Några tankar om teknisk tjänst

Våra förband har idag ett allt ökande teknikinnehåll när det gäller såväl omfattning som komplexitet. Ingenting pekar på att den trenden inte skulle fortsätta, säger logistikinspektören Bengt Andersson

Generalmajor Bengt Andersson, logistikinspektör, konstaterar att allt större krav ställs på den tekniska tjänsten och dess medarbetare. Försvarsmaktens tekniska system blir allt färre men samtidigt blir det viktigare att de fungerar när läget numera till större delen är skarpt. Men teknikerna kan inte hålla igång systemen utan att reservdelsförsörjning eller manualer finns tillhands, konstaterar generalen.

Våra förband har idag ett allt ökande teknikinnehåll när det gäller såväl omfattning som komplexitet. Ingenting pekar på att den trenden inte skulle fortsätta. De tekniska systemen omsätts också i högre takt än tidigare. Tekniken ligger i flera fall i yttersta framkanten. Det borde alltså finnas en spännande framtid i Försvarsmakten för den teknikintresserade! Resurserna är som bekant begränsade och även logistikområdet behöver medverka till de ganska omfattande besparingar som planeras. Samtidigt är de kvalificerade system som ingår i våra förband i allmänhet fåtaliga. Av det följer ett ökat beroende av att dessa system verkligen fungerar när läget är skarpt. Förvisso blir många tekniska system med teknikutvecklingen nuförtiden mer robusta men vi tar också många gånger till oss oprövad teknik därför att önskan om det senaste (alltför?) ofta vinner gehör. Och då, när det plötsligt står still, - ropar alla på teknikern! Teknikern, utan tillgång till det ännu inte levererade kretsschemat, förväntas ändå få liv i sakerna bums. I sådana lägen tillmäts teknikern egenskaper som närmast tangerar det religiösa området.

Mer samarbete med näringslivet

I Försvarsmaktens utvecklingsplan (FUP) anges att prövning av offentlig privat samverkan (OPS) ska intensifieras inom logistikområdet under de närmaste åren. Syftet med detta är att se om det finns områden där det är rationellare att öka omfattningen på samarbetet med näringslivet. Rationaliteten kan till exempel ligga i att man kan få tillgång till ny kompetens eller att kompetenser och infrastruktur delas med näringslivet så att inte alla parter behöver ha en egen sådan,

vilket oftast är kostnadsdrivande.

OPS-prövningar inom logistikområdet får naturligtvis effekter även för den tekniska tjänsten. Att en verksamhet ska prövas för en sådan konkurrens, betyder dock inte att en momentan lösning för all tid blir den valda. Att korrekt värdera när vi ska välja att utföra produktionen med egna medel eller köpa tjänsten, är den stora utmaningen. Försvarsmakten behöver därför alltid ha kompetens för att mäta och värdera tänkbara vägval. Ska vi fortsätta med en viss externt upphandlad tjänst eller återta verksamheten i egen regi?

I synnerhet i en ganska stor och komplex organisation som Försvarsmakten finns många hänsyn att ta kring OPS. Förändringar inom vissa områden är dock svårare att genomföra än andra. Det blir tyvärr inte alltid de mest kostnadseffektiva lösningarna som vi praktiskt genomför. Utöver att vi kan spara kostnader genom ett utökat samarbete med näringslivet skapas möjlighet för förbanden att fokusera på den väpnade striden. Man tyngs inte ned av stora resurser för genomförandet av den tekniska tjänsten. Men nyttjandet av andra metoder för att lösa delar av främst det bakre underhållet kräver ett nytt tankesätt och kompetens för att kunna reglera åtaganden via avtal och kontrakt för att rätt tjänst ska levereras i rätt tid och på rätt plats.

Teknik- och marknadsutvecklingen driver fram lösningar mot inbyggd logistik i systemupphandlingar. Det kan innebära att avtal skapas där vi köper en överenskommen drifttillgänglighet. Ett sådant förfarande kan naturligtvis medföra minskade kostnader, såväl på kort sikt som i ett livscykelperspektiv. Men det är inte utan invändningar. Hur hanteras behov av avhjälpande underhåll i insatssituationer där inga avtal förpliktar leverantören? Hur planerar vår logistikorganisation det långsiktiga kompetensbehovet av tekniker?

Nya scenarier

Den enskilt största påverkan på den tekniska tjänsten inom Försvarsmakten är det nya

För den tekniska tjänsten inom Försvarsmakten innebär systemet med anställda soldater i teknisk tjänst, som ska tjänstgöra 8-12 år, en helt ny resurs som måste användas på bästa sätt, säger, Bengt Andersson.

personalförsörjningssystemet. Den tidigare principen där hela landet skulle mobiliseras för att maximera resurserna inför hot om invasion skapade speciella förutsättningar för personalförsörjningen. Detta krävde att Försvarsmakten efter en mobilisering själv måste innehålla alla de funktioner som då inte fullt ut kunde försörjas från den civila delen av samhället. Ett tydligt exempel från den tiden är de fältbagerier som fanns organiserade.

Idag med det nya personalförsörjningssystemet är scenariot ett helt annat. Vid ett hot mot landet är Försvarsmakten redan insatsberedd och ytterst få funktioner i det civila samhället kommer att påverkas då de tidvis anställda rycker in. Detta innebär att gamla synsätt måste omvärderas och det civila samhället måste stötta i de fl esta funktioner där tidigare Försvarsmakten hade egen kapacitet. För den tekniska tjänsten och materielunderhållet medför detta också att de fl esta civila verkstäderna kommer att vara opåverkade och därmed vara en stor resurs som kan användas för stöd till förbanden.

Soldater - en ny resurs

För den tekniska tjänsten inom Försvarsmakten innebär systemet med anställda soldater i teknisk tjänst, som ska tjänstgöra 8-12 år, en helt ny resurs som måste användas på bästa sätt för förbandet men även för den enskilde soldaten. En soldat som inte får arbetsuppgifter som upplevs som meningsfulla har bara 3 månaders uppsägningstid som skiljer honom/henne från det civila livet. Stående förband som har sin materiel uttagen och i bruk, kommer också att behöva ta ett helt annat ansvar för materielen i framtiden. Erfarenheten visar emellertid att man är mer mån om omvårdnaden av materiel som man vet ska brukas av en själv om det blir allvar, vilket troligen är mycket positivt för den tekniska tjänstens utförande och anseende i insatsförbanden. Som följd av hur vi komponerar kommande materielunderhåll och tekniskt systemstöd kommer kompetenskraven att förändras. Morgondagens tekniker behöver förena förmågan att vara en kompetent utförare av teknisk tjänst med att vara en kompetent beställare av tjänster.

Oroande signaler

I denna stund pågår arbet en med att hantera personalramar för förband, staber och centra. Det aktuella läget rörande numerären av tekniker är oroande och något jag engagerar mig i just nu. Ska man då satsa på teknikområdet som soldat och offi cer? Oaktat hur frågan om numerären kommer att landa kommer tekniker framgent att verkligen få jobba med kvalifi cerade och robusta system parat med front-end teknik inom många olika områden.