VISMAgazine 2011 - 2 SE

VISMAgazine

Nr 2/2011

– EN KUNDTIDNING FRÅN VISMA

Ny fakturalösning: Registrera fakturan på nätet Sociala medier: Att vara eller inte vara Bättre beslut med Business Intelligence

Mediagurun Maggie Fox: UTNYTTJA AFFÄRSMÖJLIGHETERNA I

SOCIALA MEDIER

innehåll Världens bästa

programmerare . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Ser du potentialen i sociala medier?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Nyckeln är socialt engagemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Förändring och effektivitet Efter mer än ett decennium med försäljning till offentlig sektor i fokus finns otaliga minnen som jag från tid till annan har glädje av.

Visma Opic arbetar huvudsakligen med att underlätta affärer mellan offentlig sektor och dess leverantörer. Anbudsgivarna får hjälp att hitta och vinna upphandlingar via tjänsten Visma Upphandlingskoll. Köparsidan använder projekthanteringsverktyget Visma TendSign för upphandlings- och anbudsprocessen. Båda produkterna är typiska SaaS-lösningar*, där all funktionalitet är tillgänglig via internet.

Framför allt har en episod etsat sig fast. Den utspelade sig för ett antal år sedan hos en av Sveriges största myndigheter. Dess upphandlingsavdelning hade mangrant samlats till en produktdemonstration och vi använde första halvtimmen till att peka på alla tidsbesparingsfördelar med produkten i myndighetens arbete.

Det hör till saken att offentliga upphandlingsprocesser kan vara rätt byråkratiska och administrativt tunga. Efter anbudstidens utgång ska myndigheten arrangera en formell anbudsöppning där alla anbud registreras, varje sida ska stämplas och minst två personer måste vara närvarande.

Tänk dig en myndighet med 300 upphandlingar årligen, med i genomsnitt åtta anbud per upphandling, där varje anbud uppskattningsvis består av 50 sidor. Öppna, bläddra, stämpla, bläddra, stämpla ...

I Visma TendSign kan en formell och korrekt öppning av samtliga anbud i princip göras med en enda knapptryckning. Det är också vad vi förmedlade vid mötet med myndigheten. Drygt halvvägs in i presentationen serverades fika och upphandlingschefen tog mig försiktigt åt sidan. Frågan han ställde kommer jag nog aldrig att glömma: ”Om nu er tjänst kan bespara oss så mycket administration, vad ska då min inköpsassistent göra?”

Så kan det vara med anslagsfinansierad verksamhet. Givetvis är detta ett undantag som bekräftar regeln, jag har aldrig mött den typen av invändning någon annanstans.

Visma erbjuder ett stort antal tjänster som effektiviserar och underlättar administrativa processer.

Alltfler av dessa erbjuds som SaaS-lösningar med revolutionerande möjligheter.

När detta leder till att arbetsuppgifter förändras i en organisation öppnas ofta möjligheter för exempelvis förbättrad service eller ett ännu bättre kundomhändertagande. Det är inte sällan en lönsam effekt av effektiviseringen.

Daniel de Sousa, vd Visma Opic

*/ SaaS betyder Software as a Service

Att vara eller icke vara för företaget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Skolvärlden på Facebook. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Egen lösning för elektronisk autentisering. . . . . . . . . . . . . . . 11

Bättre beslut med Business Intelligence . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Mer kvar av statens kaka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Samma inköp, lägre priser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Bättre effektivitet och kontroll. . . . . . . . . . . . . . . . 16

Välkommen till framtidens shoppingupplevelse . . . . . . . . . 18

Att lyckas med CRM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Registrera fakturan på nätet och glöm resten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Notiser i korthet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 UTGIVARE: Visma i Sverige • 0771 442200 • www.visma.se E-POST: red@vismagazine.se REDAKTIONELL PRODUKTION: Redaktionsbyrån Texta REDAKTION: Thor Balkhed • Erik Bergseth • Maria Blomqvist • Peter Carlsson • Karin Forsman • Lars Fredell • Åsa Fredriksson • Susanne Grönberg • Magnus Hedlund • Emma Karlsson • Helena Lustig • Hanna Nätt-Falkäng • Linda Wikholm • Nicole Wilson GRAFISK FORM: Torbjörn Lagerwall

MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Sandra Birgersdotter • Magnus Brøyn • Peter Carlsson • Lars Fredell • Aslak Gausen • Boo Gunnarsson • Jacob Härnqvist • Gunilla Jonsson Wennerberg • Torbjörn Lagerwall • Elisabeth Løvseth • Henrik Øistad OMSLAGSBILD: Henrik Øistad TRYCK: Löwex Trycksaker AB UPPLAGA: 23 000 Innehållet i denna tidskrift är avsett som information och ska endast användas efter samråd med professionell rådgivare.

Allt redaktionellt material producerat för Vismagazines räkning lagras elektroniskt och kan komma att publiceras på Vismas webbplatser eller i annan digital kommunikation utan att särskilt meddelande lämnas eller särskild överenskommelse görs angående sådan publicering. Externa medarbetare måste meddela eventuella förbehåll mot detta. I princip publiceras inte material med förbehåll mot elektronisk publicering.

Microsoft har utnämnt Visma-utvecklaren Marius Bancila till ”Most Valuable Professional of the Year”, för programmeringsspråket C++. Av Microsofts tekniska organisations cirka 100 miljoner medlemmar är det runt 20 utvecklare inom var sitt område som varje år får denna utmärkelse.

Text: Elisabeth Løvseth. Foto: Privat.

VÄRLDENS BÄSTA PROGRAMMERARE

JOBBAR PÅ VISMA Microsoft Most Valuable Professional (MVP) Award är ett årligt pris som tilldelas framstående medlemmar av Microsofts världsomspännande tekniska gemenskap. Utmärkelsen baseras på utvecklarens professionella bidrag i fysiska och elektroniska forum under det senaste året. Priset ger erkännande åt exceptionella tekniska talanger över hela världen, som aktivt delar sin kunskap med andra experter.

Marius Bancila på Visma är Microsofts ”Most Valuable Professional of the Year”, för programmeringsspråket C++.

HAR PROGRAMMERAT SEDAN HAN VAR 12 Marius Bancila har under flera år utmärkt sig i olika tekniska nätverk, både etablerade forum i Microsofts regi och i nätforum som han själv har startat.

– Jag började programmera i ett BASICliknande språk som tolvåring. På college blev det mer seriös programmering, och efter ett år valde jag att ta en master i informatik vid det tekniska universitetet i Timisoara i Rumänien. Genom åren har jag jobbat med många olika programmerings- och scriptspråk, som Pascal, C, C++, Java, JavaScript, LISP, Prolog, C#, VB.NET, MC++, C++/CLI, HTML, PHP och CSS. Men C++ har alltid varit mitt förstaval och favoritspråk, berättar han.

EFFEKTIVISERAR NORDISKA FÖRETAG Den 31-årige utvecklaren jobbar på Vismas kontor i Rumänien. Han är systemarkitekten bakom ett av Vismas ekonomisystem, som används av en stor andel företag i flera länder.

– Marius har varit en nyckelperson i arbetet med att lyfta över ekonomiprogrammet till en ny och modern serverplattform. Han bidrar mycket till att våra användare även i fortsättningen kommer ha ett system som ligger i framkant av den tekniska utvecklingen, och som utnyttjar det serverutrymme som blir tillgängligt framöver, säger Einar Håbrekke. Han är teamledare på Vismas utvecklingsdivision och Marius chef.

VIKTIG KOMPETENSMILJÖ Visma har haft kontor och utvecklingsmiljö i Rumänien i fem år.

– Flera andra programvaruutvecklare har

utan framgång försökt outsourca utvecklingsuppdrag till östeuropeiska länder. Men vi har faktiskt lyckats mycket bra, genom att bygga sten för sten, och genom att jobba systematiskt med de utmaningar som kulturskillnaderna innebär. Genom att föra en god personalpolitik har vi skaffat oss ett bra rykte i Rumänien, och Visma har blivit en attraktiv

arbetsgivare för de rumänska utvecklarna, säger Einar Håbrekke.

– Visma kommer fortsätta att satsa på utvecklingsavdelningen i Rumänien. Rumänska utvecklare har generellt en mycket hög utbildningsnivå, och deras kompetens är svår att bräcka. Något som Marius är ett tydligt bevis på.

VISMAgazine 2/11

3

VISMAgazine

webbTV

visma.se/webb-tv

– Det handlar helt enkelt om att fiska där fisken står. Företag som inte inser värdet av sociala medier och hur de påverkar företagets verksamhet, kommer att få slita. Man måste nämligen kommunicera med kunderna där de är och där de tillbringar sin tid. Kom igång – det är inte voodoo, säger Maggie Fox. Text: Magnus Brøyn. Foto: Henrik Øistad.

Ser du potentialen i

sociala

medier?

Maggie Fox • Kanadensisk entreprenör och expert på sociala medier.

• Grundare av och administrativ direktör för Social Media Group.

• Social Media Group är en världsledande byrå med fokus på sociala mediestrategier.

• Medlem av The Social Media Collective och Enterprise Irregulars.

4

VISMAgazine 2/11

en i traditionell mening kan vara krävande.

– Enterprise 2.0 är ett annat begrepp som många använder, och det är intressant, eftersom det går mer på djupet och omfattar interna processer för samagerande och kunskapsdelning.

Det handlar om vad som händer internt i verksamheterna, och här finns också en stor potential för de flesta eftersom man använder sociala verktyg och medel för att öka det interna samagerandet och samspelet. Men vi pratar trots det mest om den kommunikations- och marknadsmässiga potentialen inom sociala medier, i en extern form med fokus på hur man kan dra nytta av den affärsmässiga potentialen. Företagen bjuder in kunderna till företagets egen sfär – något som ger en socialt modern och nära möjlighet att bygga varumärken, relationer och förståelse för produkterna eller lösningarna bland företagets viktigaste målgrupper.

Maggie tar upp sin mobil flera gånger under intervjun, något som är helt normalt i den socialt mediala vardagen, meTEKNIKEN SKAPAR MÖJLIGHETER – På samma sätt som företagen var tvungna att nar hon. Hon twittrar i högt förstå räckvidden och nyttan hos radio, tv och in- tempo och delar löpande ternet, när dessa seglade upp som nya medie- upplevelsen av mötet med kanaler på sin tid, måste de nu förstå det kom- Vismagazine. På så sätt vet mersiella värdet i sociala medier och nätverk. de över 10 000 som följer henne att hon Skillnaden är att det nu handlar blir intervjuad, foom människor, som uppför sig ”Social Business tograferad och filsom människor eftersom det inte längre finns något mellan- är affärsnyttan av mad av Vismagaled mellan avsändare och motsociala medier. ” zine i New York, nästan innan det tagare. Det är öppet och ärligt. har börjat. Hon Tekniken har gjort det möjligt att förstärka vårt traditionella sociala beteende på tycker att det är jobbigt att ponätet, så att vi i stället för fysiska samlingsplatser sera framför kameran. Nu vet hennes krets det. nu prioriterar ett nätsamhälle baserat på intresse- På samma sätt skapar dagens delningskultur öpgemenskaper, och de blir allt större. Vi är bara oss penhet och intresse på nya sätt. själva i de här nätkanalerna, men tekniken har ändrats och gjort allting större. Det skapar möjligheter DU MÅSTE FÖRTJÄNA UPPMÄRKSAMHETEN både för företag som riktar sig mot konsumen- – Lär känna din publik och ta reda på vad de vill ha. Folk får ofta företagets marknads- och inforterna och mot andra företag, påpekar hon.

Som expert ger Maggie Fox främst råd till en mationsmaterial, men om du vill ha uppmärkrad personer på marknads- och kommunikations- samhet, måste du förtjäna det. Samtidigt måsavdelningarna i några av världens ledande orga- te innehållet du presenterar nisationer. Det är nämligen här investeringsviljan vara av mycket hög kvalioch fokuset är störst, men hon förväntar sig att vi tet. På det området har värlmed tiden kommer att få se en stadigare förank- den förändrats mycket. Det ring inom de affärsinriktade delarna av företagen, händer inte att folk kommer med fokus på hur sociala medier kan integreras springande till dig om du inte och utnyttjas som en del av de kommersiella pro- är intressant eller gör dig attcesserna. Det kallas social business och omfattar raktiv och tillgänglig. Företag i dag måste bygga innehåll och kort uttryckt affärsnyttan i sociala medier.

– Det handlar om hur företag anpassar sig och substans för att förtjäna uppförvandlar affärsprocesserna för att utnyttja kraf- märksamhet från kunder och ten i sociala medier på ett integrerat sätt. Förkla- andra som man förut kunde ringen är enkel. Sociala medier förändrar det sätt köpa genom mer traditionella aktiviteter. Sådana på vilket verksamheter drivs, genom att de öppnar är spelreglerna, och därför är det också viktigt att nya möjligheter. Det medför att företagen måste vara aktiv och tillgänglig i sociala medier.

På det här området är det inte så stora skillnadefiniera om sina värdekedjor och se på hur man kan strukturera sig för att utnyttja den här nya verk- der mellan konsument- och företagsorienterad ligheten till fullo. Det är faktiskt inte svårare än så, kommunikation i sociala medier, menar Maggie även om förändringsprocesserna och anpassning- Fox, som menar att många av samma principer Det verkar som att också vardagen är social, i traditionell mening, för en av världens främsta rådgivande experter inom sociala medier. Vismagazine träffar Maggie Fox i New York. Hon är i stan i samband med kundmöten. Egentligen kommer hon från Toronto i Kanada, där hon redan 2006 grundade byrån Social Media Group.

Det var tidigt, även internationellt sett, och det har bidragit till att ge henne en framskjuten roll som expert på sociala medier.

I dag är de ett tiotal medarbetare som uteslutande fokuserar på sociala medier och de affärsmässiga fördelar som företag kan dra av att använda dessa kanaler. De bistår några av världens största varumärken med sociala mediestrategier och tillhörande aktiviteter. I går bjöd en av kunderna hem Maggie Fox på middag. Det var socialt och trevligt, men hon försäkrar att det inte händer ofta, även om det gärna kunde få göra det. Det var faktiskt första gången, men det gav mersmak.

Mersmak har även sociala medier gett varumärken som Ford, Norwegian Cruise Lines och Thomson Reuters, som alla lyssnar på Maggies råd. Det är råd som hon gärna sprider.

gäller för B2B (business to business, mellan företag och företag) och B2C (business to consumer, mellan företag och konsument).

– I dag gör de flesta konsumentinriktade varumärken något i sociala medier, men en del gör mycket mer än andra, och det är stor skillnad på att vara strategisk och att vara klipsk. Nu ser vi det största språnget inom B2B, där en del företag följer utvecklingen hos konsumentorienterade företag, något som ofta händer.

Det gör att många företag inom B2B nu ser potentialen i sociala medier. Många frågar sig: hur ska vi utnyttja dessa kanaler till att bygga och utveckla relationerna med våra kunder? Det är en central fråga med stor potential – för i stort sett alla företag – både inom B2B och B2C. Utmaningen är ofta att B2B-företag tror att de är speciella och annorlunda, men det är de egentligen inte – i alla fall inte i det här sammanhanget eftersom folk är folk. Samma regler gäller också för värdeorienterad kommunikation och sätt man engagerar på, även om taktiken och målgrupperna är något annorlunda.

VI ÄR OSS SJÄLVA – Som B2B-köpare förbrukar jag innehåll och information i sociala och nya mediekanaler. Det är inte som en mur, där man ändrar personligt beteende från att vara sig själv i sociala medier, till att spela en inköpareller beslutsfattarroll i ett företag. Rollerna blandas och vi är oss själva på nätet. Just därför är det viktigt för alla företag att förstå den sociala och nära potentialen i sociala medier.

– I framtiden kommer vi att se hur sociala funktioner också integreras med traditionella lösningar och företagsapplikationer, som till exempel affärssystem och system för kundstöd (CRM). Social CRM är inget som finns i praktiken, men det är en genial idé, som vi kommer att se mer av i framtiden.

Det ger mening och skapar stora möjligheter runt kundkommunikation och uppföljning enligt kundens önskningar och behov.

– Som företag måste du i dag se hur organisationen, processerna och kommunikationen ser ut.

Du måste bedöma vad som kan göras och hur sociala medier kan utnyttjas på ett affärsmässigt sätt, och hur de kan skapa mervärde. Det finns ingen anledning att vänta.

Det här är en naturlig del av framtiden – för alla företag.

VISMAgazine 2/11

5

Rick Marini, pionjär och entreprenör:

PASSION FÖR MEDIA & Om du vill lyckas som entreprenör är det helt avgörande att du gillar det du håller på med. Detsamma gäller sociala medier.

Om du dessutom har ett engagemang eller en passion samt kan nischa dig och hitta tjänster som folk ”bara måste ha”, då har du kommit långt på vägen. Det säger Rick Marini, entreprenör och pionjär inom sociala medier.

Text: Magnus Brøyn. Foto: Henrik Øistad.

– Tänk genom vad som är viktigt för dig och vad du brinner för, och följ det. Det är spännande och kul att vara entreprenör inom sociala medier i dag, men det passar inte alla. Livet som entreprenör är som en berg- och dalbana. Du måste älska kaos, och samtidigt kunna hantera upp- och nedgångar, säger Rick Marini, i dag grundare och toppchef på BranchOut.com, efter att ha varit pionjär inom sociala medier de senaste elva åren.

Om man ska tro Rick Marini finns det likheter mellan att använda sociala medier och att vara entreprenör. Båda sakerna kräver engagemang och passion. Både socialt och medialt eftersom det är centrala drivkrafter för att lyckas, både som användare av sociala medier och som entreprenör.

FACELINK?

Rick Marini • Född 1972.

• Amerikansk entreprenör inom sociala medier.

• Grundare av Tickle.com (1999), SuperFan (2008) och BranchOut (2010).

BranchOut är en nätverks- och jobbutvecklingstjänst som använder sig av Facebooks plattform under mottot ”Career Networking on Facebook”.

I likhet med Linkedin bygger tjänsten på nätverk i förhållande till rekrytering och jobbsökande. Nätverkstjänsten startade i juli 2010, vilket innebär att den fortfarande är ganska ny, och antalet användare ökar snabbt.

De senaste månaderna har antalet aktiva användare per månad tredubblats och är nu uppe i cirka en miljon, enligt uppgifter från Appdata och Insidefacebook. När Vismagazine träffade Rick Marini kunde han berätta att det har funnits ett extra stort nordiskt intresse för BranchOut i år.

– Vi har sett att intresset i Norden ökar, och då i synnerhet i Norge och Sverige. Förmodligen har det att göra med att ni använder sociala medier i så stor utsträckning, både privat och i

SOCIALT ENGAGEMANG jobbsammanhang. Dessutom ligger ni i framkant rent tekniskt, vilket har gjort att det är lätt att ta sådana här tjänster i bruk.

BranchOut-användare får automatiskt upp lediga tjänster från företag de följer på Facebook, och företag kan använda BranchOut för att utlysa lediga jobb via Facebook. BranchOuts kolossala INBJUDEN AV OBAMA användarökning tillskrivs ökat fokus på platsanI dagens makroekonomiska situation är jobbut- nonser, något som har gjort tjänsten mycket vecklingen i USA ganska viktig för den generella populär bland Facebook-användare, som genom utvecklingen i övriga världen. Det är nog också att gå med visar att de vill ha både socialt nätett av skälen till att president Obama nyligen bjöd verksbyggande och jobbsökning. Som ett resulin Rick Marini till ett möte i sitt styrande rådgi- tat av detta är BranchOut i färd med att lansera vande organ för att få amerikanerna tillbaka i ar- en ny och avancerad söktjänst som gör det möjbete. Detta visar hur erkänd Rick Marini är – och ligt att söka efter jobb genom Facebook, genom vilken roll BranchOut spelar både politiskt och att användarna enkelt kan hitta intressanta jobb, ekonomiskt – utöver vad det kan betyda för dig medan företagen kan rikta platsannonsen mot och mig, både socialt och jobbmässigt. Orga- särskilt aktuella målgrupper. Tillsammans med net, President’s Council on Jobs and Competi- motsvarande tjänster från Linkedin utmanar tiveness, har regelbundna möten BranchOut etablerade karriärfördär president Obama själv brukar medlare på nätet. ”Många har delta. Linkedins högsta chef sitter inte i Obamas rådgivande organ idéer som aldrig DEN STÖRSTA IDÉN för jobb- och konkurrenskraftsutRick Marini är förmodligen en av de blir något.” veckling, men det gör toppchefer största entreprenörerna i modern och styrelseordföranden för en tid – och en ledrad av de allra största verksamhetsområdena i stjärna inom sociala medier USA. Marini menar att BranchOut skiljer sig från – eftersom han har grundat Linkedin på flera områden. en rad stora nätsuccéer de – Linkedin är definitivt en konkurrent. Den senaste elva åren. Före etastörsta skillnaden är att vi använder Facebook bleringen av BranchOut var som plattform. Det innebär att vi har närmare Rick Marini grundare av och 800 miljoner aktiva användare som vi potentiellt toppchef inom SuperFan, en kan kopplas till. Linkedin har lite över 100 miljo- social underhållningsplats på ner aktiva användare, så Facebook har mycket webben som etablerades större räckvidd, säger Marini.

2006, bland annat med proKort sagt erbjuder BranchOut professionellt, duktion för stora företag som socialt nätverksbyggande. Både Linkedin och CBS, MTV och Universal MuBranchOut är inriktade på rekrytering och arbets- sic. Han ligger också bakom marknaden, men BranchOut är ett mer socialt Tickle.com, som efter etanätverk, även om Linkedin också har gjort myck- bleringen 1999 blev en av de et för att utveckla sociala funktioner det senaste största mediewebbplatserna halvåret. Skillnaden är främst att i världen, också den med fokus Facebook primärt är en socialt på jobb och rekrytering, även om “När du får en och relationsmässigt nära plattkärnan omfattar olika typer av form. Därför blir BranchOut mer god idé är det vik- tester. socialt och närmare, i det att man Tickle överlevde dotcomtigt att testa den krisen måste vara vänner på Facebook och såldes till den internaför att kopplas samman genom för att se om be- tionella rekryteringsjätten MonsBranchOut. Även om många hovet finns där.” ter.com för över 100 miljoner fortsätter att skilja på privat och dollar år 2004, som på den tiden professionellt nätverksbyggande, motsvarande över 700 miljoner medför den ökade användningen av sociala me- svenska kronor. Rick Marini fick tillräckligt myckdier att dessa skillnader löses upp, eftersom so- et pengar för att ta ledigt och resa i ett år, men ciala nätverk är just sociala. lusten att uträtta ännu mer inom sociala medier slutade inte med Tickle.

ENGAGERANDE OCH KUL – Tickle växte till att bli den 18:e största webb– Dessutom har vi implementerat en del sociala sidan i världen – av absolut alla sidor – med aktiviteter som hjälper användarna att förbättra över 200 miljoner användare och den första sina karriärmöjligheter, något som engagerar plattformen som utnyttjat viral marknadsföring och är kul samtidigt. Detta gör att vi i högre grad genom bland annat personlighetstester och foinkluderar den yngre generationen som en del todelning, precis sådant som finns på Facebook av användarmassan, säger Marini, väl medve- i dag. Tickle var en stor idé, men BranchOut är ten om att attraktiviteten i att knyta till sig unga nog min största hittills. Nätverkstjänsten innebär arbetstagare med insikt i och förståelse för ny en enorm möjlighet att kunna koppla samman teknik och nya medier. människor på en professionell nivå bland Face-

books närmare 800 miljoner aktiva användare.

Dem kan vi också koppla samman med vänner och vänners vänner, något som ger användarna kontakter i hela världen.

IDÉER ÄR ENKLA, GENOMFÖRANDE ÄR SVÅRT – Många har intressanta och spännande idéer som aldrig blir något eftersom de varken har medel eller fallenhet att hitta rätt investeringar och bygga upp ett team. Jag har klarat av att sätta ihop ett team som består av många kreativa och erfarna investerare och rådgivare. Vi har jobbat tillsammans i snart tio år, och vi använder varandra som sparringpartners när vi kommer på nya idéer. Jag diskuterar också ofta med andra entreprenörer. Att ha skickligt och engagerat folk runt sig, som man kan dela och diskutera idéer med, är helt avgörande för att lyckas. Timing är också otroligt viktig och man måste ha en bra och genomtänkt verksamhetsplan. Av central betydelse är att kunna genomföra planen.

Nu handlar det om att föra samman teamet och vidareutveckla BranchOut, säger han.

SNABB UPPSTART Trots att BranchOut utvecklades och lanserades relativt snabbt, verkar det inte ha haft någon negativ påverkan.

Snarare tvärtom. Hittills har nätverket varit en stor framgång. Redan har över tre miljoner jobbannonser postats via Facebook, och nu verkar självaste Obama ha fått upp ögonen för tjänsten.

– Allt gick extremt fort.

Jag kom på idén i maj 2010, vi började koda i juni och allt lanserades i juli.

Från start till lansering tog det bara runt sex veckor. I Silicon Valley, där jag har bott de senaste 11 åren, är snabba processer en del av kulturen. När du får en bra idé är det viktigt att testa den för att se om behovet finns där eller om den är värd att gå vidare med. Det var BranchOut.

BranchOut • En tjänst där man kan bygga nätverk, hitta jobb eller kandidater till tjänster.

• Genom att koppla sitt Facebook-konto till BranchOut ger man samtidigt tillåtelse till att dela information på Facebook genom BranchOut. • Ger dig information om Facebook-vännernas arbetslivserfarenhet, utbildning och relationer.

• Huvudsyftet är att ge användarna översikt över de möjligheter som ett världsomspännande nätverk som Facebook erbjuder. Det görs genom sökande efter jobb, tjänster, företag eller personer.

• Applikationen är aktiv när det gäller att utvidga ditt nätverk, rekommendera andra eller be om rekommendationer från andra.

VISMAgazine 2/11

7

FÖRETAGET I SOCIALA MEDIER:

ATT VARA ELLER

INTE VARA

Vad innebär det för ditt företag att vara närvarande i sociala medier? Jo, det innebär att du fortfarande har ett företag om fem år. Så hårt är det, menar Erik Eskedal, nytillsatt “digital communication manager” på Visma. Han menar att alla verksamheter måste lägga mer tid på sociala medier.

Text: Elisabeth Løvseth. Foto: Henrik Øistad.

Erik Eskedal är ny på Visma, men en veteran inom sociala medier.

Han har talat för och engagerat sig i fenomenet långt innan någon kom på att kalla det för sociala medier. I dag kan det inte längre kallas ett fenomen. Det har blivit en del av arbetsvardagen, ett verktyg som du inte kommer undan. I alla fall inte om du är intresserad av att prata med dina kunder. För kunderna använder i allt högre grad dessa kanaler för att prata med dig.

– Om du i dag, år 2011, säger att ”vi inte har tid med sociala medier”, säger du egentligen att du inte har tid med dina kunder. Detta håller nämligen på att bli den främsta kanalen för att kommunicera med kunder, användare och partner, och för att hjälpa dem med deras problem.

8

VISMAgazine 2/11

– Det är nämligen det de vill att du ska göra. I grund och botten bryr de sig inte om dina produkter, de vill bara ha hjälp med att lösa problem.

De olika sociala mediekanalerna är fantastiska hjälpmedel för att göra precis detta. Så lägg ut utbildnings- eller demonstrationsvideor för dina produkter på Youtube, låt kunderna få support på Facebook, skapa en blogg där du ger dem goda råd om det som ditt företag är experter på och använd Twitter till att tipsa om allt detta. Till exempel.

Olika delar av din organisation kan ha olika förväntningar på aktiviteterna i de sociala medierna.

Säljchefen vill förmodligen ha ökad försäljning och fler leads. Produktchefen vill ha idéer och förslag till

vidareutveckling av era lösningar. eller företag, så pratar de om dig Marknadschefen vill ha mer buzz och dina produkter i sociala meoch bättre omdier, det kan ”Om du i dag, år 2011, du vara helt sädömen.

Och supportchefen säger att ’vi inte har tid ker på. Att rikta vill troligen uppmärksammed sociala medier’, har fler nöjda heten mot de kunder. Alla de här samtalen är säger du egentligen här aspekterna otroligt viktigt att du inte har tid är inte releför alla som bryr med dina kunder” vanta för alla sig om vad kunverksamheter, derna tycker, sämen oavsett vilken strategi du an- ger Erik Eskedal. vänder och vilka mål du ställer upp, Han understryker att detta inte så finns det vissa råd som gäller bara gäller på bloggar, Facebook, alla, menar Erik Eskedal, och det är Twitter eller Linkedin. De traditiodessa: nella webbplatserna har också blivit sociala. Sociala medier omfattar LYSSNA PÅ VAD FOLK alla sidor som innehåller diskusSÄGER OM DIG sionsforum.

– Inget företag kan i dag överleva utan att lyssna LÄR AV DINA ANVÄNDARE på sina kunder. Eftersom På nätet kan du få reda du vill höra vad dina befintliga kunpå saker om dina produkter der tänker om dig – eller om du är som du själv inte visste om. intresserad av att få nya kunder – I sociala medier säger användarna måste du möta dem där de finns. mycket mer än vad de gör i andra Och de finns på internet. Oavsett sammanhang. Och de bästa på att om dina kunder är privatpersoner ge dig återkoppling på vad du gör

1

2

Vismaprofilen

Företagets traditionella hemsida är fortfarande navet i allt ni gör på internet, och det är viktigt att den inte glöms av i fokus på de sociala medierna, säger Erik Eskedal.

och hur bra du gör det, är ju dina – Folk har bråttom och måste kunder, så ta dessa omdömen på fatta snabba beslut, men vill gärna allvar och följ upp få bekräftelse på ”I grund och botten att de fattar rätt dem.

– När det gälbryr de sig inte om beslut. Många ler målgruppsanvänder sociala dina produkter, de medier till att kunskap och marknadsanalys vill bara ha hjälp med fråga om erfahar det skett ett renheter och att att lösa problem” skifte från underbe om hjälp. Om sökningar och rede upplever att search till omedelbar insikt, påpekar du ger dem råd som gör det lättErik Eskedal. are för dem att fatta vettiga beslut, så kommer de att lyssna på dig.

DELA DIN KUNSKAP Hjälp dina kunder och hjälp dem Internet ÄR socialt, och det att lyckas genom att dela med dig är företagsdrift på internet av det du själv är bäst på. Om du också. Det handlar om att bättre klarar att hjälpa dina kunder visa vad man kan och hur än konkurrenten, så kommer dina man kan hjälpa. Det handlar om att konkurrenters kunder efter ett tag styra diskussionen och ge kunderna att komma till dig. svar på vad de undrar över.

– Ditt företag är expert på det ni ERBJUD INNEHÅLL SOM säljer. Så bygg på er själva och visa ENGAGERAR på företagets kompetens. Hitta en Men hur ska du se till att ledig position inom ert kunskapsomdet du gör uppmärksamråde, och gör den till er, uppmanar mas och sprids vidare av Erik Eskedal, som själv bloggar om andra? Folk blir engagerade av saker det han kan bäst – sociala medier. de har användning för, något som

3

4

ger dem värde. Eller något som fängslar dem och som ger dem en upplevelse. Detta ställer stora krav på ditt innehåll.

Skapa bra saker som folk har nytta av och som är lätt att dela med andra. Målet är inte bara att få gott rykte, utan att skapa samtal, föra dialog och bygga relationer med kunder, användare och tänkbara nya kunder. Var gärna personlig och informell. Pröva att engagera genom att skapa dialog, be om återkoppling och bjud in till debatt. Men kom ihåg att det inte finns någon ångra-knapp. När något har kommit ut och börjat spridas är det svårt att ta tillbaka kontrollen.

5

TÄNK PÅ HELHETEN

era olika webbkanaler, och få dem att hänga ihop. Företagets traditionella hemsida är fortfarande navet i allt ni gör på internet, och det är viktigt att den inte glöms av i fokus på de sociala medierna.

Använd de nyaste webbkanalerna, som Facebooksidan, Twitterkontot, bloggen och så vidare på ett sådant sätt att användaren alltid kommer till hemsidan. Ju mer engagerade ni är i sociala medier, desto mer trafik har ni möjlighet att få. Det sägs att företag som bloggar får 55 procent mer trafik på hemsidan. Och webbsidan är fortfarande din allra mest trofasta säljare och ambassadör, som jobbar dygnet runt.

Eriks sista råd är följande: Koordinera era aktiviteter i

VISMAgazine 2/11

9

Anette Citron är ansvarig för affärsområdet skolor och utbildning hos Visma Spcs.

För henne är Facebook ett dagligt arbetsredskap. Men för den skull får personliga möten inte glömmas bort – som exempelvis här på en lärarträff i Turning Torso i Malmö i våras.

Visma finns med på många håll i den sociala medievärlden. På Facebook, Twitter, Linkedin och Youtube. Länkar finns på flera sidor på visma.se. På Youtube är det bara att söka på ”visma” för att hitta ett stort antal instruktionsfilmer men även filmer om kunder som har effektiviserat sina verksamheter med lösningar från Visma.

ANETTE KNYTER IHOP

SKOLVÄRLDEN PÅ FACEBOOK – Alla vet att verksamheten måste ha en hemsida. Numera räcker inte det.

I dag måste du helt enkelt finnas med i den sociala medievärlden också.

Text: Lars Fredell. Foto: Boo Gunnarson.

Anette Citron stöder sig på snart ett års erfarenhet från att ansvara för Vismas Facebook-sajt för lärare och elever när hon säger detta. På Facebook kan hon hålla daglig kontakt med stora delar av sitt affärsmässiga ansvarsområde, som är just skolor och utbildning.

– Sedan vi började med Facebook i vintras har vi gjort stora förändringar i vårt sätt att arbeta med marknadsföringen på skolområdet. Flera av de traditionella kanalerna – exempelvis postala utskick – kan nu ersättas med digital marknadsföring. På det sättet blir vi både snabbare och mer intressanta för mottagarna, säger Anette Citron.

Visma Spcs är Sveriges ledande leverantör av ekonomiprogram inte bara till småföretagare utan även till gymnasieskolor, högskolor och universitet, yrkeshögskolor, studieförbund och arbetsmarknadsaktörer. Det gör att målgruppen både är stor och spridd över hela landet.

– Via Facebook kan vi föra dialogen där vi möter människor som vi vill kommunicera med och som vill interagera med andra. Datorn, som kanske är nödvändig i de rena utbildningssammanhangen, behövs inte heller eftersom mobilerna hanterar nästan allt som ryms i det sociala medielandskapet – text, bild, filmer och så vidare, säger Anette.

TYDLIGA MÅL Många som börjat använda exempelvis Facebook saknar egentliga mål för närvaron i sociala medier.

Det har visat sig i flera undersökningar, men gäller inte för Vismas plats i skol- och utbildningsvärlden.

10

VISMAgazine 2/11

– Facebook-sajten ingår som en del av ett genomtänkt upplägg för att skapa delaktighet och bygga trovärdighet. I våras arrangerade vi som ett exempel lärarträffar i Stockholm, Göteborg och Malmö, där föreläsare med specialkunskaper om sociala medier gav deltagarna viktig kunskap och spännande visioner – allt i realtid, berättar Anette.

En annan viktig aspekt när ett företag ger sig ut på Facebook, Twitter och andra sociala plattformar är att inte göra det för att skapa ännu en hemsida eller webbshop. Om närvaron präglas av att bara vara ännu en marknadsföringskanal riskerar hela idén att snubbla över de krokben som ren reklam gärna fäller ut.

– Om jag exempelvis tipsar om ett seminarium så kan själva nyhetsvärdet vara det allra viktigaste – inte att vi vill ha betalande eller icke-betalande deltagare. Av det skälet lägger jag ofta ut sådan information på Facebook innan den går ut via e-post eller visas på vår hemsida, säger Anette.

UPPDATERINGAR VIKTIGA En annan viktig sak för att trovärdighet och intresse ska hållas vid liv är att sajten uppdateras kontinuerligt. Närvaro kräver att man är social. Anette ansvarar för Facebook-sajten men har en grupp bestående av en handfull medarbetare som kan täcka upp vid exempelvis ledigheter.

Utifrån sina egna erfarenheter har Anette Citron fler goda råd till andra som funderar på att informera om sin verksamhet på Facebook: 1. Se till att sätta ett tydligt mål för närvaron på Facebook, syftet bör gärna skrivas ner i en policy som är känd av alla berörda i organisationen.

2. Tänk långsiktigt. Det är bra och inspirerande att få många som gillar sajten. Det leder till fler inlägg från besökarna. Därmed ökar värdet för fler att följa trafiken.

3. Lägg inte ansvaret för en Facebook-sajt på strategisk utan på operativ nivå i organisationen.

Det är en stor fördel att exempelvis kundtjänst eller en kundansvarig med närhet till kunderna sköter kommunikationen.

4. Glöm inte att kvalitetssäkra innehållet. De som använder Facebook har precis samma krav på saklighet och korrekt information som när de besöker företagets hemsida.

5. Facebook kan vara ett kraftfullt redskap i marknadsföringen, men ställ för den skull inga ”vinstkrav” på deltagandet.

6. Se till att Facebook är ett inslag i jobbet varje dag – även om du själv inte producerar några bidrag. Kolla vilka inlägg besökare och gillare skriver och vad andra aktörer på Facebook gör.

Och kom ihåg att svara snabbt på de frågor som kräver ett svar!v

EGEN TJÄNST FÖR

ELEKTRONISK AUTENTISERING När Skatteverket ville ha en egen tjänst för elektronisk autentisering gentemot andra EU-länder i det så kallade Stork-projektet gick uppdraget till Visma Sirius.

Text: Jacob Härnqvist. Foto: Sandra Birgersdotter.

Stork är ett EU-projekt som gör det möjligt för en medborgare att använda sin vanliga nationella e-legitimation för att få kontakt med utländska e-tjänster via nätet. I dag är nästan tjugo europeiska länder anslutna, bland dem Sverige. Bakgrunden till projektet är en vision om en sammanhållen europeisk e-förvaltning där medborgarna kan identifiera sig över landsgränserna och göra elektroniska underskrifter av handlingar gällande deklarationer, körkort, intyg, ansökningar, adressändring med mera. I det sammanhanget är det naturligtvis viktigt att individen kan identifiera sig på ett helt säkert sätt och ta del av information som är personligt anpassad, korrekt och pålitlig.

Att sammanlänka ett stort antal europeiska myndigheter och licensmetoder på det här sättet var förstås en utmaning.

– När man såg närmare på saken blev det tydligt att varje land hade en nationell autentiseringsmetod som ofta skilde sig från de övriga. I Sverige har vi som bekant e-legitimation medan andra länder har helt andra metoder som ”skraplotter” eller användar-id med lösenord och så vidare. Något som inledningsvis var ett problem, förklarar Fredrik Karlsson, chefsarkitekt på Visma Sirius.

FOKUSERADE PÅ ADRESSÄNDRING Lösningen blev att ge varje land ansvar för sin egen nationella plattform och i stället bygga en tjänst som kunde federera behörigheter mellan webbläsare, parter och länder.

– Precis så fungerar det nu. Om jag är svensk och jobbar i Spanien kan jag till exempel vilja veta hur mycket skatt jag betalat i Spanien.

Då loggar jag in via Stork till en svensk e-legitimationslösning där jag autentiserar mig. Sedan förs jag tillbaka till spanska skattemyndighetens sida som visar att jag är svensk och har rätt till uppgifterna. Det gemensamma gränssnittet som används kallas SAML2, som är en internationell standard för autentisering.

Inom Stork-projektet har en gemensam programvara tagits fram som används som en Stork-nod av merparten av de anslutna länderna, Sverige undantaget.

– I Stork-projektet representeras Sverige av Skatteverket, som valde att avropa Stork-noden som en extern tjänst. Det innebär att deras personal inte behövde lära sig hur den gemensamma programvaran fungerar, konfigureras och driftas. De kunde i stället fokusera på att

Federering

Federering är när man gör det möjligt att använda en användaridentitet inom flera olika organisationer, en federation. När man praktiskt tillämpar federerade identiteter krävs ett tillitsförhållande mellan dem som ingår i federationen. Alltså att en organisation måste lita på att en annan organisation genomfört autentisering – alltså identifiering samt verifiering – på ett korrekt sätt och att den genomförs i en kontrollerad och tillförlitlig IT-miljö.

utveckla en e-tjänst för adressändring.

Arbetet med Skatteverkets lösning gick igång i april 2010 och sattes i produktion under hösten samma år.

– Att vi fick uppdraget att bygga upp Stork-noden beror på vår långa erfarenhet av att leverera lösningar för just e-legitimationer och federering av behörigheter, avslutar Fredrik Karlsson.

Fredrik Karlsson är chefsarkitekt på Visma Sirius, som levererat en särskild lösning åt svenska Skatteverket i det så kallade Stork-projektet. Stork står för Secure IdenTity AcrOss BoRders LinKed och går att läsa mer om på www.eid-stork.eu.

BÄTTRE BESLUT MED

BUSINESS Med rätt lösningar för Business Intelligence har du bättre förutsättningar för att fatta faktabaserade beslut i verksamheten. Men vad innebär Business Intelligence i praktiken? Vi reder ut begreppen.

Text: Jacob Härnqvist.

Först och främst – vad är Business Intelligence (BI) egentligen? Liksom många andra affärstermer är BI ett samlingsbegrepp. BI står för applikationer, färdigheter, tekniker och metoder som låter en organisation bättre förstå sin omvärld och verksamhet. Ofta delar man in området i informationshanteringssystem och analytiska processer. När det gäller informationshanteringssystem omfattar BI områden som rör företagets och koncernens interna processer. När BI avser analytiska processer handlar det både om att hitta skärningspunkter i de integrerade interna systemen och att analysera affärsomgivningen.

Detta i form av omvärldsanalys, omvärldsbevakning, marknadsanalys, kundanalys och konkurrentanalys.

Att BI kan spela en avgörande roll för organisationens verksamhet är egentligen självklart. Alla organisationer behöver ha koll på marknaden, konkurrenterna och de egna processerna. Och självklart har många företag redan god kunskap på dessa områden.

Det kan dock vara en helt annan sak att arbeta aktivt med BI för att faktiskt skapa så bra beslutsunderlag som möjligt. Och här finns stora fördelar att vinna.

– Att jobba med BI innebär att mäta sin verksamhet på kors och tvärs. Du producerar ju hela tiden mängder med information att titta närmare på, må det handla om kunder, produkter, löner eller annan ekonomisk information.

Att skärskåda denna information på rätt sätt låter dig se mönster, samband och trender du inte hade sett annars. Ett sätt är så kallad data mining, där man tränger djupt in i informationen för att hitta dolda samband. Det är vanligt till exempel i försäkringsbranschen där man tittar mycket på

12

VISMAgazine 2/11

INTELLIGENCE risker och väger in olika parametrar för att beräkna premier, säger Andreas Hjalmarsson, affärsområdeschef på Visma Sirius, som erbjuder analys och design av BIlösningar för komplexa data.

VIKTIGT GRUNDDATALAGER Att analysera information låter ju förstås vettigt. Men att komma igång innebär vissa utmaningar, menar Andreas: – Det gäller att ha ett bra grunddatalager att arbeta med. I det lagret är det viktigt att man är helt enig om begreppen man tänker använda. Om man till exempel ska mäta kundaktivitet måste man vara helt överens om vad en kund är. Det låter kanske uppenbart, men det är det inte alltid. Är en kund någon som köpt något senaste månaden? Eller halvåret? När upphör någon att vara kund? Utifrån ett informationsperspektiv kan det alltså vara ett stort jobb att enas om de här begreppen, men utan samsyn kan man aldrig göra bra analyser eller rapportuttag. Man måste jobba mycket med arkitekturen för det här grunddatalagret.

En annan fördel med ett grunddatalager är att det kan hållas skilt från de övriga verksamhetssystemen. Andreas fortsätter: – Alla affärssystem och ekonomisystem i dag har ju en viss rapportfunktionalitet, men de är inte alltid gjorda för att följa upp saker och ting över tiden. Med andra ord kan det bli svårt att se hur verkligheten såg ut för tre månader sedan. Med ett grunddatalager i ett separat system kan man däremot se trender och historik på ett sätt som ett vanligt affärssystem inte kan erbjuda. Och det är just historiken som är intressant i många fall.

Har du den på plats kan du lägga ihop olika slags information och till exempel se när en produkt blir lönsam och vilka villkor som måste vara uppfyllda för detta.

Den här typen av önskemål blir allt vanligare i takt med att informationsmängden i företagen ständigt växer, menar Andreas Intresset för BI ökar expo-

nentiellt. Man har alltid tagit ut rapporter, men nu ökar intresset mångfalt för att dessutom samköra information från olika system, något som inte går utan ett BI-system i botten. Och det är just den lösningen vi erbjuder.

Visma Sirius BI-teamledare Mirka El Hagin delar den synen: – Vi offererar och bygger hela lösningen, från definition av begrepp till design av den tekniska strukturen. Vi utvecklar också modellerna och implementerar och förvaltar lösningen. Vi gör alltihop med Microsoftprodukter eftersom de flesta användare redan är bekanta med den miljön och är trygga med de funktionerna och gränssnitten.

REPORTING OCH SEVERA – SMIDIGT FÖR MINDRE ORGANISATIONER Men Visma har lösningar även för organisationer som inte behöver en skräddarsydd struktur från grunden. En av dem är Visma Reporting, som är en fristående integrerad rapporteringslösning.

– Den här tjänsten riktar sig till mellanstora företag och är mer standardiserad. Reporting kan därför vara en bra lösning när företaget har en annan kravbild vad gäller licenskostnader och projekttider, säger Hans Kallin, produktchef för Visma Reporting Analysis hos Visma Software.

– Många av våra kunder har tidigare haft manuell överföring av information från affärssystemet till en arbetsbok i Excel. Det vi gör är att kvalitetssäkra den informationen så att inga skrivfel uppstår. Med Visma Software hämtas informationen automatiskt från ett validerat datalager med en SQL-databas i botten.

Eftersom tjänsten bygger på självbetjäning kan den som behöver en rapport ta ut den själv, vilket sparar mycket tid. Med

Reporting blir informationen tillgänglig för fler beslutsfattare på företaget, så att rätt personer och grupper får rätt rapport vid rätt tillfälle. Det är bara att logga in på webbsidan och hämta. Även små och mellanstora företag är förstås beroende av BI. Och också här finns en smart lösning i form av Visma Severa, som vänder sig till företag med mellan tio och 100 anställda.

– Många av våra kunder är i en tillväxtfas och behöver en pålitlig struktur som hänger med utan att vara för stor, krånglig och dyr, säger Emma Karlsson, marknadsansvarig på Visma Severa.

– För vår målgrupp är det ofta deras första helomfattande system som ger en total inblick i verksamheten för korrekt beslutsfattande. Många sitter på flera system eller inget alls och det är krångligt att få fram relevant information och i tid. Många gånger måste den även sammanställas manuellt.

– Det vi uppfattar som ett stort problem för våra kunder är bristfällig prognostisering, som upplevs som för krånglig. Många har total insikt i verksamhetens utfall men inte hur vägen framåt ser ut och det är ju där näringsidkaren kan göra skillnad.

Severa understödjer bolaget i att vid varje givet tillfälle förmedla värdefull och precis information från flera kritiska affärsområden.

– Severas vidd skapar ett omfattande underlag utifrån vilket data kan hämtas och samköras i realtid. Eftersom all data redan finns i lösningen tar det bara sekunder för en beslutsfattare att både hämta underlag till rapporten och skapa den. Eftersom systemet är webbaserat riskeras heller inga viktiga data vid till exempel hårdvaruhaveri eller stöld.

– Många har total insikt i verksamhetens utfall men inte hur vägen framåt ser ut, säger Emma Karlsson på Visma Severa. Foto: Privat.

Vad är egentligen en kund? Kanske uppenbart, men för att göra meningsfulla analyser måste man vara helt överens om definitionerna, menar Andreas Hjalmarsson på Visma Sirius. Foto: Sandra Birgersdotter.

Lösningar för affärskritiska behov • Visma Sirius – erbjuder analys och utformning av BI-lösningar för komplexa data.

• Visma Software – levererar en skräddarsydd eller standardiserad lösning beroende på företagets unika BI-behov.

• Visma Severa – integrerad BI-lösning för verksamheter med 10 till 100 medarbetare.

Visma gör informationen tillgänglig för fler beslutsfattare på företaget, så att rätt personer och grupper får rätt rapport vid rätt tillfälle, berättar Hans Kallin på Visma Software. Foto: Privat.

VISMAgazine 2/11

13

MER KVAR AV STATENS KAKA Staten har stora pengar att tjäna genom att effektivisera sina inköpsprocesser via elektronisk hantering av sina beställningar. Det visar en förstudie gjord av Ekonomistyrningsverket, ESV, på uppdrag av regeringen. Visma Proceedo är en av två parter i denna effektivisering.

Text: Gunilla Jonsson Wennerberg. Foto: ESV.

Vid utgången av 2013 ska statliga myndigheter hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt, e-handel med ett ord. Fakturor hanteras elektroniskt sedan 2008 som ett första steg i den processen.

Efter ESV:s upphandling slöts ramavtal med två leverantörer våren 2011. En av dem är Visma Proceedo, berättar Peter Norén, ansvarig för ehandelsfrågor på ESV. – Målet är enklare, billigare och bättre inköp, men också att se över de interna processerna, till exempel att attestera och godkänna före köp.

dos tjänster, utanför ramavtalet.

Det tredje steget, upphandling, steget före e-fakturor och e-beställningar, ligger på Kammarkollegiet och i den frågan har man inte tagit ställning ännu.

MER ÄN 100 MILJARDER I ÅRLIGA INKÖP

Av landets cirka 240 statliga myndigheter omfattas 170 (de som har fler än 50 anställda) av kravet på införande av e-handel. Resterande 70 är så pass små att det inte skulle vara effektivt. Däremot arbetar ALLT SKA OMFATTAS alla myndigheter sedan 2008 med Det andra steget är att införa elek- e-faktura, att skicka och ta emot troniska beställningar. Konsulttjäns- fakturor elektroniskt och vid papter, möbler, it-produkter, flyg – allt persfaktura skanna och tolka den. ska omfattas av Staten handlar för ramavtalen.

100 miljarder kronor ”MÅLET ÄR – Vi har ställt krav per år och det finns ENKLARE, på en helhetslösstora pengar att tjäna. ning för beställning, Det visar ESV:s förBILLIGARE leverans och fakstudie, olika utredOCH BÄTTRE ningar samt erfarenturahantering. Av våra runt 500 krav heter från bland annat INKÖP.” uppfyller Visma ProLunds universitet och ceedo alla ska-krav olika kommuner. och en lång rad bör-krav. Eftersom – Myndigheterna gör den här e-handelstjänsten ska användas av förändringen själva. ESV har regermånga medarbetare har användbar- ingens uppdrag att leda och samhet varit ett av de viktigaste krite- ordna införandet av e-beställningar rierna för oss i ramavtalsupphand- inom staten och fungerar som stöd lingen, säger Peter Norén. för myndigheterna att ändra rutiner Bland övriga krav finns sådant och processer, säger Peter Norén. som förutsägbar prismodell, enkel leverantörsanslutning och lätthet att följa upp servicenivåer.

UTMANING Genom ramavtalen med Visma Ett förändringsarbete i mynProceedo och Logica kan enskilda digheterna som innebär ett myndigheter göra avrop med förnytt sätt att arbeta i och med nyad konkurrensutsättning och de införandet av ett e-handelssystvå leverantörerna lämnar anbud för tem som omfattar alla medaratt myndigheten ska kunna välja det betare. som passar bäst.

Tidigare har en del universitet, i GöLÖSNING teborg, Karlstad, Lund och Linköping, Ramavtal med två leverangjort egna upphandlingar av Proceetörer, Visma Proceedo och Logica, innebärande en förenklad helhetslösning för beställnings-, leverans- och fakturahanteringsprocesserna.

Ekonomistyrningsverket, ESV

Av ESV:s runt 500 krav uppfyller Visma Proceedo alla ska-krav och en lång rad bör-krav, menar Peter Norén, e-handelsansvarig på Ekonomistyrningsverket.

• Ansvarar, utvecklar och förvaltar ekonomisk styrning av statlig verksamhet.

• Tar fram besluts- och diskussionsunderlag för den ekonomiska politiken.

• Bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel.

FÖRVÄNTAT RESULTAT Lägre inköpskostnader, bättre avtalstrohet, kvalitet, service och uppföljning, precisa upphandlingar och ändamålsenliga it-stöd för interna processer.

SAMMA INKÖP –

LÄGRE PRISER

Bra priser, större trygghet och enklare administration. Det är några av vinsterna företaget MedHelp ser med anslutningen till inköpstjänsten från Visma Advantage, som i dagsläget samförhandlar åt 8 500 kunder. Det innebär att kunderna får lägre priser på samma sorts inköp de gjorde tidigare.

Text & foto: Gunilla Jonsson Wennerberg.

Den som ringer sjukvårdsupplysningen hamnar med stor sannolikhet hos Norra Europas största privata sjukvårdsrådgivare, MedHelp med 270 legitimerade sjuksköterskor.

Lennart Persson, ekonomioch inköpschef på MedHelp, berättar hur samarbetet med Visma Advantage startade.

– Det var 2010 i samband med en användardag för våra ekonomisystem. Vårt önskemål var att ansluta oss till ett inköpsavtal.

Jag fick syn på Visma Advantages monter och eftersom vi redan hade goda erfarenheter av Visma Services, som sköter vårt ekonomi- och lönesystem, kollade vi faktiskt inga konkurrenter.

Visma Advantage tittade på MedHelps inköp och beräknade hur och vad som kunde sparas med deras avtal.

– Det var betydande summor, så det var ett enkelt val. Det är en väldigt bra idé med gemensamt inköpssystem med färdigförhandlade avtal där kunden kan gå in i en portal och köpa.

Lennart Persson är glad att hans 15 inköpare på elva orter själva slipper kontakta leverantörer och fundera på vem man ska vända sig till.

– Tidigare hade vi massor av avtal att hålla reda på och det tar tid att kriga med enskilda leverantörer. Nu har vi samma leverantörer – till bättre priser, ett enda avtal och leverans dagen efter beställning. Samarbetet fungerar utmärkt och kundtjänst reder ut frågeställningar snabbt.

Inköpen handlar om kaffe, fruktkorgar och resor, datatillbehör och kontorsmaterial som papper och kontorsmaskiner.

– Och hörlurar, det går åt många eftersom våra sjuksköterskor sitter i telefonrådgivning hela dagarna.

Rabatterna på bränsle och flygresor kan personalen utnyttja privat.

MedHelp driver också en vårdcentral i Fritsla. Ett speciellt sjukvårdssortiment som Visma har tagit fram gör det förmånligt att beställa produkter som engångsmaterial, handsprit och mediciner.

– Vi litar på att de anställda köper och gör rätt saker. Vi premierar enkelhet ställt mot kontroll, säger Lennart Persson.

MedHelp Sverige AB Grundades år 2000. Norra Europas största privata företag inom sjukvårdsrådgivning per telefon, en kombination av medicinsk kunskap och avancerade datastöds- och telefonisystem. 200 kunder, där de största är ABB och Stockholms läns landsting.

• Erbjuder sjuk- och friskanmälan till företag och organisationer. Service och verksamhet dygnet runt, året runt.

• Driver även en vårdscentral i Fritsla.

• Administrerar årligen 2,5 miljoner rådgivningssamtal.

• 300 medarbetare – varav 270 legitimerade sjuksköterskor – på elva orter.

• Från och med hösten 2011 bedrivs även ambulansdirigering via 112 inklusive råd under resans gång.

UTMANING Samordna, förenkla och förbilliga inköpsprocessen i ett snabbväxande och geografiskt spritt företag.

LÖSNING Anslutning till Visma Advantages inköpsavtal. Egen kontaktperson.

Hjälp med utbildning och informationsspridning. Projektledarkontakt. Teknisk lösning via Visma Advantages webbportal till de avtal man har tillgång till.

RESULTAT Enklare inköpsprocesser, lägre kostnader och nöjd personal. Ett avtal, ett telefonnummer och en webbadress. Överblick över tillgängliga färdigförhandlade avtal, färre leverantörer och fakturor. Mindre administration.

VISMAgazine 2/11

15

Sedan förra sommaren har SkiStar fått en effektivare hantering av leverantörsfakturorna. Nyckeln är ett integrerat system bestående av Visma Business och Visma Invoice Manager.

– Både inskanning och sökning går mycket fortare nu, säger Lisa Backjanis, arbetsledare på ekonomiavdelningen.

Text: Jacob Härnqvist. Foto: SkiStar.

BÄTTRE EFFEKTIVITET OCH SkiStar äger och driver alpina skidanläggningar i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hemsedal och Trysil i Norge. Verksamheten är dominerande på sin marknad: i Sverige är marknadsandelen cirka 50 procent och i Norge cirka 30 procent. Inte konstigt att antalet leverantörsfakturor ligger kring 40 000 varje år. Lika klart är att ett effektivt ekonomisystem är närmast affärskritiskt för ett företag av den här kalibern. Vilket är skälet till att SkiStar under våren 2009 började se sig om efter en ny lösning för sin löpande fakturahantering.

– På den tiden arbetade vi med två sammankopplade system för ekonomi och fakturahantering.

Ekonomisystemet var väldigt stort och hade massor av funktioner, samtidigt som vi inte använde särskilt många av dem. Att ha två system var också lite problematiskt eftersom vi fick koppla

16

VISMAgazine 2/11

samman programmen med en brygga. Det fungerade som regel bra, men det blev också problem mellan inskanningsprogrammet och ekonomiprogrammet. Har man dessutom två leverantörer tenderar de att skylla problemen på varandra. Så vi fick helt enkelt aldrig riktigt rätt på det, förklarar Bo Eriksson, dåvarande redovisningschef på SkiStar.

HADE REDAN VISMA BUSINESS I NORGE Våren 2009 hade Bo Eriksson och hans medarbetare tröttnat på den dåvarande lösningen. De bestämde sig för att skärskåda marknaden för ekonomisystem i jakt på något bättre, och ganska snart stod det klart att Vismas program Visma Business och Visma Invoice Manager stod sig bra i konkurrensen. Orsakerna till detta var flera, enligt Bo Eriksson.

– Dels var licensen lägre jämmaren 2009. Projektet att fört med de andra systemen vi implementera programvaran tittade på, vilket ju ger mindre sköttes av Vismas partner årliga driftskostnader. Men det Intendo, som tillhandahåller var i och för sig inte den störsprodukter ur Visma Softwares ta fördelen. Viktigare var att sortiment och som förutom Vismas system såg ut att vara implementering även erbjuder lättanvänt och effektivt. Det var utbildning och support. Överockså intressant att koncernen gången berörde ungefär 45 ananvände de här provändare för Visgrammen i sin norska ma Business och verksamhet, där de kör Sökmöjlig- omkring 100 anVisma Business som afvändare för fakheterna färssystem. turahanteringen De norska använinom Visma Inär nästan darna var nöjda med sin voice Manager. oändliga.” lösning så vi bestämde Och systembyoss för att prova. Det tet gick smidigt, är ju också en fördel att köra menar Bo Eriksson. samma lösning och licens i hela – Det krävdes en aning koncernen. internutbildning men inte mycket. Kan man vanliga WinSMÄRTFRI IMPLEMENTERING dowsprogram känner man Implementeringen av Visma igen mycket av det man ser Business och Visma Invoice på skärmen, som menyer och Manager påbörjades somannat. Så var det inte med det

SkiStar • Äger och driver alpindestinationer i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige.

• Äger och driver även alpindestinationer i Hemsedal och Trysil i Norge.

• Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum.

SkiStar-koncernens verksamhet innefattar även fastighetsutveckling, omfattande byggnationer och exploatering. Skistar-aktien är noterad på Nasdaq OMX, Mid Cap Stockholm.

KONTROLL förra programmet. Det hade en egen knappologi, så där var man tvungen att känna till vissa knappfunktioner för att överhuvudtaget komma någonstans.

Enlig Bo Eriksson var Visma Invoice Manager och Visma Business ungefär så lättanvända som han fått intryck av. Vilket även detta för med sig fördelar.

– Det blir ju enklare att få in ny personal i Vismaprogrammen och få dem att komma igång. Men det absolut viktigaste är att funktionerna är helt integrerade nu, utan någon manuellt byggd brygga emellan.

Lisa Backjanis, arbetsledare på ekonomiavdelningen, är inne på samma linje.

– Det är ett väldigt lättarbetat system, vilket beror på att fakturahanteringen är helt integrerad med själva affärssystemet. Det jag också gillar är att sökmöjlig-heterna är nästan

oändliga. Vi kan söka på verifikationsnummer, belopp eller kontonummer och få fram all information vi vill ha. Det är väldigt smidigt.

UTMANING Hitta en lösning där den elektroniska fakturahanteringen kunde integreras med ekonomisystemet på ett transparent och användarvänligt sätt.

LÖSNING Implementering av Visma Business i kombination med Visma Invoice Manager.

RESULTAT Snabbare och enklare fakturahantering och bättre sökmöjligheter.

VISMA INVOICE MANAGER BYTER NAMN Visma Invoice Manager byter namn till Visma Document Center Enterprise, förkortat Enterprise. Detta är ett steg i ledet för att satsa internationellt på produkten, samt att samla Vismas elektroniska leverantörsfakturaprodukter (EFH) under ett samlingsnamn.

– Vi vill visa marknaden att vi har flera produkter inom EFH-segmentet och kan tillNär Visma släpper en produkt godose allas behov av elektrointernationellt blir det alltid mycket nisk fakturahantering, menar fokus på vidareutveckling, menar Björn Björn Mattsson, vd för Visma Mattsson, vd för Visma Software.

Software. Det positiva för våra kunder är, att när Visma släpper en produkt internationellt, blir det alltid mycket fokus på vidareutveckling.

I samband med namnbytet kommer också en ny release av Enterprise att släppas med bland annat ordermatchning mot affärssystemet Visma Business.

VISMAgazine 2/11

17

Øyvind Domaas (t.v.) och Christian Lykke från Bunnpris

VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS SHOPPINGUPPLEVELSE I somras öppnade Nordens första helt och hållet självbetjänade dagligvarubutik, på Blindern i Oslo. Visma Retail står för drift och installation av kassalösningarna som kortar köerna och gör inköpen snabbare och enklare. Butiken har även fått elektroniska hyllkanter som säkerställer att priset ute i butiken alltid är det samma som i kassan.

Text: Magnus Brøyn. Foto: Aslak Gausen.

– Det här handlar helt enkelt om att skapa framtidens shoppingupplevelse. Det är viktigt för oss på Bunnpris. Som utmanare i en etablerad bransch vill vi gärna tänka nytt och därför är Visma en viktig partner. De flesta dagligvarubutiker uppfattas i dag som ganska lika varandra och utvecklingen av branschen går förhållandevis långsamt. Vi vill göra något åt det och samtidigt sticka ut på ett positivt sätt genom att använda innovativ och kundvänlig teknik, säger Christian Lykke, vd för Bunnpris.

– Självbetjäningslösningen är fördelaktig att börja med eftersom de flesta är vana vid självbetjäning i andra sammanhang i sin vardag. Vi tar ut pengar, köper tåg- och bussbiljetter och checkar in på flyget på egen hand. Nu ska vi bara ”checka

ut” från butiken. Det går snabbt och är enkelt – vi ser dessutom direkt att kunderna värdesätter möjligheten att göra detta själva.

FRAMTIDENS SHOPPINGUPPLEVELSE De nya lösningarna från Visma hjälper till att effektivisera butiksmedarbetarnas arbetsprocesser så att mer tid kan ägnas åt kunderna. Dessutom uppstår vinster i relationen mellan butiken och företagets administration. Det betyder att Bunnpris kan satsa på service och att skapa en god shoppingupplevelse.

– Visma är vår butiksdataleverantör. Med den nya självbetjäningslösningen har de tagit med oss in i framtiden och det är vi väldigt tacksamma för. Vi har ett väldigt bra samarbete med Visma

som tagit tillvara önskemålen om att skapa reell innovation inom retail och på så sätt öppna för nya möjligheter. Tillsammans har vi utvecklat en lösning som vi är mycket stolta över, säger Øyvin Domaas, IT-chef på Bunnpris.

KASSAMEDARBETARNA BLIR SERVICEVÄRDAR Visma Retail står för drift och installation av självbetjäningslösningen, som utvecklats tillsammans med Bunnpris och några utvalda partners.

Självbetjäningen gör inköpen snabbare, mer effektiva och enklare – det gör att medarbetarna frigörs för att i stället kunna ge kunderna ännu bättre service. Systemets användarvänlighet har ägnats stor uppmärksamhet eftersom en viktig förutsättning har varit att lösningen ska vara

ELEKTRONISKT PÅ HYLLAN ÄVEN I SVERIGE Delfi Technologies och Visma Retail i Sverige har ingått ett partneravtal om leverans av Delfis etikettlösning Breece System till svenska kunder.

De elektroniska hyllkantsetiketterna är på stark frammarsch även på den svenska detaljmarknaden. De ger stora fördelar för såväl butiks-

18

VISMAgazine 2/11

chef som personal och kunder. Genom samarbetet med Delfi Technologies kan Visma nu erbjuda sina kunder en enkel och framtidssäker lösning som bidrar till att automatisera den dagliga driften av butiken.

Så fungerar det

• De bemannade kassorna är ersatta med självbetjäningskassor.

Nöjda kunder

• Kunden väger och märker själv varor i lösvikt.

• Kunden skannar själv in varorna i självutcheckningskassan.

• Efter inskanning väljer kunden betalningssätt, betalar, tar sina varor och kvitto.

• Kvittot skannas för att öppna utgångsgrinden.

enkel att använda. Lösningen skapar en mer dynamisk och roligare shoppingupplevelse för kunderna, som sparar tid och står mindre i kö.

Självbetjäning och innovativ butiksteknik kommer att bidra till att förändra vårt konsumentbeteende och vår inköpsupplevelse. Det är också en del av målsättningen.

– Dagens sittande kassamedarbetare är på väg att bli framtidens rörliga servicevärd, som tar emot kunden och är behjälplig vid betalning och självutcheckning. Personalen är inte kontrollanter utan servicemedarbetare – vi ser redan hur detta skapar ett helt annat samspel mellan servicevärden och kunden eftersom det blir mer naturligt att starta en dialog vid kassalinjen, menar Domaas.

FRAMTIDENS KASSAMILJÖ Som enda livsmedelsaffär på Blindern, inte långt från campus på universitetet i Oslo, har Bunnpris ett dagligt besökstal på över 4 000 kunder under de mest hektiska studiemånaderna. Med det nya systemet har sju självbetjäningskassor ersatt butikens tidigare fyra manuella kassapunkter. Bara det ger en betydande vinst i form av fler kassor och mindre köer. Självbetjänad utcheckning och betalning frigör dessutom kassamedarebetare som då i högre grad kan ge kunderna service.

– Bunnpris på Blindern utmärker sig med många småköp, fasta kunder och intensiv belastning i pauserna mellan föreläsningarna på universitetet. Många av kunderna är dessutom unga, vilket gör detta till den perfekta butiken att börja med, säger Christian Lykke.

Förr var det långa köer

– Innan självbetjäningen kom till, var det ofta långa köer och det kunde ta lång tid att komma till kassan. Nu går det väldigt smärtfritt och kunderna får hjälp av personalen. Hela mitt besök tog bara en och en halv minut, säger Tor Bjørheim, student och stamkund hos Bunnpris.

KVICKT OCH ENKELT Självutcheckning, med eller utan självskanning, ökar effektiviteten i butiken och bidrar till en god shoppingupplevelse och en bättre och dynamisk kassamiljö. Betalning sker via obemannade kassor och kunderna väljer själva hur de vill handla och om de vill betala med kort eller kontanter. Självutcheckningslösningar är tidsbesparande för både butiken och butikskedjan och ger medarbetarna möjligheten att jobba ute i butiken där kunderna befinner sig – och därmed vara tillgängliga.

Dagligvarukedjan Bunnpris • Norges femte största dagligvarukedja.

• Driver närmare 220 butiker, de flesta i Trøndelag, i Oslo och på Møre.

• Ägs av I. K. Lykke AS som grundades 1830.

Det gick väldigt fort

– Det fungerar jättebra att använda den nya självbetjäningen. När man inte handlar så mycket går det väldigt fort och så slipper man att köa, säger Kjetil Bråthen.

Jättekul att använda

– Det är jättekul att använda självbetjäningen!

Och sedan är det väldigt smart att man måste skanna kvittot innan man går ut. Det gör det ju svårare för dem som försöker stjäla, säger skoleleverna Nora (t v) och Emma.

ELEKTRONISKA HYLLKANTSETIKETTER Som en del av Vismas erbjudande om integrerade retaillösningar, finns även elektroniska hyllkantsetiketter. Även detta har den norska butikskedjan Bunnpris implementerat.

– Vi tillhandahåller nästa generations fullgrafiska hyllkantsetiketter. Det går snabbt att komma igång och det krävs ingen ombyggnad. Med den centraliserade lösningen kan våra kunder göra viktiga uppdateringar på kedjenivå och samtidigt involvera varje enskild butik, beroende på vilka behov och rutiner man har, med användning av data från kedjans eller butikens befintliga IT-system, säger Graute Green-Stensrud, vd för Visma Retail i Norge.

Visma levererar lösningen med elektroniska hyllkantsetiketter i samarbete med företaget Delfi Technologies.

SÄKERSTÄLLER ÖVERENSSTÄMMELSE Med cirka 3 000 varuartiklar hos Bunnpris Blindern uppnår man vinster för såväl handlare

som personal. Priserna kan förändras med ett par knapptryckningar direkt i den enskilda butiken eller på kedjans huvudkontor i Trondheim.

Det säkerställer överensstämmelse mellan priserna ute i butiken och i kassan.

– När jag ska köra morgonens prisuppdateringar trycker jag bara på ”enter”. Samma sak vid större uppdateringar. Vi har mellan 200 och 300 prisändringar varje vecka. Tidigare var vi tvungna att skriva ut etiketter vid varje uppdatering. Med det nya systemet tar det mig bara en sekund medan andra lägger timmar på det.

Nu behöver jag bara skanna varan och streckkoden på etiketten, vilket gör det enklare med kampanjvaror. Vi sparar också tid på att kunna se lagerstatus direkt på etiketten. Jag får snabbt överblick på lagerhållningen och det blir

enklare att beställa hem varor. Allt detta gör vardagen för mig och min personal väsentligt enklare, säger Steinar Sørum, butikschef för Bunnpris Blindern.

– Vid större prisrelaterade förändringar är besparingarna mycket stora och under normala omständigheter är investeringarna i såväl kassalösning som hyllkantsetiketter intjänade inom två år, säger butikskedjans vd Christian Lykke.

VISMAgazine 2/11

19

Det har aldrig varit lättare

ATT LYCKAS MED CRM Produktchef för Visma SuperOffice Online, Julie Grønlund

Är du osäker på vad ett system för försäljning och kunduppföljning kan tillföra verksamheten? Mindre företag drar sig för att sätta igång CRM-projekt av rädsla för höga kostnader och liten effekt. Visma erbjuder en komplett, nätbaserad lösning som tar bort fokus på teknik och gör det lättare att lyckas med det mest avgörande, nämligen den organisatoriska implementeringen.

Text: Elisabeth Løvseth. Foto: Henrik Øistad.

– Vår nätbaserade lösning gör det enkelt att jobba systematiskt med sälj och kunddialog, för att bygga varaktiga, lojala och mer lönsamma kundrelationer. Det säger produktchefen för Visma SuperOffice Online, Julie Grønlund på Visma Software. Efter att ha jobbat med CRM-lösningar på Visma i flera år är hon expert på ämnet, och vet varför en del företag sliter med att få till CRM i praktiken.

GEMENSAM KULTUR AVGÖRANDE – Det kan vara svårt att lyckas med implementering av CRM – Customer Relationship Management. När man skapar en gemensam, enhetlig process för sälj och kunddialog involveras också så gott som alla delar av verksamheten i ett företag, inte bara marknads-, sälj- och servicefunktionerna. Därför är det avgörande att lägga krut på att skapa den kultur som krävs inom företaget, menar Julie Grønlund.

– Misslyckade CRM-projekt kännetecknas ofta av för mycket uppmärksamhet på teknik, och för lite uppmärksamhet på organisationen.

Ett CRM-system ska bara stötta företagens egna processer. Men eftersom systemet i sig står för något konkret och fysiskt, och dessutom en kostnad, är det många som fokuserar för mycket på den tekniska systemimplemen-

20

VISMAgazine 2/11

teringen, och glömmer arbetsprocesserna och medarbetarnas specialkunskaper.

NÄTET GÖR DET ENKLARE En nätbaserad lösning eliminerar behovet av installation och drift. Du slipper till exempel skaffa nya servrar, hålla koll på licenser, eller sköta och uppgradera progamvara. Med ett CRM-system som levereras som en nätbaserad tjänst (kal�lat SaaS, eller Software as a Service) betalar du dessutom bara några hundralappar i månaden.

Du kan fokusera på företagets huvudsyssla, och då blir det lättare att lyckas.

Många nätbaserade lösningar är ”light-utgåvor” med begränsade möjligheter, och som hänger samman med lokalt installerade program.

Det stämmer inte in på Vismas nyhet. Visma Su-

perOffice Online är ett fullvärdigt CRM-system, och innehåller samma beprövade funktionalitet som Windows-versionen av programmet.

LÄTT ATT TESTA – Med Visma SuperOffice Online får du ett CRMsystem som är klart att använda nästan omedelbart. Du slipper investeringskostnader, och betalar bara några hundralappar i månaden per användare.

Du har alltid tillgång till den senaste versionen av programmet, och kan använda det när och var som helst, så länge du har nätuppkoppling. Alla dessa fördelar gör tillsammans att det är enkelt att testa ett CRM-system, utan några förpliktelser. Jag tror att Visma SuperOffice blir en bidragande faktor till att fler företag ger CRM en chans, avslutar Julie Grønlund.

JULIES FEM RÅD OM CRM 1. Tänk enkelt och ta ett steg i taget.

2. Se inte på CRM-systemet som något nytt och svårt, utan tvärtom som en fortsättning på det som du har gjort tidigare – bara att alla i företaget nu gör det inom samma ramverk.

3. Skicka de anställda på kurs när kunduppföljningssystemet ska införas. Då kan du vara säker på att alla får en gemensam förståelse för hur systemet ska användas.

4. Du måste våga uppmana medarbetarna att använda systemet.

5. Kom ihåg att det är genom relationer och relationshantering som du kommer framåt på dagens marknad. Kunden väljer bara dig om du lyckas hantera den relationen.

Visma lanserar en ny faktureringslösning:

REGISTRERA FAKTURAN PÅ NÄTET

– OCH GLÖM RESTEN Hade det inte varit fint att kunna registrera en faktura och sedan med säkerhet veta att pengarna kom in på kontot, utan att du behöver följa upp något mer? Snart är det möjligt. Med Visma Invoicia specificerar du räkningen på nätet.

Resten tar Visma hand om. Du betalar en fast summa per faktura – det är allt.

Per Øivind Elvebakk är stolt över att lansera den första nätbaserade faktureringslösningen i Norden som är integrerad med inkassotjänster.

Text: Elisabeth Løvseth. Foto: Henrik Øistad.

Per Øivind Elvebakk på Visma är kunden personligen, tills saken är övertygad om att det här nya till- löst. Du kan alltid följa statusen för skottet kan göra vardagen enklare din enskilda kund i den nätbaserade för många små och medelstora lösningen. företag. Nätlösningen passar dem – Detta är faktiskt den första faksom har en typisk fakturavolym på tureringslösningen på den nordiska mellan fem och 100 fakturor i måna- marknaden som är helt integrerad den, vilket stämmer in på ungefär med inkassotjänster, upplyser oss en miljon företag i Norden.

Per Øivind Elvebakk. Han berättar – Detta passar också väldigt bra vidare att hela processen – från för företag som använder externa registrering av faktura, via utsänredovisningsbyråer. delsen av faktura, Lösningen kan använpåminnelse och ”Lösningen pas- inkasso, till persondas tillsammans med alla ekonomiprogram sar också väldigt lig kunduppföljning på marknaden, och ger från en indrivningsbra för företag standardiserad och efexpert – är stanfektiv dataöverföring, med externa redo- dardiserad som utsamt import och exvisningsbyråer.” gångspunkt. Men port av kund- och varudu har möjlighet register mellan dig och att anpassa den. din revisor, säger han.

Du kan till exempel specificera att utvalda kunder aldrig INTEGRERAD MED INKASSO- ska få mer än påminnelser. Du har TJÄNSTER också möjlighet att ange olika betalEftersom den här tjänsten är 100 ningsvillkor, rabatter, språk och vaprocent nätbaserad, behöver du luta för de olika enskilda kunderna. inte tänka på vare sig installation, uppgraderingar, anpassning eller KLARAR ALLA FAKTURAFORMAT drift. Du kan skicka din första fak- Efter att du har skapat fakturan, tura inom loppet av fem minuter, skickas den ut i det format du önsoch du betalar bara för det du an- kar. Du kan välja distributionsmetod vänder: en fast summa per faktura. och om du föredrar att skriva ut den Summan är densamma, oavsett och skicka den själv, låta Visma stå hur lång tid din kund behöver på sig för försändelsen, skicka den som för att betala. Första delen av fak- en pdf-fil via e-post eller skicka den turahanteringen sker automatiskt. elektroniskt i e2B-format eller andra Vismas system ser till att påmin- EDI-format mot offentliga och prinelser, inkassovarningar och inkas- vata verksamheter i Norden. sokrav skickas ut automatiskt vid – För många mindre företag kan rätt tidpunkt. Om kunden efter flera det vara resurskrävande att fakturepåminnelser inte har betalat, utser ra stora leverantörer med hårda fakVisma en sakkunnig att följa upp turakrav och speciella elektroniska

format. Nu behöver de inte tänka på det i det stora hela eftersom lösningen ser till att alla fakturor skickas i enlighet med leverantörernas specifikationer, försäkrar Per Øivind Elvebakk.

Han tillägger att den nya tjänsten är helt integrerad med kund-

reskontra och klientkonto på så sätt att man slipper administrera ett OCR-avtal mellan dig och din bank. Alla inbetalningar remitteras dagligen tillbaka till dig.

Lösningen lanseras i Norge i dagarna, och blir tillgänglig i Sverige och Finland efter årsskiftet.

VISMAgazine 2/11

21

i korthet Visma levererar e-tjänster till Brottsoffermyndigheten Visma har tecknat avtal med Brottsoffermyndigheten om leverans av e-tjänster samt plattform för e-tjänster. Den första e-tjänsten, som nu tagits i bruk, är ansökan om medel ur Brottsofferfonden.

I denna e-tjänst ingår ansökan om forskningsbidrag, ansökan om bidrag för brottsofferinriktat projekt, kommunikation med Mina sidor, e-identifiering och e-underskrift med e-legitimation samt integration med myndighetens dokument- och ärendehanteringssystem Diabas, också det från Visma.

E-tjänsten gör det möjligt att göra en elektronisk ansökan direkt på webben genom att fylla i ett elektroniskt formulär och skicka in det till myndigheten. Ansökan skrivs under med e-legitimation och skickas elektroniskt in till myndighetens diarium i Diabas. Där automatskapas ett ärende och den inkomna ansökan med bilagor registreras som handlingar på ärendet.

Göteborgs Universitet väljer Visma

– Detta är ytterligare en bekräftelse på att vår användarvänliga SaaS-lösning med tillhörande nätverk av leverantörsintegrationer fungerar väl i offentlig sektor, säger Visma Proceedos vd Rickard Hansen.

TUFF KONKURRENS Visma tog hem affären i konkurrens med ett flertal andra företag som bjöds in att lämna anbud. Göteborgs Universitet prövade dem från utgångspunkten att anta det anbud som var ekonomiskt mest fördelaktigt i relation till bland annat teknik, referenser, funktionskrav och användarvänlighet.

Visma rekryterar nya partners

Visma Software har tecknat avtal med fyra nya partners: Steam Consulting, Advance, Westbahr och exSitec. Detta är en del i Visma Softwares uttalade partnersatsning och kommer att innebära ett tillskott i både kompetens- och kundområden för Visma Software och partners.

– De är hungriga, de har kompetensen inom affärssystem men också i kringprodukter som är viktiga för oss och de finns runtom i landet, säger Björn Mattsson, vd på Visma Software.

De är precis sådana partners som vi vill ha med oss i vår framgång.

procent fler än i fjol. De populäraste branscherna var hårvård och dataprogrammering, visar en färsk sammanställning från Visma.

Från januari till och med juni i år registrerades 3 649 enskilda firmor av personer födda 1986 eller senare. Samma period förra året var antalet i motsvarande åldersgrupp 3 261, vilket ger en ökning med 11,9 procent. Allra störst var ökningen i Jämtland (+78,9 procent).

De populäraste branscherna i år liksom i fjol är hårvård och dataprogrammering. Artistisk verksamhet och skönhetsvård är också flitigt förekommande branschkoder liksom den starkt växande internethandeln.

Branschtopplistan bygger på statistik från Bolagsverket och kreditupplysningsföretaget UC som Visma sammanställt. De unga nyföretagarna svarar för 30 procent av alla nyregistrerade enskilda firmor.

Långt ifrån kris för nyföretagandet

Visma kommer att leverera Göteborgs Universitets nya e-handelslösning. Affären innebär att Vismas SaaS-lösningar effektiviserar upphandling, avtal, inköp och fakturahanteringsrutinerna, det vill säga e-handel, hos ännu ett svenskt universitet.

Universitetets beställare får nu ett enhetligt system för att hantera avtal, söka efter produkter och lägga elektroniska beställningar. Beställningssystemet kommer att vara integrerat med upphandlingsstödet, vilket förenklar och kvalitetssäkrar hela processen från upphandling till betalning och i förlängningen ger avsevärda besparingar.

– Projektets mål är att frigöra tid och resurser för utbildning och forskning samt att kvalitetssäkra inköpsprocessen genom att införa ett e-handelssystem samt en ny inköpsprocess, med definierade roller och ansvar, säger Ulrica Carlsson, projektledare vid Göteborgs Universitet.

22

VISMAgazine 2/11

Den ekonomiska oron märks inte i intresset för att registrera nya företag. Trenden med ökat nyföretagande står sig. I augusti ökade antalet nya företag med 15,5 procent jämfört med motsvarande månad i fjol. Det visar färska siffror som Visma sammanställt från Bolagsverket.

Under augusti registrerades 5 113 företag jämfört med 4 427 i augusti 2010. Även jämförelseperioden var stark. I augusti för ett år sedan var ökningen av nyregistrerade företag 19,2 procent.

Sedan årsskiftet har 47 836 nya företag registrerats i de fyra vanligaste företagsformerna mot 40 051 under perioden januari till och med augusti i fjol, vilket motsvarar 19,4 procents ökning jämfört med förra årets åtta första månader.

Hårvård och data populärt bland unga Första halvåret i år ökade nyföretagandet bland ungdomar. I åldersgruppen 18 till 25 år startades enskilda firmor av nästan 12

De tio populäraste branscherna bland unga nyföretagare första halvåret 2011: 1. Hårvård (216 nya företag) 2. Dataprogrammering (210) 3. Artistisk verksamhet (185) 4. Skönhetsvård (128) 5. Postorderhandel på internet (123) 6. Restaurangverksamhet (120) 7. Kroppsvård (116) 8. Litterärt och konstnärligt skapande (113) 9. Konsumenttjänster (103) 10. Byggnadssnickeriarbeten (95)

Drygt 70 000 nya företag beräknas i år Intresset för att starta företag fortsätter att vara stort. Sämre konjunkturläge efter sommaren gör dock att Visma skriver ner prognosen för nystartandet något. Trots

i korthet detta beräknas 2011 bli ett nytt rekordår med drygt 70 000 nya företag. Det motsvarar en ökning med 10 procent.

Förra året startades 65 000 nya företag i Sverige, vilket var nytt rekord. I våras fortsatte den positiva trenden och i april angav Vismas prognos att 75 000 nya företag skulle startas under året.

– Sedan dess har konjunkturläget försämrats påtagligt, vilket rimligen även påverkar nyföretagandet. September månads siffror kommer därför att bli väldigt viktiga för utvecklingen resten av året. Förra årets rekordnotering är dock fortfarande klart hotad, säger Lars Fredell, informationschef hos Visma.

nya företag hittills i år och utfallet från de fyra sista månaderna i fjol. Alla län får ökningar sett till hela året, men minskningar under de fyra sista månaderna.

Svalt intresse för sociala medier bland småföretagare

ORO FÖR RYKTESSPRIDNING Men sociala medier innebär inte bara fördelar. En svensk undersökning, gjord av försäkringsbolaget Trygg-Hansa i år, visar att mer än var tredje småföretagare oroar sig för ryktesspridning på nätet.

Sociala medier har gett kunderna nya vägar att framföra sina åsikter. Det är enkelt att påverka och ge igen när man är missnöjd med en vara eller tjänst. Enligt Trygg-Hansas undersökning oroar sig 34 procent av småföretagarna för just detta.

ÅTTA STARKA MÅNADER Utgångsläget är bra. Under årets åtta första månader startades drygt tre procent fler företag än under de nio första månaderna i fjol. Från januari till och med augusti 2011 har 47 836 företag registrerats, vilket ska jämföras med 46 348 från januari till och med september 2010.

Efter krisåret 2009 ökade antalet nya företag stadigt under 2010. Två viktiga regelförändringar – halveringen av aktiekapitalet i april 2010 och avskaffandet av revisionsplikten i mindre bolag i november – gjorde det enklare för fler att ta steget till eget företagande.

Förra hösten fick nyföretagandet väldig fart och året slutade på en ökning med hela 19,1 procent från 54 619 under 2009 till 65 072 under 2010. Fram till och med augusti i år var takten till och med något bättre än förra hösten. Nyregistreringarna i de fyra vanligaste företagsformerna aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag står just nu på plus 19,4 procent.

PÅ VÄG MOT ETT NYTT REKORDÅR – I prognosen för hela 2011 antas utvecklingen få lägre takt än under den senare delen av 2010, när i genomsnitt dr ygt 6 000 företag registrerades varje månad.

Bedömningen är dels att effekten av fjolårets regelförändringar avtar, dels att konjunkturen verkar i negativ riktning, säger Lars Fredell.

Trots detta kan 2011 mycket väl bli ett nytt rekordår. Med ett riksgenomsnitt på 10 procents ökning räknar vi med att det blir cirka 71 500 företagsregistreringar innan året är slut.

SKILLNAD MELLAN LÄNEN Flest nya företag kommer som vanligt Stockholms län att svara för. Där startas ett av tre nya företag. De största procentuella ökningarna förväntas i Jämtland, Värmland och Södermanland, medan de mest blygsamma spås för Kronobergs, Gävleborgs och Kalmar län.

I siffrorna har den förmodade utvecklingen i respektive län prognostiserats utifrån antalet

pelvis Facebook. Undersökningen visar att aktivitet i sociala medier dubbelt så ofta leder till nya kontakter och nya affärer för mindre företag som det gör för större företag.

48 procent av småföretagarna i den amerikanska undersökningen kopplade ökad försäljning till sociala aktiviteter på nätet. Dessutom uppgav 58 procent att de minskat sina marknadsföringskostnader.

Näringslivet vill ha frivillig revisionsplikt för fler

Knappt en av fem småföretagare använder Facebook eller Twitter i sin verksamhet. Det visar en undersökning från Visma Spcs.

I undersökningen, som genomfördes i början av september, ställdes frågan om vilka sociala medier företagarna använder mest i sitt företagande. 18,6 procent uppgav att de använder Facebook, 0,5 procent Twitter och hela 80,9 procent att de inte använder någon form av socialt medium alls.

– Det är inte helt förvånande att användningen av sociala medier inte är mer utbredd bland småföretagare än så här. För många av dem är arbetsdagen redan fylld av viktiga uppgifter som måste göras. Då lägger man inte tid och kraft dels på att lära sig använda sociala medier, dels på att producera innehåll på exempelvis Facebook, säger Rolf Dahlberg, själv från början småföretagare och i dag vd för Visma Spcs, landets ledande leverantör av ekonomiprogram och tjänster för mindre företag.

NYA MÖJLIGHETER Samtidigt kan aktivitet i sociala medier ge fördelar. En amerikansk undersökning (2011 Social Media Marketing Industry Report) visar att småföretagare hör till dem som kan tjäna mest på att synas på exem-

Svenskt Näringsliv vill höja taket för den frivilliga revisionsplikten rejält. Och de vill göra det nu. Fler aktörer är inne på samma linje, men Skatteverket vill skynda långsamt. Det framkom vid en paneldebatt i Stockholm anordnad av Visma.

Sedan den 1 november i fjol kan mindre aktiebolag välja att inte ha en revisor. Den frivilliga revisionsplikten omfattar företag som uppfyller minst två av följande tre krav: högst tre anställda, högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller högst tre miljoner kronor i nettoomsättning.

NIVÅN BÖR HÖJAS – De här gränsvärdena är för låga, EU har satt taket vid en omsättning på 83 miljoner kronor och flera länder ligger nära den nivån. Där bör även vi ligga, säger Claes Norberg, redovisningsexpert på Svenskt Näringsliv.

– I Sverige frågade man sig: Hur lågt kan vi sätta gränsen? I stället bör vi låta marknaden styra.

SKATTEVERKET MANAR TILL FÖRSIKTIGHET Skatteverket anser å andra sidan att dagens nivå är bra i nuläget.

– Vi bör vara försiktiga med att höja nivåerna alltför kraftigt och snabbt. Risken är att vi får ett stort skattefel. Företagens redovisning ligger ju till grund för deklarationen och många småföretag har brister i redovisningen, säger Anders Klaar, verksamhetsutvecklare på Skatteverkets huvudkontor.

Han menar att det är viktigt att hjälpa företagen att klara av sin redovisning.

VISMAgazine 2/11

23

Öka takten – häng med i vår effektivitetsdans Visma erbjuder en lång rad lösningar som alla bidrar till att göra verksamhetsprocesser mer effektiva. Vi levererar programvara, outsourcingtjänster, lösningar som förenklar handeln mellan företag, butiksdatalösningar samt ITrelaterad utvecklings- och konsultverksamhet.

Våra kunder finns bland alla sorters verksamheter: små, mellanstora och stora företag, offentliga förvaltningar och organisationer. 240 000 kunder i Nordeuropa använder våra lösningar och kan glädja sig åt effektivare arbetsdagar.

The efficiency experts

visma.se info@visma.se • 0771 44 22 00