Fredrik Ruuda

Högsta prioritet att skapa ett stabilt ledningsstödsystem för armén

I snart två decennier har arbetet pågått inom svenska armén för att skapa ett fungerande och effektivt ledningsstödsystem (LSS). Men, nu är det slut på enbart utvecklingsarbetet. Nu ska det bli verkstad. Hur arméns ledningsstödsystem ska utformas och fungera, beskriver major Fredrik Ruuda, koordinator inom arméstaben när det gäller digitaliseringsarbetet, exklusivt för Artilleri & Luftvärns läsare.

”Morgondagens funktionella arméer består inte av fristående tekniska system, ad-hoc sammansatta kompetenser och en ostrukturerad organisation. Att omhänderta helheten inom verksamheten kräver att systemen är dimensionerade för uppgiften och den miljö de ska verka inom. Vad är det då som skiljer morgondagen från gårdagen?

Ledningsstödssystem I Försvarsmaktens definition av ett ledningssystem ingår kompetenser, doktriner, metoder, organisation och teknik. Dessa tillsammans kan ge den önskade ledningsförmågan och därigenom bidra till att förbanden uppnår förväntad effekt. Tekniken i ett ledningssystem benämns sedan knappt tio år tillbaka för ledningsstödsystem, förkortat LSS. LSS för förband som verkar på marken benämns LSS Mark och sammanhålls av Armén. LSS Mark nyttjas också av de på marken verkande delarna av Flygvapnet, Marinen, ledningsförband, logistikförband, övriga förband och Hemvärnet. LSS Mark är inte ”ett” system utan omfattar all den teknik som krävs för ledningssystemen inom förbanden på marken.

Versionsnummer För att beskriva den sammansättning av ingående delsystem som gäller för en specifik tidsperiod, tillämpning eller teknikgeneration nyttjas versionsnummer, exempelvis LSS Mark version 1.5 eller 2. En minnesvärd detalj är att versionsnummer kommer från systemperspektivet och bestäms beroende på hur omfattande förändringen är. Inom utvecklingen av LSS Mark har det förekommit flera versionsnummer, vissa ej fastställda, med bakgrund i specifika delsystems versioner och funktionalitet. Den enklaste minnesregeln för LSS Mark versioner som börjar på 1 är att de har radiosystem 180 som taktisk radio, till skillnad från versioner som börjar på 2 och har det mjukvarudefinierade radiosystem 570 som taktisk radio. Genom att nyttja en specifik version av LSS Mark uppstår ingen nytta i sig, vilket kan liknas med att köpa och installera ett hemmanätverk. Det är först när informationsutbyte, informationslagring eller informationsbearbetning sker som systemet ger nytta. En fortsatt jämförelse skulle kunna vara hur man kan nyttja sin dator för att skriva ett dokument vilket man sedan kan välja att dela med andra datorer på nätverket, skriva ut eller lagra på ett USB-minne. Exempel på denna typ av tjänster inom LSS Mark är den funktionsapplikation som ger stöd för hantering av exempelvis teknisk tjänst, benämnd RSF (resursledningsstöd främre insatsledning). De programvaror som normalt ingår i LSS Mark är de applikationer som kravställts utifrån de informationshanteringsbehov som markförbanden har för den interna förbandsverksamheten, exempelvis för meddelandehantering, stridsledning, underrättelser, logistik, bekämpning, systemdriftledning, med mera.

är före detta yrkesofficer och i dag reservofficer med befattning som ställföreträdande bataljonchef för en mekaniserad bataljon. Fredrik har tidigare arbetat i befattningar i brigadstab som insatsledare och sektionschef men arbetar nu inom ramen för arméstabens digitaliseringsledning.

Mobilt kärnnät Om man skulle vilja dela dokumentet från sitt hemmanätverk så att det går att nå från en annan plats, utanför hemmet, så kan exempelvis ett externt nätverk underlätta detta. Här kan man nyttja en tjänsteleverantör för internet som ger möjlighet till dataöverföring, men eventuellt även telefonitjänster och andra typer av nätverksfunktioner. Inom LSS Mark löses denna funktionalitet genom ett mobilt kärnnät (MKN), vilket levererar interna telefoni- och datakommunikationstjänster. Detta system ger även möjlighet till anslutning till andra nätverk och andra tjänster, exempelvis genom anslutning till tjänsteleverantörer eller Försvarets Telenät (FTN).

Kontinuerligt arbete I dagens digitalisering av samhället börjar vi få förståelse för möjligheter till anslutning av funktioner och tjänster som inte direkt är beroende av våra lokala hemmanätverk, men som vi gärna vill nå och ansluta utrustning mot. Exempel på detta kan vara larm- och låssystem eller vitvaror som vi kan koppla upp mot vårt nätverk för att dels fjärrstyra och fjärrövervaka från andra platser, streamingtjänster för tv/video och ljud/musik eller möjlighet att besöka internettjänster för att kommunicera eller genomföra inköp, med mera. Vid de förband som nyttjar LSS Mark finns även behov av funktioner som inte finns inom själva ledningsstödsystemet men vilka tillåts att kontrollerat strömma genom det tekniska systemet. Exempelvis kan vi här nämna sensorer som inhämtar och sänder information till verkans- och/eller eldenheter. Sensorn respektive eldenheten nyttjar då LSS Mark för informationsöverföringen, vilket gör att antalet unika trådlösa kommunikationssystem kan reduceras till ett minimum och att frekvensutrymmen nyttjas optimalt. Arbetet med utvecklingen av LSS Mark pågår kontinuerligt, både avseende prestanda och ingående tjänster. I närtid innebär utvecklingen av LSS Mark att arméförbanden ersätter det digitala radiosystemet 180 med IP-baserad trådbunden och trådlös informationsöverföring, enhetlig IT-miljö för stridsledningsstöd samt en sammanhållen ledning för digitaliseringen av Armén.

Bättre och snabbare beslut Alla delsystem inom markförbanden ska värderas kring informationsutbytesbehov och verksamhetsnytta, vilket innebär att vissa delsystem kommer anslutas till LSS Mark. Den fortsatta utvecklingen av markförbanden ska omhänderta hur informationsförsörjningen påverkar och kan påverkas av vår vilja att genomföra verksamhet. De digitala systemen har funnits i flera årtionden. Genom att armén nu koordinerar sammansättning och utveckling av de digitala tjänsterna och funktionerna för markförbanden så kommer vi få nya möjligheter att fatta bättre och snabbare beslut.