Gemensam Familjehemsorganisation

EN PUBLIKATION FRÅN GEMENSAM FAMILJEHEMSORGANISATION

s n a m m a s l l Ti a t s ä b s n e n r a för b

AT T VA R A F A M I L J V I D A K U TA B E H O V - M ÖT T VÅ AV VÅ RA J O U R H E M F A M I L J E H E M S G ATA N I HÄRNÖSAND

HÄRNÖSAND • KRAMFORS • SOLLEFTEÅ • ÅNGE • ÖRNSKÖLDSVIK

F OTO Chayene Rafaela

E VA O C H L E I F G R I P BLEV FAMILJEHEM. IGEN!

VARMT VÄLKOMNA

... på resan mot en familjehemsvård som håller god kvalitet!

Det är med verklig stolthet jag skriver dessa rader och de riktar sig till De familjehem som redan har klivit på denna GFO resa och till Er familjer/familjehem som ännu inte gjort det.

Gemensam familjehemsorganisation är fem kommuners initiativ till att skapa en organisation som gör skillnad inom familjehemsvården. En skillnad som ska komma de placerade barnen till del, men även familjehemmen i deras viktiga uppdrag.

Organisationens primära målsättning är att rekrytera fler familjehem. Med fler familjehem att välja på kan vi på ett bättre sätt matcha familjer efter barnets unika behov.

Har du ingen tidigare erfarenhet utforskar du tillsammans med engagerade familjehemssamordnare familjens relationer, styrkor och svagheter. En process som upplevs både spännande och utvecklande att genomgå.

Vi vill också att våra familjehem ska känna sig trygga i sitt uppdrag, dvs att de har både kompetens och stöd som är anpassat efter det/de barn som är placerade hos dem. Nätverksträffar för familjehem och fortbildning är en viktig del i det.

Tillsammans med familjehemmen och kommunerna utvecklar vi och lär oss genom kunskap, möten och berättelser från vardagen. Utvecklingsresan mot en familjehemsvård som håller god kvalitet har påbörjats och vi hoppas att ni vill vara med!

Elisabeth Högberg Enhetschef GFO

2. Tillsammans för barnens bästa

Eva och Leif Grip blev familjehem.

FOTO Xavier Mouton

I byn Gissjö i Ånge kommun bor familjehemmet Grip. Det var en bekant som inspirerade Eva och Leif att ta steget till att bli familjehem. Det har de inte ångrat och det bästa som finns är känslan de får när de ser barnen utvecklas och må bra.

FAMILJEN GRIP i Ånge var unga första gången de blev familjehem. Eva var 19 år och Leif var 26 år.

– Vi ville inte skaffa egna barn just för att vi var unga men umgicks mycket med en familj som var familjehem och hade haft många placeringar, berättar Leif. Vi tyckte det verkade intressant så vi anmälde oss till kommunen.

Barn att ”ha kvar”

Familjens första placering var en ung flicka som behövde komma till ett familjehem. Hon blev snabbt parets ”egna barn”. När hon sedan flyttade hem till sina biologiska föräldrar tog det hårt på familjen.

– Efter det hade vi en placering till och då den avbröts kände vi att vi ville ha barn som vi fick ”ha kvar”, varför vi skaffade egna barn. Tre stycken närmare bestämt, säger Eva och ler.

– Vi gjorde därför ett uppehåll under tiden fram tills våra barn var vuxna, berättar Eva. Rätt eller fel men vi tvekade när det gällde möjligheten att vara rättvis. Materiellt är det inte svårt men

känslomässigt tvekade vi. När vi började om var det i dialog med våra biologiska barn.

Kontakt med föräldrarna

Under sina år som familjehem har familjen Grip tagit emot cirka 20 placeringar. Några av dessa har varit mer tillfälliga placeringar.

– Sedan vi började om har vi enbart haft äldre barn placerade hos oss, säger Leif. Det är kanske lättare ur det perspektivet att de barnen är väl medvetna om att de har föräldrar och det blir inte en ”föräldrasituation” på samma sätt för oss.

– Vi har hela tiden arbetat så att vi har kontakt med de biologiska föräldrarna om det bara går. Vi bjuder hem dem till födelsedagar och håller kontakten, och det fungerar med de flesta alldeles utmärkt, om de själva vill, fyller Eva i.

Obeskrivbar känsla

Familjen bor i en villa i byn Gissjö i Ånge kommun. Där har de närhet till

PORTRÄTT / F A M I L J E H E M

Personerna på bilden är inte desamma som de i texten.

skog och natur samt en egen badplats vid ån strax nedanför huset. Eva arbetar halvtid på äldreboendet Furubacken i Fränsta och Leif är egentligen pensionär men jobbar kvar som verksamhetschef på Mitt Norden Biståndscenter/Erikshjälpen.

Med ett leende på läpparna säger han, – om allt går som planerat tänker jag jobba kvar till 68.

Ibland kan uppdraget som familjehem ta på krafterna.

– Du är aldrig ledig så att du kan åka iväg en helg och bara vara för dig själv, säger Leif. Men med det sagt, tillägger han, finns det inget som slår känslan av när vi ser barnen utvecklas i rätt riktning.

Den känslan går nästan inte att beskriva.

På barnens villkor

Både Leif och Eva är noga med att tala om att uppdraget som familjehem är ett förtroende och att det inte är ”deras” barn.

– Ingen äger ett barn, inte ens de biologiska föräldrarna gör det. Därför ska vi aldrig gå in i något bråk eller prata illa om de biologiska föräldrarna. Det får aldrig bli så att barnet på något sätt

Vi försöker verka på barnens villkor. Att så långt det är möjligt se och förstå vilka behov de har och möta dessa.

Vi försöker känna av och ”läsa mellan raderna”.

kommer i kläm, säger Eva. Barn och ungdomar är inte dumma, de genomskådar direkt vad allt handlar om. När det gäller kontakt och relation måste det mesta ske på barnens villkor. Vi kan inte tvinga fram känslor men de kan växa fram i en naturlig relation.

– När vi möter ett barn för första gången är det viktigt att vara naturlig och okonstlad, dvs. att visa på att ”så här är det hos oss, varken bättre eller sämre”, fyller Leif i.

Ett fint avslut

När en placering ska avslutas kan det förstås vara jobbigt och då är det viktigt att försöka prata om det med barnet och göra allt för att skapa förståelse för situationen.

– Sedan är vi mycket noga med att få dem att förstå att de alltid är välkomna att hälsa på och hålla kontakten, vilket många av dem också gör, säger Leif. Det bästa med vårt uppdrag är att se resultat, när de biologiska föräldrarna exempelvis blir fri från sitt beroende och kan skapa fina relationer till sina barn igen.

Tillsammans för barnens bästa 3.

Att vara familj, vid akuta behov Therese Grindborg Familjehemssekreterare, Örnsköldsviks kommun Varför blev du familjehemssekreterare?

För att det är ett roligt och spännande jobb där vi får möta många härliga barn. Sen är det en ynnest att få ta del av det fantastiska engagemang våra familjehem har för alla de barn och ungdomar som de tar emot i sina hem.

Kan du berätta om något fint exempel från ditt arbete med placerade barn/ familjehem?

När ungdomar efter avslutad placering tackar för allt vi och familjehemmet har gjort för dem.

Det känns bra i hjärtat!

Vad är det bästa med ditt arbete och vårt gemensamma uppdrag inom GFO? Att vi tillsammans i kommunerna kan arbeta tillsammans för att bygga en bank av familjehem för att få bästa möjliga förutsättningar att matcha rätt familj till varje barn.

▼

Det finns olika sätt att hjälpa ett barn. På mininsats.se kan du läsa om olika uppdrag och ta reda på vilket som passar dig bäst.

4. Tillsammans för barnens bästa

Möt Nina och Stefan Wendle från Torpshammar och Mickaela och Bertil Lundin från Örnsköldsvik som tar emot barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år som är i behov av akut skydd eller stöd.

Mickaela och Bertil Lundin – Vi har varit jourhem sedan juli 2019, berättar Nina. Det är något jag funderat på till och från, men det har inte funnits möjlighet till det förrän nu.

– Vi började som familjehem. Först till en pojke och sen en tonårstjej, men båda två flyttade hem till sina föräldrar igen.

Nina berättar att de ville göra något annat, så de sa upp sig från sina arbeten och lämnade Sundsvall för att flytta till Torpshammar. 2018 fick de möjlighet att bli jourhem på heltid.

Mickaela och Bertil bor utanför Örnsköldsvik och har varit jourhem i snart ett år. De har elva egna barn, varav de fyra äldsta barnen har flyttat hemifrån.

– Vi har även två hundar, två katter och två kaniner, säger Mickaela och skrattar.

En del av familjen

Att vara jourhem innebär att du tar emot barn och ungdomar under en begränsad tid. Placeringen av varje enskilt barn kan pågå från några dagar upp till sex månader. Till skillnad från familjehem där ett barn kan komma att bo i hemmet under hela sin uppväxt.

– Inför en placering tar jag reda på vad barnet heter, sen sätter jag upp namnlappar där de har sin handduk, tandborste och sina kläder och jag gör iordning rummet de

▼

Hallå där!

ska bo i, berättar Nina. De ska känna sig välkommen när de kommer hit.

Stefan berättar att den första tiden som jourhem var svår för deras biologiska barn.

– För dem var det svårt att förstå varför det kommer barn som ibland agerar annorlunda än vad de är vana vid, säger Stefan. Då fick vi förklara och prata mycket med barnen. Det var också viktigt att ge barnen utrymme att få gå undan och vara ifred. Nu tycker jag att vi allihop vuxit in i rollen som jourhem, så gott det går.

– Det är oerhört viktigt att barnen som kommer till oss, även om det är under en begränsad tid, känner sig välkomna och att de blir en del av vår familj, säger Mickaela.

Kommunikationen viktig

En gång i månaden har jourhemmen gemensam vägledning tillsammans med GFO. – Det är fantastiskt bra att tillsammans med andra, som är i samma situation och som kanske har varit med om samma saker, får prata om det, förklarar Bertil.

Båda familjerna berättar att det periodvis kan vara ganska hektiskt att vara jourhem.

PORTRÄTT / J O U R H E M

– Vi bor i paradiset brukar vi säga, obygden säger en del, säger Nina och skrattar. Nina och Stefans egna barn är utflyttade, förutom deras yngsta dotter Tilda som studerar på internat och kommer hem på helger och lov.

– Ena dagen är jag trött, nästa dag Stefan.

Vi växeldrar och försöker prata med varandra hela tiden om vad som händer och hur vi mår, förklarar Nina.

– Ibland undrar vi vad vi gett oss in i, säger Bertil och skrattar. Det är mycket att hantera emellanåt. Det kan vara allt från kontakten med de biologiska föräldrarna och socialtjänsten till skola, polis och advokater.

– Men har du en vilja att hjälpa till och du känner att du har tid för det, så är du också kapabel att ta dig an utmaningarna som kommer i ens väg, fyller Mickaela i.

– Det gäller att ha tålamod, säger Stefan. I från början satte vi upp för höga krav på oss själva som jourhem.

Nina berättar att ett litet steg för dem ofta är ett stort steg för de barn och ungdomar som kommer till dem.

– Det kan ibland handla om enkla saker som att lära sig borsta tänderna själv eller att klä på sig. För andra handlar det om att få rutiner, att äta frukost, lunch och middag tillsammans med familjen på fasta tider, förklarar Nina.

– Vi försöker att leva som vanligt, fortsätter Stefan. Det är viktigt att visa för barnen som kommer hit hur vi lever.

Därför tar vi med oss barnen och ungdomarna när vi hälsar på hos bekanta, och

vi bjuder hem folk till oss. Många gånger är det en fördel att ta hem barnbarnen hit då det engagerar en del tonåringar väldigt positivt.

Omsorg och trygghet

Ett barn kan behöva bo i ett jourhem av olika skäl. Det kan handla om ensamkommande barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar. Barn som behöver ett tillfälligt boende på grund av sitt eget beteende. Det kan också handla om att barnets föräldrar brister i omsorgen eller att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk.

– Man blir alltid känslomässigt påverkad av att möta barn och ungdomar som av någon anledning inte kan bo kvar hemma, säger Bertil.

– Därför är det så givande att se barnen som kommer till oss, utvecklas och lära sig nya saker, säger Stefan. Det är fantastiskt att få vara med när barnen sen får komma till ett familjehem som kan ge dem den omsorg och trygghet som de behöver.

– Det absolut bästa med att vara jourhem är alla möten med barnen och att vi får vara med och göra skillnad, om så bara i ett enda barns liv, säger Mickaela och ler.

▼ STEFAN & N INAS BÄSTA RÅD För de som är eller funderar på att bli jourhem.

1 Ha tålamod och ha inte för höga krav på er själva. Ni behöver inte vara allt för alla.

2 Prata mycket med varandra och med barnen som kommer till er. Var ärliga och raka i er kommunikation. Det gör att man undviker onödiga konflikter.

3 Lev era liv som vanligt.

Inkludera barnen i era aktiviteter och var lyhörd för deras behov. Men var tydlig med regler och vad som gäller hos er.

Tillsammans för barnens bästa 5.

Välkommen till s m e h e j l fami i Härnösand n a t a g På Betesvägen i Härnösand bor det fyra familjehem. Vi träffade familjen Olsson/Thellin och familjen Markström en solig söndag i början av november för att prata om behovet av stöd som familjehem.

6. Tillsammans för barnens bästa

PORTRÄTT / F A M I L J E H E M

CAMILLA OCH PER MARKSTRÖM har varit familjehem i snart ett halvår. Paret fick frågan om de kunde bli familjehem då båda två är teckenspråkskunniga, och det fanns en liten flicka som behövde komma till en familj som var just det.

– Det här är vår första placering, men vi har en stor familj och det har alltid funnits barn runt omkring oss, berättar Camilla. Ett levande hem kan man säga.

För Viktoria och Björn började allt mycket tidigare. 2014 blev de familjehem för första gången och det gick fort.

– På torsdag eftermiddag fick vi reda på att vi skulle få ta emot tre barn. Två timmar senare knackade de på dörren, berättar Viktoria och skrattar.

– Vi var 23 och 25 år när vi blev familjehem så vi var rätt unga, säger Björn.

Men jag har vuxit upp i en familj som var familjehem så för mig har det varit naturligt. Så när vi fick frågan av socialsekreteraren att bli familjehem, tackade vi ja.

Camilla och Per tycker att det varit en trygghet att ha flera familjer så nära omkring dem som är och har varit i samma situation som de.

– Speciellt innan placeringen, säger Camilla. Då kunde vi bolla med Viktoria och Björn och fråga saker som ”Vad händer innan barnet kommer?”, eller ”vad är nästa steg i processen?”. Det tyckte vi var jätteskönt! Det stödet har vi även från de andra familjerna här på gatan.

Ett nätverk runt omkring

Att vara familjehem innebär i praktiken att stötta och hjälpa barnet med vardagliga saker. Utöver detta behöver familjehemmet stötta barnet i att ha kontakt med sina biologiska föräldrar, kontakt med hälso-, sjuk och tandvård samt kontakt med myndigheter. Barnets föräldrar, gode man eller i vissa fall socialnämnden, är fortfarande vårdnadshavare. Det betyder att stora beslut som rör barnet fattas av vårdnadshavaren.

– Det gäller att vara flexibel som familjehem, då det är mycket att hantera, säger Viktoria.

– Vi försöker att ha en bra relation med det biologiska nätverket, berättar Camilla.

Vi försöker att ses så mycket som möjligt så att vår lilla tjej ska kunna få träffa sina syskon.

– Det är oerhört givande att vara familjehem och det ger oss mycket tillbaka, även om det ibland kan vara mycket att hantera, säger Björn.

– Vi gör vårt bästa, och vi är inga ”superfamiljer”, säger Viktoria och ler. Blir det jobbigt går det att söka stöd hos kommunen och innan du får en placering går du en grundlig utbildning. Det gäller att ha ett fungerande kontaktnät och en bra kommunikation med kommunen för det viktigaste med vårt uppdrag är att se till barnets bästa, säger Viktoria.

Barnen har kompisar på samma gata och i samma klass som också bor i familjehem.

Att veta att de inte är ensamma och att det finns fler i samma situation, har varit oerhört viktigt för dem, säger Viktoria.

Hallå där!

Sofia Wiklander Familjehemssekreterare, Härnösands kommun Varför blev du familjehemssekreterare?

Min familj var familjehem under hela min uppväxt, så familjehemsfrågorna har alltid legat mig varmt om hjärtat.

Jag har jobbat på olika grupper inom socialtjänsten sedan jag tog examen 2008. När chansen dök upp att få jobba med familjehem så tog jag den!

Kan du berätta om något fint exempel från ditt arbete med placerade barn/ familjehem?

Allt från att få se små spädbarn ta igen förlorad utveckling, till att se placerade ungdomar som tar studenten och kliver ut i vuxenlivet med helt andra förutsättningar än om de varit kvar i sin hemmiljö. När det går bra för det placerade barnet - det är det som ger kraft och inspiration!

Vad är det bästa med ditt arbete och vårt gemensamma uppdrag inom GFO? Att få vara en del i jobbet med att förbättra utsatta barns livssituation.

Och att få träffa så många olika människor! Det bästa med GFO är att vi ökar möjligheterna i länet att rekrytera och utbilda fler familjehem.

Med fler familjehem kan vi göra bättre matchningar. - Tillsammans är vi starka(re)!

Tillsammans för barnens bästa 7.

Bli familjehem. Du behövs!

DEL A DIN VA R DAG !

Det behöver inte vara perfekt, det behöver bara vara helt vanligt.

Som familjehem delar ni er vardag med ett barn som behöver trygghet, omsorg och omtanke. Ett barn som inte kan bo kvar hos sin ursprungsfamilj och som kan ha varit med om traumatiska händelser. Har du/ni tid och en genuin vilja att hjälpa ett barn genom livet, att skapa tillit och trygga varma relationer, bli familjehem.

Ni behövs! Är du intresserad av att bli familjehem och vill veta mer? Kontakta oss på GFO så berättar vi mer om uppdraget. Besök vår webbplats för info och kontaktvägar till våra fantastiska familjehemssamordnare.

Välkommen till oss!

Frågor och svar

Testa dig själv!

Är du en familjehemsförälder?

På familjehemsverige.se kan du testa om du är redo att öppna ditt hem åt någon annans barn.

Testet tar bara några minuter och innehåller femton frågor som ger dig en inblick i vad som förväntas av dig som familjehemsförälder.

Kan jag bli familjehem om jag arbetar heltid? Behöver jag någon speciell utbildning för att bli familjehem? Hur går er kartläggningsprocess till?

När testet är klart kan du bedöma om dina poäng motsvarar det engagemang som krävs för att vara familjehem.

Fler frågor och svar hittar du på www.familjehemgfo.se

Testet hittar du på: familjehemsverige.se

Välkommen till oss på GFO Mikaela!

I december välkomnar vi vår nya kollega Mikaela Björklund Fahlberg.

Hon kommer att förstärka vårt team av familjehemssamordnare.

F OTO Frida Sjögren

Som en del av Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik känner vi ett stort ansvar för alla som bor och verkar där.

Varje dag arbetar vi för att hitta nya familjer som kan skapa trygga familjehemsmiljöer åt barn och unga. Familjehem som delar med sig av sin vardag för att ge trygghet och omsorg till barn och unga som behöver det.

Vi följer vår övertygelse om att vi tillsammans skapar förutsättningarna för en god familjehemsvård – Tillsammans för barnens bästa!

HELENA • KARIN • ANKE • MIA • CHRISTINE • ELISABETH

TILLSAMMANS FÖR BARNENS BÄSTA - En publikation från Gemensam familjehemsorganisation Gemensam familjehemsorganisations webbplats: www.familjehemgfo.se | E-post: familjehem@kfvn.se | Telefon: 070-360 08 25 Besöksadress: Kommunförbundet Västernorrland, Järnvägsgatan 2, 871 45 Härnösand