Miva bilaga

Dricksvatten för kommande generationer Nya återvinningscentraler

TÄVLING

Samma år som jag föddes skrev Lennart Hellsing en barnvisa som han kallade ”Vattenvisan”. Den korta och klatschiga refrängen lyder ”Jo vatten vatten, bara vanligt vatten”.

Det vatten vi använde då är samma som vi använder nu. Jag tror dock att vi blivit mer varse om vikten av tillgång till ett rent vatten på de 60 år som gått sen Hellsing skrev sin visa. Just nu kan vi ju i dagspressen läsa om klimatförändringar som innebär sjunkande grundvattennivåer, vilket skapar problem runt om i Sverige.

Numera är dricksvatten klassat som ett livsmedel och i mångas ögon ett av de viktigaste livsmedlen som vi behöver skydda. Både för oss som lever nu men inte minst för kommande generationer, våra barn och deras barn.

Detsamma gäller miljön i stort, vi har den bara till låns under vår korta tid här på jorden.

Som kommunens VA-huvudman har Miva ett uppdrag att långsiktigt säkra de allmänna vattentjänsterna på ett sätt som gynnar en positiv samhällsutveckling och garanterar en stabil tillgång. Det gör vår engagerade personal genom att dagligen arbeta med att optimera nuvarande anläggning och täta och förnya ett läckande ledningsnät. Samtidigt pågår ett strategiskt arbete med att långsiktigt utveckla en hållbar dricksvattenförsörjning. En del av det vi gör kan du läsa om på kommande sidor.

Mivas insats är nog så viktig men trots allt bara en del i ett större maskineri. Vi som bor och verkar i Örnsköldsviks kommun behöver tillsammans hjälpas åt att skydda och bevara vår gemensamma miljö!

Jag är övertygad om att du både vill och kan bidra med något i din vardag. Vad just du bidrar med, stort som smått, är avgörande i långa loppet. Och du, det är viljan som räknas!

MILJÖ OCH VATTEN I ÖRNSKÖLDSVIK AB Postadress: Box 385, 891 28 Örnsköldsvik Besöksadress: Sjögatan 4A E-post: info@miva.se

2

Kundservice 0660‑330 400.

Vardagar 9–15, lunchstängt 11.30–12.30 Växel 0660‑330 300. Vardagar 7.45–17 Felanmälan 0660‑330 330. Dygnet runt!

Sommartid har växeln öppet till 16.15

Miva (Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB) är ett helägt kommunalt bolag som ansvarar för kommunalt vatten och avlopp samt avfall och återvinning i Örnsköldsviks kommun. Vi producerar, distribuerar och säljer dricksvatten samt tar hand om och renar avloppsvattnet. Vi ansvarar även för att samla in, behandla och transportera bort hushållsavfallet inom kommunen.

Text & layout 7an Mediapartner Tryck Mittmedia Print 2017

Rent och säkert, friskt och klart, lokalpro-

bättre. Fem år senare kom förslaget att

d­ucerat och hälsosamt. Vatten är verkligen

bygga en stor cistern rymmande ungefär

värt sin vikt i guld.

57 kubikmeter vatten, med placering på Stora torget. Den volymen insåg man dock

Dricksvatten är nödvändigt för ett modernt

snart skulle bli för liten vid händelse av en

samhälle. Vi använder det till allt från att

större brand varför idén skrotades.

borsta tänderna och fylla simbassänger till

Rinnande vatten direkt in till staden!

I september 1896 antog man istället, efter

industrier och matproduktion. I Sverige

många års diskussioner i kommunfullmäktige,

förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten

ett förslag att leda ner vattnet från Hörnsjön

per person och dygn, varav det allra mesta

och i oktober följande år var huvudledningen

används till personlig hygien, att spola i

framdragen till torget. Efter en kort fadäs

toaletten och till disk och tvätt. Endast 10

med en ispropp på det fastslagna premiär-

procent går åt till mat och dryck i hemmet

datumet 6 december släpptes vattnet på två

men maten vi konsumerar, både kött och

dagar senare.

grönt, har redan producerats med enorma mängder vatten. Vi behöver nämligen vatten

Rinnande vatten, i en praktisk ledning, direkt

till praktiskt taget allt, men för att få säker

in till staden! I ett slag förändrades levnads­

tillgång till säkert vatten har det krävts både

villkoren för Örnsköldsviks då omkring 2 500

innovationer och investeringar.

invånare. Den tidigare stora risken för omfattande bränder i stadens träbyggnader mins-

Det var under 1800-talet som flera svenska

kade som planerat. Men främst märktes det

tätorter fick vatten i gemensamma system.

på att det som var kvinnornas arbete, att

Anledningen till den stora utbyggnaden var

tvätta, laga mat och diska, blev enklare.

först för att kunna släcka bränder, men även

Samtidigt stimulerades underhållandet av

de stora koleraepidemier som härjade visade

god hygien, vilket minskade risken för många

på behovet av rent och säkert vatten, i an-

annars vanligt förekommande sjukdomar

senliga mängder, till hushållen.

som den fruktade koleran.

I Örnsköldsvik beslutade man redan år

Idag, 120 år senare, har vi en väl fung­-

1868 att ersätta stadsbrunnarna som befolk-

erande vatten- och avloppsanläggning för

ningen hämtade sitt vatten i med någonting

kommunens nu närmare 60 000 invånare, 3

som vi fortsätter att underhålla, förbättra och

därifrån. Priset för en liter kranvatten i

avlopp må vara en självklarhet för oss, men

bygga ut för att säkra vattentillgången även

Örnsköldsvik är idag cirka 6 öre. Då ingår

en lyx på andra håll. Tillgång till vatten och

för kommande generationer.

produktion och distribution till en kran nära

toaletter är dock en förutsättning för att

dig, men också skydd av våra vattentäkter

människor ska kunna hålla en god hygien.

Alla vattenverk, som producerar det kom-

där vårt dricksvatten hämtas och rening av

Enligt Unicef saknar 2,4 miljarder människor

munala vattnet, följer Livsmedelsverkets högt

avloppsvattnet.

tillgång till en bra toalett eller latrin och varje dag dör ungefär 800 barn under fem

ställda kvalitetskriterier för dricksvatten. Ett antal gränsvärden har satts upp och utifrån

Allt vatten i naturen cirkulerar nämligen i ett

år på grund av smutsigt vatten och dålig

dessa undersöks dricksvattnet regelbundet

evigt kretslopp, vilket gör att vi måste värna

hygien och sanitet.

under produktionen för att säkerställa att det

det och ta hand om det. För att skydda vårt

inte innehåller några oönskade mikroorganis-

vatten är det till exempel självklart att vi inte

levererat direkt hem i kranen, klart och livs-

mer eller kemiska ämnen. Kranvatten är

spolar ner miljöfarliga saker som läkemedel

medelsklassat samt renat när du använt det

faktiskt vårt mest kontrollerade livsmedel. Det

och kemikalier i våra avlopp utan lämnar in

klart, för mindre än en 250-del av vad

är till och med tryggare att dricka kranvatten

dem på närmsta apotek respektive åter-

mineralvattnet på affären kostar. 6 öre är

än det mineralvatten du köper hem ifrån

vinningscentral då reningsverken inte har

kostnaden för ditt vatten – vad är värdet?

affären. Undersökningar visar nämligen att

kapacitet att ta hand om dem. Men även

flaskvatten kan ha dålig mikrobiologisk

vardagliga saker som snus, tuggummi, tops

kvalitet, det vill säga innehålla för mycket

och tandtrådstrassel ska man låta bli att

bakterier. Det finns även förpackat vatten på

slänga ner då de orsakar stora problem för

marknaden som kan innehålla så höga halter

pumpstationer och ledningar.

av till exempel fluor och/eller natrium att de

Sköter vi om vårt vatten och satsar så ser

överskrider Livsmedelsverkets rekommenda-

framtiden för vårt livsnödvändiga livsmedel

tioner. Dessutom är kranvattnet väldigt mycket

ljus ut. För vatten är ett livsmedel i ordets rätta

billigare, både på väg hem till dig och på väg

bemärkelse. Rent vatten och hygieniska

Vårda vårt vatten Ditt vatten är mitt vatten i ett evigt kretslopp. Därför är det viktigt att tänka på hur vi behandlar det.

Det finns mängder av saker vi kan göra för att ta hand om vårt vatten, till exempel: • Överdosera inte tvättmedel. I vår kommun är vattnet mjukt och du kan därför använda den lägsta doseringen.

• Skaffa snålspolande munstycke till duschen och en snålspolande toalett.

• Bär inte hem vatten från affären utan smaksätt ditt eget med till exempel skivor av citron, apelsin, gurka eller någonting annat gott.

• Kasta snuset i papperskorgen, inte toaletten. Varje dag slängs 22 000 snusprillor i Örnsköldsviks toaletter, vilket innebär 6,5 ton snus varje år. Det är en påfrestning för både reningsverk och natur då snus innehåller den miljöfarliga tungmetallen kadmium, som inte bryts ner i naturen.

• Använd tvättmedel utan blekmedel. I miljön kan kloret nämligen bilda skadliga och svårt nedbrytbara organiska klorföreningar.

• Fyll tvätt- och diskmaskinerna helt innan de körs.

• Sug upp fett i stekpannan med hushållspapper innan den diskas.

• Välj miljömärkta produkter för både dig och ditt hem så minskar du mängden kemikalier som cirkulerar i vattnet.

4

Här i Örnsköldsvik får du ditt vatten

FAKTA

På Jorden finns cirka 1 400 000 000 000 miljarder liter vatten, det mesta saltvatten. Endast tre procent utgörs av det sötvatten vi människor behöver för vår överlevnad.

Rent kranvatten – en unik lyx För oss svenskar känns det självklart att ha

Istället samlade Kanyapaks familj regn-

tillgång till rent dricksvatten, men i major­

vatten under regnperioden som sedan skulle

ter. Att koka vattnet är och förblir ett annat

iteten av världens länder ser det inte ut så.

räcka även under resten av året. Vattnet leddes

vanligt sätt att rena det.

För Kanyapak Sala, som flyttat hit från Thai-

från hustaket ner i stora tunnor.

land, är det drickbara kranvattnet en av de bästa sakerna med hennes nya hemland.

– Vattnet är mycket bättre i Sverige, säger hon.

– När de första regnfallen kom tog vi inte

och i tätorterna installeras dricksvattenautoma-

– Myndigheterna vill utveckla tillgången till dricksvatten, säger Kanyapak. Men det är svårt,

vara på vattnet utan lät det spola taket rent.

bland annat eftersom vattnet levereras genom

Efter det samlade mamma vattnet för att vi

smutsiga rör.

skulle kunna dricka av det. Vi hade 5-6 tunnor som vi fyllde, berättar hon.

När Thailand drabbades av översvämningar

Kanyapak, som kom till Sverige för två och ett

Inne i städerna såg det annorlunda ut.

för några år sedan blev många sjuka av att

halvt år sedan, växte upp på den thailändska

– Där funkar det inte att samla regnvatten

dricka vattnet – men de var ju tvungna att

landsbygden. Varmt klimat, fabriksutsläpp,

eftersom det är för smutsigt överallt, berättar

föroreningar och osorterat avfall som dumpas i

Kanyapak. Där får man köpa vatten på flaska.

naturen är bidragande faktorer som gör det

dricka det ändå.

– I Sverige har ni aldrig sådana problem, konstaterar Kanyapak. För mig är det härligt

riskfyllt att dricka vattnet i landets floder och

På senare år har det blivit vanligare i Thailand

att kunna tappa upp ett glas vatten direkt

sjöar.

att handla flaskvatten även på landsbygden,

från kranen.

5

50 år i tjänst Nästan

1969 började han som pinnpojke. Nu har

för att ta bort eventuella bakterier och andra

Anders Pettersson jobbat med Örnsköldsviks

mikroorganismer och generellt blir det allt mer

vattenförsörjning i snart 50 år och känner

styrningar och elektronik där det tidigare var

nog till varje böj och nyck i det nästan 100

manuellt. När jag började på mätarverkstan på

mil långa ledningsnätet.

70-talet så satte vi ut en mätare, tog in den och provade så att den gick rätt, säger Anders och

En blick på monitorn som visar siffror och data för vattennätet i Örnsköldsviks kommun räcker.

fort­sätter.

– Alla trodde att deras mätare gick fel – att

Sedan kan Anders Pettersson säga om det är en

de inte kunde göra av med så mycket vatten

läcka på gång och vilka åtgärder som måste tas.

hemma, men kom man ut till folk var det ofta så

Alla år i vattnets tjänst har gjort honom till något

att toalettstolen eller kranen stod och läckte,

av en expert på ö-viksledningarnas styrkor och

säger Anders och berättar att en droppande

svagheter.

kran kan läcka 20 000 liter per år och en toastol

– Man har levt så länge med bilden på

som inte håller tätt kan läcka 400 000 liter

vattennätet, så man får väl en känsla för

vatten, vilket motsvarar 130 respektive 2 700

det, förklarar Anders.

fyllda badkar.

Det var som 18-åring, redan innan det var dags för lumpen, som

– Vi visste ju om att det brukade vara så, så det gick enkelt att hitta felet.

Anders Pettersson började arbeta med kommunens vattenförsörj-

På 90-talet gick Anders över till driftsidan av

ning. Som ”pinnpojke” hjälpte

verksamheten och nu fick han lära känna hela

han till att sätta ut markeringar vid dragningar av gator och vattenledningar.

När värnplikten var avklarad kom han tillbaka och sedan dess har kommunens vattenförsörjning varit hans arbete. Här har Anders jobbat med allt från mätarverkstan, brådskande uppdrag som jourhavande och samtidigt sett utvecklingen gå framåt.

– Vi har gått

6

vattennätets omfattning på allvar. 25 vattenverk, 33 reservoarer, 38 tryckstegringsstationer och cirka 100 mil vattenledningar från Aspsele, Grundsunda, Nätraområdet ända till Solberg i väst. Här passerar 4,5 miljoner kubikmeter vatten per år, varav 9 000 kubik­meter per dygn i endast Gerdal.

Det är en gigantisk verksamhet, så de 7 driftteknikerna har att göra.

– Det får inte stanna någon gång, det är utgångspunkten och det har alla vi som jobbar med i bakhuvet. Vi vet att det inte får bli något glapp, speciellt inte för viktiga samhällsfunktioner som sjukhuset.

– Det är klart att vi måste fortsätta tills jobbet är klart – inte bara gå hem för att klockan blir fem, men det är självklart. Det är ju ett livs-

från att rena med

medel vi hanterar, så det är viktigt att det blir

klor till att

rätt. Och har det varit riktigt kinkigt någon

använda UV-ljus

gång så är det tillfredställande att reda ut det.

Fasta återvinningscentraler Nu bygger vi fasta återvinningscentraler i

BJÄSTA, BREDBYN, BJÖRNA OCH HUSUM. Placeringen av centralerna är bestämd och snart sätts spaden i marken.

Under en lång tid har vi kunnat berätta om

är några argument till varför Miva satsar på

vår satsning att bygga fyra nya fasta åter­-

fasta återvinningscentraler. Kundundersökning-

vinningscentraler. Satsningen har mött såväl

ar visar också att många önskar fasta åter­-

glada tillrop som oro kring hur det kommer att

vinningscentraler istället för det nuvarande

bli. När Miva samtalat med kunder i en rad

systemet med mobila återvinningscentraler, ett

olika sammanhang har vi kunnat konstatera att

system som dessutom kräver stora resurser.

en stor andel är mycket positiva till fasta återvinningscentraler, inte minst eftersom de i stor utsträckning kommer att vara uppbyggda som Må återvinningscentral.

Redan i sommar är det dags att sätta igång

Här bygger vi: BREDBYN – placering i industriområdet där verksamheterna Anundsjö Bygg, Edvardssons och Polarbageriet idag är etablerade.

med byggnationerna av de två första

BJÄSTA – placering i industriområdet längs

centralerna i Bjästa och Bredbyn, och de

Ariavägen.

väntas stå klara för att ta emot de första kunderna i januari 2018. Entreprenaden för återvinningscentralerna i Björna och Husum upphandlas under hösten, vilket gör att byggnationerna börjar lite senare och de väntas stå klara i augusti 2018.

BJÖRNA – placering i industriområdet öster om Björnavagnar. Till återvinningscentralen planeras en förlängning av vägen förbi Björnavagnar.

HUSUM – placering i Dombäck vid Åke Sjöström AB vid flisterminalen.

Varför fasta återvinningscentraler istället för mobila?

Säkerhet, tillgänglighet och miljöomtanke

Mer information om återvinningscentralerna hittar du på www.miva.se/fasta

7

Vi tänker inte särskilt ofta på det men vi tar för givet att det alltid ska vara tillgängligt.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och arbetet med att säkra dricksvattenförsörjningen för lång tid framöver pågår ständigt.

Våra kommande generationer ska ha samma tillgång till vatten som vi är vana vid. Därför tar Miva fram en strategisk vattenförsörjningsplan där det bland annat ingår en ny vattentäkt i By och ett nytt vattenverk i Gerdal.

Vattenförsörjningen ligger till grund för hela

centrum och ut mot kustområdena. Det är

kvantiteten är högre än vi tidigare trodde.

samhällsutvecklingen, och den tog fart rejält

något som naturligtvis måste finnas med i

Vattentäkten i By ligger dessutom strategiskt

från mitten av 1800-talet när vattenlednings-

planeringsarbetet.

bra till, bara fem kilometer från vattentäkten i

– Det är mycket som spelar in. Stora nya

Gerdal. Men även om de ligger nära varandra

drogs den första ledningen 1897 från Hörnsjön

etableringar kan till exempel plötsligt förändra

är det två olika täkter som inte kommunicerar

för att försörja stadskärnan med färskvatten.

behovet av dricksvattenförsörjning på ett sätt

med varandra, man kan jämföra dem med två

som inte går att förutse och planera för.

separata badkar, förklarar projektledaren

system började byggas. Här i Örnsköldsvik

– Vi tar för givet att vi har tillgång till vatten varje dag, och det är något som vi förstås ska

Över tid förändras också klimatet. På

se till att vi har även i fortsättningen, säger

många håll i landet är grundvattennivåerna

Jens Östlund, VA-strateg på Miva och den

oroväckande låga, här i Örnsköldsvik är det

som drar de stora penseldragen i den vatten-

dessbättre ingen kris men man måste förstås

försörjningsplan som nu arbetas fram.

vara förberedd på att det kan uppstå perioder

Örnsköldsvik har ett gynnsamt läge när det

bär vattenbrist utan även kan medföra för-

ha tillgång till riktigt bra råvatten, både vad

ändrad kvalitet på vattnet.

Vi ser att läckorna blir färre.

– Även det omvända, med för mycket

förstås inte att slå sig till ro och vara nöjda,

vatten, kan påverka vattenkvaliteten. Grund-

det viktiga arbetet med vårt vattenkretslopp

vattnet i magasinen måste ha en viss uppe-

måste oförtrutet pågå.

hållstid, omfattande nederbörd kan minska

– Utmaningen ligger i hur vi förvaltar

Från vattentäkten i By byggs överföringsledningar till Gerdal för att mata det nya

med mycket låga nivåer vilket inte bara inne-

gäller vatten. Framförallt har vi förmånen att gäller kvalitet och kvantitet. Men det går

Mikael Sällström.

tiden och försämra vattenkvaliteten. vattenverket som enligt planen ska stå klart

vattnet. Klimatet är en viktig del att beakta, en åldrande anläggning är en annan del att

Ett nytt vattenverk i Gerdal och en ny

2020. I samband med planeringsarbetet har

ha i åtanke. Vi kan inte fokusera på det ena

vattentäkt i By är en del i den strategiska

Miva undersökt status på ledningarna från

eller andra, vi måste paketera allt och planera

vattenförsörjningsplanen som Miva tar fram.

Gerdal in till centralorten och funnit risks-

framåt mycket längre än vad vi kan gissa oss

Samtidigt ska huvudledningen som transpor-

träckor som ska åtgärdas med start nu till

till. Vi försöker gnida kristallkulan så långt det

terar vattnet från vattenverket till centralorten

hösten.

går, säger Jens Östlund.

med omnejd säkras. Under ett par års tid har

Befolkningsökningen i kommunen är inte stor, däremot sker förändringar i vattenförsörjningsbehovet genom att vi förflyttar oss in mot 8

– Det är kommunens viktigaste ledning och

Miva genomfört provpumpningar i By och

det ingår i hela projektet att säkerställa den

tittat på både kvalitet och kvantitet.

ledningen, säger Martin Lockner, projektledare

– Vi har vetat om att kvalitén på råvattnet i By är mycket god, men nu vet vi också att

för ledningsnät och distribution.

Samtidigt som arbetet med vattenförsörj-

DRICKSVATTEN för kommande generationer ningsplanen pågår fortlöper förstås det

Sidensjö, och passerar Gerdal, är ett exempel.

dagliga arbetet att åtgärda läckor och minska

Trafikverket gör tillsammans med Miva och

vattensvinnet. Här kan Miva peka på två

Örnsköldsviks kommun stora skyddsåtgärder,

trendbrott.

bland annat med högre kantsten och upp-

– Vi ser att läckorna blir färre och vatten-

samlingsdammar som ska hindra att vatten-

svinnet minskar. Vi jobbar förebyggande med

täkter förorenas vid en olycka med exempelvis

underhåll, byter ut dåliga ledningssträckor,

en tankbil.

och får också investera betydligt mer idag än

En nödvattenförsörjningsplan ska också

tidigare. Vattensvinnet var för fem år sedan

finnas klar under året. Den ska vara väg-

47 %, nu är vi nere på 35 %. Att komma ned

­ledande i hur samhället tillfälligt ska försörjas

ytterligare 10 % i svinn är en målbild som är

med dricksvatten i händelse av att den

realistisk att nå, säger Jens Östlund.

Miva strävar också efter att reducera

ordinarie dricksvattenförsörjningen av någon anledning är utslagen.

antalet vattenverk väsentligt. I den strategiska vattenförsörjningsplanen ingår även att för-

Framtida vattenförsörjning är en annan

bättra leveranssäkerheten genom att distribu-

utmaning, kanske behöver vi fler vattentäkter.

tionsnäten sammanbinder flera vattenverk,

– Ett viktigt arbete är att undersöka

som då kan samarbeta. Om ett vattenverk slås

eventuella nya vattentäkter och jobba för att

ut ska något annat vattenverk tillfälligt kunna

säkra framtida vattentäkter, säger Jens

kompensera bortfallet.

Östlund. Vi ser ständigt på helheten, allt är

– Vi vill bli effektivare i vår förvaltning. En

ett kretslopp. Det vi dricker och konsumerar

centralisering av dricksvattenförsörjningen

hamnar i reningsverken för att på sikt bli nytt

innebär att möjliggöra att fler ska kunna

dricksvatten. Vattenförsörjningen och avlopps-

använda sig av den kapacitet som finns i de

systemet är två kretslopp som tillsammans

större vattentäkterna. Tillsammans med teknik-

måste samverka och det gäller att hålla så

utvecklingen krävs också att vi är resurssnåla

giftfria kretslopp som möjligt.

och kostnadseffektiva.

FAKTA Örnsköldsviks vattenledningsnät

4,5 miljoner kubikmeter vatten produceras per år. Det motsvarar 0,5 % av Sveriges totala produktionsvolym, vilket ligger i nivå med kommunens andel av Sveriges befolkning (cirka 0,55 %). Örnsköldsviks kommun har däremot en oproportionerligt stor andel vattenverk och vattenledningar, vilket har att göra med den gamla kommunindelningen och en tidigare mycket generös inställning att lägga ut ledningar.

Vi har 25 vattenverk, vilket motsvarar 1,25 % av Sveriges alla vattenverk.

Vi har 1 000 kilometer vattenledning, vilket motsvarar 1,5 % av Sveriges totala bestånd.

I Örnsköldsviks kommun går det 22,5 meter vattenledning per person, att jämföra med rikssnittet som är 9 meter.

Syftet med vattenförsörjningsstrategin som Miva nu tar fram är alltså att säkra dricksvatten-

Sårbarheten i vattenförsörjningen är en

försörjningen för lång tid framöver. Det är

annan bit som Miva tittar noga på. Väg 335

många kommande generationer som ska ha

som nu byggs om mellan Överhörnäs och

tillgång till lika bra vatten som vi har just nu.

9

Avfallstrappan Här ser du en trappa där det bästa tänkbara är att bli kvar på första trappsteget. Att följa stegen i trappan är en enkel metod för att minska avfallsmängderna och låta avfallet ingå i ett kretslopp av återanvändning och återvinning.

DÄRFÖR SKA VI SORTERA Avfallstrappan är trappan du vill stå still i. Den anger i vilken ordning vårt avfall ska tas om hand och styr både Mivas verksamhet och hur alla vi konsumenter hanterar våra sopor. Att följa stegen i trappan är en enkel metod för att minska avfallsmängderna och låta avfallet ingå i ett kretslopp av återanvändning och återvinning. Minimera avfallet är bättre än att återanvända, återanvända är bättre än att återvinna och så vidare. Varje steg du inte tar i avfallstrappan är därför en stor vinst för miljön, och därmed på sikt en stor vinst för oss alla.

STEG 1: Avfallsminimera Det man inte skaffar behöver man inte slänga.

Avfallsminimering är sådant vi kan göra i förebyggande syfte innan avfallet ens uppstår.

Hur gör jag?

• Köp bara det du verkligen vill ha eller behöver och satsa på produkter som håller länge.

• Låna eller hyr saker du bara behöver vid enstaka tillfällen.

STEG 2: Återanvända

• Köp råvaror istället för färdiglagad och förpackad mat.

användningsområden för gamla saker, att

• Planera dina matinköp för att slippa slänga mat som blivit för gammal.

gått sönder. Tänk också på att det som är

• Köp refill när det är möjligt.

Hos Startpunktens återvinningstält på Må

• Drick kranvatten i stället för vatten på flaska.

återvinningscentral kan du till exempel lämna

• Handla i tygpåse istället för plastpåse.

renoveras och säljs i Startpunktens återvin-

• Använd tunnare plastpåsar till avfall.

Bli en miljönär.

Vill du hitta lokala butiker och verksamheter som gör det möjligt för dig att bidra till ett mer hållbart samhälle? Då ska du titta efter Miljönär-märkningen. Märkningen uppmärksammar alla de som gör det möjligt att laga, låna, återanvända eller på annat sätt minska avfallet. www.miljönär.se

Det är både nyttigt och roligt att hitta nya köpa begagnat eller reparera sådant som skräp för dig är ett fynd för någon annan.

in möbler som du tröttnat på, varefter de ningsbutik.

Inredningsprofilen Jennie Moraeus är en van återanvändare med många tips till de som vill prova på.

– Jag tycker det är kul att tänka nytt kring gamla saker istället för att köpa nytt. Ett bra sätt att tänka kring gamla saker är att titta på formen istället för färg, skick och sådant. Det går alltid att måla om eller byta tyg. Att byta ben på möbler, eller sätta ben på oväntade fynd, ger en snabb uppfräschning och lyfter genast ett objekt. Den här fåtöljen till exempel, fyndad för en hundring, fick först kappan upphäftad och därefter nya ben.

10

STEG 3: Återvinna Det man återvinner behöver man inte utvinna.

Praktiskt taget alla förpackningar, tidningar och annat avfall kan återvinnas till nytt material. Glöm inte att matavfall kan bli både biogas och växtnäring.

Hur gör jag?

• Lämna tidningar och förpackningar av glas, papper, plast och metall på närmaste återvinningsstation.

• Lämna grovsopor, elektronikavfall, och andra typer av avfall som inte hör hemma i sopkärlet på Må återvinningscentral eller de andra återvinningscentralerna i kommunen.

• Återvinn matavfallet.

Rester, rens och skal är inte värdelöst skräp!

Det innehåller näring och energi som vi kan ta tillvara. Sedan hösten 2014 samlar därför Miva in matavfall separat. Det är bra för miljön, enkelt och ekonomiskt. Av matavfallet blir det växtnäring och biogas – till exempel motsvarar 1 000 ton matavfall fordonsgas till 500 bilresor tur och retur Malmö.

STEG 5: Deponera Om inget av de fyra första alternativen är möjliga blir den sista utvägen att deponera, STEG 4: Energiutvinna Energi kan inte förbrukas eller skapas, bara omvandlas. När du sorterar brännbart avfall på rätt sätt bidrar du till att utsläppen vid förbränning blir låga och mängden aska minskar.

Därför är det viktigt att du rensar ut farligt material, metaller och material som går att återvinna innan det hamnar i soporna hemma.

Det är alltså här restavfallet, det vill säga det som inte kan sorteras ut för återvinning, ska hamna.

Hur gör jag?

• Brännbart avfall slängs i det gröna sopkärlet för att förbrännas och omvandlas till el och värme.

• Brännbart avfall som inte får plats i sop­ kärlet lämnas på Må återvinningscentral eller de andra återvinningscentralerna i kommunen för att även dessa förbrännas och omvandlas till el och värme.

det vill säga att lägga avfallet på hög. Att lägga på deponi, ett särskilt avfallsupplag, måste göras på ett miljösäkert sätt för att skydda mark och grundvatten.

Hur gör vi?

• Det avfall som inte går att återanvända, återvinna eller energiutvinna, och som inte är farligt för miljön, läggs på så kallad deponi. I den här kategorin ingår exempelvis spegelglas och isolering.

• För att se till att inga farliga ämnen läcker ut så ska allt säkras, dräneras och täckas över enligt konstens alla regler.

Strävan är att hela tiden minska andelen deponiavfall och där har vi kommit långt.

Visserligen har soporna ökat med åren, men andelen som går till deponi har minskat kraftigt, från 24 % 1999 till 1 % i dag, vilket gör att vi ligger väldigt bra till i en internationell jämförelse. Det innebär att vi idag mest tar hand om gamla sop-synder. Arbetet med att se till att dessa tas om hand på bästa sätt fortsätter kontinuerligt. Till exempel tar vi nu Klimatklivet med hjälp av ett stöd på 1,2 miljoner kronor från Naturvårdsverket som gått till ny teknik för att minska mängden växthusgaser som släpps ut från deponin vid Må avfallsanläggning.

11

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Vi som arbetar på Miva ser till så att du som bor och verkar inom vårt verksamhetsområde i Örnsköldsvik får tillgång till dricksvatten dygnet runt, året runt – idag och i framtiden. Vår målsättning är att leverera ett gott och hälsosamt dricksvatten till alla.

En människa består ungefär av 60% vatten.

Vi använder 12,5 kg disk-, tvätt- och rengöringsmedel per person och år. Du kan göra en stor insats genom att köpa produkter utan miljögifter. Välj miljömärkta produkter för både dig och ditt hem, så minskar mängden kemikalier som cirkulerar i vattnet. Kika efter produkter med Svanen, Bra Miljöval och EU-blomman nästa gång du handlar.

PRISAT EXAMENSARBETE

Mängden vatten är konstant med ungefär 1 386 miljoner m3 vatten i ständig rörelse. Genom solstrålning omvandlas flytande vatten till vattenånga som avdunstar från marken och vattenytan. Luftfuktighet lagrat i vegetationen släpps ut i luften (evapotranspiration).

Miva tog in studenten Ida Sandström från Luleå tekniska univer­ sitet, LTU, som i sitt examensarbete arbetade fram en modell som skulle hjälpa Miva i vägvalet för den framtida dricksvattenförsörjningen. Modellen utformades under ett år och tillsammans tog Ida Sandström, LTU och Jens Östlund, VA-strateg hos Miva, fram ett färdigt system.

Branschorganisationen Svenskt Vatten prisade dessutom Ida Sandströms examensarbete som årets bästa inom VA-området.

Ida, som studerat civilingenjör naturresursteknik med inriktning miljö och vatten, fick priset för ”Multikriterieanalys – Verktyg vid bedömning av framtida dricksvattenförsörjning” med motiveringen: ”Det arbete som sammantaget bäst klarar kriterierna. Välskrivet och intressant examensarbete med en klar ansats och ett bra genomförande som är lätt att följa i rapporten.”

Du kan påverka kvaliteten på avloppsvattnet genom att inte spola ner annat än sådant som passerat genom kroppen och toalettpapper i avloppet. Reningen i reningsverken är effektiv mot sådant som kan orsaka sjukdom och övergödning.

Men den är inte gjord för saker som örontops, blöjor, mobiltelefoner, lacknafta och avfettningsmedel.

På landsbygden i Niger går många barn flera kilometer varje dag för att hämta vatten till familjen. Tyvärr är vattnet i många brunnar och dammar förorenat och många barn blir sjuka och dör av svåra diarrésjukdomar.

Källa: Unicef

12

Tvätta aldrig bilen på gatan.

Välj alltid en biltvätt, helst en miljömärkt. Där renas smutsvattnet innan det släpps vidare. Det går lika bra med en automatisk biltvätt som en gör det själv-hall. Använd alltid miljömärkta bilvårdsprodukter. Passa på att tvätta när du tankar eller gör andra ärenden.

TÄVLING!

Mivo och Neggo har köpt en ny soffa och nu undrar de vad de ska göra av den gamla soffan och allt skräp som fanns bakom den. Kan du hjälpa dem?

7

2 3 1

4

VAD SKA SLÄNGAS VAR? Para ihop sifforna med rätt plats.

A) Tidningsåtervinningen B) Bruna kärlet C) Gröna kärlet D) Startpunkten/ÅVC E) Glasåtervinning F) Batteri-insamling

SKICKA IN DITT SVAR

Skicka in ditt svar till tips@miva.se eller på ett vykort till Box 385, 891 28 Örnsköldsvik, så kan du vinna biljetter till Paradiset. Senast 23/6 behöver vi ditt svar.

5 6

G) Elavfall

13

GENOMSKINLIGA SÄCKAR

Varje vecka tar vi emot stora mängder avfall på Mivas återvinningscentraler. Merparten av avfallet är rätt sorterat, men tyvärr händer det att vi hittar exempelvis elavfall, mediciner, färgburkar och oljefilter där det inte hör hemma. Fel behandlat kan sådant avfall orsaka stor påverkan på vår miljö. Den risken minskar om personalen och du själv har en chans att se vad som finns i säckarna. Därför kommer vi från och med 1 juni endast att tillåta genomskinliga säckar på våra återvinningscentraler i Örnsköldsvik.

Nu är det slamsäsong Mellan vecka 20 och 45 är det slamtömning i kommunen. För att vi ska kunna genomföra tömningen är det bland annat viktigt att brunnen eller tanken är tydligt utmärkt med till exempel en flagga eller pinne, att vägen klarar slambilens vikt på 26 ton och att hela sträckan fram är fri från hinder som murar, staket och växtlighet. Tänk även på att locket ska vara lätt att lyfta av och väga max 15 kg vid lyft eller 40 kg om locket kan dras i sidled med hjälp av handtag.

Dessutom är det bra om det finns en hink med vatten framställd så att föraren kan spola slangen efter tömningen för att undvika spill på din tomt.

Tiderna för tömning hittar du på: miva.se/slamtomning

VI SVARAR PÅ DINA FRÅGOR

Stina Jansson, Angelica Olsson, Christina Eriksson, Åsa Berglund och Helena Hägglund.

14

Vår finurliga filmbuss?

Med Mivas filmbuss kan man följa med ner i avloppet utan att skita ner sig genom att filma insidan av avloppsledningarna. Vår kommun har nämligen ett stort ledningsnät som består av ungefär 100 mil vattenledningar och 60 mil avloppsledningar.

Nätet har många år på nacken och kräver ständigt underhåll – där hjälper vår filmbuss oss att hitta läckor och förebygga problem.

VAD GÖR MIVA I SKOGEN? Ser du några Miva-arbetare ute i skog och mark och undrar vad de gör? Troligast är att de inventerar vattenskyddsområden.

Syftet med inventeringen är att titta efter risker mot vattentäkter i stort som smått – allt från Domsjö Fabrikers placering till parkeringar vid vägkanten.

Frågan vi ställer oss är: Vattendroppen som hamnar i marken, kan den komma ner i vattentäkterna och vad passerar den på vägen? Därför kollar vi om det är skogsmark, bebyggelse, kalhyggen, hur bäckar rinner, om det finns småbåtshamnar, campingar eller annat i området. Sedan gör vi en bedömning av vad som kan påverka grundvattnet eller inte.

Välkommen till oss på Kundservice! Det är oss du får prata med när du ringer. Har du frågor om abonnemang, hushållsavfall eller kanske någonting annat?

Ring oss på 0660-330 400. Öppet 9.00 till 15.00 vardagar.

(Lunchstängt 11.30–12.30) Vi finns också på facebook.com/mivaovik

Du vet väl att du kan felanmäla vatten och avlopp dygnet runt på 0660-330 330?

Effektiv resursanvändning

Sonja Höglund bor i Brf Ålen och sorterar sitt matavfall. Hon är glad att möjligheten finns.

Nöjda kunder

Anders Vedin, född och uppvuxen på Trysunda, tycker att vattenkvaliteten på ön har blivit väldigt bra.

Engagerade medarbetare

Det lönar sig att göra det lilla extra.

Mivas kundtjänst fick en tårta som tack för god service av en nöjd hyresvärd.

Långsiktigt miljöansvar

Sten Lundberg har i många år gett skolklasser viktiga lärdomar om hur avloppsvatten hanteras på reningsverket i Bodum.

Våra fyra ledstjärnor är basen i vår värdegrund och innehåller de egenskaper vi behöver för att lyckas. Ledstjärnorna är engagerade medarbetare, långsiktigt miljöansvar, nöjda kunder och effektiv resursanvändning.

Läs mer om detta och se vår film på www.miva.se 15

KUNDSERVICE 0660‑330 400 VÄXEL 0660‑330 300 FELANMÄLAN 0660‑330 330

Vardagar 9–15, lunchstängt 11.30–12.30 Vardagar 7.45–17, sommartid till 16.15 Dygnet runt!

www.miva.se