Referenser

Achterberg, P., de Koster, W., & van der Waal, J. (2017). A science confidence gap: Education, trust in scientific methods, and trust in scientific institutions in the United States, 2014. Public Understanding of Science, 26(6): 704–720.

Agley, J. (2020). Assessing changes in US public trust in science amid the COVID-19 pandemic. Public health, 183, 122–125.

Andersson Odén, T., Ghersetti, M. & Wallin, U. (2005). Tsunamins genomslag. En studie av svenska mediers bevakning. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.

Andersson, U. (2019). Högt förtroende för nyhetsmedier – men under ytan råder stormvarning. I U. Andersson, B. Rönnerstrand, P. Öhberg & A. Bergström (red) Storm och stiltje. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Andersson, U. (2020). Nyhetsvanor under Coronapandemin. Rapport från SOMundersökningen om coronaviruset. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Andersson, U. (2021). Förtroende för samhällets och pandemins aktörer. Presentation vid det nationella SOM-seminariet, 31 mars 2021. https:// www.gu.se/sites/default/files/2021-03/2.%20 F%C3%B6rtroende%20f%C3%B6r%20 samh%C3%A4llets%20och%20pandemins%20 akt%C3%B6rer%20-%20Ulrika%20Andersson.pdf Askwall, C., Bucchi, M., Fähnrich, B., Trench, B., & Weißkopf, M. (2021). Trust in science: assessing pandemic impacts in four EU countries. Discussion paper published by the PCST Network and EUSEA (European Science Engagement Association).

Bainbridge, J. & Galloway, C. (2010). Communications catastrophy: Blame, black Saturday and newspaper constructions of bushfire risk. Media International Australia, 137(1), 100–108.

Baum, M. A. (2002). The constituent foundations of the rally-round-the-flag phenomenon. International Studies Quarterly, 46(2), 263–298.

Berger, N., Lindemann, K., Böl, G. F. (2019). Wahrnehmung des Klimawandels durch die Bevölkerungund Konsequenzen für die Risikokommunikation [Public perception of climate change and implications for risk communication]. Bundesgesundheitsblatt, 62(5): 612–619.

Brounéus, F., Lindholm, M., & Bohlin, G. (2019). Telling it straight – a focus group study on narratives affecting public confidence in science. JCOM – Journal of Science Communication, 18(05), A03.

Chryssochoidis, G. M., Strada, A., & Athanasios K. (2009). Public trust in institutions and information sources regarding risk management and communication: Towards integrating extant knowledge. Journal of Risk Research, 12(2):137–185

Eichengreen, B., Aksoy, C. G., & Orkun S. (2021). Revenge of the experts: Will COVID-19 renew or diminish public trust in science?. Journal of Public Economics, Vol.193.

Esaiasson, P., Sohlberg, J., Ghersetti, M. & Johansson, B. (2020). How the coronavirus crisis affects citizen trust in institutions and in unknown others: Evidence from “the Swedish experiment”. European Journal of Political Research. DOI: 10.1111/1475-6765.12419.

Falk, E. och Andersson, U. (2021) Förtroendet för samhällets och pandemins aktörer. I U. Andersson, A. Carlander, M. Grusell och P. Öhberg (red) Ingen anledning till oro (?). Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Fletcher, R., Kalogeropoulos, A. & Kleis Nielsen, R. (2020). News avoidance in the UK remains high as lockdown restrictions are eased. Oxford: Reuters Institute, University of Oxford.

Ghersetti, M. (2021). Den största nyheten. I B. Johansson & L. Truedson (red) Journalistisk i coronans tid. Stockholm: Institutet för mediestudier.

Holmberg, S. & L. Weibull (2013). Fallet för forskningsförtroendet fortsätter. I L. Weibull, H. Oscarsson & A. Bergström (red) Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Johansson, B., & Truedson, L. (red) (2021). Journalistisk i coronans tid. Stockholm: Institutet för mediestudier.

Jönsson, A. M. (2020). Polariserat forskningsförtroende – utbildningsnivå och partisympatier vattendelare. I U. Andersson, A. Carlander & P. Öhberg (red) Regntunga skyar. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Mediebarometern 2019 och 2020. Nordicom, Göteborgs universitet. Göteborg. Mueller, J. E. (1970) Presidential Popularity from Truman to Johnson. American Political Science Review, 64:18–34.

Nohrstedt, S. A. (2016). Kriskommunikation och förtroende. Kunskapsöversikt. Rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). https:// rib.msb.se/filer/ pdf/28249.pdf

Norén Bretzer, Y. (2017). Förtroendegapet mellan forskningsinstitutioner och forskare. I U. Andersson, J. Ohlsson, H. Ekengren Oscarsson & M. Oskarson (red) Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Norris, P. (2011). Democratic Deficit: Critical Citizens Revisited. Cambridge: Cambridge University Press.

Ohlsson, J., Blach-Ørsten, M., & Willig, I. (2021). Covid-19 och de nordiska nyhetsmedierna. Nordicom, Göteborgs universitet.

Peters, B. G. (2002). Governance: A Garbage-Can Perspective. Political Science Series 84. Vienna.

Rothstein, B. (2005). Social traps and the problem of trust. Cambridge: Cambridge University Press.

Science Barometer Switzerland (2020). Science Barometer COVID-19 Edition. University of Zürich. Hämtad från: https:// wissenschaftsbarometer.ch/ergebnisse-resultatscovid-19/

Vetenskap & Allmänhet (2018). Vad påverkar förtroende för forskning? – Fokusgrupper med allmänheten. VA-rapport 2018:5. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet.

Vetenskap & Allmänhet (2019a). Forskning i svensk press 1995–2015 – en innehållsanalys. VA-rapport 2019:7. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet.

Vetenskap & Allmänhet (2019b). Bakom rubrikerna – Intervjuer med 12 journalister om att bevaka forskning. VA-rapport 2019:3. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet.

Vetenskap & Allmänhet (2019c). Jag vill, men hinner inte! Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap. VA-rapport 2019:8. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet.

Vetenskap & Allmänhet (2020). VA-barometern 2020/21. VA-rapport 2020:4. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet.

Vetenskap & Allmänhet (2021). Vetenskapen i samhället – resultat från SOM-undersökningen 2020. VA-rapport 2021:3. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet. Wissenschaft im Dialog (2021). Wissenschaftsbarometer/Science Barometer. Repräsentative Bevölkerungsumfrage zu Wissenschaft und Forschung in Deutschland/Representative Public Opinion Survey on Science and Research in Germany. Hämtad från: www.wissenschaftsbarometer.de/www. sciencebarometer.com