen att besöka oss redan nu!
3 poddar jag lyssnar på just nu: 1. Lantzkampen
Rolig frågesport om aktuella händelser och nyheter. En skön blandning med roliga paneldeltagare.
2. Röda vita rosen
Jenny Strömstedt och Victoria Skoglund pratar blommor, komposter och livet. Bra tips för din trädgård! Och ett och annat skratt.
3. Chefssnack
En podd som jag fick tips om helt nyligen och som jag har fastnat i. Av Svante Randlert som ger inspiration och råd från kloka ledare och chefer.
Ewa Woldenius Marknads- och försäljningschef
Vara Konserthus är ett kommunägt aktiebolag och drivs med stöd av Vara kommun och Västra Götalandsregionen.
VA
NE
NMÄRK
E
T
S
RAMPLJUS NR 4 2022 Ansvarig utgivare: Ewa Woldenius Projektledare: Kristin Nyberg Redaktion: Adam Ramberg, Sara Jenkins och Kristin Nyberg Texter (om inget annat anges): Adam Ramberg, Sara Jenkins, Kristin Nyberg. Grafisk form: Kristin Nyberg På omslaget: Evelyn Glennie, foto: C. Payne. Vi reserverar oss för eventuella ändringar eller tryckfel. Magasinet skickas via post till dig som varit kund hos Vara Konserthus, läs mer om hantering av personuppgifter på varakonserthus.se/personuppgifter
Miljömärkt trycksak 3041 0145
Uppfyller kriterierna för Svanenmärkt trycksak. Omslag: MultiOffset 190 g Inlaga: MultiOffset 120 g Tryck: Lenanders Grafiska, Kalmar, 2022.
8 26
6
Foto: Mats Bäcker
Foto: Siri Kristinsdottir
14
13
I detta nummer:
Foto: C. Payne
Foto: Lawerence Sumulong
Foto: Kitty Lingmerth
28
5
Nystartat dansläger för barn och unga Next Generation Big Band vann SM
22
Bakom kulisserna: Vad gör en producent?
6
Oslagbara Evelyn Glennie
27
Scenkonst med svärta
11
Amer Hlehel i nya pjäsen Hoota
28
John Beasley
13
Hallå där – Shirley Clamp!
30
14
Transplantation – Charlotte Engelkes livsbejakande varieté
Petra möter Frida Jones – ett samtal om kultur för barn och unga
34
På scen
18
Tema: Skapande – Peter Svenzon, Lina Nyberg & Moonica Mac
3
Foto: Kitty Lingmerth
Britt-Marie var här
MARIANNE MÖRCK I ALLA ROLLER BASERAD PÅ FREDRIK BACKMANS BOK DRAMATISERING & REGI EVA DAHLMAN
20/9 | 19:00
4
Stora Salen VARA KONSERTHUS
Ungdomsstorbandet tar emot pris på Blue House Youth Jazz Festival.
Foto: Beata Rydén
Foto: Pressbild
Nystartat dansläger för barn och unga Under våren är det dags för det första av flera återkommande läger för dansintresserade ungdomar på Vara Konserthus. – Lägret kommer att ha undervisning i olika nivåer och passa alla elever med eller utan funktionsvariationer, berättar Helena Helén, producent. Mentorer och pedagoger från Språng, som arbetar för ett jämlikt kulturliv där olikheter ses som en
tillgång, kommer tillsammans med koreografer och danslärare att undervisa. Varje dag består av tre lektionspass som anpassas efter deltagarnas förutsättningar. Fokus kommer att ligga på modern dans, streetdance, improvisation och scenisk gestaltning. Lägret har fått beviljat stöd av Sparbanken Skaraborg genom Sparbanksstiftelsen Skaraborg.
100%
så stor andel av Vara kommuns barn i åldrarna 4 till 19 år besöker en skolföreställning på Vara Konserthus varje år.
Next Generation Big Band spelade hem vinsten Next Generation Big Band vann för tredje gången när SM för ungdomsstorband arrangerades på konserthuset i Stockholm. Blue House Youth Jazz Festival i Stockholm arrangeras årligen i samarbete med Svensk Jazz och vänder sig till elever och lärare, storband och jazzensembler vid landets alla kulturskolor, estetiska gymnasieutbildningar, folkhögskolor och musikhögskolor. I år hade festivalen närmare 400 deltagare från hela landet och Vara Konserthus ungdomsstorband Next Generation Big Band, var givetvis på plats. Bandet deltog bland annat i en jazzparad, workshops med Peter Asplund och medlemmar ur Brazz Brothers, konserter och slutligen SM i ungdomsstorband – där man precis som 2018 och 2019 tog hem vinsten. – Next Generation Big Band lyckades fokusera och spela som bäst när det gällde allra mest! De är fantastiska som tar hem SM för tredje gången i rad och det är otroligt bra hur bandet fortsätter leverera med tanke på att vi ändå byter flera medlemmar varje år när en del går vidare till utbildningar eller jobb runt om i landet, berättar Ralph Soovik, ledare för Next Generation Big Band.
5
TEXT:MAGDALENA FRONCZAK FOTO: C. PAYNE
Oslagbara Evelyn Glennie 6
Jag behövde uppfinna yrket som slagverkare från grunden – så förklarar Evelyn Glennie upprinnelsen till sin breda karriär som världens första soloslagverkare, kompositör, improvisatör, talare och skribent i kommunikationsfrågor, utbildare och numera även hyllad podcast-värd.
Hur gick det till att ta ett yrke från något så smalt och outforskat till något så publikt och älskat? Glennie berättar att en slagverkares lott redan från början kräver att man tänker utanför boxen.
Idag är soloslagverkarna en hel yrkeskår världen över, men när Evelyn Glennie började på musikhögskola i London 1982 kunde hon på sin höjd förvänta sig ett arbete i en orkesters slagverkssektion. Undantagsvis fick slagverkarna träda fram framför orkestern som solister. Så få var dessa tillfällen att ingen hade haft möjlighet att vara solist som heltidsyrke. Glennie antog utmaningen.
– Till skillnad från många andra instrumentalister handlar slagverkaryrket bara delvis om vad du gör i ditt övningsrum. Man blir snabbt kastad i olika riktningar som man måste ha koll på utöver det rent musikaliska.
När hon idag listar sina höjdpunkter är det glädjen över möten med en slagverks-ovan publik som skiner igenom mest: när hon spelade på karnevalen i Rio de Janeiro 1989, med mupparna i Sesame Street 2001 och hennes medverkan på invigningsceremonin av OS i London 2012.
Evelyn Glennie i korthet: •
Född 19 juli 1965 i Aberdeen, Skottland. Bor idag i Cambridgeshire i östra England.
•
Slagverksvirtuos som är verksam inom klassisk musik som soloslagverkare.
•
Tilldelades Brittiska imperieorden 1993 och blev 2007 Dame Commander (DBE).
•
Tilldelades Polarpriset 2015. Har vunnit två Grammys och nominerats till en BAFTA.
•
Aktuell med konserten Mindstream tillsammans med Kvinnoorkestern. På programmet står musik av enbart kvinnliga tonsättare. Spelas på Vara Konserthus 21 oktober 2022.
7
8
– Turnéerna kunde vara väldigt långa då, tre månader i taget, och det var en absolut nödvändighet att exakt rätt grejer kom fram i rätt tid. Sen inträffade 11 september 2001, och det ändrade allt för alla. Det blev en helt annan utmaning att få instrumenten från A till B, dyrare, och våra noggrant packade lådor öppnades och saker försvann eller förstördes. Glennie bestämde sig för att ta hem all utrustning till sitt högkvarter på den brittiska landsbygden. Numera är varje turné noggrant utvald ur både konstnärligt och logistiskt perspektiv.
– Jag behövde uppfinna yrket soloslagverkare från grunden. Ett exempel: i Glennies magasin finns just nu över 3 500 instrument. Melodiska instrument som marimbor och xylofoner, och traditionellt ansedda slagverksinstrument som trummor av alla storlekar och slag från kulturer runt om i världen, cymbaler, träblock, gongar och så vidare. För en slagverkare är dock allt som kan göra ett intressant ljud ett musikinstrument. Så när en tonsättare bett henne dra med ett särskilt sorts sandpapper över en särskild sorts virke har den utvalda kombinationen sparats så att exakt rätt klang kan återskapas i kommande konserter. Förr hade hon ett magasin i varje världsdel, ständigt en skeppslast på väg någonstans och en heltidsanställd logistiker.
Glennie insåg också tidigt att mer originalskriven repertoar för slagverk måste skrivas för att den nya yrkesgruppen ska ha något att göra. Hittills har 219 nya verk sett dagens ljus tack vare Glennies samarbeten med de främsta kompositörerna i världen. En milstolpe var 1992 då hon frontade Scottish Chamber Orchestra vid en av den klassiska musikens mest ansedda tillfällen: the Proms. Hon uruppförde James MacMillans slagverkskonsert Veni, Veni, Emmanuel, och satte inte bara verket (det är den mest framförda slagverkskonserten i världen) utan också slagverkssolisten som fenomen på kartan. Konserten, som finns att se i sin helhet på Youtube, visar upp vilket visuellt kraftprov det kan vara att vara slagverkssolist. Glennie rör sig smidigt mellan olika stationer av uppställda slagverksinstrument för att slutligen hamna högt upp snett bakom orkestern på en enorm ställning av rörklockor. Ett tredje sätt att nå ut till de breda massorna var att spela in och ge ut slagverksmusik på skiva. Skivbolaget BMG nappade på idén men ville ha ett lättlyssnat album med kända bitar arrangerade för slagverk. Glennie accepterade förutsatt att hon fick ta med några originalstycken för slagverk också. Detta resulterade i hennes första soloskiva Rhythm Song (1990) som blev hyllad just för kombinationen av underhållning och allvar. 9
Foto: Özge Balkan
Evelyn Glennie har spelat med ett stort antal orkestrar världen över. Här i ett samarbete med turkiska Borusan Istanbul Philharmonic Orchestra.
Med dagens öron är skivan ganska spretig med sin blandning av ragtime, klassiska örhängen och modern konstmusik, men det var ett av världens första smakprov på vad slagverk kan vara som soloinstrument. Fler skivor följde men hädanefter var det tydligt vem som bestämde: – BMG ville sätta mig i ett sammanhang som image-mässigt helt enkelt inte var jag. Hur jag skulle klä mig, hur jag skulle posera – det passade mig inte alls. Jag bestämde mig för att vara glasklar: det här är vem jag är, vad jag är, det här är vad jag är bekväm med och det här är vad publiken kommer få se på scen. Det är så viktigt för människor att förstå vikten av att lyssna på sig själv, vare sig man är man eller kvinna. Självklart infinner sig tvivel på vägen: har jag rätt att säga så? Kommer jag få frågan igen? Men med erfarenheten i bagaget förstår jag
10
att allt är ett teamwork, tid är pengar, och transparens och tydlighet i konversationen är av yttersta vikt. Lyfter man blicken är det i slutänden din hälsa och din karriär, och det som känns rätt är förmodligen den rätta nischen för dig att satsa på. Att lyssna, både på sig själv och varandra, är en röd tråd som följt Glennies liv. Vid åtta års ålder fick hon en grav hörselnedsättning, men med hjälp av visionära musiklärare lärde hon sig tekniken att lyssna med hela kroppen när öronen svek. Glennie menar att lyssnandet är så mycket mer än hörandet – det är engagemang, bekräftelse och en stärkande handling som tyvärr lyser med sin frånvaro i många delar av samhället idag. Under parollen "Teach the world to listen" bygger Glennie broar mellan musik, utbildning och samhälle och visar att allt hänger ihop och att alla är välkomna.
Foto: Amer Hlehel/Preben Carlsson
En av arabvärldens främsta skådespelare på turné i Sverige
Amer Hlehel i nya pjäsen Hoota Amer Hlehel räknas som en av arabvärldens främsta skådespelare. I höst kommer han till Sverige för en turné med pjäsen Hoota med Riksteatern. Det blir en gripande pjäs om människans kreativitet för att överleva. Hur mycket är vi egentligen beredda att offra vår moral för att själva överleva och för att rädda våra nära och kära? Skådespelaren och dramatikern Amer Hlehel har en mästerlig förmåga att blanda djupaste allvar och glödande engagemang med fint avvägd humor. Han är prisbelönad, hyllad och folkkär.
Hans internationella succépjäs TAHA, som knockade såväl publik som recensenter och skådespelarkollegor, har tidigare turnerat med Riksteatern. Nu kommer Amer Hlehel tillbaka till Sverige och Riksteatern med sin nya pjäs Hoota, där vi får följa karaktären Bassel på en omvälvande färd. Den 3 november kommer föreställningen till Vara Konserthus. Hoota kommer att spelas på arabiska och vara textad på svenska.
11
.
Vi handlar och möts i Vara Smastad
En god handling, i ordets allra mest bokstavliga betydelse. Vi har välsorterade delikatessdiskar, rikskända ostar och berömda bakelser.
Foto: Kitty Lingmerth
Kulturminister Amanda Lind vid sitt besök på Vara Konserthus i oktober 2021.
Vad har du för förväntningar på turnépremiären i Vara? – Förväntningarna är höga – jag har längtat så otroligt mycket efter att få komma ut på turné och möta publiken igen. På grund av pandemin har jag fått vänta och längta till att åka ut med den här föreställningen. Jag hoppas och tror att premiärföreställningen i Vara ska sprida mycket glädje, skratt och musik.
Foto: Daniel Strandroth
Vad kommer publiken att få uppleva när du intar scenen med Nästan 20 år på scenen om man avrundar uppåt? – En kväll fylld med musik, skratt och en stor dos igenkänningsfaktor. Jag vill visa att det är okej att skratta åt de små ”eländena” i livet. I första hand är det en humorföreställning, men jag lyfter också fram allvarliga saker. Det är också en viss ironi i det här med titeln på föreställningen – Nästan 20 år på scen om man avrundar uppåt. Jag blev lite stressad när några av mina kollegor skulle ha jubileumsshower till höger och vänster och jag plötsligt var i samma ålder och tänkte – när firar man ett jubileum som artist? Jag fick reda på att man räknar ifrån när man slog igenom som artist och då tänkte jag – ska jag verkligen behöva vänta i tre år för att få göra den här föreställningen som jag alltid velat göra? Nej, nu kör jag!
Har du något speciellt minne från tidigare besök på Vara Konserthus?
Hallå där...
Shirley Clamp
– Jag har många fina minnen från Vara Konserthus. Ett är från en julkonsert jag gjorde tillsammans med Sonja Aldén och Sanna Nielsen. Salongen var fullsatt och vi fick ett fantastiskt varmt mottagande av publiken, så det är väldigt roligt att min turnépremiär blir just i Vara! _ Nästan 20 år på scen om man avrundar uppåt hade urpremär på Maximteatern i Stockholm 2019 och hyllades av kritikerna. För regin står William Spetz. Turnépremiär 23 september 2022.
I höst har Shirley Clamp nypremiär för sin show Nästan 20 år på scen om man avrundar uppåt. Första stoppet på turnén blir Vara Konserthus. Vi passade på att ställa några frågor inför premiären.
13
Foto: Mats Bäcker
Transplantation Regissören, koreografen och dansaren Charlotte Engelkes har skapat en livsbejakande varieté som når in i benmärgen.
14
För Charlotte Engelkes tog livet en helomvändning när hon för några år sedan diagnostiserades med leukemi och fick genomgå en benmärgstransplantation. En performanceartists verk är oftast förenat med artisten själv och så är det ända in i benmärgen för Engelkes i hennes nya verk Transplantation. Med humor tar hon sig an detta tunga ämne i en transformerande och livsbejakande varieté tillsammans med dansaren och koreografen Sofia Södergård.
hennes donator var en 23-årig man från Tyskland började hon fundera på vad som hade hänt med hennes egen kropp och identitet. Hon fick en ny blodgrupp och en Y-kromosom och blev i viss mån pånyttfödd.
2019 genomgår Charlotte Engelkes en benmärgstransplantation. För att hennes liv ska kunna räddas och transplantationen lyckas måste det egna immunsystemet dö helt, hon måste släppa in en annan människas stamceller i benmärgen och låta dem successivt ta över. Man hittar en donator till Charlotte, en ung man som på tretton av fjorton punkter är helt identisk med hennes celler. När hon i efterhand fick reda på att
Detta satte i gång tankarna kring hur hennes kropp påverkats av det medicinska ingreppet. Det väckte även Charlottes lust och inspiration till att skapa föreställningen Transplantation.
– Min donator var en ung man och jag fick en Y-kromosom på köpet. Vad betyder det? Är jag man? Är jag hälften man, hälften kvinna? frågar sig Charlotte.
– Föreställningen handlar inte om sjukdomstillståndet i en transplantation, utan det kommer in på nästa nivå – vad är det att dela sig med en annan människa? Var slutar jag och var börjar du?
15
Foto: Lennart Kaltea
Charlotte Engelkes är verksam nationellt och internationellt som regissör, koreograf och artist.
Donatorns kärleksakt Charlotte Engelkes repertoar sträcker sig brett över dans, teater, opera och performance och hon är känd för sitt högst personliga sätt att omfamna konstnärskapet. Engelkes har tidigare utforskat och tolkat Wagners operor i flera egna verk och det kändes självklart för henne att plocka in tematiken från Tristan och Isolde i denna föreställning. – Det är verkligen den saga som beskriver att kärleken är så stor, att de själva suddas ut. Man vet inte längre vem som är Tristan och vem som är Isolde. Den biten har vi fokuserat på, berättar Sofia.
Personliga berättelser om identitet och förväntningar Föreställningen är en duett där koreografen, dansaren och dragkingen Sofia Södergård tar rollen som Charlottes donator. Sofia Södergård och Charlotte Engelkes har länge letat efter ett sammanhang där de skulle kunna arbeta sceniskt med varandra. Sofia har precis som Charlotte på många sätt flyttat fram positionerna i svensk scenkonst för hur vi ser på normer och identitet, tagit upp till diskussion vilka vi är och varför och hur vi ser på varandra. Det är okommenterat två dragkings som möts på scenen och delar sina personliga berättelser om identitet och förväntningar på hur kvinnor och män bör vara och vem som får göra vad på scenen.
16
Wagners verk om Tristan och Isolde grundar sig i kärleken och tilliten i att ge upp en del av sig själv för att bli ett med en annan. En stor del av föreställningen kretsar kring Charlottes donator och hans osjälviska kärleksakt i att donera en del av sig själv för att rädda en annan person. Det är inte bara tematik som har hämtats från Wagners verk Tristan pch Isolde utan även musiken. Norrlandsoperans symfoniorkester har spelat in Prelude akt 1-3 som är en del av föreställningen. Musiken i föreställningen är en mash-up av nyskrivet och klassiskt och populära referenser i ett överhängande komponerat ljudcollage. – Jag tänker att det är en kärleksakt, att låta sig uppfyllas av någon annan. Och även att donera, den handlingen som man gör när man är en donator. Det handlar vår varieté om. Transplantation kommer till Vara Konserthus 15 november 2022.
Foto: Mats Bäcker
Charlotte Engelkes och Sofia Södergård har länge velat arbeta tillsammans på scenen. I föreställningen Transplantation tar Södergård rollen som Engelkes donator.
17
Tema:
Skapande Från idé till premiär kan steget ibland vara långt. Innan kulturen når publiken har det kreativa arbetet pågått länge, men hur går det egentligen till när ett verk föds? Vi frågade tre aktuella kreatörer om deras skapande. Vad inspirerar och driver dem? Hur ser den kreativa processen ut och vad gör man om inspirationen sinar?
18
Finns det några knep för att få igång inspirationen om den försvunnit?
Foto: Elvira Glänte
– Jag har använt mig ganska mycket av andra konstformer som inspiration men också av färg, form och rörelse. När jag tog min masterexamen i komposition för ett par år sedan skrev jag om att använda associerad synestesi, det vill säga att flera sinnen är sammankopplade, som metod för kreativt skapande inom musiken. För mig betyder det att jag i många fall bokstavligen försöker "måla fram” musiken innan jag skriver ned den. Ibland skissar jag upp formerna och ramarna för det jag vill uttrycka innan jag sätter mig vid pianot eller gitarren.
Hur vet man att en låtidé är värd att jobba vidare på? – För mig handlar det mycket om lust. Är det kul så jobbar jag alltid vidare men jag är också mån om att göra färdigt även om jag inte är nöjd. Jag är väldigt envis och missnöjet är en drivkraft för mig att skapa nytt.
Att vara nöjd kan alltså vara hämmande? – Det säger sig självt att om jag var totalt absolut nöjd skulle jag inte fortsätta skriva. Snarare pensionera mig. Sedan har jag märkt att jag ibland blir nöjd med saker i efterhand när jag fått lite distans till det. I skapandet av musiken är den ursprungliga visionen såklart viktig för mig, men jag har inga principer som hindrar mig att ändra allt i sista sekund om jag får lust med det. Jag är inte slav under min vision.
Lina Nyberg En av Sveriges mest kreativa och innovativa kompositörer och jazzsångerskor med en lång karriär bakom sig. Under 2022 skriver hon en svit för Bohuslän Big Band.
Du samarbetar med Bohuslän Big Band och ska skriva ny musik åt dem. Hur skiljer det sig mellan att jobba ensam och i grupp? – Det konstnärliga arbetet gör jag oftast helt själv. I detta projekt har jag sedan en skog med fantastiska medresenärer att både ta hänsyn till och försöka övertala till nya rutter och utflykter. Man får kompromissa ibland och vara tuff ibland. Det är en del av jobbet och det handlar om ömsesidig tillit. Ingen kan på förhand räkna ut vart vi kommer att hamna. Det är ju också det som är skönheten i det hela. Det gäller att packa förtänksamt och vara öppen för improvisation när man startar en sådan här musikalisk resa. För en resa är det!
Vilka är de största skillnaderna mellan att skapa fritt och på beställning? – Det är ingen skillnad för mig egentligen. Alla jobb är beställda och måste genomföras även om jag själv är beställaren. Skillnaden är bara att man får betalt, haha. 19
Finns det några knep för att få igång inspirationen? – Jag har hållit på med detta så länge nu och under vägen har jag utvecklat olika metoder för att hitta inspiration. Jag brukar också hitta det i musik, film och konst. När jag gör mina verk utgår jag ofta från ett tema som sätter igång processen av sig själv. Vad säger temat? Vad vill det? Sen utgår jag från det. Foto: Peter Claesson
Vilka är de största skillnaderna mellan att skapa fritt och på beställning? – Jag har jobbat mycket på beställning och ofta blivit inhyrd som koreograf av olika kompanier. Då finns oftast redan en ram och ett format att förhålla sig till. Man får ju inte riktigt välja själv och det är väl den största skillnaden. Beställningsjobben kommer in för att de vill ha det jag gör, men ramar är alltid bra att ha så länge det inte är tidsramar. Blir det för stressigt och ont om tid blir det sällan bra.
Hur skiljer sig arbetet åt mellan att jobba ensam och i grupp? – Att samarbeta är ju såklart ett givande och tagande och det ser jag aldrig som ett problem. Även om jag har en grundvision bjuder jag in folk som jag vill ha med. Får de impulser lyssnar jag såklart på det och provar idén. Jag tittar på helheten och det är den som får avgöra vad som fungerar. Ibland kan det krocka men det är oftast i projekt där andra slagit ihop oss. Då kan det uppstå mer av en positionering och inte samarbete.
Du arbetar mycket med multiverk. Finns det nackdelar med det? Kan exempelvis ljud och ljus stjäla fokus från handling eller tvärtom?
Koreograf, musikproducent och konstnärlig ledare för scenkonstkompaniet Art of Spectra. Skapar just nu multiverket In your head för Vara Konserthus scen Sparbanken Blackbox. Verket har urpremiär till hösten.
20
– Jag brukar tänka in ljud och ljus redan från början när jag koreograferar. Jobbar man med videoprojektioner så kan det lätt ta över. Titta på Melodifestivalen till exempel, där ser man knappt artisten ibland för det är så mycket effekter. I vissa fall kanske det är själva meningen men då måste det vara ett aktivt val. Ljuset ska ju bara förstärka illusionen av det man vill få fram. Ibland kan för mycket verkligen bli tvärtom.
Just nu skapar du ett specialskrivet verk för Vara Konserthus scen Sparbanken Blackbox. Kom idén till verket när du såg blackboxen eller fanns den innan? – Jag hade idén sen tidigare. Det finns alltid ett gäng idéer som ligger som skisser. Jag visste att det skulle vara ett multiverk, vara gränsöverskridande och ha både amatörer och proffs i ensemblen. Sen kände jag att blackboxen passade perfekt för just den idén och började vidareutveckla den.
Finns det några knep för att få igång inspirationen om den försvunnit? – Jag har lärt mig att inspiration är något som kommer och går. Om det är lite trögt försöker jag inte forcera fram något. Jag tycker nog snarare att det bästa är att försöka lämna förväntningen på att det ska bli något och göra annat tills den rätta känslan infinner sig igen. Annars brukar jag tillåta mig att lägga ribban lågt, ändra riktning eller helt börja om.
Vilka är de största skillnaderna mellan att skapa fritt och på beställning?
Hyllad sångerska, låtskrivare och musikproducent. Aktuell med albumet Part Two och kommande turné.
– Jag har inte gjort så många beställningsjobb men har ändå märkt att jag tycker det är roligast när jag får vara fri i min roll som låtskrivare och artist. Jag är inget större fan av att någon från en annan sida av bordet är inne och styr för mycket i mitt konstnärliga uttryck. Ibland är det skönt att få en ram att vara kreativ inom men för mig är det väldigt viktigt att få vara fri i den.
Hur vet man att en låtidé är värd att jobba vidare på? – Det beror helt och hållet på vilken inställning man har till skapandet och vad ens mål med det hela är. För mig handlar det i första hand om lust och ett behov av att få uttrycka mig. Om jag känner att det är roligt, skönt, avkopplande, förlösande, härligt eller spännande tycker jag att det är värt att jobba vidare med en låt. Om den blir en hit eller ens färdig över huvud taget är sekundärt för mig. Jag tror att allt man gör leder en vidare. Kanske behöver det som inte blir något komma ut ur en först för att bana väg för de där guldstunderna då det känns fulländat?
Foto: Josefin Laul
Hur skiljer sig arbetet åt mellan att jobba ensam och i grupp? – Även om jag kan påbörja ett låtskrivande själv leder det nästan alltid till att jag släpper in fler i processen. Jag tycker om att jobba med andra men jag ser också till att jag jobbar med de som förstår mig och som jag har en skön, trygg och tillåtande kemi med. Jag har ofta en vision om hur en låt ska kännas men tycker att det är mest lustfyllt när den jag jobbar med känner sig fri att tolka på sitt vis och bidra med sin grej. Jag tror att kompromisser kan vara nyttigt och kanske även oundvikligt för att få ihop det. Det allra viktigaste är att man känner att man trivs tillsammans. Att man förstår varandra och har ett öppet sinne för olika idéer och inputs. Att det finns en ödmjukhet inför att alla olika roller behövs för att få ihop helheten. För mig är det berikande att dela mitt skapande med andra. Det skänker ett slags mervärde som jag inte kan nå på egen hand. 21
SÅ MYCKET MER ÄN ARTISTBOKNING
Vad gör en producent?
Vad i hela världen gör en producent om dagarna och kvällarna? Rampljus följde med Louise Larsson-Skoog under en arbetsdag och pratade om jobbet som producent på Vara Konserthus. Text: Kajsa Nyqvist Foto: Daniel Strandroth
22
Det är fredag eftermiddag och konserthuset har puttrat sedan tidig morgon inför kvällens konsert. Borden är dukade, teknikerna har riggat scenen och nu väntar producenten Louise Larsson-Skoog på att ta emot kvällens artister. Ikväll ska Isaac and The Soul Company spela i Sparbanken Blackbox. Bandet är kända för sin scennärvaro och sin in-your-face-soulpunk. Det är en efterlängtad konsert och om några timmar är det dags. – Det är häftigt att vara med och påverka vad vi sätter på våra scener. Att få stå här på konsertdagen och ta emot artister, möta den förväntansfulla publiken och se strålkastarna tändas. Man får gåshud, säger Louise innan hon välkomnar sångaren Isaac Kuritzén med en stor kram. Louise har kontakt med produktionsbolag, arrangörer, artister och kollegor. Stora delar av arbetstiden går också åt att omvärldsbevaka, nätverka och göra ekonomiska beräkningar. Men hur blir man producent? – YH-utbildningen Kulturverkstan i Göteborg är jättebra! Arbetslivserfarenhet inom scenkonstområden, event eller projektledning är också vägar in. Jag pluggade affärsutveckling och projektledning och under mina praktikperioder testade jag att jobba som eventkoordinator på Idol och även med Diggiloo. Jag kände att detta måste jag bara få jobba mer med!
Programläggning och påverkan I producentjobbet ingår programläggning där Louise tillsammans med produktionsavdelningen bestämmer och bokar det som ska visas på konserthusets scener. – I vårt uppdrag ingår att vi ska erbjuda vardagsnära kultur i form av varierad, samtida
scenkonst med hög kvalitet för all sorts publik. Vi tar vi hänsyn till parametrar såsom mångfald, jämställdhet och kommersiell tyngd. Jag håller kontakt med produktionsbolag, arrangörer och artister för att hålla mig uppdaterad om vad som är på gång. Jag bollar – Det är häftigt att vara förslagen med med och påverka vad vi produktionschef, andra producenter sätter på våra scener. och kollegor i huset. Vi tittar på vilka artister och turnéer som är intressanta innan jag kontaktar produktionsbolagen. Om det gäller en större svensk artist så kan förhandlingen med produktionsbolaget pågå i ett halvår. Vid bokningsarbetet får Louise en turnéperiod av produktionsbolaget och meddelar dem vilka datum som funkar i Vara så att de kan sätta en turnérutt som kallas routing. – Jag roddar flera bokningar samtidigt och efter routingen får vi ett skarpt datum. I samband med att vi ger datumförslag tar jag reda på mer om produktionen, hur stort gaget är, rekommenderat biljettpris och hur många de är i entouraget. Jag beräknar intäkter och kostnader för att se om det är hållbart att göra föreställningen. Innan datum spikas och förhandling kring gage och logecatering startar träffar Louise koordinationsgruppen som består av avdelningarna teknik, vaktmästeri, gäst & biljettservice, produktion, restaurang, konferens och event och lyfter datumet där så att inget krockar med andra evenemang. Om allt är grönt kan avtal skrivas med produktionsbolaget. Fram till konsertdagen ska mycket planeras och många personer kontaktas. Louise håller kontakt med produktionsbolaget om material för biljett-
23
Det blir många möten med planering och koordinering mellan avdelningar.
Producentordlista BACKSTAGE Bakom scenen. CREW Alla som jobbar med en artist eller band under en turné. CURFEW Tiden då arenan stänger och produktionen behöver vara ute. DINNERSHOW Sittande show/konsert med middag. GAGE Artistens arvode. GET-IN Tidigaste tiden artisten kan vara på plats innan konsert.
Ett kärt återseende – Louise hälsar kvällens artist, Isaac Kuritzén, välkommen med en kram.
KAPACITET Antal besökare konsertlokalen rymmer. LOGE Artistens privata rum. LOGECATERING Det som ska finnas i logen såsom dryck, frukt och snacks. MERCHANDISE ”Merch” som skivor, posters och kläder som säljs i anslutning till konsert. ROUTING Turnérutt från produktionsbolag. PROGRAMLÄGGNING Planera vad som ska spelas på scenen. SETLIST Låtlista i spelningsordning. SOUNDCHECK Ljudkoll där tekniker tillsammans med artist prövar, justerar och ställer in ljudet.
24
släpp och marknadsföring. Tillsammans med turnéledare går hon igenom vad som ska hända under dagen med tider för get-in, curfew, soundcheck, insläpp och konsertstart. – Alla funktioner i huset är viktiga pusselbitar för att varje produktion ska kunna genomföras. Det är ett teamwork där jag är spindeln i nätet.
Roten i logen På Vara Konserthus finns tre loger och ett pentry i anslutning till Stora salen samt två loger och ett greenroom i anslutning till blackboxen. Tidigare på dagen har Louise sett till att det är fint backstage, tänt upp och riggat logerna med handdukar och restaurangen har fixat logecateringen som kan bestå av
dryck, snacks och frukt. Louise är precis på väg till logen för att kolla läget med Isaac Kuritzén. – Alla artister vill ha ingefära och citron i logen eftersom det är bra för stämbanden, berättar Louise och knackar på.
Mycket spring och många möten Isaac behöver kvällens setlist på pränt så Louise springer till sitt kontor för att skriva ut. Men det är långt ifrån bara artisten som Louise behöver stämma av med idag. Det är många snabba möten med tekniker, turnéledare och genomgång med garderobspersonal. Hon har varit med på soundcheck, pratat med teknikerna Bosse och Daniel, stämt av rullstolsplatser i salsplaneringen och bemanning av publikvärdar med Marcus
– Det roligaste med jobbet är att få träffa artisterna, publiken och jobba med mina grymma kollegor. i biljettkassan. Dagen fortsätter i ett hektiskt tempo och Louise bär bord, ställer ut stolar till publikvärdarna och snyggar till foajén.
Safety first En kvart innan konserthusets dörrar öppnas är det dags för ett publikvärdsmöte med uppdatering om kvällens hållpunkter. Där berättar hon om konserten, hur många som kommer, hur lång föreställningen är och om det kommer att säljas merchandise. Hon går också igenom säkerhets- och utrymningsregler. En dryg timme innan konsertstart träffar hon vaktbolaget för att diskutera säkerhet och placering av kvällens två vakter.
– Det roligaste med jobbet är att få träffa artisterna, publiken och jobba med mina grymma kollegor. Det mest utmanande är att inte veta hur situationer som pandemi, krig och inflation kommer att påverka samhället framöver. Klockan slår 20.00 och Isaac and The Soul Company äntrar scenen för två timmars euforiskt ös. Strålkastarna tänds. Publiken är i extas och gåshuden är ett faktum. – Jag springer upp och ned från ”bryggan” några gånger under kvällen för att se att allt flyter på men jag njuter såklart av konserten också!
– Vid stående konserter krävs vakter och oftast även kravallstaket. Jag har i förväg ansökt om polistillstånd och förberett polisen och räddningstjänsten på tider och hur många besökare som kommer.
Externa och solitära produktioner Louise ansvarar för de evenemang där externa produktionsbolag hyr in sig på konserthuset och för solitära produktioner. – De solitära produktionerna är föreställningar som vi själva arrangerar utöver jazz, teater, klassiskt, dans och familj. Det kan vara allt från Veronica Maggio till folkmusik. Det som skiljer Louise jobb från de andra producenterna är bland annat antalet genrer som hon jobbar med. Hon sätter program för externa och solitära produktioner med stöttning av kollegan Sanna Blidberg när det gäller förproduktion av externa arrangemang. Det kan vara humorakter som Al Pitcher, musikaler som Från Broadway till Duvemåla och tributekonserter. Som producent jobbar man inte på alla föreställningar, utan ansvaret fördelas på fler föreställningsansvariga. Ikväll jobbar Louise på en konsert som hon bokat.
Det är mycket administrativt arbete och en stor del av arbetstiden spenderas framför datorn.
25
Konferens med positiva tongångar och nära möten. Vi hjälper dig att komponera ett möte som passar er melodi. Skanna QR-koden för att läsa mer eller skicka en bokningsförfrågan!
Bli Guldkund! Enkelt och lönsamt.
20% rabatt på dina försäkringar. Plus bra förmåner.
LFskaraborg.se/guldkund 0500-777 000
visitvara.se
Upptäck Varaslätten
Scenkonst med svärta
Foto: Murat Efe, iStock
Lars Noréns "Solitaire"
Norén var en mästare på att skildra det svenska svårmodet och hans dramatik har beskrivits som becksvart. Pjäsen Solitaire blev en av de sista han skrev före sin död. I höst går den på turné med Riksteatern och den 24 oktober kommer föreställningen till Vara. Pjäsen inleds med följande scenanvisning: "En grupp människor står instängda och sammanpressade inom en rektangel, mitt på scenen. Det finns inga väggar som stänger in dem. De kan ändå inte ta sig därifrån, och vet inte heller varför de befinner sig där." Mörkt.
Musik i mörker
I En timme natt tar Göran Fröst på viola och Jacob Kellermann på gitarr med publiken in i ett becksvart rum. Till musik av bland andra Arvo Pärt, Benjamin Britten och Richard Strauss och med hjälp av ord, musik, ljus, mörker och skulptur får publiken upptäcka hur musik upplevs i mörker. Spelas på Vara Konserthus den 2 september.
Monologen "Ondskan"
En otäck, gripande men ändå hoppfull föreställning, som fokuserar på mobbning, övervåld och utanförskap. Enmansföreställningen Ondskan bygger på Jan Guillous roman med samma namn i bearbetning av Benny Haag. Föreställningen kommer till Vara den 7 september. På scen ser vi skådespelaren Oskar Sternulf. 27
John Beasley
28
Foto: Scott Mitchell
John Beasley tillhör de där musikerna som du kanske inte känner igen på bild eller vid namn men som du garanterat hört. Den amerikanske pianisten, kompositören och arrangören har spelat med Miles Davis, Barbra Streisand, Destiny’s Child och James Brown för att nämna några. Han har även skrivit musik för filmer och tv-serier som Gudfadern, James Bond, Twin Peaks och massor av andra moderna klassiker. Det är med andra ord svårt att undgå honom. 2022 kommer han till Sverige för ett samarbete med Bohuslän Big Band. Turné med Bohuslän Big Band I höst kommer John till Sverige för att samarbeta med Bohuslän Big Band. I fokus står tolkningar av jazzfusionbandet Weather Reports musik. De väckte sensation på jazzscenen när bandet på 70-talet skapade en ny riktning inom instrumentalmusiken genom att kombinera inslag av rock, funk, kollektiv improvisation och elektronik.
Tillsammans med Bohuslän Big Band antar Beasley utmaningen att förnya deras musik och modernisera den. Med experimentlusta, nyfikenhet och hunger tar han Weather Report in i 2020-talet. Reimagining Weather Report med Bohuslän Big Band har premiär i november och följs av en turné som bland annat når Vara Konserthus.
Foto: Lawerence Sumulong
Han föddes 1960 i Louisiana och växte upp med musik ständigt närvarande i hemmet. Föräldrarna var musiker och undervisade även i ämnet. De visade den unge John både jazzen och pianot som kom att bli hans huvudinstrument. Som ung vidgades hans vyer musikaliskt och han blev intresserad av R&B och gospel. Parallellt turnerade han som pianist på kryssningsfartyg med dåtidens aktuella hits på repertoaren. Under de här åren lades grunden till den bredd han sedan dess visar upp i sitt konstnärskap. Han har aldrig varit rädd för att mixa stilar och genrer, något som gjort att han både förvirrat traditionalister och vunnit respekt. Framförallt har han ett imponerande brett CV som innehåller skriven musik för både film, reklam och scen.
Från Miles till Monk 1989 hade Beasleys rykte nått självaste Miles Davis som erbjöd honom en plats i sitt band under kommande turné. En erfarenhet som inte bara gav honom ytterligare status och kvitto på hans talang utan ledde till massvis av ytterligare förfrågningar, bland annat från trumpetaren Freddie Hubbard. Beasley startade storbandet MONK’estra som till en början helt fokuserade på att framföra musik av Thelenious Monk men som sedan dess breddat sin repertoar. Idag har bandet tilldelats sex Grammynomineringar och turnerat över hela världen vilket lett till nya förfrågningar och inbjudningar som gästdirigent.
I Reimagining Weather Report med Bohuslän Big Band kommer Beasley att agera arrangör, pianist och dirigent.
29
Foto: Daniel Strandroth
Petra möter
Frida Jones i ett samtal om kultur för barn och unga
30
Petra Kloo, VD på Vara Konserthus, möter dansläraren Frida Jones från Kulturskolan i Vara över en fika på Conditori Nordpolen. Samtalet kretsar kring vikten av att barn och unga får tillgång till konst, kultur och eget skapande. Petra: Din uttrycksform är ju dans. Hur hittade du dit? Frida: Jag är uppvuxen med kultur i hemmet. Min mamma höll på med lokalrevy och sjöng i band och jag var alltid med. Jag satt bakom scenen under repetitioner och tittade på dansarna. Redan när jag var fyra år förstod jag att det är det där jag vill hålla på med. Det tilltalade mig. Petra: För dig fanns det alltså redan ett sammanhang att ta del av. Vad gör man om man inte har det? Frida: Det beror nog lite på var man bor. Sporten har det exempelvis enklare för den når man i skolan på ett annat sätt. Vid 12 års ålder har många barn provat på flera olika sporter
eftersom den världen ofta är mer tillgänglig, men det är inte lika självklart att man hittar till kultur. Det går väl oftast genom föräldrarna eller att man har sett en föreställning. Här i Vara får skolungdomarna se föreställningar på konserthuset och det är såklart en bra inkörsport. Får man inte se kulturen finns det ju ingen chans att veta att den finns. Petra: Så de estetiska uttrycken har inte en lika självklar plats i skolan? Frida: Nej. Ta dans som exempel. Alla har en bild av vad det är, men väldigt få vet vad det innebär och när de får prova på att dansa blir det något helt annat. Petra: Det är ju en väldig orättvisa i det. Alla har inte samma utgångsläge hemifrån. Där har vi som institutioner, jag från Vara Konserthus och du från Kulturskolan, ett tungt ansvar eftersom skolan har släppt det lite. Ska kulturen nå alla, vilket faktiskt är ett kulturpolitiskt mål i vårt land, behöver tillgängligheten öka oavsett var du bor. Då blir ju skolan en viktig plats för det. Frida: Precis, och enligt barnkonventionen har alla barn rätt till kultur. Det ska man inte heller glömma bort. Kultur är inte bara något som är lite kul och en extra krydda i livet, det är en rättighet också. Vi som vuxna måste hjälpas åt att möjliggöra det. Idag är det svårt att få gå från skolundervisningen för att spela instrument, något som var en självklarhet förr. Bara den utvecklingen går rakt emot barnkonventionen. Det är synd för kultur är jättebra för lärandet och kan användas i den övriga undervisningen. Det finns till exempel musikmatte där man använder musik för att lära sig räkna. Det gör mycket för utvecklingen och hjärnan. Petra: Dansen har ju varit viktig för dig och är ditt arbete idag. Hur har det format dig att du fick chansen att hålla på med det? Frida: Jag tror att det har gjort jättemycket med mig, till exempel att jag har ett skapandetänk och ser saker i bilder. Det finns en disciplin eftersom jag är van att öva och det finns ett
ansvar som jag lärt mig längs vägen. Det gör något med ens driv som såklart även märks i övriga livet. Livet blir ibland lättare av att hålla med dans. Det flyttar fokus när saker är jobbiga. Jag kan inte ens tänka mig ett liv utan dans. Petra: Att lära sig ett instrument, att dansa eller skapa är ju också bra för uthålligheten. Frida: Verkligen. Det ger en också chansen att vara i nuet. Jag ser det bland mina danselever, hur de ser dansen som en trygg plats dit de kan komma som de är och vara prestigelösa. De hittar alltid tillbaka dit även om livet och skolan i övrigt är stressigt. De mår alltid bättre när de går från dansen. Den boostar hälsan. Petra: Barn är ju väldigt kvalitetsmedvetna. Ska vi ha en barn- och ungdomsverksamhet måste vi ställa det bästa vi har till förfogande och inte göra det halvdant. Institutionerna måste öppnas upp och det måste få kosta. Annars blir det inte på riktigt och då blir det inte kvalitet. Då väljer ungdomarna något annat. Frida: Det finns alltid annat att tävla mot. Vi behöver satsa på kvalitet och på barnen. Petra: Hur tycker du att kulturskolan ska jobba med bredd och spets? Frida: De hänger ihop jättemycket. Har man inte bredden får man inte spetsen. Jag tror verkligen på att man blir bra tillsammans. Vi behöver varandra. Ingen är bra på allt. Man kan alltid inspireras att bli bättre tillsammans med andra och ta del av andras uttryck. Spets är bra men vi måste bli bättre på att samarbeta. Nu har alla institutioner så stora områden och det finns inte längre en tydlig väg. I takt med alla besparingar behöver vi samarbeta. Kulturskolan och Vara Konserthus har ett jättebra samarbete som har varit superviktigt och givande för oss båda.
31
Foto: Daniel Strandroth
Alla har inte samma utgångsläge hemifrån. Där har vi som institutioner, jag från Vara Konserthus och du från Kulturskolan, ett tungt ansvar.
Petra: Du tog ju steget och blev professionell dansare. Vad var det, utöver din talang, som gjorde att du klarade av att göra det? Var det några resurser eller något längs vägen som hjälpte dig? Frida: Positiva förebilder och en positiv målbild är väldigt viktigt. Det är inte jätteroligt varje gång att köra balett klockan 8 på morgonen men har man en målbild är det enklare. Jag har jättemånga förebilder bland mina gamla lärare. Man måste vara sann mot sig själv och stark mentalt också. Då behövs ju stöttande människor i ens närhet.
32
Petra: Hur gör du för att vara en sådan förebild? Frida: Jag uppmuntrar gott kamratskap hellre än en bra prestation. Allt behöver inte vara perfekt. Som danspedagog måste man ta hänsyn till att vi alla står framför speglar. Det får inte bli fokus på kroppsideal. Det är känsligt. Där har vi som vuxna ett jätteansvar. Det kan lätt bli press och prestation och osunda vanor. Man måste komma ihåg varför man började dansa. För att det är kul och för att man mår bra av det. Jag vill uppmuntra så att man vill utvecklas och ha dansen med sig genom livet. Att lyckas ge barn ett livslångt intresse för kultur är guld. Det är det man vill.
Här ång
Coworking i öppet kontorsgrannskap Sitt i fräscha lokaler med allt du behöver för en lyckad arbetsdag. Här finns ergonomiska kontorsmöbler, mötesrum, fri tillgång till kaffe — och närhet till kulturupplevelser! Du hittar oss på Vara Konserthus. Läs mer på facebook.com/landskapetcoworking eller @landskapet_coworking på Instagram
BARA VARA VÄNNER? Vara Konserthus vänner är en förening för oss som ÄLSKAR Vara Konserthus. Tillsammans är vi förespråkare för konserthuset och bidrar till en ljus framtid för vår viktiga mötesplats. Varmt välkommen som medlem i föreningen! Anmäl ditt intresse till föreningens kassör Ann-Britt Martinsson ann-brittm@telia.com eller tel. 076-131 22 92. Anmälan kan också göras genom insättning av medlemsavgiften 300 kr på föreningens bankgiro 5428-7503, uppge namn och e-postadress.
Vi utvecklar Skaraborg Här finns våra kontor, rådgivare och specialister. Vår kompetens är för dig och vi är stolta över att kunna erbjuda en fullsortimentsbank med hjärtat i Skaraborg. Vi finns här för dig! sparbankenskaraborg.se
På scen:
Du behöver inte åka långt för att ta del av stora upplevelser. Läs mer om evenemangen på varakonserthus.se
Augusti
Oktober
26 AUG 19.30
1 OKT 15.00 & 19.30
Bohuslän Big Band & Tommy Körberg The American Songbook
Alla tiders Åsa-Nisse på turné
27 AUG 18.00
Alla tiders Åsa-Nisse på turné
2 OKT 15.00
Bohuslän Big Band & Tommy Körberg The American Songbook
2 OKT 18.00
Vägus & ungdomskörer Mahlers storslagna körsymfoni
September
5 OKT 19.00
David Huang och Carl Bagge Två flyglar – klassiskt möter jazz
En timme natt Göran Fröst och Jacob Kellerman 7 SEPT 19.00
Ondskan Med skådespelaren Oskar Sternulf 8 SEPT 19.00
Clara Klingenström
Foto: Nikola Stankovic
2 SEPT 19.00
5 OKT 19.30
18/9 18 SEPT 19.00
10 SEPT 19.30
Henrik Fexeus är att lita på
Karin Hammar Fab 4 feat. Olivier Ker Ourio and the Fab Stringz Strings Attached
11 SEPT 15.00
20 SEPT 19.00
Biggo Music Band Ljuva 60-tal
Britt-Marie var här Teater med Marianne Mörk
13 SEPT 19.30
21 SEPT 19.00
The Roy Orbison Story
Hon vars hjärta var mitt Dan Andersson-föreställning
15 SEPT 19.00
Göteborgs Symfoniker Den oemotståndliga cellon 16 SEPT 19.30
Från Elvis Presley till Jerry Williams 17 SEPT 11.00 & 12.30
23 SEPT 19.00
Shirley Clamp – Nästan 20 år på scen om man avrundar uppåt 24 SEPT 19.30
Från Broadway till Duvemåla
Kom, kom igen! Sång, dans och rytmer (fr. 3 år)
25 SEPT 15.00
17 SEPT 11.00 & 13.00
30 SEPT 19.30
Jecko & Jessie
Vara – Ett herrans liv mett på Slätta Alla tiders Åsa-Nisse på turné
Hundraåringen en komedi med Claes Malmberg 6 OKT 20.00
Anders Jansson Mina sinnens fulla bruk 7 OKT 19.30
Creedence Tribute 8 OKT 19.30
Nordic Jazz Bohuslän Big Band, Vince Mendoza, Nils Landgren m.fl. 13 OKT 19.00
Art of Spectra In your head 14 OKT 19.00
Art of Spectra In your head 15 OKT 16.00 & 18.00
Art of Spectra In your head 15 OKT 19.30
Karsten & Co
16 OKT 16.00 & 18.00
Art of Spectra In your head
November 1 NOV 19.00
16 OKT 16.00
En Hyllning till Ted Gärdestad
Uzumaki Company Be.girl
21 OKT 19.00
3 NOV 19.00
22 OKT 14.30 & 18.00
Brynolf & Ljung Stalker 23 OKT 18.00
Lina Nyberg & Bohuslän Big Band 24 OKT 19.00
Solitaire En av Lars Noréns sista pjäser
Yeah! Yeah! Yeah! Från Yesterday till Tomorrow Never Knows 3 NOV 19.00
Hoota Teater på arabiska med Amer Hlehel 4 NOV 19.30
Newkid
Foto: Magnus Ragnvid
Evelyn Glennie och Kvinnoorkestern Mindstream
27/11
Thank You For The Music
December
Alla känner Ankan Humorshow av och med Anders Johansson
10 NOV 19.00
4 DEC 16.00
27 OKT 19.30
11 NOV 19.30
26 OKT 20.00
A Tribute to Dire Straits 28 OKT 19.30
En kväll med Eva Eastwood 29 OKT 11.00 & 12.30
Flodhästen och andra hästar Teater för de minsta (fr. 3 år) 29 OKT 13.00
Allsång med LongKalsong (fr. 5 år) 30 OKT 19.30
Moonica Mac
5 NOV 18.00
Al Pitcher My Happy Place John Beasley & Bohuslän Big Band Reimagening Weather Report
Tensta Gospel Choir 4 DEC 18.00
Concerto for two clowns Mim, akrobatik och klassisk musik 7 DEC 19.00
13 NOV 15.30 & 19.00
Pernilla Wahlgren har Hybris
Sofia Karlsson & Martin Hederos Stjärnenätter
15 NOV 19.00
15 DEC 19.00
Transplantation Livsbejakande varieté med Charlotte Engelkes och Sofia Södergård
Celtic Christmas West of Eden 16 DEC 19.30
17 NOV
Värmländsk voodoo
Glenn Miller Orchestra Christmas Show 2022
21 NOV 18.00
17 DEC 19.00
A Tribute To Bo Winberg – The Spotnicks & Hank B. Marvin – The Shadows
Malena Ernman
24 NOV 19.00
Projekt: Streetdance 24 NOV 19.30
The Boppers, Brolle & Nanne Grönvall The Greatest Rock’n’Roll Christmas Show 2022 25 NOV 19.30
Isaac and The Soul Company Sweet Soul Christmas
Foto: Pressbild
26 NOV 15.00
Göteborgs Symfoniker Rus och häxor i Berlioz värld
4/11
27 NOV 18.00
Min Sanna Jul Sanna Nielsen
Håll koll på reportoaren Det finns mer! Scanna koden med mobilen eller gå in på varakonserthus.se för att se aktuell repertoar.
Prenumerera på nyhetsbrev! Tel. 0512-315 00 www.varakonserthus.se
@varakonserthus
facebook.com/varakonserthus
Få koll på de senaste biljettsläppen! Skanna koden med mobilkameran och signa upp dig.
Foto: Raimond Klavins
Nordiska jazzklanger och känslor
nordic jazz Bohuslän Big Band / Vince Mendoza dirigent och arrangemang Nils Landgren trombon / Silje Nergaard vokalist Lars Danielsson bas / Helge Lien piano
På turné hösten 2022 Biljetter: bohuslanbigband.com
