ALLMÄNHETENS INKLUDERING I FORSKNING – MEDBORGARFORSKNING OCH ANGRÄNSANDE FÄLT

ÖPPEN VETENSKAP – VAD ÄR DET OCH

I juni 2015 höll Carlos Moedas, EU-kommissionär med ansvar för forskning, vetenskap och innovation under åren 2014–2019, ett linjetal där han etablerade en vision om Europas framtida forsknings- och innovationspolitik. I talet presenterades tre mål för Europas riktning framåt: Open innovation, Open science and Open to the world . Syftet var inte att rita om kartan för europeisk forsknings- och innovationspolitik utan snarare att stärka redan existerande program och satsningar, till exempel Horizont 2020. Den vision Moedas presenterade utvecklades sedan i rapporten Open innovation, open science, open to the world – a vision for Europe (European Commission, Directorate-General for Research and Innovation 2016) och begreppen har sedan dess genomsyrat europeisk forskningspolitik.

Open science, eller öppen vetenskap på svenska, utgör ett nytt synsätt på den vetenskapliga processen baserad på samarbete och nya sätt att sprida kunskap genom digitala verktyg och nya verktyg för samverkan och samskapande. Idén med öppen vetenskap innefattar på många sätt ett skifte i synsättet på den vetenskapliga processen. Vetenskap har tidigare dominerats av en traditionell syn på kommunikation och interaktion inom akademin och mellan akademin och omvärlden, där publicering i vetenskapliga tidskrifter har varit dominerande. Öppen vetenskap innebär ett skifte mot en process där kunskap även delas och används i andra faser i den vetenskapliga processen och där andra än forskarna kan vara delaktiga.

Initiativet till öppen vetenskap och den diskussion som föranledde EU-kommissionen att 2016 styra politiken mot öppen vetenskap har sitt ursprung i två globala trender som varit (och är) viktiga delar av öppen vetenskap: öppen tillgång (open access) och öppen källkod (open source). Öppen tillgång handlar om att göra referentgranskad ve-