ALLMÄNHETENS INKLUDERING I FORSKNING – MEDBORGARFORSKNING OCH ANGRÄNSANDE FÄLT

är initiativtagaren ofta forskare. Den här typen av medborgarforskning brukar ha välutvecklade, tydliga och lättanvända protokoll och instruktioner, framtagna av forskaren. Standardiserade protokoll är en viktig del i att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten. Det ska helt enkelt vara svårt att göra fel! Den digitala utvecklingen med olika digitala verktyg som på ett enkelt sätt både ger tillgång till protokoll och möjlighet att rapportera in observationer har varit drivande i utvecklingen av den här typen av medborgarforskning.

Utmaningen med att säkerställa vetenskaplig kvalitet när forskaren släpper ansvaret för insamling och rapportering av data till icke-forskare kan lösas genom att fera individer får göra samma observationer eller analyser. Dessa observationer eller analyser måste sedan vara samstämmiga och först då kan datapunkterna ses som valida. Ett exempel på detta kommer från det framgångsrika och uppmärksammade medborgarforskningsprojektet Galaxy Zoo, drivet av Universitetet i Oxford. Galaxy Zoo är ett astronomiprojekt där deltagarna klassifcerar galaxer på bilder. Ett annat exempel är de artbestämningar användare gör av växter och djur på den amerikanska plattformen iNaturalist Först när fera användare har kommit fram till samma art ses bestämningen som veriferad.

Validiteten kan även säkerställas genom att forskare eller expertkommittéer, snarare än andra användare/deltagare, validerar materialet. I det svenska projektet Nyckelpigeförsöket säkerställde experter på Naturhistoriska riksmuseet och Entomologiska föreningen i Stockholm användarnas förslag på vilken art av nyckelpiga som de hade fångat på bild (Valan et al. 2021).

Ett sätt att genomföra medborgarforskning riktad mot en yngre målgrupp är genom spelifering (gamifcation). Spelifering är ett begrepp som används inom olika sektorer där man använder sig av ett spelmoment (mobilspel, datorspel eller TVspel) i verksamhet där spelandet vanligtvis inte är en naturlig del, till exempel inom utbildning. Man bygger in ett moment av det man vill åstadkomma (t.ex. datainsamling, verifering av data) som en naturlig del i ett spel och frivilliga kan genom sitt spelande bidra till forskningen. Ett exempel på detta är projektet Foldit, där spelarna tävlar om att ika proteiner, med syfte att hitta nya måltavlor för jukdomar som HIV, cancer och Alzheimers. Speet skapade rubriker 2011 när Foldit-spelare på tre eckor lyckades knäcka en fråga som hade gäckat orskarna i tio år. Ett annat exempel är NeMo-Net om hälsotillståndet hos världens korallrev, ett spel ör iPad där spelaren hjälper NASA att klassifcera orallrev genom bilder. Spelare kan gradera andra pelares klassifceringar och avancera genom spelet artefter man utforskar och klassifcerar korallrev ver hela världen.

2 – MEDBORGARFORSKNING SOM SAMHÄLLELIGT ENGAGEMANG

Denna form av medborgarforskning syftar i huvudsak till att skapa förutsättningar för transparent och hållbart beslutsfattande och att överbrygga avståndet mellan vetenskapliga experter, det vill säga forskare, och allmänheten. Kasperowski & Kullenberg menar att denna form av medborgarforskning kan beskrivas med begreppet medborgardialog

I denna form är olika intressegruppers (stakeholders) engagemang i olika policyfrågor i fokus. Till skillnad från form 1 är inte aktivt deltagande i forskningsprocessen, till exempel. genom att samla in eller analysera data, det primära. I stället är det ett medel för att underlätta politiskt arbete och politiska beslut baserade på vetenskap. Målet är att skapa förutsättningar för medborgare att kunna agera och att få legitimitet i politiska beslut. Denna form av medborgarforskning kan handla om olika brännande frågor kopplade till miljö och risker. Olika typer av dialogaktiviteter är vanliga, till exempel genom fokusgrupper eller hearings.

För att uppnå målen i den här typen av medborgarforskning, att få legitimitet i politiska beslut, är det viktigt att utveckla medborgarnas förståelse för vetenskapens roll i samhället. Det är också viktigt att utveckla förståelse för den vetenskapliga kunskapens karaktär, att vetenskaplig kunskap är föränderlig, och att förhålla sig till eventuella frågor och diskussioner som kan uppstå när vetenskaplig kunskap produceras.

3 – MEDBORGARFORSKNING SOM CIVILSAMHÄLLELIG MOBILISERING MED DATA

Kasperowski & Kullenberg beskriver den tredje formen av medborgarforskning som en kombination av de två första. Initiativtagarna för denna form är ofta medborgare, ofta organiserade i civilsamhällesorganisationer, och har sällan ambitioner att bidra till den vetenskapliga forskningen. I stället grundar den sig i specifka problem som drabbar lokala grupper och där vetenskapliga metoder används för att med fakta, kunskap och empiri hitta en lösning. Den vetenskapliga data och kunskap som produceras sprids i huvudsak av medborgarna.

De tre formerna av medborgarforskning sammanfattas med avseende på syfte, initiativtagare, former för delaktighet och resultat i tabell 3. Även här är det viktigt att poängtera att det inte är fråga om en inbördes rangordning, där form 3 är “bättre” än form 1. Uppdelningen syftar enbart till att illustrera skillnaderna mellan olika former av medborgarforskning. Vilken form som är bäst lämpad i ett givet sammanhang beror på syftet, målgruppen och vilket fenomen som ska undersökas.

Haklay et al. (2018) använder sig av en snarlik indelning av medborgarforskning, där allmänhetens deltagande och aktiva roll i forskningen spän- ner längs samma spektrum, från deltagande i form av datainsamling till projekt som initieras, planeras och genomförs av medborgare. Haklay et al. betonar också vikten av att förstå medborgarforskning i ett vetenskapshistoriskt perspektiv. Forskning har under lång tid genomförts av personer som inte varit forskare till yrket, utan av intresserade, ofta välbeställda män, som gjorde det som en hobby. Det var först under 1800-talet som det blev vanligare att yrkesmässigt forska på heltid. Det fnns forskningsområden där medborgarnas delaktighet aldrig har upphört och där deras bidrag fortfarande är en reell och viktig del av den etablerade forskningen, “long running citizen science” i fgur 3. Ett sådant exempel är inom biologin där amatörbiologer under århundraden har samarbetat med forskare och museer i att samla in växter och djur eller registrera observationer. På så sätt har det varit möjligt att samla in data från stora geografska områden eller samla in många exemplar av samma organism, något som inte skulle vara möjligt utan frivilliga insatser.

Även inom meteorologin har forskarsamhället under lång tid varit beroende av frivilliga insatser för att samla in väderdata med stor geografsk spridning över längre tidsperioder. Inom historia är allmänheten är en viktig källa till lokal historia och lokala historiska

Ämne FORM 1 FORM 2 FORM 3

Syfte Vetenskaplig kunskapsproduktion.

Transparant och hållbart beslutsfattande.

Initiativtagare Forskare. Beslutsfattare eller intressenter.

Former för delaktighet Vetenskapliga protokoll, webbverktyg, digitala plattformar.

Resultat Forskningsframsteg, publicerade artiklar

Fokusgrupper och dialogmöten med intressenter

Konsensus, politiska beslut

Politiskt eller rättsligt infytande i lokal problematik.

Medborgare, ofta organiserade i civilsamhället.

Vetenskapliga protokoll, internetfora.

Social förändring, uppmärksamhet kring problem.