Valgerannan Seikkailupuisto Valgerannan Seikkailupuistossa mielenkiintoa tarjoavat korkealle puiden väliin rakennetut eri vaikeusasteen seikkailuradat – rohkeuttaan kokeilemaan voivat lähteä sekä pienemmät (lastenpolku) että myös isommat seikkailijat (5 eri vaikeusasteella rataa). Seikkailupolkujen lopussa 4 on mielekästä adrenaliinitulvaa synnyttävät nopeat laskeutumistiet vaijereilla. +372 5622 2855, www.valgerannaseikluspark.ee
Valgeranna Äventyrspark I äventyrsparken erbjuds spännande aktiviteter på äventyrsbanor med olika svårighetsgrad som har byggts mellan träden på olika höjder. Såväl mindre (på barnbanan) som större äventyrare kan sätta sin skicklighet på prov (5 banor med olika svårighetsgrad). Alla äventyrsbanor avslutas med en snabb färd på en linbana som ger en skön adrenalinkick. +372 5622 2855, www.valgerannaseikluspark.ee
Valgerannan hiekkaranta, promenadi ja katselutorni Valgerand on pitkä hiekkainen uimaranta, joka avautuu etelän suuntaan ja on suojattu pohjoisen tuulilta kauniilla mäntymetsällä. Uimarannalla on lasten leikkikenttä, pukukopit, vesipolkupyörien ja purjeveneen vuokraamo sekä kahvila. Valgerannan promenadi on 300 5 m pitkä kaunis kävelytie, joka johtaa pysäköintialueelta merenrantaan ja kulkee osittain Valgerannan Seikkailupuiston alta. Rannalla sijaitsevasta tulilla varustetusta katselutornista avautuu kauniita näköaloja.
ruttkarta
Pärnumaa läns
reittikartta
Pärnun maakunnan
Valgeranna sandstrand, promenad och utsiktstorn Stranden Valgerand är en lång sandig badstrand med söderläge som är väl skyddad mot kalla nordliga vindar av vacker tallskog. På stranden finns det en lekplats, omklädningskabin, uthyrning av trampbåtar och en segelbåt samt ett café. Valgeranna promenad är en fin 300 m lång gångväg som slingrar sig från parkeringen till havet, delvis under Valgeranna Äventyrspark. Det belysta utsiktstornet på stranden bjuder på vackra vyer.
Venäläinen tila – Sanga-Tõnisten tila
Pärnun vierailukeskus Pärnus Besökscenter Uus 4, 80010 Pärnu, Viro/Estland +372 447 3000, +372 5330 4134 info@visitparnu.com, parnu@visitestonia.com
www.visitparnu.com
Mielenkiintoisen historian omaavalla virolaisella maatilalla voi perehtyä Venäjän kansalliskulttuuriin ja sen perinteisiin. Tilalla on hyvä mahdollisuus tutustua venäläisiin kansallispukuihin, ruokiin ja käyttötaiteeseen. Siellä tunnet olevasi kuin venäläisessä kylässä, 11 jossa laiska Jemelja-poika loikoo uunilla ja pureskelee rinkeleitä, puuro valmistuu uunissa, samovaari savuaa ja punaposkiset tytöt tervehtivät vieraita. Tilauksesta venäläistä ruokaa ja saunaa. +372 517 0517, www.venetalu.ee
Rysk gårdsplan – Sanga-Tõniste gård På denna estniska gård med spännande historia kan du ta del av rysk nationalkultur och dess traditioner. Här kan man ta en närmare titt på ryska folkdräkter, smaka på ryska maträtter och bekanta sig med rysk brukskonst. När du kikar in i stugan känns det som om du har hamnat i en rysk by, där Jemeljan ligger på värmemuren och knaprar på bagels, ångan från samovaren ryker varm och rödkindade flickor hälsar gästerna välkomna. Vid beställning servering av ryska maträtter och bastubad. +372 517 0517, www.venetalu.ee
Tõstamaan kartano (1877) ja museo Tallinn Viro/Estland Pärnu
Kirjallisissa lähteissä mainitaan kartanoa ensimmäisen kerran jo vuonna 1553. Vanha päärakennus muutosrakennttiin perusteellisesti vuosina 1875- 1877 historistiseen tyyliin. Siitä ajasta ovat peräisin myös entisöidyt kattomaalaukset sekä katseenvangitsevan ulkonäön omaava hevos- 19 talli/vaunuvaja sisäpihoineen. Vuodesta 1921 alkaen kartanossa toimii koulu. Kartanorakennuksen kunnostamiseen ryhdyttiin 1970-luvulla, mutta mittaavat entisöintityöt loppuivat vuonna 2004 rakennuksen julkisivujen restaurointiin. Kartanossa sijaitsee myös museo, ja tutustumiskierroksella päärakennuksessa esitellään kartanon elämäntapaa kautta vuosisatojen ja luodaan katsaus kartanon eri tiloista ja niiden käytöstä. +372 508 3834, mois.tostamaa.ee
Tõstamaa herrgård (1877) och museum Quadruple MobiTourist
Download free from Android Market and App Store See more www.mobitourist.eu Julkaisijat: Pärnumaa Turism -säätiö ja Pärnun kaupunginhallitus Suomennos: Luisa Translation Agency Ltd. Kannen kuva: Romantic Coastline www.rannatee.ee Kuvat: Romantic Coastline www.rannatee.ee, Elen Juurma, Piret Volgerad, Mati Kose, Estonian Museum Railway in Lavassaare, Indrek Talts, Seikle Vabaks www.seiklevabaks.ee, Aivar Ruukel www.soomaa.com, Marju Randmer, Toomas Mitt, SA Pärnumaa Turism, Jüri Pere. Graafinen suunnittelu: Areal Disain Utgivare: Stiftelsen Pärnumaa Turism och Stadsledningsförvaltningen i Pärnu Översättning: Luisa Translation Agency Ltd. Omslagsfoto: Romantic Coastline www.rannatee.ee Foton: Romantic Coastline www.rannatee.ee, Elen Juurma, Piret Volgerad, Mati Kose, Estonian Museum Railway in Lavassaare, Indrek Talts, Seikle Vabaks www.seiklevabaks.ee, Aivar Ruukel www.soomaa.com, Marju Randmer, Toomas Mitt, SA Pärnumaa Turism, Jüri Pere. Design: Areal Disain © 2012
Herrgården omnämns i skriftliga källor för första gången redan så tidigt som 1553. Gamla huvudbyggnaden byggdes grundligt om 1875-1877 i historistisk stil. Dess restaurerade takmålningar och stallet-vagnslidret med en attraktiv innergård är just från den perioden. Sedan 1921 inhyser herrgårdsbyggnaden ortens skola. Herrgårdsbyggnaden renoverades först på 1970-talet, men en grundligare renovering utfördes 2004. Herrgården har även ett eget museum och en rundvisning i herrgårdsbyggnaden ger en bra bild av herrgårdslivet genom århundraden och visar upp herrgårdens lokaler med olika ändamål. +372 508 3834, mois.tostamaa.ee
See more about Romantic Coastline:
www.rannatee.ee
Ermistun järvi ja katselutorni Tõhelan järvi ja katselutorni Ermistun ja Tõhelan järvellä on paljon yhteistä: ne saavat vetensä soista ja rämeistä, jotka ympäröivät niitä. Sen takia järvet ovat kalaisia ja niistä on tullut virkistyskalastajien lempipaikkoja. Järvet sopivat hyvin myös 22 23 re n to u t u m i s e e n , luonnon ihailemiseen ja piknikin pitämiseen. Molemman järven itärannalle on rakennettu julkinen uimaranta, jolla on leponurkkaus, lentopallokenttä, lasten leikkikenttä ja näkötorni.
Ermistu sjö och utsiktstorn Tõhela sjö och utsiktstorn Ermistu och Tõhela sjöar har mycket gemensamt: de omges av myrar och högmossar som står för vattentillförseln. Därför är sjöarna rika på fisk, vilket gör dem populära i synnerhet bland hobbyfiskare. Sjöarna är dessutom en skön plats för avkoppling, friluftsliv och picknickar. Östra stranden för båda sjöarna har offentliga badplatser med rastplatser, volleybollplan, lekplatser och utsiktstorn.
Matsin virkistysalue Alue tunnetaan puhtaasta ympäristöstä, koskemattomasta luonnosta ja kauniista hiekkarannoista. Se on aina ollut arvostettu virkistysalue. Mahdollisuus nauttia luontonäkymistä ja rantalomasta Matsin rannalla, onkia ja tehdä veneretki 12 pikkusaareen.
På Tamme odlingsgård nära Pärnu kan du se dig omkring på en exempelgård med olika läke- och kryddväxter, spännande grönsaker och dekorativa växter som används i matlagningen. Ta en promenad i ett paradis av dofter och smaker för att sedan avnjuta läckert örtte till en hembakad örtpaj. I gårdsbutiken kan du köpa goda inläggningar av bär, grönsaker och örter, ört- och teblandningar och andra spännande produkter med dig hem. +372 562 53075, www.tammetalu.eu
Viron Museorautatie Lavassaaressa Viron Museorautatie on suurin kapearaiteinen rautatiemuseo Baltian maissa ja yksi suurimmista Euroopassa. Ulkoilmanäyttelyssä on näkyvillä uniikkeja kohteita – sa k sa la i n en kenttärataveturi, 50 1800-luvulta peräisin tavaravaunut ja ainutlaatuinen virolainen matkavaunu vuodesta 1939. Lähes täydellisesti museossa on esillä myös neuvostoliiton ajan kalusto. Näyttelytiloissa on erilaisia rataliikenteeseen liittyviä historiallisia esineitä. Museossa voi ajaa käsiresiinalla tai höyryveturilla ja pitää piknikin junassa. +372 5 272 584, www.museumrailway.ee
Estnisk museijärnväg i Lavassaare
30
Matsi rekreationsområde Området är känt för sin rena omgivning, ostörd natur och sina vackra sandstränder som alltid har varit uppskattade bland semesterfirare. Möjlighet att njuta av vackra naturvyer och strandsemester på Matsi strand, fiska och delta i en båtutflykt mellan 12 småöar och holmar.
RMK:n Varblan luontokeskus Tietoa lomanviettomahdollisuuksista seudulla, mielenkiintoisia näyttelyjä ja luontoelokuvia. +372 676 7161, www.rmk.ee
RMK Varbla naturcenter
Tamme örtagård
32
Information om semestermöjligheter i området samt spännande utställningar och naturfilmer. +372 676 7161, www.rmk.ee
Soontaganan maalinnoitus (600-700-luvulta), katselutorni ja luontopolku (4,8 km) Soontagana (”suon takana”) oli muinaisten länsivirolaisten tunnetuimpia linnoituksia. Kehävallin ympäröimä 50 × 100 metrin kokoinen linnoitus kohosi 6–7 metriä suosaarekkeen mui42 den osien yläpuolelle. Linnoitukseen johti hyvin salainen vedenalainen tie suon läpi, mitä pitkin osasivat kulkea vain siitä tietävät henkilöt. Sen takia maalinnoitus oli vuosisatojen ajan ihmisten turvapaikka valloittajilta. Linnoitusta ympäröi kaunis perinnemaisema: niittyjä, maatilojen jäännöksiä ja kiviaitoja. 4,8 kilometrin pituinen retkipolku alkaa Soontaganan suosaarekkeelta ja kulkee hyvinkin erilaisissa maastoissa: metsässä, alvarilaitumilla, soissa ja kukkuloilla. Soontaganan suosaarekkeella on lepo- ja nuotiopaikkoja, näkötorni, muinaista maalinnoitusta esitteleviä opastauluja, mahdollisuus yöpyä metsämökissä ja käyttää käymälää.
Soontagana fornborg (600–700-talet), utsiktstorn och vandringsled (4,8 km) Soontaga fornborg var en av områdets mest kända befästningar. Den var en borg på 50 x 100 m, omgärdad av en ringvall, som låg 6-7 m högre än övriga ön. Den enda tillträdesvägen till borgen var en hemlig vattentäckt väg genom myren som endast öns egna människor kände till. Därför erbjöd borgen ett bra gömställe mot erövrare under flera seklers tid. Borgbacken omges av vackert kulturlandskap med ängar, gamla gårdar och stengärdsgårdar. Den 4,8 km långa vandringsleden börjar från Soontaga mossö och passerar flera olika landskap – skogen, alvaren, myrar och kullar. På Soontaga mossö finns det flera rast- och eldningsplatser, ett utsiktstorn, informationstavlor om den historiska fornborgen, möjlighet att övernatta i en skogsstuga och tillgång till utedass.
Tamme-maatilan yrttitarha Lähellä Pärnua sijaitsevalla Tammen puutarhatilalla voit perehtyä lääke- ja maustekasvien näytepuutarhaan, jossa kasvaa myös kasviksia ja syötäviä koristekasveja. Mahdollisuus kävellä tuoksujen ja makujen paratiisissa ja nauttia herkullista yrttiteetä ja emännän leipomia yrttipiiraita. Tilan kaupasta voi ostaa marjoista, vihanneksista ja yrteistä valmistettuja säilykkeitä, erilaisia yrtti- ja teesekoituksia ja muita kiin- 48 nostavia tuotteita. +372 562 53075, www.tammetalu.eu
Museijärnvägen är Baltikums största järnvägsmuseum för smalspårig järnväg och ett av de största i Europa. Utställningen utomhus innehåller ett flertal unika museiföremål – ett tyskt smalspårslok, godsvagnar från 1800-talet och en exklusiv estnisk passagerarvagn från 1939. Även den sovjetiska järnvägens vagnspark finns representerad nästan i sin helhet på museet. Utställningen inomhus presenterar olika historiska föremål med järnvägstema. Man kan även åka med en handdriven dressin och ett ånglok och ha tågpicknick. +372 5 272 584, www.museumrailway.ee
Kaisman Suurjärvi ja retkipolku (6 km) Kaisman Suurjärvi sijaitsee lumoavien rämeiden ja kauniiden metsien keskellä. Rannat ovat matalia, yleensä turpeen tai mudan peittämiä, mutta itärannalla voi myös kylpeä. Järveä ympäröivät tiheänä muurina ruoikot, joissa asustelee vesilintuja. Onkijoiden iloksi järvessä 63 elää särki, ahven, hauki, suutari, lahna ja ankerias. Järven rannalle ovat rakentaneet kotinsa majavat, joiden ahkeran toiminnan jälkiä näkee kaikkialla järven ympäri kulkevalla kuuden kilometrin retkipolun varrella. Polun varrella on myös näkötorni ja lepopaikkoja.
Kaisma Storsjö och vandringsled (6 km) Kaisma Storsjö ligger mitt i charmiga mossar och vackra skogar. Stränderna är grunda, för det mesta med torv- eller gyttjebotten, vid östra stranden kan man dock även bada. Sjön omges av vass som en tjock mur som erbjuder bra skydd för vattenfåglar. Till fiskarnas stora glädje finns det både mört, abborre, gädda, sutare, brax och ål i sjön. Sjöstranden är även hem för bävrar vars flitiga arbete har lämnat spår överallt längs den sex kilometer långa vandringsleden runt sjön. Vid vandringsleden finns det även ett utsiktstorn och flera rastplatser.
Torin keskus eri nähtävyyksineen Torin helvetiksi sanotaan suurinta kolmesta luolasta, minkä lähdevedet ovat vuosisatojen aikana uurtaneet Pärnun joen vasemmanpuoleisen jyrkänteen hiekkakiviseinämään, mikä on peräisin keskmmäiseltä idevonikaudelta. Viime 85 vuosisadalla luola johti hiekkakiven halki monta sataa metriä syvälle maan sisään ja kapeni matalaksi ”helvetinkäytäväksi”. Torin Pyhän Jyrin luterilaiselle kirkolle asennettiin kulmakivi vuonna 1852 ja kirkon ylpeydeksi tuli vuonna 1749 Lyypekissä valettu tornikello. Vuonna 1944 räjäyttivät neuvostoarmeijan tieltä perääntyvät saksalaiset sotilaat Torin sillan ja polttivat kirkon, mutta vuodesta 1990 alkaen kirkkoa on tarmokkaasti entisöity. Vuonna 2001 vihittiin kirkko virolaisten sotilaiden muistokirkoksi ja seurakunta Pyhän Jyrin seurakunnaksi. Historiallisena nähtävyytenä voidaan pitää vuonna 1934 perustettua Torin museoa, joka on ensimmäinen pitäjämuseo Virossa. Torin seuratalossa sijaitsevasta infopisteestä on mahdollisuus saada tietoa alueen virkistysmahdollisuuksista. Se on edelleen toiminnassa ja tallentaa aineistoa sekä Torin historiasta että nykypäivästä. Torin vanhassa kunnantalossa sijaitsevassa käsityö- ja taidekeskuksessa – Torin käsityöpajassa – vierailijoiden on mahdollista tehdä itse käsitöitä ja ostaa mukaan valmiita töitä. Torin kartanokompleksi koostuu Viron isoimman (78,5 m2) kapakkatuvan omaavasta klassisesta kapakkarakennuksesta (1845), kartanosta, hevostalleista ja hevoskasvatuksesta. Kartanon barokkityylisestä päärakennuksesta (1738) on säilynyt manttelisavupiippu ja pässi-saranaovet, sivurakennuksista tutustumisenarvoisia ovat aitta (1814), viinakeittiö (1835) ja riihi (1844). Vuonna 1930 kartanosta tuli hevoskasvatukseen erikoistunut valtionmoisio. Torin hevoskasvatuksessa kasvatetaan ja kehitetään tähän saakka kuuluisia Torin-rotuisia hevosia. Torin museo +372 5301 9440 Torin Hevoskasvatus +372 503 1892, www.torihobune.ee Torin Käsityöpaja +372 510 6888
Tori centrum med sina olika sevärdheter ”Tori helvete” kallas den största av tre grottor som källvatten under seklernas gång har grävt i devontidens blottade sandstenshällar på Pärnuflodens vänstra flodbank. Under förra seklet sträckte grottan sig flera hundra meter genom sandstenen in i jorden, där den smalnade av till en låg ”helvetesgång”. Hörnstenen till St. Görans kyrka i Tori lades år 1852 och kyrkans stolthet blev tornklockan, gjuten år 1749 i Lübeck. 1944 sprängde retirerande tyska soldater bron i Tori och
brände ner kyrkan, men sedan 1990 har det pågått kontinuerliga återbyggnadsarbeten i kyrkan. 2001 invigdes kyrkan som en Minneskyrka för estniska soldater och församlingen fick St. Görans namn. En historisk sevärdhet är Tori museum, grundat 1934 som Estlands första sockenmuseum, vilket även i dag fortsätter att samla och bevara viktigt material om ortens historia och nutid. Informationskontoret i Folkets hus ger information om semestermöjligheterna i området. Hantverks- och konstcentret i Toris gamla kommunhus, Tori hantverksstuga, erbjuder besökare möjlighet att själv pröva på olika konsthantverk och köpa med sig färdigt hantverk. Tori herrgårdsensemble omfattar en krogbyggnad i klassicistisk stil med Estlands största (78,5 m²) krogrum (1845), självaste herrgården, stallanläggningen och stuteriet. Av herrgårdens huvudbyggnad i barockstil (1738) finns en mantelskorsten och dörrar med smidda gångjärn bevarade, av ekonomibyggnader kan man ta en titt på magasinhuset (1814), bränneriet (1835) och rian (1844). 1930 blev herrgården en statsägd herrgård med specialisering på hästavel. Tori Stuteri föder upp och avlar hästar av egen Toriras även idag. Tori Museum +372 5301 9440 Tori Stuteri +372 503 1892, www.torihobune.ee Tori Hantverksstuga +372 510 6888
Soomaan kansallispuisto, luontokeskus ja luontopolut Soomaan kansallispuisto on isojen suoalueiden, tulvaniittyjen ja metsien suojelemiseksi, tutkimiseksi ja esittelemiseksi perustettu kansallisesti merkittävä suojelualue. Erityisen tunnetuksi vuonna 1993 perustetun suojelualueen ovat tehneet tulvakaudet, 91 jolloin rantaniityille ja metsiin valuva vesi katkaisee yhteyden ulkomaailmaan. Paikalliset sanovatkin, että Soomaalla on viisi vuodenaikaa: kevät, kesä, syksy, talvi ja tulva. Kõrtsi-Tõramaalla sijaitsevasta Soomaan luontokeskuksesta saa monipuolista tietoa Soomaan mielenkiintoisista paikoista, luontopoluista ja leirintäalueista. Kansallispuistossa saa matkata lautatiellä tai maan pinnalla kulkevilla luontopoluilla, sen lisäksi voi lähteä myös kanootti-, lumikenkä- tai kelkkamatkalle. +372 435 7164, www.soomaa.ee Soomaan retkipolut: Hüpassaare (4 km), Ingatsin luontopolku (3,6 km), Majavapolku (Koprarada, 1,8 km), Kuraniidu (1,15 km), Lemmjõen luontopolku (5,7 km), Meiekosen luontopolku (2,8 km), Riisan luontopolku (4,8 km), Öördi (1,2 km).
Soomaa nationalpark, naturcenter och vandringsleder Soomaa nationalpark är ett stort skyddsområde av nationellt värde som grundades för att skydda, undersöka och presentera stora mossområden, översvämningsängar och -skogar. Skyddsområdet som etablerades 1993 är extra känt för sina översvämningsperioder, när vårfloden täcker alla mader och skogar och klipper av förbindelsevägar med resten av världen. Enligt lokalbefolkningen finns det hela fem årstider i Soomaa: våren, sommaren, hösten, vintern och högvatten. Soomaa naturcenter i Kõrtsi-Tõramaa ger allsidig information om spännande platser, vandringsleder och campingplatser i Soomaa. I nationalparken kan du vandra på anlagda plankvägar eller vanliga vandringsleder, dessutom paddla kanot, gå på snöskovandring eller sparkstöttingtur. +372 435 7164, www.soomaa.ee Vandringslederna i Soomaa: Hüpassaare (4 km), Ingatsi studieled (3,6 km), Bäverleden (1,8 km), Kuraniidu (1,15 km), Lemmjõe studieled (5,7 km), Meiekose studieled (2,8 km), Riisa studieled (4,8 km), Öördi (1,2 km).
Kurgja, Carl Robert Jakobsonin maatilamuseo Kurgjan maatilamuseo sijaitsee mailla, mitkä kuuluivat joskus Viron heräämiskauden keulakuvalle Carl Robert Jakobsonille. Jakobson halusi perustaa tänne esimerkillisen mallimaatilan – kaikki maa- 98 tilamuseon rakennukset ovatkin rakennettu Jakobsonin suunnitelmien mukaan ja siksi ainutlaatuisia. Kaikkia maataloustöitä tehdään täällä nykyäänkin niin kuin yli sata vuotta sitten. Kesäkautena museo on auki joka päivä. Museokaupassa paikallisia käsitöitä. Ennakkotilauksesta kansallisruokia. +372 445 8171, www.kurgja.ee
Kurgja, Carl Robert Jakobsons Gårdsmuseum Kurgja gårdsmuseum omfattar en gård som en gång tillhörde en av Estlands nationella uppvaknandetids stora personligheter, Carl Robert Jakobson. Jakobson hade som målsättning att bygga en föredömlig visningsgård – alla byggnader i gårdsmuseet är ritade av Jakobson själv och är därför helt unika. Alla gårdsarbeten på museet utförs även i dag som man gjorde det för mer än hundra år sedan. Under sommarsäsongen har museet öppet varje dag. I museibutiken kan man köpa lokalt hantverk. Vid förbokning servering av nationella maträtter. +372 445 8171, www.kurgja.ee
Rannametsa-Tolkusen luontopolku ja katselutorni (2,2 km) Luontopolku lähtee Tallinna-PärnuIklan maantien 162. Kilometrillä sijaitsevan pysäköintialueen opastaulun luota. Osittain pitkospuilla kulkeva kehän muotoinen luontopolku on 2,2 km pitkä ja sen kulkeminen kestää 1,5–2 h. Polku kulkeutuu Tolkusen korkeasuon kautta ja johtaa Tornimäelle, jossa sijaitsee 18 m korkea katselutorni. Tolkusen korkeasuo on täysin ainutlaatuinen, koska se on syntynyt entisen merenlahden soistumisen. Polun varrella on monia huvipisteitä sekä lepopaikkoja. www.rmk.ee
Rannametsa-Tolkuse naturled och utsiktstorn (2,2 km) Leden börjar från informationstavlan på parkeringen vid Tallinn-Pärnu-Ikla landsvägs 162:a km. Den cirkelformade 2,2 km långa leden är delvis anlagd som en plankväg och tar ca 1,5-2 h att passera. Leden slingrar sig genom Tolkuse högmosse fram till Tornimäe backe, där man kan njuta av vackra vyer från ett 18 m högt utsiktstorn. Tolkuse högmosse är unik för sin bildningsprocess, eftersom den har uppkommit genom igenväxning av en havsvik. Vid leden finns det mycket att se och flera rastplatser. www.rmk.ee
Kabli Pärnumaan eteläpäässä sijaitsee Kabliniminen paikka. 1800-luvulla ja 1900-luvun alussa Kabli oli merimiesten kylä ja purjelaivojen rakennuspaikka. Nykyäänkin on s ä i l y ny t m e r i miesten kylän ilme sekä tuonaikaisia 122 kartanoita. Kablista laskettiin vuonna 1861 vesille seudun ensimmäinen kaukomatkoihin käytetty purjealus. Sen kunniaksi rakennettiin historiallisen laivatyypin mukaan Kaja-niminen jaala, joka on asetettu näytteille. Matala ja lämminvetinen Kablin ranta on kesänviettäjien lempipaikkoja, varsinkin lapsiperheiden keskuudessa. Rantaan on rakennettu promenadi, piknikpaikat, leikkikenttä ja kesäkahvila. Kablissa kannattaa käydä myös maineikkaassa leipomoliikkeessä (Kabli pagar). RMK:n Kablin luontokeskuksen infopisteestä saa tietoa lomanviettomahdollisuuksista seudulla ja siellä voi tutustua luontonäyttelyihin. Luontokeskukselta alkaa 1,8 km pitkä Kablin luontopolku, jonka varrella on linnunpönttömaailma, lintutornit sekä rantaniitty, joka toimii lampaiden ja ylämaankarjan laitumena, ja päättyy Kablin lintujen rengastusasemalle. Polun kulkeminen kestää 1–1,5 tuntia ja se sopii hyvin pikkulapsillekin. RMK:n Kablin luontokeskus +372 505 8242, www.rmk.ee
Kabli I Pärnutraktens södra del finns det en plats som heter Kabli. Under 1800-talet och i början av 1900-talet var Kabli en sjömansby, där man byggde segelbåtar. Även idag har orten kvar sin atmosfär som en sjömansby, med fina villor från förr. I Kabli sjösattes det första lokalbyggda segelfartyget år 1861, vars historiska fartygstyp har stått som modell för den nybyggda jalabåten Kaja som man kan se här. Den grunda Kabli stranden med sitt varma havsvatten är en favorit bland alla badgäster, i synnerhet bland barnfamiljer. Vid stranden finns det en promenad, picknickplatser, en lekplats och ett sommarcafé. Väl i Kabli är det värt att besöka ortens välkända bageri, Kabli pagar. I RMK Kabli naturcenters informationskontor får du veta mer om semestermöjligheterna i trakten och se på utställningar om natur. Från naturcentret börjar den 1,8 km långa Kabli naturled som passerar en hel fågelholksvärld, flera fågelskådningstorn, en strandäng med betande får och highland cattles, och slutar vid Kablis ringmärkningsstation. Leden tar ca 1-1,5 timme att vandra och passar även bra för mindre barn. RMK Kabli naturcenter +372 505 8242, www.rmk.ee
Rae järven telttailualue ja luontopolku (1,7 km) Raejärven retkipolku ja telttailualue on metsän sylissä sijaitseva rauhaa ja hiljaisuutta tarjoava ulkoilupaikka, jossa voi nauttia vaihtelevasta luonnosta ja patikoida Raejärven rantaa pitkin kiertävällä 1,7 km pitkällä 131 retkipolulla. 5 m korkealle näkötornille pääsee, kun ylittää porraspuun ja riippusillan, kulkee pitkospuut ja ylittää myös kaatuneita puurunkoja. Telttailualueen uinti- ja kalastusmahdollisuuksia: kalaportaat, uimalaituri, nuotiopaikat, lasten leikkikenttä. www.rmk.ee
Rae sjöns campingområde och vandringsled (1,7 km) Rae sjös vandringsled och campingområde är en lugn och rofylld tillflyktsort mitt bland skogar, där man kan njuta av omväxlande natur och vandra på den 1,7 km långa vandringsleden längs Rae sjöbank. För att komma till områdets 5 m höga utsiktstorn måste man klättra över en spång, gå över en hängbro, vandra längs den anlagda plankvägen och ta sig över ett och annat vindfällt träd. I campingområdet kan man bada och fiska; det finns en fisktrappa, badbrygga, eldningsplatser och en lekplats. www.rmk.ee
Allikukivin luolat Allikukivin alkulaakson rinteessä sijaitsevat suuret maanalaiset luolat. Hiekkakiveen pohjaveden virran uurtama luola on 33 metriä pitkä ja jopa 2,7 m korkea. Tar un muk aan täällä oli vauras maatila, joka vajosi maan alle rangais- 139 www.rannatee.ee tuksena siitä, että isäntäväki ei antanut hääjuhlan aikana kerjäläiselle almua. Muista ottaa mukaasi taskulamppu!
Allikukivi grottor
113
På sluttningen av Allikukivi erosionsdal finns det stora underjordiska grottor. Största grottan, som grundvattnet har grävt i sandstenen, är 33 m lång och upp till 2,7 m hög. Enligt legenden hade en välbärgad gård sjunkit i marken här som straff för att värdfamiljen inte gav en tiggare allmosor under familjens bröllopsfest. Ficklampa rekommenderas!
Kihnun saari Eksoottisimpia paikkoja koko Virossa on varmasti Kihnun saari, joka vuodesta 2003 alkaen kuuluu UNESCO:n suullisen ja henkisen kulttuuriperimän listalle. Kihnussa on säilynyt muinaisia tapoja ja elämäntapa 143 – pidetään kunniassa esiäitien käsityötaitoja ja kansallispukuja pidetään päivittäin. Perinteisiin nähtävyyksiin Kihnussa kuuluvat hautausmaa, kirkko, museo ja majakka. Kihnun hautausmaa on kihnulaisille pyhä paikka – siellä liikutaan hiljaa eikä koskaan auringonlaskun jälkeen. Hautausmaan pääportin lähelle on haudattu kuuluisa metsäkapteeni Enn Uuetoa eli Kihnu Jõnn. Kihnun Pyhän Nikolain apostolinen ortodoksinen kirkko (1862) on huollettu sakraalirakennus, jossa on säilynyt sisustusta saarella aikaisemmin sijainneista kirkoista. Kihnun museo perustettiin vuonna 1974 vanhaan koulutaloon. Siellä voi ihailla Kihnun naivistien tuotantoa, tutustua Kihnun kuuluisiin miehiin ja udella Kihnun jokapäiväistä elämää kuvaavia esineitä (työkaluja, vaatteita, käsitöitä, huonekaluja). Pitkänän niemellä sijaitseva Kihnun majakka (1864) asennettiin Englannissa valmistetuista osista ja sen korkeus meren- ja maanpinnasta on vastaavasti 31 m ja 29 m. Kihnulaisilla on oma hauska nimitys majakalle - “puaek”. Kihnun museo +372 5347 3867
Kynö En av Estlands mest exotiska platser är utan tvekan Kynö som sedan 2003 ti l l hör UNESCO:s lista över immateriellt kulturarv. Mycket av de gamla traditionerna och den gamla livsstilen finns bevarad här på Kynö – urmödrarnas slöjdkonster värdesätts högt och folkdräkter hör till daglig klädsel. Bland Kynös traditionella sevärdheter finns öns kyrkogård, kyrka, museum och fyr. Kynös kyrkogård är en helig plats för alla kynöbor – här går man tyst och aldrig efter solnedgången. I närheten 147 av kyrkogårdens huvudingång finns en känd estnisk sjöman Enn Uuetoa, alias Kihnu Jõnn, begravd. Apostoliska ortodoxa St. Nikolai kyrka på Kynö (1862) är en välskött kyrka vars inredning består av bevarade föremål från öns tidigare kyrkor. Kynös museum grundades 1974 i det gamla skolhuset. Här kan man beundra konstverk av Kynös naivistiska konstnärer, läsa om Kynös berömda personligheter och se på föremålen som illustrerar kynöbors vardagsliv (verktyg, kläder, hantverk, möbler). Kynös fyr (1864) på Pitkänä udde monterades ihop av detaljer som tillverkades i England, och dess höjd, mätt från havs- och markytan är 31 m resp. 29 m. Kynöborna själva har ett eget skojigt namn för fyren - “puaek” Kynös museum, +372 5347 3867
Manijan saari Pärnumaan toiseksi suurin saari Manija on 187 hehtaarin kokoinen kivinen pikkusaari, joka on kuulunut vuodesta 2003 Unescon maailmanperintökohteisiin. Saari on vain 4,5 km pitkä ja enintään 0,5 km leveä. Ison myrskyn aikaan, kun vedenpinta nousee, 151 www.rannatee.ee se jakautuu kolmeen osaan. Kirjallisissa lähteissä saari on mainittu vuonna 1560: Holm Maune eli Mannö-niitty ja kalastajien pysähdyspaikka. Nykyään saarella on alle 40 asukasta ja useat talot on käytössä kesämökkeinä. Saarella kasvaa harvinaisia kasveja, touko- ja kesäkuun lämpiminä öinä saarella voi kuunnella haisukonnien äänekästä konserttia. Saarelle pääsee Munalaid-nimisestä satamasta veneellä tai reittilaivalla. Saaren voi kiertää jalan tai autolla tutustuen suojelualueen arvokkaaseen luontoon ja Manijan saaren keskukseen. Käsityötuvassa voi katsella ja ostaa mukaan käsitöitä. Paikallista ruokaa tarjoillaan Riida-nimisellä matkailutilalla. Yhteyshenkilö saarenvartija Ülle Tamm +372 505 5340
Mannö Pärnutraktens andra största ö Mannö är en 187 ha stor stenig ö som sedan 2003 tillhör UNESCO:s kulturarvslista. Ön är endast 4,5 km lång och upp till 0,5 km bred, och delas under större stormar och vid högt vattenstånd i tre delar. I skriftliga källor omnämns ön för första gången 1560: Holmen Maunõ eller Mannö – en slåtter-, betes- och fiskeö. Idag har ön under 40 invånare och flera av hushållen används endast som sommarstugor. Ön är en växtplats för flera sällsynta växtarter och varma maj- och juninätter bjuder på högljudda konserter av stinkpaddan.
151
Man kan åka till ön med en privat eller linjebåt från Munalaiu hamn. Väl framme kan man göra en rundtur på ön till fots eller med bil, se på öns naturvärden, besöka Mannös center och beundra och köpa med sig lokalt hantverk. Lokal närodlad mat serveras på Riida turistgård. Kontaktperson övakt Ülle Tamm +372 505 5340