Den svenske FAS-foreningen

Familjer i de olika nordiska länderna har liknande erfarenheter av att leva med FASD, men det är svårt att hitta någon att prata med. Katarina Wittgard, grundare av svenska FAS-föreningen, upplever att alkoholskador är ett känsligt ämne för många.

AV: ELSE HENRIKSSON, KOMMUNIKATÖR/WEBBADMINISTRATÖR FAS FORENINGEN

FAS-föreningen har som mål att verka i hela Norden och arbetar för att öka samarbetet mellan länderna. Idag är det inte lika svårt att förmedla kontakter, bygga nätverk och sprida information som det var då föreningen bildades för tjugo år sedan. Ändå är det fortfarande brist på kunskap inom vården och familjer saknar stöd.

– Vi i FAS-föreningen har ingen lätt uppgift, säger Katarina. Så gott som dagligen kommer vi i kontakt med föräldrar som berättar att de möts av okunskap och brist på förståelse när de söker hjälp. Många känner sig väldigt ensamma i sin situation.

I Sverige beräknar man att omkring 20 000 barn och unga är drabbade av alkoholskador i någon form, men endast en bråkdel blir identifierade och får diagnos. I Norge är situationen betydligt bättre på det området.

– Vi är små länder och behöver lära av varandra, utnyttja varandras kompetens, ännu mer än vi gör, menar Katarina. Till exempel skulle man kunna skapa fler kompetenscentrum enligt samma modell som man har i Arendal. Det kräver dock politisk vilja och den saknas dessvärre på de flesta håll. FAS-föreningen bedriver opinionsbildning för att väcka politikernas intresse i frågan.

Från att ha varit en liten förening för drabbade familjer har FAS-föreningen vuxit. I dag drivs verksamheten av tre anställda och riktar sig främst till olika yrkesgrupper som arbetar med barn och unga.

– Vi har arbetat för att öka kunskapen i hela samhället, till exempel genom att få Socialstyrelsen att ta fram siffror för prevalens och därmed kunnat beräkna hur omfattande problemet är. Dessa studier har visat att den medicinska diagnosen FAS drabbar ungefär 0,2 % av alla barn som föds och att samhällskostnaden är 14,4 miljoner om året i Sverige. Troligen är situationen i de övriga nordiska länderna ungefär likadan.

Genom att möjliggöra kontakt mellan forskare och drabbade har FAS-föreningen också bidragit till forskningen om hur alkohol- och drogexponering under fostertiden påverkar individerna, socialt och psykologiskt, i ett livstidsperspektiv. – Det känns bra att vi som intresseorganisation både kan bidra till att förbättra livskvalitén för barn och unga med FASD och vara med och påverka beslutsfattare, avslutar Katarina.

Katarina Wittgard

– FAS drabbar ungefär 0,2 % av alla barn som föds.