SPEGELN
Vira Eklund Författare, lärare, agitator Av Katarina Curman
Vira Eklund (1880–1967) ägnade sitt liv åt att upplysa om vad demokrati och rättvisa innebar. Född i Rytterne hade hon en god inblick i de vanliga landsbygdsbornas levnadsvillkor, och hon levde tillräckligt länge för att se många av sina idéer förverkligade. ”FATTIGHJONEN” FINGO EJ GÅ utom hemmets område,
kallades av klockan på bestämda tider till mat eller arbete, ja, även till predikan och läsning. Den nya ’systern’ höll ju morgon och aftonbetraktelser, och då måste alla hjonen vara inne med och höra på, såvida de inte voro sängliggande. Eljest blev det straff./..../Men mor Anna kunde inte sitta still och lyssna, hon blev så trött och det begynte krypa i tårna –––” CITATET ÄR HÄMTAT UR novellen Mor Anna i Vira Eklunds novellsamling Joakim Karlsson och annat statfolk publicerad år 1924. Författaren beskriver de villkor som många äldre på landsbygden levde under. En miljö som Vira Eklund kände väl genom sin uppväxt och sitt yrkesarbete med fattigdom, sprit och förödmjukelser. Livet för de flesta svenskar var hårt, en ständig strid. MARIA ELVIRA – VIRA – Gustavsson föddes i Rytterne där hennes föräldrar Gustaf Johansson och Maria Andersdotter Johansson var statare. Familjen skaffade sig med tiden en egen gård och blev lantbrukare.
22
ARTON ÅR GAMMAL BLEV hon färdig småskollärarinna, senare fick hon dispens för att arbeta som folkskollärare. Yrkesbanan började i Strömsholm, det första steget i ett långt liv som pedagog. Först år 1940 slutade den banan, då hade hon varit ”fröken” i fem skolor. Hon tillbringade hela nitton år i Herrö folkskola norr om Nynäshamn. År 1902 gifte hon sig med Oskar Eklund, paret fick två barn, Ellen Maria och Eyvind. HON HANN MED MYCKET mer än att lära barn räkna, läsa och skriva. Hon publicerade ett tiotal romaner och novellsamlingar. Ofta handlar dessa om kvinnors arbete, om förhållandena på landsbygden och om skolfrågor. Titlar som Folket i Rågmora (1923), Det ljusnar över bygden (1933), Joakim Karlsson och annat statfolk (1924) och Sjöboda skola (1927) kan fortfarande hittas på antikvariat. Alla ger de oss ögonblicksbilder från det liv som levdes av de icke priviligierade i samhället, tidsdokument väl värda att läsas.
