KRUT
Kreativ utveckling
DÅTID. NUTID. FRAMTID.
Jag förstår inte varför folk är rädda för nya idéer. ”Jag är rädd för de gamla.”
– JOHN CAGE
KRUT
Kreativ utveckling Producerad av: www.abebarod.se Text: Lars Edqvist | Grafisk form: Ronny Östling | Illustrationer: Karolina Lilliequist Foto: Knut Koivisto. Foton på intervjuade politiker tillhandahållna av desamma. December 2010.
INNEHÅLL EXPLOSIVT..................................................... 4 KARTLÄGGNING.......................................... 7 Fler jobb..............................................................7 Kreatören........................................................... 11 Kreativitet........................................................... 14 Entreprenörskap.................................................. 17 Kreatörernas behov.............................................. 20 Attityder............................................................ 23
AKTIVITETER................................................. 24 Mötesplatser...................................................... 24 Kunskapsspridning...............................................29 Samarbeten.......................................................30
EFFEKTER.................................................... 32 Ny attityd.......................................................... 32 Framgångar.......................................................34 Motgångar........................................................ 35
FRAMTIDEN................................................ 37 Plattform............................................................ 37 Kreativa miljöer................................................... 39 Framgångsfaktorer............................................... 43 Nytt KRUT.........................................................44 LÄNKAR...................................................................46
3
EXPLOSIVT träffade Paul McCartney på en kyrklig fest den 6 juli 1957 var det ett möte som skulle komma att förändra både Liverpool och världen. Deras gemensamma kreativitet blev den tändande gnistan till en explosion av brittisk musik på export och en ny ungdomskultur. The Beatles har sålt 1,2 miljarder skivor, hittills. Beatlesturismen har bidragit till att ge den slitna hamnstaden Liverpool ett uppsving. Detta är inget enstaka exempel på hur kreativitet gynnar en region. Kreativa människor präglar världen. Kreativitet och kultur är starka krafter för att utveckla en plats eller en region. Därför skapades projektet KRUT. NÄR JOHN LENNON
skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap och öka kunskapen om den kreativa sektorn. Det ska leda till att tillväxten ökar i regionerna. Målet är att skapa hållbar utveckling. Därmed ska sektorns ställning i samhället stärkas och få större betydelse som tillväxtfaktor. KRUT ska skapa bättre miljöer anpassade för att möta den kreativa KRUT SKA
4
sektorns behov. Under projekttiden har ett antal nätverk för kreativ utveckling vuxit fram. Det har också varit ett syfte med projektet. Finansieringen av projektet har skett genom medel från EU:s regionala utvecklingsfonder, från de deltagande regionerna och från vissa kommuner. Projektpartner i KRUT har varit Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet i Uppsala län, Landstinget Västmanland, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Örebro och Regionförbundet Östsam.
REFLEKTIONER Tretton år efter det första mötet skildes Lennon och McCartney åt. • När
upphör kreativa möten att vara kreativa?
• Hur
kan kreativa processer väckas till liv?
• Vilka
goda exempel på kreativa samarbeten finns i din region?
FEM SKÄL Att satsa på den kreativa sektorn är ett sätt att utveckla kommunen, regionen, nationen, ja, hela världen. Här är fem skäl att göra sådana satsningar: 1. Upplevelser. Människor söker i dag ständigt nya upplevelser. Kultur och kreativitet blir allt viktigare, både socialt och ekonomiskt.
4. Tillväxt. Den kreativa sektorn växer i Europa och USA med 5–7 procent per år. I Asien är utvecklingen ännu snabbare.
2. Innovation. De kreativa näringarna skapar genom nya idéer sysselsättning och tillväxt.
5. Export. Svensk musik, svenskt mode och svenska spel har blivit starka exportbranscher.
3. Arbete. Den svenska kreativa branschen sysselsätter minst 280 000 människor.
”Möjligheterna kan knappast överskattas” Maria Lindelöf, kommunfullmäktige (KD), Västerås:
”KRUT-PROJEKTET har varit viktigt för att bygga upp nya samarbetsformer och
nätverk för kreatörer. Däremot återstår en del att göra när det gäller att öka medvetenheten om hur viktig den kreativa sektorn är och vilken potential som finns. Här finns den i särklass största potentialen för att utveckla Västerås, och då har vi ändå en mycket omfattande teknisk utveckling också. Här i Västerås har satsningen på Kulturbyn blivit en del av kommunens näringslivsutveckling. Det är en markering som visar att den kreativa sektorn är mycket mer än kultur. Personligen tror jag att potentialen i den kreativa sektorn knappast kan överskattas. Därför har jag engagerat mig särskilt i den här frågan, bland annat genom att skriva debattartiklar och blogga. Kommunen kan göra mycket för att stimulera kreatörerna till att bli mer medvetna om sitt eget värde och för att få dem att tänka mer i entreprenörsbanor. Det finns många goda exempel på kreativ utveckling, som vi kan lära av – både i Sverige och utomlands. I den närmaste framtiden är det nödvändigt att vi som vill utveckla den kreativa sektorn fortsätter att jobba för att visa fler politiker och tjänstemän vilka fantastiska möjligheter det finns. Kreatörerna måste också själva bli bättre på att berätta om vad de kan och på att inse sitt rätta värde.”
”Uppfinningsrikedom skiljer ledaren från efterföljaren.”
– STEVE JOBS
6
KARTLÄGGNING
FLER JOBB anställer mig så skall jag se till att det blir jobb på fabriken.” Det sa den tjugoårige konstfackstudenten Stig Lindberg när han sökte jobb på Gustavsbergs fabriker, som hade ekonomiska problem, sommaren 1936. Han fick rätt – hans idéer ledde till många jobb. Stig Lindbergs kreativitet resulterade i ett stort uppsving för Gustavsberg som varumärke, för företaget och för hela orten Gustavsberg. Nu, på 2000-talet, är det fortfarande stor efterfrågan på produkter som har formgivits av Stig Lindberg. En rad av hans serviser nytillverkas, och porslinsmuseet i Gustavsberg har blivit ett populärt besöksmål. ”OM NI
del inom KRUT-projektet har varit att kartlägga hur den kreativa sektorn ser ut. Kartläggningen visar en rad intressanta resultat. Det är ingen tvekan om att den kreativa sektorn har stor ekonomisk betydelse och att den växer. 57 000 människor var år 2006 sysselsatta i den kreativa sektorn i de sex regioner som ingår i KRUT-projektet. Det betyder att nästan var tionde medEN VIKTIG
borgare arbetade här. De regionala skillnaderna i antalet sysselsatta kreatörer är små, bara någon procentenhet. Inom ramen för KRUT-projektet har också den kreativa sektorn definierats. Den kan delas upp i fyra huvudsektorer med en rad delsektorer. Se figuren här intill. Gränserna mellan dessa sektorer är flytande. Turism, rekreation, sport Sport, djur, natur, friluftsliv, turism, andlighet Medier, digital Tidningar, tidskrifter, mjukvara, etermedia, reklam, film, foto
Konst, design Musik, mode, konst, litteratur, dans, teater, festivaler, arkitektur Kulturarv, informationshantering Museer, bibliotek, historiska platser, arkiv
Den kreativa sektorns huvudsektorer och delsektorer. I några regioner räknas också restaurangbranschen in i den kreativa sektorn.
digitala branschen, turism, rekreation och sport står för ungefär två tredjedelar av sysselsättningen. 41 procent av dem som arbetar i den kreativa MEDIER, DEN
7
sektorn är kreatörer och 25 procent arbetar med distribution. Inom de tre första huvudsektorerna är eget företagande vanligare än inom hela ekonomin. Inkomstnivån är högst inom medierna och den digitala branschen. Kreatörerna är kärnan i den kreativa sektorn, men de är också beroende av tillgång på material, reproduktion, distribution och utbildning. En långsiktig tendens är att allt fler kreatörer är egna företagare och allt färre är anställda. Det är inte minst tydligt inom medievärlden, där fler och fler reportage görs av frilansmedarbetare. Ett samarbete mellan den kreativa sektorn och traditionell industri kan gynna den gemensamma tillväxten. Bra exempel på detta är möbelindustrins och porslinsindustrins samarbete med nyskapande formgivare som Jonas Bohlin och Stig Lindberg. Mer moderna exempel är kreatörernas roll inom den digitala spelbranschen och inom modebranschen. kreativ sektor gynnar tillväxten i en region. Det finns därför ett EN STARK
8
intresse av att arbeta med den kreativa sektorn som ett regionalt utvecklingsområde. Samhällets stora satsningar på entreprenörskap kan ge god effekt när de inriktas på den kreativa sektorn. Det finns ett starkt behov av mötesplatser för kreatörer, ett behov som inte ter sig oöverstigligt att tillgodose. Samtidigt finns en del svårigheter. Här finns många enmansföretag och entreprenörerna har svårt att själva avsätta tid för utvecklingsarbete. Deras främsta prioritering är att dra in pengar till sin försörjning denna månad. som främjar entreprenörskap finns det redan i dag en uppfattning att de arbetar med att främja den kreativa sektorn. Samtidigt finns i Sverige en tradition att utveckla tillverknings- och handelsföretag, men inte samma starka tradition att utveckla den kreativa sektorn. Kreativa entreprenörer vänder sig i liten utsträckning till de organisationer som arbetar med att främja entreprenörskap. INOM ORGANISATIONER
LÄS MER • Richard • Chris
REFLEKTIONER • Finns
det fler kreativa branscher?
• Vilka
branscher skulle tjäna på ett ökat samarbete med kreatörer?
• Hur
kan kartläggningen av den kreativa sektorn leda till fler jobb?
Florida: Europe in the creative age
Anderson: The long tail
• Osho:
Kreativitet
• Julia
Cameron: Konsten att vara kreativ
• Pirjo
Birgerstam: Skapande handling
• Fredrik • Rollo • Lars
Härén: Idébok
May: Modet att skapa
Lindkvist och Lisbeth Lindeborg (redaktörer): Kulturens kraft för regional utveckling
”Stora möjligheter för den lilla kommunen kan knappast överskattas” Elisabeth Edlund, ordförande i kultur- och samhällsbyggnadsutskottet (S), Åtvidaberg:
”FÖR EN liten kommun som Åtvidaberg innebär den kreativa sektorn stora
möjligheter att utvecklas för en ny tid. Vi är ett gammalt brukssamhälle som förr levde på Facit, en stor industri som lades ner för många år sedan. Den kreativa sektorn ger oss en möjlighet att bygga upp något helt nytt med besöksnäringen i nära samverkan med kulturen. Här i Åtvidaberg finns det en rad kreatörer inom olika branscher, men de sitter ofta ensamma och driver en liten verksamhet utan att nå ut till en bredare allmänhet. Därför håller vi nu på att planera ett helt nytt kulturcentrum i de gamla industrilokalerna. Här ska vi ha en del egen verksamhet som bibliotek och museer. Det ska också finnas lokaler för konstnärer och andra kreatörer. Vi vet att många kreatörer har svårt att betala en jättehög hyra. Därför funderar vi nu på att inte genomföra någon stor renovering av alla lokaler. Vissa lokaler ska kanske vara möjliga att hyra billigt och göra i ordning själv. Många kreatörer har svårt att identifiera sig som företagare och har svårt att utveckla alla möjligheter som finns i deras verksamheter. Därför har vi bestämt att vi i vårt kulturcentrum också ska erbjuda företag från andra branscher att hyra lokaler. Då finns möjlighet att utveckla det samlade entreprenörskapet. Ett annat bra sätt för oss att utveckla den kreativa sektorn är att samverka med andra kommuner och regioner. Vi har till exempel tagit hjälp av Östsam när det gäller konstnärlig utsmyckning av en stor rondell här. För mig som politiker på en liten ort har KRUT-projektet varit väldigt viktigt för att få upp ögonen och se den kreativa sektorn som en egen näring med stor potential. Projektet har också öppnat för viktiga nya samarbeten, och det har hjälpt kreatörerna att se sitt eget värde och inse att de ibland kan ta bättre betalt. Här i Åtvidaberg finns en stor framtidstro när det gäller den kreativa sektorn. Den ska bidra till att definitivt ta oss från att vara en bruksort in i kunskapssamhället.”
10
KARTLÄGGNING
KREATÖREN startade som 25-åring ett eget skivbolag, Konichiwa Records. Då hade hon redan gjort succé i Sverige och utomlands med sin egen nyskapande populärmusik. Hon startade sitt eget skivbolag för att få frihet och kontroll över sin musik. Robyn är ovanlig som kreatör, inte bara på grund av sina framgångar. Hon är ovanlig därför att hon har gjort ett aktivt val att bli företagare. Många kreatörer som blir företagare gör det lite motvilligt, därför att det är enda sättet att utöva sitt yrke. SÅNGERSKAN ROBYN
många kreatörer egna företagare. Den kreativa sektorn består av många företag med få anställda. Särskilt inom konst och formgivning är andelen egna företagare stor. Skapandeprocessen fungerar sällan i stordrift. Viljan att växa är ofta begränsad i dessa företag. Många vill leva på sin kreativitet, men viljan att vara affärsmässig är inte alltid så stor. Kreatören står nära sitt uttryck och ser ofta sin egen person som sitt varumärke. Att agera kommersiellt ses ibland som ett ÄNDÅ ÄR
hot mot trovärdigheten. Lönsamhetstänkande ses ibland som ett hot mot kreativiteten. Utbildningsnivån är hög inom de kreativa näringarna. Tre av fyra har högskolestudier bakom sig, dock inte så ofta i ekonomi. Kreatören är oftare en man än en kvinna och det gäller även övriga sysselsatta inom den kreativa branschen. För dem som arbetar inom kulturarv och bibliotek gäller dock det motsatta förhållandet – där är kvinnor vanligast. Kreatören är oftast född i Sverige. Jämfört med Sveriges övriga ekonomi är andelen kreatörer som är födda utomlands liten. kreatörerna är stor. Ett fåtal lyckosamma har mycket stora inkomster. Många andra tjänar väldigt lite, men väljer ändå att fortsätta att leva med små inkomster, hellre än att byta bana. År 2006 tjänade kreatörerna i KRUT-området i genomsnitt 25 000 kronor i månaden. Bäst betalda var de som arbetade inom medierna och i den digitala branschen. De som arbetade LÖNESPRIDNINGEN HOS
11
KREATÖRER Några internationellt framgångsrika svenska kreatörer: Pelle Almqvist (Hives), Benny Andersson (ABBA), Bibi Andersson, Ingemar Bergman, Maria Erixon (Nudie Jeans), Per Gessle (Roxette), Lasse Hallström, Bror Hjort, Stieg Larsson, Astrid Lindgren, Henning Mankell, Noomi Rapace, Carin Rodebjer (klädskapare), Izabella Scorupco, Alexander Skarsgård, August Strindberg och Robyn.
inom bibliotek och museer tjänade klart sämre. Det är inte ovanligt att kreatörer kombinerar sitt konstnärliga arbete med att arbeta för brödfödan på ett annat område. Det kan vara en jazzmusiker som spelar dansbandsmusik för att överleva eller poeter som försörjer sig i hemtjänsten. Kreatörerna fortsätter gärna i sitt yrke även sedan de uppnått pensionsåldern.
REFLEKTIONER • Hur
kan kreatörerna bli mer kommersiella utan att ge avkall på sin integritet?
• Hur
kan kreatörer uppmuntras att expandera sin verksamhet?
• Hur
kan kreatörerna höja sin lön?
13
KARTLÄGGNING
KREATIVITET och filmskaparen Susanne Osten fortsätter även som folkpensionär att regissera. Hon drivs av en lust att utforska det outforskade. ”Kreativiteten ger djup, skönhet och mening åt min inre värld”, förklarar hon för tidskriften Tvärsnitt. Hon tror att hennes kreativitet hänger samman med att hon som barn hade tillräckligt mycket tid att utveckla sin skaparkraft och frihet i tanken. DRAMATIKERN, REGISSÖREN
något vi föds med, något vi tränar upp eller något som kan organiseras fram? Det finns många olika uppfattningar om vad kreativitet egentligen är och hur den uppstår. Det forskas kring kreativitet i en rad discipliner. Ordet kreativitet kommer från latinets creare, som betyder att skapa. Kreativitet kan ses som kraft att skapa något nytt. Vissa anser att kreativitet utgår från individen, andra att idéer uppstår i möten mellan individer. Eva Hoff, lektor i psykologi, forskar om kreativitet hos barn. Hon hävdar att barn behöver stimuleras att leka ÄR KREATIVITET
14
fantasilekar för att bli kreativa som vuxna. Kreativitet kräver att vi är mer benägna att vara i förändringsläget än i bevarandeläget. Barn leker med alternativa möjligheter – ”tänk om”. Det kan vuxna också göra. också att man kan bryta med det man brukar tänka och göra. Den kreative kan använda sin kreativitet till att se på världen från en annan synpunkt. Den kreative kan variera sitt sätt att lösa problem och att uttrycka sig. För att vara kreativ kan det vara nödvändigt att våga misslyckas och att riva murar. Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, har intresserat sig för människans kreativa förmåga. Hon hävdar att alla människor är kreativa och att konstnärer inte är mer kreativa än andra. De är bara mer hantverksskickliga. Konstnärer söker medvetet ett kreativt förhållningssätt. De lockas av det oväntade och har en lust att förändra. KREATIVITET BETYDER
kreativitet? Få tror att kreativitet kan beordras eller organiseras HUR UTVECKLAS
fram. Snarare kan kreativa idéer uppstå ur kaos. Precis som kreatören kan se ut på många olika sätt, så kan kreativiteten också se ut på olika sätt. Ofta har den en koppling till såväl tanke som känsla och handling.
REFLEKTIONER • Går
det att organisera fram kreativitet?
Hur? • Hur
uppmuntras ett kreativt förhållningssätt?
• Hur
gör du när du behöver nya idéer?
15
”Den kreativa sektorn stärker oss i konkurrensen” Ros-Marie Jönsson Neckö, regionfullmäktige (S), Markaryd:
”ENLIGT ALLA signaler så har den kreativa sektorn en stor betydelse för den
regionala utvecklingen. I en allt hårdare internationell konkurrens stärker den kreativa sektorn oss genom att den gör oss unika. Den bidrar till att utveckla de upplevelser som gör oss unika. Kreativitet finns i högsta grad i alla branscher, men jag talar huvudsakligen om hur kultur i vid bemärkelse kan fungera som en stimulans i många branscher. Det vi politiker kan göra för att stimulera den kreativa sektorn är i huvudsak att vara med och bygga upp strukturer som gynnar den kreativa sektorn. Då menar jag exempelvis nätverk och utbildningar för kreatörer, som gör att de kan se sig själva som företagare och utveckla sin verksamhet. Ett exempel på det är ägardirektiven till Almi i vårt län, där det står att den kreativa sektorn är en prioriterad målgrupp. KRUT-projektet har bidragit till att väcka en medvetenhet om betydelsen av den kreativa sektorn. När projektet nu upphör så är det min förhoppning att det finns med i medvetandet hos beslutsfattare på olika nivåer, så att kreativitetens kraft kan tas till vara som en naturlig del i allt utvecklingsarbete.”
”Utan konsten skulle den övriga, mer ekonomiskt
lönsamma, sektorn inte kunna växa. Konsten får därför indirekt en ekonomisk roll.” – EMMA STENSTRÖM
16
KARTLÄGGNING
ENTREPRENÖRSKAP nittonårige smålänningen och resenären Björn Söderberg satt och såg hur sopbergen växte i Katmandu fick han en idé. Det borde gå att sälja julkort gjorda på återvunnet papper från Nepal. Han ringde hem till en kontakt i Sverige och sålde direkt 3 000 julkort. Sedan kom han på att han inte visste hur man gör papper av sopor. Han tog snabbt reda på det och inom kort tid var produktionen igång. Han fortsatte med att börja sälja nepalesisk it-kompetens till Sverige. Sedan fortsatte han att sälja en mobiltelefonapplikation från Nepal till hela världen. ”Har man bara kunder är det bara att sätta igång” är hans filosofi. NÄR DEN
beskrivas som människor som handlar först och tänker sedan. En annan bild är att entreprenören är någon som är initiativrik och klurig i vardagen. För att lyckas som entreprenör är visioner och handlingskraft viktigare än planering. Som entreprenör måste du vara experimentell och våga göra misstag. ENTREPRENÖRER KAN
Entreprenörer är ofta människor som agerar som om allt vore möjligt. En entreprenör ropar inte på vaktmästaren när något praktiskt ska göras. Han eller hon gör det själv. Sveriges första professor i entreprenörskap, hävdar att alla barn är entreprenörer, men att uppfostran tar ifrån dem en del av både handlingskraft och skaparkraft. Istället borde alla få hjälp att utveckla de entreprenörstalanger vi föds med, anser han. Många förknippar entreprenörskap med små privata företag och en strävan att tjäna pengar. Begreppet samhällsentreprenörskap visar på en annan sida. Den kraft som finns i entreprenörskapet kan också användas för att åstadkomma förändringar i samhället. Det finns en motsättning i samhällets engagemang för att stimulera entreprenörskap. En entreprenör kan uppleva att han eller hon drabbas av samhällets omsorg. Det är heller inte säkert att samhällets institutioner är bäst på att BENGT JOHANNISSON,
17
avgöra hur entreprenörens energi ska kanaliseras. en rad utmaningar i att planera för att utveckla kombinationen entreprenörskap, kreativitet och kultur:
organisationer som stöttar nyföretagande kan utveckla kreatörernas entreprenörskap. Likaså kan företagarnas egna organisationer stimuleras till att intressera sig mer för den kreativa sekorn.
• Kulturens
SIST MEN
DET FINNS
roll kan vara att ifrågasätta, inte att utveckla. • Företagande sker ofta här och nu, inte långsiktigt. • Det är svårt att planera i en allt mer oförutsägbar värld. • I kombinationen regional planering och kreativitet ryms en rad paradoxer: stabilitet och förändring, planering och spontanitet, rationalitet och spontanitet. ändå en rad möjligheter att utveckla den kreativa sektorn mot ett fungerande entreprenörskap. Ett sätt är att stötta lokala kreativa miljöer. Att stimulera kontakter mellan den kreativa sektorn och övriga branscher är att öppna möjligheter för ett samspel. Ökade kontaktytorna mellan de DET FINNS
inte minst: Entreprenörskap är en fråga om attityder. Om samhället gör klart för individerna att allt är möjligt så kan allt bli möjligt.
REFLEKTIONER • Hur
kan vi hjälpa kreatörer att utveckla sina entreprenörstalanger?
• Hur
kan vi hjälpa barn att utveckla sin entreprenörskraft?
• Hur
kan samhällets arbete med att stötta entreprenörskap lära av entreprenörens sätt att jobba?
19
KARTLÄGGNING
KREATÖRERNAS BEHOV också inventerat kreatörernas behov. Kreativa företagare efterlyser coachning, säljträning, kontorslokaler till rimliga kostnader, gemensam marknadsföring, träffar mellan teknik- och kulturföretag, mötesplatser för människor i kultursektorn och föreläsningar om entreprenörskap. KRUT HAR
”Berätta hela sanningen om att starta egna företag. Det är betydligt mer komplicerat att driva ett företag än vad de flesta tror.” några exempel på det som kreatörerna framför allt frågar efter för att framgångsrikt kunna driva företag: HÄR ÄR
• Lokaler
några exempel på synpunkter från den kreativa sektorn: HÄR ÄR
”Jag hoppas att det här ska kunna bidra till att underlätta för små och kreativa verksamheter att kunna utveckla sig. Det handlar mycket om ekonomiska realiteter. Har man inga pengar kan man inte utvecklas.”
till rimliga priser för att komma över den första svåra tiden som företagare. • Nätverk för att få kontakter med kollegor och kunder. • Mentorskap och coachning för att få guidning förbi företagandets grynnor och blindskär. har gjorts en kartläggning av behoven hos olika centrumbildningar, till exempel Filmcentrum, Danscentrum riks och Centrum för fotografi. Slutsatserna av denna var att inom centrumbildningarna fanns bland annat behov av: I UPPSALA LÄN
”När det gäller kollektivtrafiken frågar man aldrig någonsin oss i besöksnäringen. Jag har aldrig någonsin blivit tillfrågad om hur mycket gäster vi har och när de vill åka. Det stör mig att ingen bryr sig om oss som är en stor och viktig näring i kommunen.” ”Kommunala upphandlingar är ofta för krångligt skrivna för oss småföretagare. Där skulle det förenklas lite.”
20
• att
stärka kreatörernas yrkesroll. i marknadsföring, teknik och administration.
• utbildning
• anpassad
affärsrådgivning och förbättrande förutsättningar för företagande. • bra infrastruktur i form av lokaler och arenor. Kreatörernas behov är ofta konkreta och sällan krångliga. Förutsättningen för att förstå dem är att lyssna förutsättningslöst.
REFLEKTIONER • Vad
behöver kreatörerna mest för att utveckla och kommersialisera sina idéer? Krediter? Billiga lokaler? Nätverk?
• Hur
kan offentliga upphandlingar förändras för att även små kreativa företag ska kunna delta?
• Hur
kan ett uthålligt system för mentorskap utvecklas?
21
”Kreativa sektorn viktig också för folkhälsan” Anna Eriksson, kommunstyrelsens ordförande (S), Laxå:
”DEN KREATIVA sektorn är av stor betydelse inte bara för att den ger möjlighe-
ter att skapa nya jobb. Den betyder också mycket för människornas liv. Jag är övertygad om att det är bra för folkhälsan att det finns en kreativ sektor. Men den kreativa sektorn är också spretig och svår att få grepp om och därför inte helt enkel att utveckla. Här i Laxå kunde vi ha gjort mer än vi har gjort hittills för att utveckla arbetet med den. KRUT-projektet har gjort mycket för att lyfta frågorna kring de kreativa näringarna, även om det haft lite svårt att nå ut här. Ett skäl till det är att vi inte vet riktigt vilka kreatörerna är, om de inte driver företag. Men vi arbetar vidare och nystar i olika trådar för att få ett bättre grepp om sektorn här i Laxå kommun. Att vi ännu inte har kommit så långt i den kreativa utvecklingen här i kommunen innebär att det finns en stor potential i att arbeta vidare med dessa frågor. Det är ett viktigt arbete och vi får acceptera att det tar tid.”
”Jag tycker att det talas alldeles för lite om ledarskaps
frågorna när kreativiteten kommer i fokus. I Sverige vill vi gärna ha folk som passar in, istället måste vi öppna upp och våga ta in ny kompetens.” – EVELINA WAHLQVIST
22
KARTLÄGGNING
ATTITYDER att arbeta vidare med utveckling av den kreativa sektorn är de attityder som finns inom den kreativa sektorn, inom övrigt näringsliv och inom den offentliga sektorn. Attityderna uppstår genom kunskap – eller brist på kunskap. Att påverka attityder genom att sprida kunskap har varit en av de viktigaste uppgifterna för KRUT. Vid två tillfällen har också KRUT låtit göra attitydundersökningar om inställningen till och kunskaperna om den kreativa sektorn. De som har tillfrågats har arbetat inom den kreativa sektorn, näringslivet och i kommuner och regioner. GRUNDEN FÖR
resultaten av den första undersökningen: • 87 procent ansåg att entreprenörskap driver utvecklingen framåt. • 67 procent ansåg att den ideella sektorn driver utvecklingen framåt. • 59 procent ansåg att kulturinstitutioner driver utvecklingen framåt. • 42 procent ansåg att värdeskapande möten mellan personer är ett viktigt utvecklingsområde. NÅGRA AV
Den första undersökningen gjordes hösten 2008 och andra undersökningen vintern 2010. Den andra undersökningen visade att kunskaperna om den kreativa sektorn hade ökat bland dem som svarade. Ännu fler ansåg att entreprenörskap driver utvecklingen framåt. Färre trodde på den ideella sektorn och kulturinstitutionerna. av den attitydförändring som har skett inom KRUT-regionerna har den kreativa sektorn också fått ökad uppmärksamhet på nationell nivå och inom EU. Hösten 2010 utfärdade den Europeiska kommittén en rad rekommendationer till stöd för den europeiska kulturella och kreativa sektorn. VID SIDAN
REFLEKTIONER • Hur
kan den ökade kunskapen om den kreativa sektorn utnyttjas?
23
AKTIVITETER
MÖTESPLATSER en bruksort i norra Östergötland, i skogarna mellan Katrineholm och Norrköping. Orten är känd för sitt 200 år gamla glasbruk. Det är inte en plats av den typ som växer på 2000talet. Ändå sjuder det av liv här. Rejmyre har blivit en arena för experimentella konstprojekt. Hit kommer svenska och internationella konstnärer och lockar en publik från Katrineholm, Malmö och Milano. Det har blivit en mötesplats där det experimentella samsas med gammaldags hantverk. Mötesplatsen Rejmyre har varit en av de aktiviteter som har utvecklats som en del av KRUT-projektet. En vital del i KRUT-projektet har varit att skapa mötesplatser för kreatörer, näringsliv och samhälle. Genom detta arbete har förutsättningarna för kreatörernas entreprenörskap förbättrats. REJMYRE ÄR
då en KRUTmötesplats? Här är några punkter: • Det är ett nätverk för gränsöverskridande möten. • Mötesplatsen har en kärngrupp som fungerar som motor. VAD KÄNNETECKNAR
24
• Det
finns en gemensam tydlig inriktning. • Inom mötesplatsen finns kunskap om och kontakter med såväl utbildningen i branschen som relevant forskning. • Mötesplatsen har lokal förankring. • Det finns kunskap och kontakter med såväl näringslivet som kulturella resurser. ofta koncentrerats till platser med särskilda förutsättningar för att vidareutveckla de kreativa miljöerna. Några fler exempel: MÖTESPLATSARBETET HAR
Omberg, mötesplats för nya idéer om turism. Kärnan har varit en rad företag som utgår från Omberg som livsnerv för sin verksamhet. Nätverket har bildat en förening som har drivit en rad aktiviteter för att göra berget till ett attraktivt resmål. Verktygen som har använts har varit kopplade till natur, kultur och hälsa. Här har både ordnats ett hälsoår och speciella Ombergsdagar. Samarbetet har också resulterat i att nya företag har startats i området.
Älmhult, mötesplats mellan design och produktion. Ikeas närvaro i Älmhult innebär att här finns en unik kompetens när det gäller både form och tillverkning. Målet är att ta tillvara de goda förutsättningarna som finns i Älmhult och att vidareutveckla ett samarbete som kan leda till tillväxt för den kreativa sektorn i kommunen. Kulturbyn Västerås. I Västerås Science Park finns Kulturbyn, som ska koppla de kreativa näringarna till en teknisk företagsmiljö. I Kulturbyn finns till exempel bildkonstnärer, musiker, formgivare, poeter och skribenter. KRUTprojektet har varit en del av Kulturbyn, som har blivit ett centrum för kreativitet och företagande. Här har till exempel nya former testats för att rikta uppmärksamheten mot lokala kreatörer. Ett exempel är Pecha Kucha, en japansk metod för att presentera kultur och design i högt tempo. Den kreativa sektorn är i dag en av fyra profilområden inom Västerås Science Park.
26
The Art of Sweden, Örebro. Konsten är viktigt i Örebro. Under senare år har konstnärer från hela världen samlats här för att visa bland annat videokonst och graffiti. KRUT-projektet i Örebro har uppmuntrat ett nätverk av konstnärer att bilda en ideell förening, the Art of Sweden. Det har lett till att kreativa människor i Örebro nu har en ny mötesplats för att utveckla sitt samarbete. Idea Plant, Eskilstuna. Idea Plant består av ett femtiotal företag som alla arbetar med formgiven kommunikation. Här finns copywriters, art directors, skribenter, grafiska producenter, illustratörer, scenografer, inredare, eventbyråer, tryckerier, reklambyråer, webbyråer, kommunikationscoacher och -konsulter, informatörer, fotografer, pr- och mediakonsulter och tidningsmakare. KRUTprojektet har varit en del av Idea Plant. Vallonbruk Uppland. På vallonbruken i Uppland inspireras konstnärer och innovatörer att tänka nytt sida vid sida med högteknologiska företag. Vallon-
bruken är också besöksmål, som hela tiden förnyas så att det går att komma tillbaka och uppleva något nytt varje år. Föreningen Vallonbruk i Uppland har i dag 200 medlemmar, företag, föreningar och privatpersoner. Nu skapas ett gemensamt besökscentrum i Österbybruk, där det ska finnas turistbyrå, utställningar och en stor hörsal. flera av de mötesplatser som varit framgångsrika under KRUTtiden har varit att de arbetat enligt den så kallade FUNK-modellen. FUNK står i det här sammanhanget för samarbete mellan forskning, utbildning, näringsliv och kultur. Genom att koppla kunskap på olika nivåer och kommersiella krafter har kulturen fått både en ny bredd och slagkraft. GEMENSAMT FÖR
lett till att bärkraften i en rad mötesplatser har kunnat prövas. Även om inte alla har visat sig bärkraftiga, så har även de försöken varit värdefulla för att öka kunskapen om den kreativa sektorn. KRUT HAR
REFLEKTIONER • Vad
är gemensamt för lyckosamma mötesplatser för kreatörer?
• Vilken
faktor är viktigast för att skapa framtida mötesplatser?
• Vad
ger en mötesplats bärkraft inför framtiden?
27
”Kulturen leder till mänsklig och ekonomisk utveckling” Lars Eklund, gruppledare i fullmäktige för Regionförbundet Östsam (KD), Linköping:
”HÄR I Östergötland har vi arbetat länge med begreppet den kreativa sektorn.
Vi har försökt visa att kultur i vid bemärkelse bidrar till regionens utveckling på ett positivt sätt. Det är viktigt att förstå att kultur inte bara är underhållning utan också en näringsgren som står för en växande del av sysselsättningen i Östergötland. Från regionen förmedlas varje år omkring 200 miljoner kronor till kulturen. På det sättet bidrar vi med smörjmedel för utveckling av kulturen. En stor del av de pengarna går till kulturinstitutionerna och är med och skapar det kulturella landskapet. KRUT-projektet har bidragit en hel del till att visa den kreativa sektorns betydelse för att skapa mänsklig och ekonomisk tillväxt. Kreativa projekt som har startats under de senaste åren har visat att det finns ett samband mellan kultur och hälsa. Att delta i kulturella aktiviteter kan ha en terapeutisk och läkande effekt. KRUT har också bidragit till en ny politisk medvetenhet om frågor som rör kreativitet och kultur. Projektet har också lett till positivt samarbete mellan de olika länen – något som kan komma att ha betydelse i den blivande nya regionbildningen. Om tio år är jag övertygad om att den kreativa sektorn i Östergötland har vuxit rejält av egen kraft. Fler kommer att kunna försörja sig på och få utlopp för sin kreativitet. Genom att det finns utvecklande och spännande jobb här så väljer fler människor att bo i Östergötland. Vi ser redan nu hur den gamla ekonomin övergår i den nya, genom att till exempel gamla bruksmiljöer blir kreativa mötesplatser, lockande boendemiljöer och attraherande besöksmål.”
28
AKTIVITETER
KUNSKAPSSPRIDNING har varit stjärna inom kampsporten Kendo, men har bytt bana och blivit internationell konsertgitarrist och egen företagare. För honom handlar det om att få utlopp för sin passion för det han tycker är kul. Nu deltar han i en starta eget-dag riktad till kreativa ungdomar i Uppsala. Dagen har arrangerats av KRUTprojektet och Nyföretagarcentrum för att öka kunskapen om vilka möjligheter och svårigheter den kreative företagaren möts av. KRISTER DAHLSTRÖM
del av aktiviteterna inom KRUT har handlat om att sprida kunskap om den kreativa sektorn och dess möjligheter. Kunskapsspridningen har riktats mot såväl kreatörer som övriga näringslivet och politiker och tjänstemän inom den offentliga sektorn. Inte minst Almis affärsrådgivare har varit en viktig målgrupp för kunskapsspridningen. Det är så attityderna har ändrats. Genom nyhetsbrev har kunskap om den kreativa sektorn och KRUTprojektet spridits till olika intressenter, främst tjänstemän och kreatörer. Även EN STOR
regionernas webbplatser, liksom sociala medier, har använts för att öka de allmänna kunskaperna om de kreativa näringarna liksom om de aktiviteter som genomförts inom ramen för KRUT-projektet. En rad seminarier har ordnats och KRUT har deltagit i mässor och andra arrangemang med inriktning på kreativt entreprenörskap. När landshövdingen i Västmanland ska dela ut priset till årets kulturföretagare, så är KRUT-projektet en naturlig kunskapskälla. Även högskolor vänder sig till KRUT-projektet för att vidga sin kunskap.
REFLEKTIONER • Vilka
kunskaper om den kreativa sektorn saknas i dag hos näringslivet?
• Vilka
kunskaper om kultur och kreativitet saknas inom den offentliga sektorn?
• Vad
kan göras för att ytterligare öka kunskapen?
29
AKTIVITETER
SAMARBETEN och Almi Kronoberg fick kontakt var det på initiativ från KRUT-projektet. Här möttes två världar för första gången, och det blev början på en vacker vänskap. Genom ett gemensamt utvecklingsprogram för företag med särskild inriktning på konstnärer ofullständig mening. Detta program går också att använda för andra grupper inom den kreativa sektorn. Samarbetet mellan Almi och Konstnärscentrum Syd har också lett till att de båda organisationerna har fått väsentligt större kunskap om varandras områden. NÄR KONSTNÄRSCENTRUM SYD
samarbeten har inletts med mellan KRUT och andra organisationer i KRUT-området, som Almi, Coompanion, inkubatorer, Nyföretagarcentrum, Ung företagsamhet, Konstnärscentrum, universitet och högskolor, turistorganisationer, Arbetsförmedlingen, Drivhuset och kommunerna. EN RAD
regioner har seminarier och workshops ordnats med inriktning på dessa organisationer. Besök har också I FLERA
30
gjorts hos politiker och tjänstemän i kommunerna. I samband med seminarier har även lokala företag, exempelvis banker, bjudits in. Syftet har varit att öka kunskapen om den kreativa sektorn inom näringslivet. Samtidigt har det kunnat öka kreatörernas kunskap om entreprenörskapets förutsättningar. Många kreatörer har tidigare upplevt att stödsystemet för utveckling av företag inte har varit till för dem. De har haft svårt att omsätta sina idéer i ekonomiska termer. Genom samarbetet mellan KRUT och andra organisationer har kreatörerna fått hjälp att hitta rätt som nya företagare. Kontakterna som har uppstått genom nya samarbeten har kunnat leda till konkreta rådgivningssamtal. viktiga har de samarbeten varit som har riktat sig mot affärsrådgivare i olika organisationer. Den sammanlagda kunskapen hos dessa om den kreativa sektorn har ökat väsentligt inom KRUT-området. Inte minst inom Almi har kunskapen ökat både om INTE MINST
kreatörernas verklighet och om sektorns möjligheter. På det viset kan Almi spela en nyckelroll i den framtida utvecklingen av den kreativa sektorn. Under projekttiden har också samverkan mellan de regioner som ingått i
KRUT-projektet blivit mer utvecklad. Generator Sverige är en medlemsorganisation som samlar regionala och kommunala aktörer som arbetar med den kreativa sektorn. Samverkan mellan Generator Sverige och KRUT har varit utvecklande för båda parter.
31
EFFEKTER
NY ATTITYD effekten av KRUTprojektet är sannolikt att det har bidragit till ökad kunskap om och uppmärksamhet för den kreativa sektorns möjligheter. Framför allt gäller det regionerna, kommunerna och Almi. På det sättet har det skapats en ny attityd till sektorn, en attityd som numera finns även på nationell nivå. Europeiska kommissionen har publicerat en grönbok om den kulturella och kreativa sektorn. En grönbok är ett dokument som Europeiska kommissionen offentliggör för att stimulera till diskussion i en särskild fråga. Denna grönbok har kommit till för att dra nytta av möjligheterna med den kulturella mångfalden, globaliseringen och digitaliseringen. För att uppnå detta är några av utmaningarna: • Att skapa grundförutsättningar genom att ge företagare större möjligheter att experimentera och få tillgång till finansiering. • Att hjälpa den kreativa sektorn att utvecklas i sin lokala och regionala miljö som utgångspunkt för en starkare global närvaro. DEN VIKTIGASTE
32
Denna grönbok ska vara en del av en kommande europeisk strategi för den kreativa sektorn i Europa. resultatet av KRUT har varit: • Ökad nätverksamverkan mellan aktörer. • Ökad samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor. • Bättre kommunikation inom den kreativa sektorn och utåt. • Strategier för hur regionalt utvecklingsarbete kan förbättra förutsättningarna för den kreativa sektorn. • En starkare regional marknad för den kreativa sektorn. • Affärsdrivande nätverk inom den kreativa sektorn. Mycket av detta har uppnåtts, även om inte allt har uppnåtts på alla platser. DET FÖRVÄNTADE
ökat kunskapen om den kreativa sektorns betydelse. Projektet har fått en rad samarbetspartner att intressera sig för att arbeta med den kreativa sektorn. Det finns anledning att anta att det har skett en attitydförändKRUT HAR
ring som ett resultat av KRUT. Lokalt har KRUT-projektet haft betydelse för utvecklingen av en rad kreativa nätverk. Kreatörer har sökt sig till KRUT för att tillsammans skapa nätverk för att ta sig in på marknaden. Genom KRUT har kreatörer och entreprenörsfrämjande organisationer kun-
nat träffas och skapa ökad kunskap och förståelse.
REFLEKTIONER • Vilka
ytterligare förändringar i attityden till den kreativa sektorn behövs?
33
EFFEKTER
FRAMGÅNGAR KRUT-projektet inleddes i Uppsala län ett positivt och nära samarbete med en rad organisationer som alla arbetar för att stödja entreprenörer. Det resulterade tidigt i seminarieserien ”Med kreativitet som affärsidé”. Detta koncept slog väl ut och spreds till övriga KRUT-regioner, och även till övriga Sverige. I Stockholm, Dalarna, Värmland och Gävleborg har liknande seminarieserier genomförts – inspirerade av det arbete som gjorts i Uppsala. Den stora framgången är att kreativitet är på väg att bli en vanligare affärsidé. Och förhoppningsvis att kreativa affärsidéer oftare lyckas på marknaden. TIDIGT UNDER
en rad områden, där KRUTprojektet har blivit en framgång. Här är några av de viktigaste: DET FINNS
kreativa sektorn har fått en helt ny uppmärksamhet. • Kunskapen om sektorn har ökat. • Kombinationen av uppmärksamhet och ökade kunskaper har ändrat attityden.
• Kreativitet
har blivit mer än en kulturell angelägenhet – en tillväxtfaktor som intresserar både samhällsutvecklare och näringsliv. • Ett helt nytt kontaktnät med många kreatörer har utvecklats. • Nya mötesplatser har etablerats. • Kulturutveckling och platsutveckling har kombinerats. • Fristående kreatörer har formerat sig. • Nya kontakter med utbildningsvärlden har etablerats. • Intresset för att forska om kreativ utveckling har ökat. • Helt nya samarbeten har etablerats. • Nya affärer har gjorts och kreatörer har kunnat stärka sin ekonomi. • Man har visat att stöd till den kreativa sektorn inte alltid behöver vara bidrag, utan att kreatörernas behov är mer komplexa.
• Den
34
REFLEKTIONER • Hur
kunde KRUT-projektet ha blivit ännu mer framgångsrikt?
EFFEKTER
MOTGÅNGAR har gjorts inom KRUTprojektet har inte lyckats. Här är några exempel på svårigheter och motgångar: ALLT SOM
• I
några regioner har man haft svårt att få direktkontakt med kreatörer. • Det har varit svårt att peka ut företag som startats som en följd av projektet. • Det tar tid att påverka attityder, och projektet har inte nått ända fram. • Kontakterna med universitet och högskolor har varit begränsade. • Motgångarna har också blivit till lärdomar.
REFLEKTIONER • Vilka
lärdomar kan vi dra av de motgångar KRUT-projektet drabbats av?
35
”Kan ge fler jobb och ett roligare Västerås” Elisabeth Unell, kommunalråd (M), Västerås:
”DET FINNS verkligen en otroligt stor potential i den kreativa sektorn. En utveck-
ling av den kreativa sektorn kan både leda till nya jobb och göra Västerås till en roligare stad att besöka och att bo i. Både kulturen och näringslivet kan tjäna på att hitta nya former för samarbete. Kreativ utveckling borde inte vara något projekt för sig utan en naturlig del i all näringslivsutveckling, en självklar tillväxtfaktor. För framtidens utveckling tror jag att det är viktigt att vi politiker ser till att vi upphandlar fler tjänster och gör upphandlingar så enkla som möjligt. Då ökar möjligheterna för kreatörerna att bli leverantörer till den offentliga sektorn. Jag tror också att det är viktigt att skapa mötesplatser för framtiden, där kreatörerna och det övriga näringslivet kan mötas och skapa långsiktiga relationer. De kreativa näringarna bör också uppmuntras att se sin egen potential.”
”Chaos is really good for art, and sometimes friction
causes chaos. But chaos is really the catalyst. I really think that chaos is like gas. It’s like energy.” – NEIL YOUNG, MUSIKER
36
FRAMTIDEN
PLATTFORM 2010 upphör KRUTprojektet. Kvar finns massor av nya kontakter, mötesplatser, erfarenheter och idéer. Dessa är också grunden för en plattform inför framtiden. Många av dagens utvecklingsplattformar är utformade för ett samhälle som inte längre finns. Nya plattformar blir snabbt inaktuella. Det räcker inte att ha en strategi för att stötta den kreativa sektorn som den ser ut i dag, även om en sådan kan ha stor betydelse för dagens verksamhet. Det räcker inte att hjälpa kreatörerna att bli bättre på att sälja och bokföra. Det räcker inte med fina ord i dag för att få något att hända i framtiden. PÅ NYÅRSAFTON
nå ut med en gemensam plattform till kreatörer, näringsliv och samhällets institutioner krävs kommunikation som är relevant och begriplig för alla grupper. När vi berättar tydligt om värdet av kreatörernas insats kan det övriga näringslivet ”kulturaliseras”. Och när vi berättar tydligt för kreatörerna om värdet av företagsutveckling kan kulturen ”ekonomiseras”. Näringslivets
strukturer och kulturens strukturer kan ha ömsesidig nytta av att närma sig varandra. Det gäller på alla nivåer. inför framtiden som identifierats under KRUT-projektet består av tre delar: • En mental plattform, som innehåller olika förhållningssätt, till exempel öppenhet för nya idéer. • En verksamhetsplattform, som beskriver en lämplig organisation för samhällets arbete med den kreativa sektorn. • En kompetensplattform, som innehåller de kunskaper som har samlats in. DEN PLATTFORM
FÖR ATT
REFLEKTIONER • Hur
tillvaratas erfarenheterna från KRUTprojektet på bästa sätt?
• Hur
kan vi skapa en plattform för framtidens samhälle?
• Hur
kan vi organisera arbetet för att få näringsliv och kultur att närma sig varandra?
37
”Upplevelsebranschen växer snabbt i norra Uppland” Kenneth Holmström, ledamot i Förbundsfullmäktige för Regionförbundet Uppsala län och kommunfullmäktigeledamot (M), Älvkarleby:
”DET HAR länge talats om att upplevelsebranschen har stora tillväxtmöjligheter.
Det är bara att titta vilken framgång exempelvis svensk musik, svensk film, svenska böcker och svenska spel gör i världen. Här i norra Uppland har vi redan författare som säljer böcker i hela världen, barnboksförfattaren Sven Nordqvist och Theo Härén, framgångsrik författare av managementböcker. Det finns mycket vi politiker kan göra för att utveckla den kreativa sektorn. Alla företag börjar som små företag, och vi borde se till att alla små företag får bättre villkor så att det blir lättare att komma igång. Staten har gjort mycket för att göra det enklare att vara idrottsman med ojämna inkomster och borde göra motsvarande för kulturutövare. Regionalt kan vi stimulera den kreativa näringen till exempel genom att vara med och skapa arenor för kreatörer. Vi kan kratta manegen, så att kreatörerna kan göra jobbet själva. KRUT-projektet har gjort mycket nytta här i Uppsala län, inte minst genom en mycket bra seminarieserie. Det finns nu en ökad kunskap såväl hos kreativa entreprenörer som hos kreditgivare. Här i norra Uppland har vi nu otroligt många kreativa satsningar på gång. Bland annat håller ett gammalt militärt flygfält på att förvandlas till Tierp Arena. Där ska bli en dragracingbana med en stor läktare som kan användas för konserter och en rad andra ändamål. Redan nästa år är 14 stora event inbokade här. Satsningen väntas ge minst 30 jobb. En annan kreativ satsning är Dragon gate, den märkligaste delen av Kina man kan se i Sverige. Där ska det bland annat starta en internationell Kung fu-skola. Vi ser också många mindre entreprenörer som lockar allt fler besökare till norra Uppland.”
38
FRAMTIDEN
KREATIVA MILJÖER konstnärsgruppen Not Quite träffades och bestämde sig för att Fengersfors bruk i Åmåls kommun hade alla förutsättningar för att utvecklas till ett vackert och spännande besöksmål. Därför valde de att etablera sin verksamhet där. Caféet i Fengersfors bruk är nu en självklar mötesplats för konstnärer, andra företagare, ortsbefolkning och besökare från långt utanför Dalslands och Sveriges gränser. DELTAGARNA I
minst i storstäder, har ofta varit samlingsplatser för kreatörer som är på väg att skapa något nytt. I städer som New York, Wien och Alingsås träffas kreativa människor på caféer och krogar, och nya idéer uppstår. Kreatör-erna samlas ofta i lite lätt sunkiga men trivsamma stadsdelar. Med åren brukar kreativa miljöer bli alltmer attraktiva, även för människor som inte alls är involverade i den kreativa sektorn. Priserna på lokaler och bostäder går upp, och de kreativa flyttar ut mot förorterna, där nya kreativa miljöer uppstår. CAFÉMILJÖER, INTE
miljöer uppstår lätt kreativa mötesplatser. Därför är de kreativa miljöerna en viktig del i utvecklingen av den kreativa sektorn. De kreativa miljöerna och mötesplatserna är inte bara viktiga för att inspirera till de briljanta idéer som uppstår där. De kreativa mötesplatserna blir miljöer där kreatörerna kan diskutera vardagliga frågor som bokföring, juridik, skatter, marknadsföring och annat som behövs för att utveckla deras företag. Dessutom kan de bli attraktiva områden som lockar besökare. I KREATIVA
googlar på kreativa miljöer får man många träffar på fastighetsbolag, som hävdar att de hyr ut kreativa miljöer. Dessa miljöer är ofta ljusa, luftiga, vackra – ofta med hög hyra. Men att skapa kreativa miljöer är mer komplicerat än luftiga lokaler. Kreativa miljöer är knutna till samhällsutvecklingen. Betingelserna för kreativa miljöerna hänger i hög grad samman med attityder. Kreatörer trivs oftast bäst i tillåtande miljöer. NÄR MAN
39
och kreativitetsforskare, har definierat ett recept för kreativa miljöer: 1. Generositet 2. En känsla av samhörighet 3. Kompetens 4. Kulturell mångfald 5. Förtroende och tolerans 6. Jämlikhet 7 Nyfikenhet 8 Frihet i tanken 9. Småskalighet NILS-ERIK SAHLIN, PROFESSOR
det då inte fler kreativa miljöer? Nils-Erik Sahlins förklaring att vi är så uppfyllda av dödssynderna – högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och lättja. VARFÖR FINNS
NÅGRA KREATIVA MILJÖER REFLEKTIONER • Hur
skapar vi fler kreativa miljöer?
• Kan
kreativa miljöer uppmuntras av samhället eller måste de växa fram underifrån?
• Var
40
finns framtidens kreativa miljöer?
• Prenzlauer
Berg, Berlin, Omberg, Östergötland, Distrikt 798 Dashanzi, Peking, Älvkarleby, Uppland, Williamsburg, New York, Tolg, Växjö, Green Point, Kapstaden, Sofielund, Malmö, Hackney, London, Barranco, Lima och Insadong, Seoul, Fengerfors bruk, Åmål.
”Kreativa sektorns utveckling får fler att flytta till Älmhult” Elizabeth Peltola, kommunalråd (M), Älmhult:
”Den kreativa sektorns potential i Älmhult är mycket större än vad jag och många andra trodde för några år sedan. När det gjordes undersökningar om betydelsen av den kreativa sektorn blev vi förvånade. Vi var fast i föreställningen om att det är handeln som helt dominerar Älmhult, men nu har vi upptäckt att det finns mycket mer. KRUT-projektet har haft stor betydelse för att få oss att upptäcka den kreativa sektorn här i Älmhult. Det har hjälpt oss att omdefiniera vårt eget näringsliv. Nu grubblar vi över hur vi på bästa sätt ska stimulera den kreativa sektorn i Älmhult. Det vi har börjat med är att försöka skapa träffpunkter för den kreativa sektorn och den tråden kommer vi att spinna vidare på. Likaså har vi uppmärksammat den kreativa sektorn inåt i kommunens organisation, för att den ska få bästa tänkbara kommunala service.” Ikea är en stor och dominerande arbetsplats i Älmhult. Här arbetar många kreatörer, men långtifrån alla har bosatt sig i Älmhult. Många pendlar hit från Malmö och Växjö. Det vill vi ändra på, och där har den kreativa sektorn stor betydelse för att göra Älmhult till en ännu mer attraktiv plats att bo. Vi arbetar med begreppet Överraskande Älmhult och försöker också vara kreativa när vi utvecklar kommunens basservice, till exempel skolan. På samma sätt som handel föder handel, ser vi att kreativitet föder kreativitet. Genom att det kommer fler och fler kreatörer hit, så blir Älmhult än mer attraktivt”
”All kreativitet börjar med förstörelse.”
– PABLO PICASSO
42
FRAMTIDEN
FRAMGÅNGSFAKTORER har nytta av att den kreativa sektorn mår bra och växer. Det är en tydlig slutsats av KRUT-projektet. Under KRUT-arbetet har också en rad framgångsfaktorer identifierats. Små och stora åtgärder som gör det lite enklare att vara kreatör och utveckla sitt entreprenörskap. HELA SAMHÄLLET
några exempel på framgångsfaktorer för framtida bruk: HÄR ÄR
ytterligare öka kunskaperna om den kreativa sektorn hos övriga näringslivet och hos affärsrådgivare. • Att ta tillvara på och utveckla fruktsamma samarbeten med inriktning på den kreativa sektorn. • Att erbjuda kreatörer utbildning i entreprenörskapets alla delar. • Att skapa inkubatorer, där framtidens kreativa företag kan ta de första stegen i en miljö där de kan få goda råd om exempelvis affärsutveckling, ekonomi och juridik. • Att erbjuda kreatörer mentorer. • Att skapa mötesplatser för kreatörer, där de får tillfälle att möta varandra
och andra delar av näringslivet. erbjuda kreatörer lokaler med låg hyra. • Att tänka längre än till behoven i dagens samhälle. • Att
kan läggas ännu en framgångsfaktor: Lyhördhet. Lyssna på kreatörerna. De vet bättre än någon annan vad de behöver för att utvecklas. TILL DETTA
• Att
REFLEKTIONER • Vilken
är den viktigaste framgångsfaktorn?
• Vad
går mer att göra för att stimulera den kreativa sektorn?
• Vilka
är framtidens framgångsfaktorer?
43
FRAMTIDEN
NYTT KRUT finns inte KRUTprojektet. Vad händer då? Idéer finns redan för hur arbetet ska fortsätta. Exakt hur det ska ske varierar mellan regionerna. Gemensamt är att idéerna om att utveckla den kreativa sektorn nu är integrerade i det ordinarie arbetet i regionerna. Att arbeta vidare med dessa frågor finns med i utvecklingsplaner och handlingsplaner. Samarbetet som har startats under projekttiden lever kvar. Nya satsningar är på gång, inte minst lokalt. Det har uppstått en ny medvetenhet om kreativitetens kraft i både regioner och kommuner. På orter som Älmhult, Åtvidaberg och Älvkarleby planeras för en framtid där kulturen inte bara är något som gör alla delar av Sverige mer attraktiva att leva i. Här utvecklas kreatörerna i samarbete med andra branscher, och nya jobb skapas. DEN 1 JANUARI 2011
var och hur nästa stora svenska musikexport kommer att uppstå. Ingen vet ännu i vilken del av Sverige och hos vilken kreatör som just INGEN VET
44
nu formger den möbelsuccé som kan stärka den lokala arbetsmarknaden. Och ingen vet vilken attraktion som om fem år kommer locka besökare från andra världsdelar till Sveriges landsbygd. Det är fullt möjligt att någon av dessa idéer har kunnat förverkligas som ett resultat av ett frö som har såtts genom KRUT-projektet – eller inspirerats av det vardagliga arbete med den kreativa sektorn som följt som ett resultat av KRUT. Helt klart är att den kreativa sektorn kommer att fortsätta att stå för en ökande del av svenska export. Lika klart är det att den kreativa sektorn kommer att fortsätta att berika allas våra liv. Kloka satsningar på kreativ utveckling lönar sig.
REFLEKTIONER • Hur
ser den kreativa sektorn ut om tio år?
LÄNKAR www.lul.se www.regionuppsala.se www.vasterassciencepark.se www.regionorebro.se www.ostsam.se www.rfss.se www.growlink.se www.ideaplant.se www.vallonbruken.nu
”Vem saknade Harry Potter innan han var författad?”
– THERESIA HOLMSTEDT JENSEN
46
”Varför uppfann inte Nobels pappa dynamiten?”
– TROED TROEDSSON
”Du kan inte göra slut på kreativiteten. Ju mer du använder den, desto mer har du.”
– MAYA ANGELOU
”Konst berättar något och skapar känslor hos betraktaren. Därför är konst lika självklart som pr för att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke.”
– LINDA NORDFORS
”Kreativitet är lika viktigt i utbildningen som läskunnighet.”
– SIR KEN ROBINSON
KRUT
Kreativ utveckling