Ku l
Lõ o
Lõ
Tallinno130 km
Här vid Pärnuflodens mynning har människor levt redan i 11 000 år. AD 1251 invigdes Ösel-Viks biskopsdömes domkyrka i Pärnu och första staden på den högra flodbanken var grundad. Ett dussin år senare ödelades den och stadens medborgare grundade Ny-Pärnu som ordens stad på den vänstra flodbanken. På 1300-talet växte den till en hansastad, på 1500-talet blev den ortens administrativa centrum. På 1600-talet utvecklades den till en universitetsstad, på 1700-talet återigen till en handelsstad, på 1800-talet till en badort, på 1900-talet till Estlands sommarhuvudstad och på 2000-talet till en upplevelsekurort. Kom och utforska Pärnus historia och ta del av vår stad idag!
Parmu
Turba
to o
llu
st ik u
Ra ba
Ki
Mu rel i
Päh kli Tik ri rel i
Ra ba
Nii Lib
du
m
Pika nõ
Ris
Nii
du
Lib li
iku
nt
a ng Ju
i
m
ist et ee
rim
eh
e
Po o
tsm
an
se dru Ma
Pa e
Tü ü
Jõ e
La
ki
o
e in La
Pa ju
ps t
Ta mm saa re
li
u a gi er
Ve
tee
osi t
Vesiro
Pi ll
o
ja Ra
P
nn
u
u
e m m
Li
Nõ
ee at
KL-12-037
epa
Vä ike -S
Vä ike -Jõ e
ti -P os ur
be Hõ
Su vi
e a te
ets
nam
Ran
ee at
1:20 000
500 m
ets
Ki
250
ets im
i
e te
Viljandi 77 km Tartu 185 km Riia 180 km
a
Hälsoled
0
© REGIO 2012
Tu lb
Ha
2. Jõ e
Vingi
pa Se
ur-
Aia
sa
Fågelskådningstorn
m rja
e
L
Köpcentrum
n Ra
et
m
na
e
n aa
Ma
lus
H
re Ta
nn
pe
e
an
La
iie
Mä
Su
Su
u ik
ama Sad
m m
V a l l i k r a a v
st
sa
lu
re p
o
ka
Sa
Bio
Marknad
nt
Kä
Ok
et im
ru
Me
ka
Ka
e rv
Hi
er M
i
a
isi
a
öd
bl
m
Hi
am Rii
ie
Sa Ri
l ho Le
st
ti
a
va ale M
a er
Põ
ip
Po s
Hi
a rv
lev Ka
e
bl
m Üm
di
an
a ol
Teater
va
e rv
Ta
Parkeringsplats
r Ta
a dr
la va Rä la Pa
Postkontor
Museum
Va s
d Te
Sa
a er
Ug
h Le
Sö
re
e lm
Sa
a ol
b
Bensinstation
o Kä
a
al
Üm
k Sa
a ol
li
la
bo
m Va
i
h Le
uu
vi le
O
nd
Uk
tu
bi
m Le
vi le
t
s up
a Ug
st ip
M
u p itu Uk mb Le
Su
Le
se
ki
u nn
eli
Uk sa
e lv Pi
o
st
up
Me
a
Lätte
ki
et
k ra
Ha
LODJA
nt
m
nu
im
i
lev
lli
va
Ka
sse
e
n Le
m Va
Internetcafé
i Pa
Lõ h
RAEKÜLA
m
Offentlig toalett
de
Konserthall
Vä ike -
Ai sa
rju
Ha
Kyrka
Badställe
ke Ku
i
va
e
än
Lä
r To
Bibliotek
Strand
a ep
ke
si
Au li
on
r Jä
na
li
r Jä
Polis
rju
Minnesmärke
r-S
Su
Old park Ka rja
Veetorni
Läkare
Ha
Vä i
Ko p
iu
Järnvägsstation
Videviku
e
än
Lä
re aa La
Bussterminal
Båtklubb
u
ise
ms
i
i ru
Jal
m
Nik ola
Ka
aka
ru Vi
S
Hamn
i Vä
11
Flygplats
g Vin
Pä Ro o
Pargi
Aia le
ap
Den historiska innerstaden
Ortodox kyrka
12
9
Ad a
rna
Beach Park
Kuning a 10 Koidula Park Brackmann Võ Park im
gi ar
n Va
dali
KL-12-037
i
Freedom Park
Rüütli
15
A.
e
© REGIO 2012
aad
Sääs
1:10 000
1 km
Mere pst
0,5
lan
14
13
i Hosp
m
m
Esp
16
Ringi
P.Kerese
ga
Re
Munamäe Park
i Ring
ri
ru
Mu
el
0
6
Hospidali
ed
7
Lõuna
naadi
Se
ga
Rüütli
8
Vee
in
4
Jakobson Kuninga park
gi
m
3
17
Uus
Nikolai
To o
Espla
www.visitparnu.com
Rin
Pikk
Malmö
Pühavaimu
5
Nikolai
Vana-Tallinna
Uus 4, 80010 Pärnu, Estland +372 447 3000, +372 5330 4134 info@visitparnu.com, parnu@visitestonia.com
Children Park
Rüütli
gi
Rin
Pärnus Besökscenter
Õhtu p
2
1
Munga
t
o Lo
Vee
si p
Põhja
Gildi
ni
pte
Pärnus vision är att vara 2000-talets Östersjökurort för välmående och upplevelse.
3
Sa
Pärnus Besökscenter
Suur-Jõe
Pikk
I Olev Siinmaas fotspår
er
Ka
UPPLEVELSEKURORT
Badgästernas Pärnu
2
M
tsi
Loo
i
it ee
Kä
ä
Kalda
La
Aida
Vee
P
Sedan 1996 har Pärnu kallats för Estlands sommarhuvudstad.
u Õht
Akadeemia
ESTLANDS SOMMARHUVUDSTAD
u rn
Lai
Õhtu
1835 ströks Pärnu från listan för fästningsstäder och skyddsanläggningarna revs ned. Staden växte kraftigt utanför murarna och blev i stället känd som en kurort. 1838 slog stadens första badinrättning upp sina portar.
r v e i R
Ho
KURORT
iv
ra k
nn Kä
Kä
ku
Sindi 3 km
ni
e ar
1
ap
he
nt m
än
va Ur
På 1600-talet utvecklades Pärnu till en fästningsstad med moderna skyddsanläggningar för att försvara konungariket Sveriges ägor och senare, efter det stora nordiska kriget (1700–1721), det ryska imperiets västra gräns.
sik
ele
ia
i
M
FÄSTNINGSSTADEN
Utgivare: Stiftelsen Pärnumaa Turism och Stadsledningsförvaltningen i Pärnu Översättning: Luisa Translation Agency Ltd. Foton: Indrek Aija, Elen Juurma, Toomas Olev, Spa Estonia, Spa Tervis, Scandic Rannahotell Design: Areal Disain © 2012
b Pii
Ri
b Kä
B a y
le
ai
P ä r n u
a
ilil
M
te as
K
I början av 1300-talet blev Pärnu medlem i Hansaförbundet. Pärnu var en uppskattad sjöhamn mellan öst och väst. Härifrån fraktades varorna som kom in sjövägen vidare inåt landet och till Ryssland med den flatbottnade båttypen lodi.
sik
Me
na
i he
Me
Ka ru
ke lla
iro
Sin
sa
idu
ee at ets
et
ini
TAMMISTE em Uu
pu t
Vesiku
M
Pa p
a õg mõ re pu Ku rku lle Ku Pääsusilma
re sikaa
Vesiranna t
ai
sa
Kaldapealse
Reideni
et
Haava
in iid
M
En
Pa p
õe -J
ur
Tiir u
tee Liivi
M er e
Ra vi
La
saare pst
A.H.Tamm
Ta m
Lao
PAPINIIDU
HANSASTAD
ik
u
Ko o
H A.
u
M
as
uk
Su li
rm
en
ina
Ko o
Nu
Ka
m
.
aa m rja Ka
ik
e
Or av a
Ka
na
ia
u
ra p
13
Säsongboplatserna vid ortens vattenvägar omnämns av den arabiske geografen al-Idrisi redan så tidigt som 1154. Det första skriftliga dokumentet om Pärnu är från 1251. Sina stadsrättigheter fick Pärnu 1318.
põ
ma Ja a
ni sta
li
Ri
TAMMISTE
ik
ka
Lii
Ka
Le p
tee Sa
Pärnu är esternas urminnes hem. En av de äldsta boplatserna i Estland – Pulli byplats på Pärnu flodbank är från 9000–8500 år f. Kr.
STADSRÄTTIGHETER
ste
-J õ
M
URMINNES HEM
Ve sk i
ni R äh
va
mi
Su
22
Tam
Vik er ka ni ar p
Su
Lii u ud Ru
i
Vii re
li
tik u
ka
Täh e
Pir ni Pilli tise Sillu
u ud
Ais a
Pa rd
li na
Pa p
Ka
23
pargi
Niidu
ni
ni
u
na
li
-K uk e
Ru
lli
u tik Ris
Pir ni
Ku u
Ku u
Täh e
Lin
sse
jat et ee
tee
Kasta
He
ur
Ka
t
ste
ti
Räh
rm sa
Su
Villa
8
lik
a
a
Nii
na Õu
a
Lin Kalamehe
sare Laat
li
e
e
re p s
ita
ur
Ko o
e Sid
saa
ru
Eh
umõ isa
sa
Pap li 9 Kaa rli
Ka
Veski
are
e te
e
Ka
Sid
e
Vä ike -Po s
Ves kika
ase
äru kä
e
.Tam m
e
et
st
ki
nt
Õi
i Tul b
i
A.H
i
mi
Suur-V eski Koid u
Vä ike -V es
ti
Pa rd
m
M
7
Pap l
ap
6
3.Jõe
1. Jõe 2. Jõ e vi Ki e Sid
Au li
iid
Tam
si
ai
nn
Vä ike He -Sep a nn o
ti Su Ai sa
Oja
roo
M
Ra
Lehe
6 21
-P os
be Hõ
i
a
Kuu s
Su
Vingi
pa Se
ur-
Su
Aia
lli
Ve si
li
Sid
jak
sse
Oja
Liilia
Ko o
ti
a
Oja
am
ur
u ik m
m Ho
Ka
Ai a
Su
pe pe
Eha
ru
19
Bea ch Pa rk
5
Ka
ma
e -Jõ
4
e
ur
20
e
i
Po s
Ai sa
Tu lb
e
lus
st re p
itus
os
e
ama Sad
i öd Sö
Suv
i
i
Aru k
hu
Mä
Rää
a Liiv
uli
Ro
e
Sääs
18
Vä ike -
on
KESKLINN A
Oja
om
e
ub
e
Rii
Vä ike Su Kuk e ur -K uk Ka e rja
Nõlva p
Paide 90 km
Me
li uu M
Mä
Ka
Ro
e
i
e
Plo
a st
17
Va s
a
Ka
Nik ola
Veetorni
Vä lj
õ r-J Suu
a
rn Pä
i
rja
ms
li
ke Ku
16
os
Mere pst
Bea ch Pa rk
Ro
Ad a
Ko o
ba
se
ara
Jõ
4.
ke
R 15
i
Ka ise
A.
Su
Old park
Koidula Park Brackmann V õi Park m le m
e
ep
i Vä
em
-S ur
Tu i
Kö i
a
i
m
aad
g Vin
lan
Pargi
Esp
Aia
ga
el
Ringi
ka
Jala
ap
n Va
idali
ri
P.Kerese
ed
Munamäe Park
Lõuna
gi ar
Rüütli
Hosp
Se
Kuninga
2
i
ru
Mu
naadi
14
ga
3
Ring
in
3
2
Nikolai
m
Jakobson Park
Vee
12
Espla
To o
Rüütli
Pühavaimu
Kaubasadama tee
Children Park
Uus
Tu i
Freedom Park
Kau Ka
Ko d
Oja
R i ve r
Suur-Jõe
Pikk
Malmö Hospidali
gi Rin
1
7
e Väike-Jõ
i
Pikk
1
Nikolai
Õhtu p
Vana-Tallinna
11
8
Gildi
ip
La
Põhja
lus
10 ots Lo
9
5
ara
uti
hu
va
nn Mä
P ä r n u
Munga
Vallikraa
v
Loo
Õhtu
tsi
Ko d
me
Aru Väike-
Lai
Tim
Ro
Po hla
Rääma
jat et ee
pi
Tam
e
Aida
Ka se
Lin a
Muraka
i
RÄÄMA
Mä
kalda
4
du
li Sir e
Hariduse
Kirsi Muraka
Lepa
Ilvese
Rääma
u Õht
ita
ne
Kirsi
Kadaka
Eh Ka
kalda
Merekalda
se
me
Õu
I lv
a
Lepa
Ülase
Ma
hk li Mi
da
la Ed e
Ka le
Tam
Suur-Jõe
Kalda
av i
Lil
a
Kaevu p ääma
a-S
Sa vi
Pih l
Allika
nt
Luha
Mooni
dr i ri
rim
ni
Vo o
Nu
Jaa
Ka
eh ep
Lu b
ja
Ho bu se Lin
ja
nseni
6
J.V.Jan
Keva de
e
de
ga
Angerja
Aru Vana-R
-Sau
ka
li Al
Vee
Soo
Lo o
Uus
Akadeemia
a
da
ni pte Ka
jak
ome
Ma
To
aug a
S au ga-Jõe
lu m
rm e
Õl i
u ug Rõ
a-S
i
Noorte väljak
Ha vi
Lin
Ema jõe
a Rann
Soo
Ranna
PAPSAARE
Roo
Kes k
Luha
Lah e
e
Luite
Neem
psa
Väik e
Pee tr
i
Soo
Haa
se
a
N
Jako bi
Purj e
SuurToom
Luha
Põllu
ri
ja
Va n
Kesk
Kalu
Kõr k
Kakuami
Lu b
Aeru
Püss i
i Pee tr
Mõrr a
Jüri
VANA-PÄRNU
Põll u
rja
Traali te e
Kit se
i Mard
Maa
Kit
p Ho bu se Pü ssi
bi Jako
Nooda
t re
ga
Va n
its
ak
Oja
il Si
Ka n
ug u Rõ
ev a Õl i
re t
Pa ps aa
e
uv
Aru
Pa pp sa a
La Ra
hu
e Kah va t e e
Va h
lgi
na
Lubja
Looga
ari Ku ts
ru An k
tee
Pärnu stads ruttkarta
ma
Pilliro o
Sa ug a
r
Ne
Kib
Rohu Vilja
e es
ra
rja
Lille
Oja
mnt
a tee
tee
ve
e
s-S
Jaani
Õn ge te
Ri
eh
rve
au
sa
ma
Nõlva
Nood
Sa
Uu
Aa
Tallinna
p
na Va
ug
are
se
rim
ak
ar a
ku
Ku re
i
lgi
ad
ni
Kaevu
Sa
tee
sa
Tu ru
ÜLEJÕE Kit
rik
e
me
a
Pa p
ga
Rohu
Vo o
Piiri
Nur
ada
a
nd
Ne
M
Ti h
Humala
Rohelin
e
e
Va h
e
Pärja
Pärja
rau
au
Ka
u
a
Lille
Ka dri
e te
e te
s-S
Mü
ek od
Kaevu
Salm
Salm
Uu
Sõstra M ün di
ds
Astri
bu
se
Ku l
Lille Ho
Kit
e
Telliskivi
ldr
Pä rl
im õis
ga
Vastla
au
ig
ev u
Tu l
ja te te e
Kolde
at ee
Mö
Re
Ki
Ka ik
p pa
he
i
tee
s-S
Kau bas
Kilgi
i
Uu
Lihula 55 km
ita
Kr ee gi
Kilgi
tri
Eh Saviaugu
Kirsi
Mö
Lo o
ldr
i
ga
a
Kolde
Re h
ep
me Nur
rlim õis
at ee
Le nn uv älj at ee Pä
rm
Kil
Savi
Tallinna mnt
ap i
Savi
Mu
si
Hä
ni
at ee
Kõ rt
tu
õis
a
e
m Ka
im
un
Be
Sa
EAMETSA
n eli
e te
h Ro
bi
Pä rl
ni
Ha k
tee
Lennuvälja
än
ee it
iv
Roheline
ke tee
ik
ir Pi
jõe
e Sul u-P ap s aar e te
Bäste gäst
Tuule
Liiva
Tallinna mnt
Pronksi
Terase
Kulla
Kroomi
Raja tee
R ä ni
Raua
Pesa
Tina
BADGÄSTERNAS PÄRNU Pärnu med sina parker och alléer är den bästa semesterstaden. Pärnu bjuder på fina upplevelser i form av både konstnjutning och självuttryck, sköna stadspromenader och picknick i grönskan. Känn på samtida kultur, med historisk atmosfär, kunskap och romantik.
1. Stadsgalleriet, Uus 4 1 Tis-Fre 11-17, Lör 11-14, +372 443 6433, info@linnagalerii.ee, www.linnagalerii.ee Stadsgalleriet hittar du en trappa upp i Pärnus Besökscenter. Galleriet i stadens hjärta bjuder på växlande utställningar såväl från Pärnus egna konstnärer som från övriga världen.
77. Teater Endla och Teatergalleriet, Keskväljak 1 Öppet i samband med föreställningar, caféet öppet Mån-Tors 8.30-22, Fre 8.30-24, Lör 11-24, Sön 11-20. I samband med föreställningar öppet upp till 1 timme efter föreställningens slut, +372 442 0666, teater@endla.ee, www.endla.ee Teater Endla ligger vid Centraltorget, mittemot bron. Förutom teaterföreställningar kan du här njuta av olika konserter, jazzmusik, utställningar och god mat. Teatergalleriet visar främst upp konstverk från teaterkonsten. Galleriets utställningar kan beskådas i Pelarsalen, Gamla Höladans korridorer och på Teatercaféet.
Promenaden längs stranden kantas av fina skulpturer. Idén för skulpturallén föddes under Pärnus 1:a internationella skulpturdagar 2001 som även gav de första skulpturerna till allén. Idag finns det 18 skulpturer i allén, som är av dolomit, malm, stål och betong. I en del av arbeten har man även använt virke från träd som kom till skada i översvämningen p.g.a. stormen i januari 2005.
3 Maria-Magdalenagillet, Uus 5 3.
Tis-Fre 11-17, Lör 11-15, +372 447 1901, info@maarjamagdaleenagild.ee, www.maarjamagdaleenagild.ee Maria-Magdalenagillet i Pärnu omnämns för första gången i en historisk urkund från slutet av 1400-talet. Under 1500talet utvecklades det till ett hantverkargille. Huset erbjuder oändligt med upptäcktsglädje i sina många verkstäder på husets olika våningsplan och sammanbringar en stor del av Pärnus hantverkskonstnärer. Här kan du följa en hantverksmästare i arbete, köpa med dig eller beställa konstverk eller bli själv en hantverkskonstnär. Deltagande i hantverkstäder måste bokas i förväg.
8 Pärnus Centrala Bibliotek, Akadeemia 3 8.
Juni-augusti Mån-Fre 10-18, Lör 10-17 September-maj Mån-Fre 10-19, Lör 10-17, +372 445 5707, pkr@pkr.ee, www.pkr.ee I Pärnus Centrala Bibliotek bredvid teater Endla kan du stifta bekantskap med estnisk litteratur. Dessutom bjuder biblioteket på fina utställningar med målerier, foton, småskulpturer och brukskonst på våningsplanet och i sitt trappgalleri. 2008 vann byggnaden Kulturkapitalets arkitekturpris.
5 5. Pärnus Museum, Aida 3 Tis-Sön 11-19, +372 443 3231, info@parnumuuseum.ee, www.parnumuuseum.ee Bredvid konserthuset står Pärnus Museums nya byggnad, vars stationära utställning ”11 000 år historia – upplevelser från förr” presenterar Pärnu stads och Estlands äldsta bebyggelses historia från stenåldern till nutid. De gångna årtusendens och seklers atmosfär kan kännas i många genuina föremål, ny kunskap, spel och aktiviteter. Förutom historians återupplivande kan besökare se fram emot smakupplevelser från olika tidseror på museets café.
15 15 Ammende Villa, Mere pst 7
Vid Strandparken ligger köpman Hermann Leopold Ammendes villa som stod färdig 1905 och är ett av de bästa exemplen på tidig jugendstil i Estland. Under åren 1927–1935 låg här ett sommarkasino och efter andra världskriget en klubb. Under sovjettiden användes huset bl.a. som ett hälsohem och som ett bibliotek. Efter helrenovering nyöppnades villan 1999 som ett exklusivt hotell och restaurang. Idag är Ammende Villa en av Pärnus mest älskade sevärdheter, vars fängslande miljö inrymmer inte bara ett hotell och restaurang i världsklass utan även olika konstutställningar och konserter.
3 Rüütligatan 3. När du promenerar genom Barnparken mitt emot Jekaterinakyrkan kommer du till Rüütligatan. Denna älskade gågata är Pärnus historiska gamla stads huvudgata som ger en brokig översikt av arkitekturens utveckling under de senaste seklerna. En del av gatan är designad att likna Pärnus legendariska vågbrytare – med vågformade sittbänkar, långa fyrliknande gatubelysningar och snäckformade gatustenar.
som finansierade kyrkobygget. Söder om kyrkan låg en gång Pärnus äldsta teaterhus ”Küün”.
8 Historiska köpmanshus i barockstil på 8. Kuningagatan Gatans äldsta stenhus, som senare har byggts om upprepade gånger, står på Kuninga 24. Det är ett typiskt köpmanshus i barockstil, med mantelskorsten och symmetrisk planlösning. Huset restaurerades 1978–1982, efter dess utseende på 1700-talet. Korsvirkeshuset på Kuninga 26 byggdes förmodligen i början av 1700-talet, när Pärnu tillhörde Ryssland och det inte var tillåtet att bygga i sten någon annanstans än i huvudstaden St. Petersburg. Huset i natursten på Kuninga 28 byggdes 1696–1700. År 1762 köptes huset av köpmannen och rådherren Jacob Jacke. Samma år öppnades även Pärnus första konsulat (svenska) i samma hus. Köpmannens kontor fanns kvar i huset ända till företaget lades ner 1939. 9 Hotell Victoria, Kuninga 25 9.
10 Pärnus Båtklubb, Lootsi 6 Pärnus Båtklubb hittar du där Vallikäär möter floden. I klubbhuset som byggdes ut 2010 finns det en fin restaurang, där man kan äta gott och stifta bekantskap med sjöfartstemat. Klubbens seglingssimulatorer och sjömärkesbilder på borden är uppskattade såväl bland barnen som bland vuxna. Den historiska båtklubben grundades 1906 av några Tsarrysslands marinofficerare med hamnöversten i spetsen. Tidningen skrev då: ”Det var vackert att se på hur båtarna gled som en flock vita svanar bort från stora bron…”. Även idag är det stämningsfullt att följa de vita yachterna och unga seglare med sina Optimistjollar på havet.
11 Tartu Universitets Pärnu College, Ringi 35 11
20 Kursalen, Mere pst 22 20 16 Museum för samtida konst, Esplanaadi 10 16
Juni-augusti Mån-Sön 9-21, september-maj Mån-Sön 9-19, +372 443 0772, muuseum@chaplin.ee, www.chaplin.ee På Esplanaadigatan hittar du museet för samtida konst som grundades 1992 och som gör besökarna häpna med sina spännande konstutställningar. Museisamlingen innehåller över 400 konstverk och ett videotek med över 1200 dokumentärer. Museets internationella aktutställning ”Man och Kvinna” samt Pärnus filmfestival har utvecklats till en sommartradition. I museet finns det ett internetcafé, en cafeteria och en liten butik där man kan köpa konstverk, böcker och souvenirer.
18 SPA Estonias badcentrum, Sääse 7 18 Dagligen 6.30-22, +372 447 6870, estonia@spaestonia.ee, www.spaestonia.ee Vid Supelusegatan ligger även SPA Estonias TERMER med bastur och bassänger, vars två våningsplan omfattar bassänger med olika massagestrålar och kaskadduschar, en barnbassäng för de minsta i familjen, en ångbastuanläggning, ett SENTO-område med salt- och ångbastu och japanskt bad, finsk bastu, vichyduschar, massagebad samt en bana för barfotapromenad i växlande kallt och varmt vatten.
13 Pärnus vågbrytare Vågbrytaren vid den vänstra flodbanken har blivit en av Pärnus mest kända symboler. Enligt legenden förblir de par som kysser varandra längst ut på spetsen av vågbrytaren tillsammans för all framtid. Under åren 1863–1864 byggdes två stycken ca 2 km långa stenvågbrytare i Pärnu flodmynning, som tillsammans sträcker sig ut hela 5 km i havet. Vid lågt vattenstånd kan man även se rester av stolpar från trävågbrytaren från 1769 som i folkmun kallas för Katarinas vågbrytare, eftersom den byggdes på order av tsarinnan. Man berättar att stenar för vågbrytaren hämtades över
21 21 Motionsled År 2007, i samband med kurortens 170:e årsdag, invigdes Pärnus motionsled som slingrar sig längs strandlinjen och badstranden, med start från Strandparken. Leden är avsedd för stavgångare, rullskridskoåkare och andra motionärer året runt och är försedd med träskyltar som visar antal meter man har motionerat.
4 4. Köpman Mohrs bostadshus och magasin, Rüütli 21/23 Köpman Mohrs hus från 1681 på Rüütligatan var bland de första hus som inte byggdes med kortsidan mot gatan utan med långsidan. Efter ombyggnad år 1820 fick huset ett nytt utseende i klassicistisk stil. Här har både Karl XII och kejsarinnan Katarina II bott under sina besök i Pärnu. På husets triangelformade gavel hänger en hästsko som enligt legenden tillhörde svenska kungen Karl XII:s häst. På gården finns det ett gammalt magasinhus med varuluckor. På gatan framför huset står det en bronsstaty av grundaren av estnisk journalistik, tillika skolmästaren J.V. Jannsen som tittar mot den nuvarande lokala tidningsredaktionen. 55. Tallinnporten och Vallikäär På förlängningen av Kuningagatan står Baltikums enda bevarade vallport från 1600-talet som fram till 1710 kallades för Carl Gustafs (Kungens) port. Porten markerade en gång början av den gamla postvägen till Tallinn. Porten ledde till en bro över vallgraven, och postvägen fortsatte längs Ringigatan till färjelägret och därifrån genom gamla Pärnu mot Tallinn. Portbyggnaden tillsammans med två bastioner och vallgraven bevarades efter motsvarande beslut på 1800-talet när övriga försvarsanläggningar likviderades: vallarna som skydd mot stormvindar, vallgraven som vinterhamn. 2010 fick Vallikäär en ny ansiktslyftning – på den förstärkta vallgravskanten finns det belysta promenadstråk, medan vallgraven med sin ståtliga fontän och den härliga naturskyddade parken lockar till sig många semestergäster. Vid porten finns det en modell av fästningsstaden Pärnu som ger dig den bästa översikten av dåtida stadsplan, befästningar och hur mycket av det som finns bevarat idag. Modellen ingår i en vandringsled i temat Pärnus befästningar från 1400- till 1800-talet.
22 Strandpromenaden
19 Strandparken 19 I slutet av Supelusegatan, som är en riktig pulsåder för kurortlivet i Pärnu, hittar du Pärnus historiska gyttjebadhus (se nr 5 i Siinmaas promenadrutt) och Strandparken. Den friformade naturnära parken började anläggas 1882 på order av borgmästaren O. A. Brackmann. Tidigare hade området använts främst som vall och betesmark för stadsbornas djur. Även om Pärnu var en småstad, anlades stadens grönområden efter storstädernas exempel. Projektritningar beställdes från Rigas parkchef G. Kuphaldt. Staden fick en egen plantskola och en stadsträdgårdsmästare anställdes. Idag omfattar parken ett 48,4 ha område från vågbrytaren till förlängningen av Sidegatan. Parken är sedan 1958 ett naturskyddat objekt. Från juni 2010 har Strandparken ett förnyat utseende som charmar med sina omväxlande promenadstråk och fontäner, picknick- och lekplatser.
11 Före detta Gossgymnasium och 11 gymnastikhall för innerstadsskolor,
Kuninga 29 Bredvid Koidulaparken står före detta Gossgymnasium från 1875 som idag inhyser Pärnus Kunggatans Grundskola. Den strikt formade tegelbyggnaden i nyrenässansstil, med postklassicistiska influenser med betoning på symmetri byggdes 1870–1875. Framför den började Alexanderallén som kantades av holländska popplar och ledde till postvägen till Riga. Gossgymnasiet har varit skola för flera av Republiken Estlands statsäldsta, ministrar m.fl. som finns förevigade på en minnestavla i foajén. Framför skolhuset växer en hängalm, planterad till minnet av en estnisk statsman, Jüri Vilms (1889–1918), och där står även en byst av den estniska schackmästaren Paul Keres (1916–1975). Den nybyggda gymnastikhallen från det här årtusendet passar perfekt ihop med den historiska skolbyggnaden som speglas i gymnastikhallens fönster, när de blänker vackert i mörkret i de murliknande väggarna.
12 Apostoliska Kristi Förklarings Ortodoxa kyrka, Aia 5 Mitt emot det historiska Gossgymnasiet står den korsformade Apostoliska Kristi Förklarings Ortodoxa kyrka i historistisk stil från 1904. Kyrkan är underställd det konstantinopelska patriarkatet. Inne i kyrkan finns det en altarvägg med 11 ikoner och väggmålningar bestående av 11 figurala kompositioner.
Juni-augusti 10-22, övriga tider 11-22 I slutet av Strandpromenaden hittar du stadens modernaste spahotell Tervise Paradiis. Här finns även Estlands största äventyrsbad, med aktiviteter för både stora och små badentusiaster. De modigaste välkomnas till badets 4 m höga trampolin, men en skojig adrenalinkick garanteras även alla som väljer att åka en rutschkana eller en häftig vattenfors. Badcentrumet innehåller dessutom ett flertal bassänger, bubbelbad, bastur, en Aquabar, en uppvärmd utomhuspool (som är öppen även på vintern) och en sommarterrass.
14 Före detta Högre Flickskolan, Rüütli 40 14 I hörnet av Rüütli och Ringigatan står det första huset som byggdes utanför stadsmuren – före detta Högre Flickskolan från 1866. Senare byggdes huset om till en kontorsbyggnad, i tillbyggnaden öppnades stadsapoteket. Under sovjettiden användes huset som en officersklubb.
7. 7 Elisabetkyrkan, Nikolai 22 När du svänger av till Kuningagatan ser du tornet på Elisabetkyrkan. Kyrkan är ett älskat konsertställe och känd för sina fina orglar. Kyrkan som byggdes under åren 1744–1747 är en av Estlands mest framträdande sakrala byggnader från barockens tid. Kyrkan invigdes år 1750 och döptes till Sankt Elisabetkyrkan till äran av den ryska kejsarinnan Jelizaveta
På den promenadrutten ser du de bästa exemplen av Estlands funktionalistiska arkitekturvärden. Arkitekten till byggnaderna är Olev Siinmaa, Pärnus stadsarkitekt under åren 1925–1944 som kan sägas stå bakom hela kurorten Pärnus ansikte. Under hans tid byggdes det flera nya bostadskvarter, restauranger, caféer och badinrättningar, och Strandparkens landskap färdigutvecklades. Siinmaa, som började i klassicistisk stil, utvecklades så småningom till en av Estlands mest uppskattade funktionalister som lämnade ett beaktansvärt spår i den estniska arkitekturhistorian.
1. 1 Siinmaas bostad, Rüütli 1a På en hörntomt i början av Rüütligatan ligger ett av de stilrenaste exemplen på Olev Siinmaas arkitektoniska verk. Det är arkitektens egen bostad från 1933 som tillhör den estniska funktionalismens toppenverk. Varenda detalj både inomhus och utomhus är rationellt välgenomtänkt, vilket har gjort det möjligt att även finna plats för en liten trädgård och terrass på den lilla tomten. I interiören finns en hel del ursprungligt inbyggda möbler i funktionalistisk stil bevarade.
Olev Siinmaa (fram till 1936 Oskar Siiman) föddes den 12 november 1881 i en snickeriverkstadsägares familj i Pärnu. Under åren 1911–1914 studerade han vid tyska tekniska läroverk Wismar och Konstanz, varefter han jobbade som inredningsarkitekt i Lübeck. 1921 återvände Siinmaa till Estland och praktiserade i Darmers snickeriindustri och byggföretag. Under åren 1925–1944 var han verksam som Pärnus stadsarkitekt. 1944 emigrerade han till Sverige, där han jobbade som biträdande stadsarkitekt i Norrköping. Olev Siinmaa dog den 29 mars 1948 i Norrköping.
2 Jakobsons villa, Lõuna 2a 2. Om du fortsätter mot stranden kommer du till Jakobsons villa. Villan, som stod färdig 1936, ritades i samarbete med arkitekten Anton Soans (1885–1966) och den representerar toppklassens bostadsarkitektur inom den estniska funktionalismen. Villans tomt har med hjälp av staket, murar och terrasser delats upp till olika plan som sammanbinder arkitekturen till en helhet med landskapet. Husfasaden med ett geometriskt formspråk döljer en mästerlig och rationell planlösning. Den ursprungliga inredningen finns bevarad till en viss del.
5. 5 Gyttjebadhus, Ranna pst 1 Från Kursalen ser du en av Pärnus mest representativa symboler för en kurort – gyttjebadhuset från 1927. Det är ett strålande exempel på Siinmaas arkitektoniska verk från den klassicistiska perioden. I arkitekturen av den byggnaden, som ritades i samarbete med arkitekterna Erich von Wolffeldt och Aleksander Nürnberg, dominerar husets pelarförsedda huvudingång. Byggnadens två husflyglar pryds av skulptören Voldemar Melniks (1887–1949) dekorativa skulpturer. Den ursprungliga inredningen, som ritades av Siinmaa, finns inte bevarad. Under sommaren 2013 öppnar ett nytt modernt spahotell i det historiska Gyttjebadhuset.
3 Villor på Toominga och Seedrigatan 3. När du kommer till Toominga- och Seedrigatan innan spaanläggningen Tervis, ser du den historiska stadsarkitekten Olev Siinmaas efterfrågade villor med spetsiga gaveltak. Det enhetliga kvarteret med 16 hus, byggda under åren 1932–1934 finns till en stor del autentiskt bevarat – tegeloch pärttak med höga gavlar, dekorativa trädgårdar framför husen, stora rektangulära tomter, grönskande innergårdar. Seedrigatan slutar innan Ammende villa med en grupp moderna vita villor ritade av Kalle Vellevoog.
4. Musikpaviljongen, Mere pst 24 4 När du fortsätter mot stranden, kommer du till ett viktigt centrum för tsartidens kurortliv – Kursalen framför en musikpaviljong som byggdes 1937 som en sångscen. Den cylinderformade byggnaden skapade en växlande accent i parkmiljön, som ett karakteristiskt exempel på Siinmaas enkla men minnesvärda formhantering. 1985 byggdes en kopia av musikpaviljongen på samma plats, som dock tyvärr inte lyckas att återge den ursprungliga elegansen.
6 Tidningskiosk och ett vindskydd till 6. lekplatsen i Strandparken Som stadsarkitekt ritade Siinmaa även ett flertal mindre byggnader: strandpaviljonger, kiosker mm. Mest beaktansvärda av dem är en tidningskiosk från 1939 och ett vindskydd till barnens lekplats i Strandparken från 1940. Den nuvarande tidningskiosken är en kopia av originalet som inhyser ett turistinformationskontor på somrarna. 7 Strandhuset, Ranna pst 3 7. Strandhuset från 1939 tillhör gräddskiktet av den estniska badortsarkitekturen i funkisstil. Det största blickfånget på detta strandcafé med stora vitrinfönster är dess svampformade terrass som sträcker sig ut till sandstranden och är Baltikums första byggnad i monolitbetong. Konstruktioner i järnbetong lämnades oövertäckta, med en yta som är naturligt dekorerad med trämönster efter gjutramarna. Idag används huset som en nattklubb och restaurang. VidVid huset börjar Strandpromenaden.
13 Rüütliplatsen
6. Vägkrogen Postipoiss, Vee 12 6 På Veegatan kommer du till vägkrogen Postipoiss där du kan pröva mat från det slaviska köket. Även fast huset ser ut som en riktig krog, byggdes det år 1834 i stället som en slakteriaffär efter ett ryskt typprojekt, och byggdes om 1844 till en hästpoststation. Huset restaurerades 1978.
23 Tervise Paradiis’ Badcentrum, Side 14 23
I Olev SiinmaaS FOTSPÅR
10 10 Lydia Koidulas monument Mitt i den vackra parken står ett monument till en känd poetissa från Estlands nationella uppvaknandetid, tillika publicist och författarinna till den första teaterpjäsen på estniska, Lydia Koidula (född Lydia Emilie Florentine Jannsen; 1843–1886), färdigställt 1929 av skulptören Amandus Adamson som hans sista verk.
På Aiagatan passerar du Pärnus Museum och kommer till Rüütliplatsen. På platsen av Pärnu Hotell låg en gång gamla teatern Endla, vilket markeras av en minnessten på Aiagatan framför hotellet. Den 23 februari 1918 lästes ”Estlands självständighetsmanifest” upp för allra första gången från teaterhusets balkong. På 90-årsdagen av denna händelse invigdes ett frihetsmonument på Rüütliplatsen som avbildar det försvunna teaterhusets balkong. Vid torget närmast floden ser du en presentabel bankbyggnad från 1939. Platsen för den gamla järnvägsstationen markeras av ett ånglok från 1911 och en plattformvagn från 1913 som placerades där på 110-årsdagen av invigningen av Estlands första smalspåriga järnväg (mellan Pärnu och Valga).
Motionsleden följer delvis Strandpromenaden som sedan invigningen 2006 har blivit till en klar favorit bland alla romantiker. Promenaden överraskar med sitt omväxlande materialval och sin lekfullhet i användning av olika fontäner. Romantisk belysning livar upp stranden även efter solnedgången. Promenaden är ett älskat stråk för både stadsbor och besökare, såväl på sommaren som på vintern. Under en promenad längs Strandpromenaden passerar du både Strandhuset (se nr 7 i Siinmaas promenadrutt) och Strandhotellet (se nr 8 i Siinmaas promenadrutt).
Bakom båtklubben vid Ringigatan ser du Pärnu Colleges spännande campus. Det moderna campuset stod färdigt 1999, då man firade 300 års jubileum för högre utbildning i Pärnu. Biblioteksflygeln av rött tegel som blev färdig 2001, byggdes av Austers korkfabriks industribyggnad. Framför huset står H. Starkopfs skulptur ”Kompass“ (1999) och ett solur (2004).
Mitt emot collegecampuset hittar du Tervis’ anläggning som består av ett flertal byggnader med olika byggår. Tervis är Estlands största spa-anläggning som förutom kurbehandlingar, hälsorehabilitering och avkoppling även erbjuder olika möjligheter till bastubad i en egen bastuanläggning.
Intill Strandparken står Kursalen som färdigställdes 1880 och direkt blev centrum för tsartidens kurortliv. Huset har under mer än hundra år använts för många olika ändamål, bl.a. som dans- och biografsal. Idag inrymmer byggnaden, som har restaurerats upprepade gånger, Estlands största krog. Kursalens musikpaviljong (se nr 4 i Siinmaas promenadrutt) är ett populärt ställe för sommarens olika musikhändelser. Bredvid Kursalen står ett monument till en i Estland mycket älskad kompositör och musiker Raimond Valgre (1913–1949), som restes till Valgres 90:e årsdag. Vid monumentet kan du även lyssna på några av hans mest populära melodier.
17 Konstnärernas Hus, Nikolai 27 17 Tis-Fre 12-18, Lör 12-16, +372 443 6433, info@linnagalerii.ee, www.linnagalerii.ee I riktning mot Supelusegatan kommer du snart till Konstnärernas Hus som är en villa i funktionalistisk stil från 1930-talet. Förutom utställningssalar inrymmer huset även konstnärsateljéer. Där kan man delta i olika workshops som dock måste förbokas.
12 Tervis hälsospa och hotell, Seedri 6 12
6 6. Lydia Koidulas Museum, Jannseni 37 Tis-Lör 10-17, på sommaren Tis-Lör 10-18. +372 443 3313, info@pernau.ee, www.pernau.ee Ta dig över bron till museet för en av Estlands mest historiska författare. Museet ligger inom 10 minuters gångavstånd från bron. Museet förevigar minnet av Lydia Koidula och hennes far J. V. Jannsen som var skolmästare och grundare av den första estniska veckotidningen, samt presenterar livet i Estland under den s.k. ”uppvaknandeperioden”. Den stationära utställningen visar upp ett tidstypiskt skolrum från mitten av 1800-talet. I skriverirummet presenteras historian bakom den estniska journalistikens kontinuitet, matrummet ger oss en bild av dåtidens vardag och hemmamiljö hos familjen Jannsen.
1 1. Rådhuset, Uus 4 / Nikolai 3 Pärnus Besökscenter i Rådhuset har sommartid öppet dagligen kl 9 -18 och på vintern (15/9-15/5) Mån-Fre kl 9-17; Lör, Sön kl 10-14 Rådhuset omfattar i själva verket ett helt kvarter, vars äldsta hus byggdes 1797 som en köpmannabostad. 1806 bodde den Ryska tsaren Alexander I här under sitt besök till Pärnu. Legenden berättar att år 1819 byggdes köpmanshuset om, på order av tsaren, till stadskommendantens bostad. Från 1839 användes huset som rådhus. En tillbyggnad i jugendstil med nygotiska och nybarocka inslag färdigställdes 1911 med lokaler för stadsfullmäktige. Sedan 2009 inhyser Rådhuset Pärnus Besökscenter. Nikolaigatan har fått sitt namn efter Nikolajkyrkan som stod här fram till andra världskriget, när den förstördes. Under ekarna som finns kvar av kyrkogården mitt emot rådhuset står det en minnessten. I Nikolajkyrkans kapell förvarade man ett vallfärdsobjekt, Svarta Korset, som även finns avbildad på Pärnus vapen.
2 Jekaterinakyrkan, Vee 8 2. Jekaterinakyrkan byggdes på order av den ryska kejsarinnan Katarina II som var på genomresa i Pärnu och blev bestört av faktumet att ortodoxtroende endast hade tillgång till en kyrka (Johanneskyrkan som inte längre finns kvar idag). Kyrkan, som stod färdig 1769 och är underställd Moskvapatriarkatet, är den stilfullaste apostoliska ortodoxa kyrkan i barockstil i Estland, där man för första gången har försökt att förena en ortodox femkupolig kyrka med den antika arkitekturens former, och som med sitt innovativa tänkande har påverkat arkitekturen av ortodoxa kyrkor i hela Baltikum.
Innan Koidulaparken ser du hotell Victoria och restaurang Café Grand. Anläggningen som byggdes 1923 för affärer omfattar även ett gårdshus och en romantisk marknadspaviljong. 1928 byggdes huset om efter ett projekt av Olev Siinmaa till ett hotell (Grand Hotel), på gatuplanet låg caféet Café Grand.
9 9. Venusbastionens smedja, Õhtu 1, Vallikäär Maj-september Mån-Sön 11-18, oktober-april Tors-Sön 11-18, +372 510 6657, info@sepakunst.com, www.sepakunst.com Bakom biblioteket vid det historiska bastiontornet nära Vallikäär hittar du en gammal smedja. Smedjan ligger i en av Pärnus äldsta byggnader från 1700-talet. Här kan du beskåda en smed i arbete, pröva på smide själv, samt beställa och köpa med dig smidda föremål. 4 4. Pärnus Konserthus, Aida 4 Mån-Fre 10-18, Lör 10-16, www.concert.ee/parnu För att komma till Pärnus Konserthus ta riktning mot floden och bron. Konserthuset, som stod färdigt 2002 på initiativ av den världskända dirigenten Neeme Järvi som även har anknytning till Pärnu, är ett centrum för musiklivet i Pärnu och inrymmer även en musikaffär och stadens musikskola.
DEN HISTORISKA INNERSTADEN Denna promenad tar dig till Pärnus historiska hjärta. Längs promenadrutten hittar du Pärnus viktigaste arkitektoniska sevärdheter, minnesmärken och kyrkor som berättar Pärnus historia främst från tiden som en barock fästningsstad.
14 Skulpturallén i Strandparken 14
2. Stadsborgarens Hus, Nikolai 8 2
Ons-Tors 12-18, andra dagar och gruppbesök vid förbokning, +372 444 8149, www.parnu.ee När du stiger ur Pärnus Besökscenter som ligger i Rådhuset ser du innerstadens enda bevarade korsvirkeshus med brant gaveltak och fackverksgavel till vänster på andra sidan av vägen. Huset är byggt 1738–1740. Inne i huset hittar du utställningar om kommunens historia, om viktiga personer med anknytning till Pärnu, om vänorter och andra historiska hansastäder.
isen från Kynö och lades på plats genom hål i isen. Tidvis täcks dock vågbrytarna helt med vatten.
15 Bostad och affärsbyggnad, Rüütli 45 15 I hörnet av Rüütli- och Hommikugatan hittar du en intressant tegelbyggnad i gotisk stil, byggd i två etapper: på 1890-talet stod hörndelen mellan Rüütli- och Hommikugatan klar och 1904 färdigställdes förlängningen längs Rüütligatan. Byggnaden har under olika tider inrymt butikslokaler, affärslager, bostäder, lunchrestaurang, kasino, hotell och kontorslokaler. Idag drivs det ett flertal butiker i huset.
8 Strandhotellet, Ranna pst 5 8. 16 Röda tornet, Hommiku 11 16 Bakom en port mot Hommikugatan står det ett fängelsetorn som anlades i 1400-talets stadsmurs sydöstra hörn. Det är det enda bevarade försvarstornet av medeltida hansastaden Ny-Pärnu. Sitt namn fick det järnstensbyggda tornet efter tegelfodret som täckte tornet både in- och utvändigt. År 1624 hade tornet fyra våningar och en 6 meter djup fängelsekällare. Idag finns tre våningar bevarade. Tornet restaurerades 1973–1980 utan att återställa tegelfodret.
17 Fattighuset Seegi Maja, Hospidali 1 Från Röda tornet kommer du till det gamla fattighuset Seegi Maja på Hospidaligatan. Tomten på Hospidali 1 är Pärnus äldsta kända bebyggda tomt genom seklerna. Dess murade delar är ända från 1250–1350. Sitt nuvarande utseende fick huset år 1658 när det togs till bruk som ett fattighus och hospital. Huset återställdes i 1600-talsstil och sedan 1999 drivs här en restaurang med historisk atmosfär, Seegi Maja.
Vid Strandpromenaden ligger Strandhotellet. Strandhotellet, som lämnar ett elegant och presentabelt intryck med parken i bakgrunden, är ett framträdande exempel på Estlands nutida badortsarkitektur. Huset byggdes 1935-1937 som ett samarbetsprojekt för Olev Siinmaa och Anton Soans. Den halvrunda husflygeln, som får byggnaden att se ut som ett fartyg på väg ut till havs, ger en iögonfallande effekt till husets glasfasader med många balkonger. Den södra husflygeln byggdes till 1938.
9 Papli- och Kaarligatans bostadskvarter 9. På Kaarli- och Papligatan kan du se villor som är byggda i typisk Siinmaa stil. Vid planeringen av bostadskvarteret på Papli- och Kaarligatan under åren 1934-1936 har man följt samma stil, med höga gaveltak, som på Seedri- och Toomingagatans hus ett par år tidigare (se nr 3).