KOMMUNIKATION OM CORONA
GENOMFÖRANDE De frågor vi vill besvara med studien är:
➜ Allmänhetens uppfattning av rapporteringen om coronaviruset har undersökts med hjälp av upprepade webbaserade enkätundersökningar under perioden mars 2020–april 2021. ➜ Medierapporteringen har undersökts genom en innehållsanalys av digitala artiklar publicerade i tre utvalda medier (SVT, DN och Aftonbladet) vid fem olika tidsperioder mellan april 2020–maj 2021. Dessa tidsperioder sammanfaller med tre toppar och två dalar i smittspridningen och vårdbehovet i Sverige (Figur 1).
FIGUR 1: Översikt av tidsperioder för attitydmätningar (16 tillfällen) och innehållsanalys (5 tillfällen). Antal nyinskrivna med slutenvård för covid-19 illustreras med gula staplar (baserat på data från Socialstyrelsen). 2500 Antal nyinskrivna i slutenvård med covid-19
2000
Innehållsanalys (5 tidsperioder) Attitydmätningar (16 tidsperioder)
1500
1000
500
15
li
us ti pt em be r Ok to be r Se
Au g
Ju
ni
j 2021
Ju
Ma
Ap ril
s Ma r
to be r ve mb er De ce mb er Ja nu ar i Fe br ua ri No
Ok
er
ti Se pt
2020
em b
li
gu s Au
Ju
ni Ju
Ma j
0
il
5.
s
4.
Ap r
2. 3.
Vilka kanaler använder allmänheten för att få information om coronaviruset? Hur uppfattar de budskapen i informationen? Vilka kanaler och aktörer betraktar de som mer respektive mindre trovärdiga i kommunikationen om coronaviruset? Sker någon förändring i svaren på frågorna 1–3 under utbrottets förlopp? I så fall på vilket sätt? Vilka likheter och skillnader finns i rapporteringen om forskning kring coronaviruset i utvalda mediekanaler i förhållande till varandra och över tid?
Ma r
1.
Undersökningen är baserad på två olika typer av datainsamlingar:
