1 minute read
Genomförande
De frågor vi vill besvara med studien är:
1. Vilka kanaler använder allmänheten för att få information om coronaviruset? 2. Hur uppfattar de budskapen i informationen? 3. Vilka kanaler och aktörer betraktar de som mer respektive mindre trovärdiga i kommunikationen om coronaviruset? 4. Sker någon förändring i svaren på frågorna 1–3 under utbrottets förlopp? I så fall på vilket sätt? 5. Vilka likheter och skillnader finns i rapporteringen om forskning kring coronaviruset i utvalda mediekanaler i förhållande till varandra och över tid? Undersökningen är baserad på två olika typer av datainsamlingar:
➜ Allmänhetens uppfattning av rapporteringen om coronaviruset har undersökts med hjälp av upprepade webbaserade enkätundersökningar under perioden mars 2020–april 2021. ➜ Medierapporteringen har undersökts genom en innehållsanalys av digitala artiklar publicerade i tre utvalda medier (SVT, DN och Aftonbladet) vid fem olika tidsperioder mellan april 2020–maj 2021. Dessa tidsperioder sammanfaller med tre toppar och två dalar i smittspridningen och vårdbehovet i Sverige (Figur 1).
FIGUR 1: Översikt av tidsperioder för attitydmätningar (16 tillfällen) och innehållsanalys (5 tillfällen). Antal nyinskrivna med slutenvård för covid-19 illustreras med gula staplar (baserat på data från Socialstyrelsen).
